, Yr: ee a ; Ränneslöv' Rättelser ha skett vid Alstorps - "skola. " LS De av folkskollärare J. V. Bjöberg I Alstorp den 23 juli 1945 i skrivel- se till domkapitlet framställda an- märkningarna angående vissa för- bållanden vid Alstorps folkskola i Ränneslövs skoldistrikt har genom inkomna förklaringar, pånfnnelser och yttranden blivit belysta från oli- ka synpunkter, framhåller folksko- leinspektör Ragnar Wallin i Halm- stad, som för sin del icke anser sig ha något väsentligt att tillägga. -Klagomålen gällde att arbetsord- ningen I lärareavdelningen för tredje och fjärde klasserna icke upprättats $ överensstämmelse med bestämmel- serna $ skolreglementet och ord- ningsstadgan, att en del av omkläd- ningsrumtmet för samma läraravdel- ning wupplåtits som postlokal, att städning och uppvärmning $ lokaler- na för femte och sjätte klasserna ic- ke vore tillfredsställande, att styrel- sens tillsyn av skolan Icke vore som den borde samt, att lönen åt klagan- den vid vissa tillfällen under 1941 och 1942 icke utbetalats I rätt tid. Anmärkningen mot arbetsordnin- gen gäller uppenbarligen arbetsord- ningen för läsåret 1944—45, men vad Kom anföres I hr Sjöbergs påminnel- ger gäller mest arbetsordningen 1948—46, Mot den förra arbetsord- ningen gjorde hr Wallin anmärknin- Kar vid sin Inspektion den 28 nov. 1044, Om läsordningen för 1945—48 har skolstyrelsens ordf. intygat, att den efter att ha grundligt diskute- rats är I ”exakt överenastämmelse med gällande tlmplan och ordnings- stadga”, > oc : Avbalkningen I omklädningsrum- met kommer att tagas bort omedel- hart efter den 1 febr, 1946, vid vil- ken tidpunkt eniigt upplysningar av postmästaren I Laholm posten I Als. torp kommer att överflyttas till an- nan: lokal, bl. a. därför att den nu- varande anordningen ur ponstverketa synpunkt Ieke längre fir tillfredsstäöl- lande, U ta oe Uppvärmningen och stidnIngen av skollokalerna — för femto och sjätte klasserna är nu, enligt vad hr Wallin erfarit, utan anmärkning, Skolstyrelsen har bealutat tillaktta en överläraro för distriktet med upp- Rift att undor skolstyrelsen handha- va don närmare tillsynen ov de olika kkolorna. ; , KREATURSMARKNADEN : I MALMÖ, Den 2 jan, Marknadsberättelse, avgiven av Hus hållaingsvällskapets notesingskommisslon, Tilllorseln under veckan 28/12—2/1: Storboskap 236 (därav tjurar 13), kal var 10, får 4 och hästar 3; . Handeln fagt. osålla Inga, överståen- de Iråg föregående marknad Inga. Datens priser voro: Lavaade kreatur (allt vägt I Malmö), Kuti Exua prima 110, Kl. 1, yngre fullt feta 100-108, Kl, 2, äldre fullt le- ta K1—95, » KL. 3 mindre föra 25-80, Kl. tä abeola för ffa S—380, KL. 4 mag- b4—7 Kvilgog och "vutari Eutra prima 120, KL 1, fullt feta, köttiga H3—113, Kl, 2, minitre feta 100—101, KL 3 magra 85— 4 > | Tjurar:; Fatta prima 118, KL i 110- 314, KL 2 100-108, KL I mindre körri. få 91-100, KL 4 magen simpla Yrng5 Kalvaer Futra pelmt 170 Sötmjölle kalvag 110—1600 KL I Skummpliaat var IE KL 2 Slummbkiliayar 1-1, Fin Lem ND, yarre feta 130-160, öre IN-124 Sven: Slalterinvig 0—100 Le 170 (120) lan Du NI=10 la IN (IN De 10- 160 dä. 198 (ISIR Suggor, feta 116 (116) Madie feta 30 (0) Salibinag pe stu fra KV—-KQ, do nedre ka NV=I0, LESS Tullörre!a tl digvar marknad var vv geläg wm breglende vecka Och wtgivts der av 256 ut, wosdböslap, Haatela vat farkt och vamrbiga djur blev VIND Priser 8 de oförlatrate med vatnng Ke fetsa pruma klang kvitve wum steg p pri med rvå åre, Halmetada slakterikiovninsn Besked :om mjölkpris i slutet av mån soo centralstyrelse skall sam- ELF:s ! manträda i dag. " STOCKHOLM den 2. (TT). ' Frågan om den planerade mjölx- strejken kommer enligt Expressen att" avgöras på torsdag, då central- styrelsen sammanträder. Statsrådet Sträng påpekar att omräkningen av jordbrukskalkylerna pågår och be- räknas bli avslutad i mitten 2 jan. Frå; mjölkpriset inte av. göras förrän 3 här de aktuella siff- rorna över jordbrukets 'debet och kredit, ett avgörande kommer att månad. Det är ännu för tidigt att yttra sig om ifall det dessförinnan skall bli förhandlingar mellan rege- ringen och RLF i prisfrågan. Expressens uppgift om att frågan skulle avgöras på torsdag torde vara förhastad, då ett sådant beslut knap- past kan fattas av annan instans än förtroenderådet. . | MOR] Norskt jordbruk” bör BYGGA på norsk grundval. Många problem om sin lösning i det nya Norge = oe 5 — Det fattas sannerligen: inte uppgifter för jordbruket i dagens Norge, framhåller den kände jord-. brukspedagogen, rektor K,' Grep- stad. 2 NOT — Vi äro dock av den uppfatt- ningen, att vå kunna lösa många av dessa uppgifter inom en inte allt för avlägsen framtid, Vi räknar'ock- så med ett intimt samarbete med de övriga nordiska länder vid lösandet av dessa viktiga frågor, Men ett norskt jordbruk bör dock så långt möjligt är, byggas på en norsk grundval och med hänsynstagande till de naturliga förutsättningarna, - Särskilt viktigt är: det i' dagens lige att upprätthålla odlingen av potatis och trädgårdsväxter. Kon- sumtionen av dessa. livsmedelsslag har nämligen starkt stegrats under kriget, Beteskulturen är också :en av då uppgifter; på vilka den stör- sta vikt måste läggas i framtiden, då vår boskapsskötsel ju även mås- to uppbyggas både kvantitavit och kvalitativt. : : Stora områden av Improduktiv jord kunna tagas, i bruk för detta ända- mål utan att det blir till skada för andra driftsgrenar.. På: många stäl- len I landet är det synnerligen vik- tigt att få dragkraftsfrågan ordnad. I samband med detta problem kom. mer även redskaps- och maskinfrå- gån att upptagas till behandling. Mycket talar för att vi böra övergå till motordragkraft. Genom samver- kan blir det dock möjligt att finna en praktisk lösning på även denna rännande fråga, Bristen. på arbetskraft är ett mycket aktuellt problem — sär skilt gäller det kvalificerad arbets- kraft till husdjursskötseln, . Bättre löne» och arbetsvillkor samt bättre bostäder åt de anställda, är även en fråga, som pockar på snar lös- ning. Jordbruksundervisningen är ett annat problem, som kräver vår uppmärksamhet, Allt för få av vå. ra jordbrukare ha gått i fackskolor — knappa 10 proc, — Sämst ställda I detta avseende äro de mindre vikt ukarna, En av våra allra ktigaste uppgifter just nu Kåt får, säger rektor Grepstad till str att få en både lin SLU” aden. ". ske under senare hälften av denna ta : FALUN den 2. (TT); I en i Kopparverg Nar nu slutfört utredningen av de sol- och vårbedrägerier, som den häkta- de ”handélsresanden” Frans Sune Hanssoh från Borlänge gjort sig skyldig. till. Hansson har s 1942 lurat fill sig sammanlagt 34,078 kr, från 48 personer, därav ett 20- tal kvinnor, ; de flesta i Dalarna. Hanssön har opererat från Luleå i norr till Stockholm I söder Han anhölls den 20 december &ter an- mälan från en fru i falutrakten, vil- ken blivit frånnarrad 620 kr. och erkände omedelbart. Tydligen har n: de senaste åren helt och hållet försörjt sig på sina bedräge- rier, och pengarna har räckt till ett vidlyftigt restaurangliv. Hansson är född 1915. Något hederligt ar- bete har han inte utfört sedan 1942. » År 1941 gifte han sig men" läm- nade snart hustru och barn, sedan hän lurat svärföräldrarna att skri- va på en växel, som de 'senare fick betala. . Till familjens underhåll har han sedan giftermålet betalat sam- manlagt 30. kr. .Dessutom hade Hansson 'utom äktenskapet ett barn med en änkefru, och denna försörj- ningsskyldighet har han skött. lika illa. En 60-årig änkefru ifrån he- demoratrakten blev: frånlurad ej mindre än 17,009 kr. ': Denna dam är det äldsta bland Hanssons kvinn- liga offer, och hon har fått spela en framträdande roll i hans övriga be- drägerier. då 'Hanssop i flera' fall Bedragare lirade till sig. >: . > nära 35,000 ”r. på tre år Kvinna lockades att lämna ifrån sig sina pengar och sluta |: > teltt arbete, lämnades på bar backen +» > - uppgivit att han var adoptivson och arvtagare till henne. I ett annat fall har han lurat en snickare i he- demoratrakten på omkring 10,000 kr. Hansson hade lyckats överty- ga snickarefamiljen att han tänkte edan | gifta si& med. den 19-åriga dottern i'huset, vilken han för övrigt ock" så frånnarrat 1,000 kr. : En gårds- ägare i samma trakt har. plockats på 3,000 kr. Sammanlagt har Hans- son. sedan april 1944 lyckats lura åt sig 27,000 kr. enbart-i hedemora- trakten. Ag :En servitris i Stockholm lurade han på hennes sparkapital,' 700 kr, sedan -; han . lovat henne giftermål. . Hansson övertalade: henne att-han skulle disponera deras blivande ge- mensamma tillgångar och även att hon skulle sluta sin plats. Kvin- nan ; hade | ordinarie plats på ett stockholmskafé och goda inkomster. Han bestämde också att de tillsam- mans den 10 september skulle resa ' till hans : ”adoptivmoder” 'i Hede- mora. På morgonen hade servitri- sen allting klart och satt hemma i sitt. rum och väntade på ”fästman-. nen”, Först på eftermiddagen ring- de han'och meddelade att det kom-" mit en fnurra på tråden mellan ho- nom och adoptivmodern. : Servitri- sen ' förstod då att hon grymt be-: dragits, Där stod hon nu utan plats och hon har gått arbetslös alltsedan ' dess, . RAN ve : Hansson skall rannsakas i Hede- Så a 1 dagens frågor + Radiotjänsts ledning", förblir: lika stadsbetonad 'som förut även under nästa år, enligt vad som framgår av de förlängda förordnanden för sty- relse-' och nämndsledamöter. ' Ingen egentlig ' 'representant för landsbyg- dens folk kan upptäckas, konstaterar Svenska Landsbygden "Till. ledamöter av Radiotjänsts sty- celse för 1946 har sålunda förordnats de förutvarande: överingeniör Seth Ljungqvist, ordförande. Stockholms » arbetarinstituts föreståndare Iwan Bo- lin, läraren vid, Tärna folkhögskola «Nils Carli och" 'fru Hulda ' Flood, Stockholm, : Suppleanter för de tre sistnämnda är kassören vid ABF M. A. Andersson, f. d. byråchefen Nils He- ”dén och rektor ' Wilhelm Mattsson vid > Stockholms läns folkhögskola i Väddö- Förlängt förordnande som ledamöter «av radionämnden för 1946 har medde- lats för" stadsbibliotekarien Fredrik Hjelmqvist, ordförande, fru Eleonor Lilliehöök. vice ordförande, fru Malin Bennett, Hudiksvall, ' biskop Manfred Bijörkquist, teaterchefen Pauline Bru- nius, professor "Axel Brusewitz, Upp- sala, fru Hildur Kristina Ericson, Lu- "leå, frå Märta Gunhild Viola Flans- son, Stockholm, studierektorerna Gun- nar Hirdman och Torvald Karlbom, undervisningsrådet Kärre, byrådirek- tör Siffer Lemoine. folkskollärare G. A Ljungberg, Filipstad, professor Ohllo Morgales, Ef. d. rektorn Gustav Moseson, Lidingö, dr Hanna Rydh, utrikesrådet . Thorsin, agronom J. S. tjänsgård, Sollerön, och dr Anders Österling, ” Västkusten är som synes orepresen- terat. ”Spånstad” hade annars varit ett bra namn med god klang i landsbygds- kretsar. . Katekesen, Vi behöver det stöd för skolans kristen- domsundervisning som katekesen på sin tid Y ar skriver Dagen: Den kunde ju icke behö så ensidigt kyrkligt betonad. ”Borrtagan- det av kitekesen hä ci, varit nigon förtel för kristendomens sak i vån bad, rvinom, Visserbovg bir ma Bi- beln, och det heter så vackert. an den I vara den enda lisoboken. Men duridie undervisningen blir. det kom- mer belt och hillet a på vaj slags arte de ungca lir. De fir kanske en fritänkare, v” nver fe barnen allt v or kens förillar har lin heamean a a mefarade riv jåÅ Har vin folk omsoce om sie silv och via varia. mt der ve nIL ån vin kris. Danskt jordbruk Brist på arbetskraft £e mekanise- . -' Fingssträvandena vind i seglen.; en rs |; stocKHOLM." Sf NA — På det hela taget är avsättnings: möjligheterna för, de danska lant- bruksprodukterna ännu mycket, o- överskådliga, i det' världshandeln är mycket, fjärran från. den frihet, som det talas om i Atlantdeklarationen av år 1941, framhåller den kände: dan- ske jordbruksspecialisten, kand Hol- ger /Ersöe, Lea — "De hittillsvarande. ekonomiska avtalen 'ha icke varit präglade av denna syn på frihet, tvärtom rör det avtal. Denna begränsning, som dock efter det engelsk-amerikanska Jåne- avtalet något lättat, har gjort det mycket vanskligt för Danmark att skaffa sig de nödvändigaste varor för ökad produktion. Som: ett exem- pel kan nämnas, att vi inte fått olje- kakor i handeln och det skylles på Pundvalutans begränsade använd- ningsområden, i det oljekakor huvud- sakligast köpas i dollars. Det danska jordbruket, som har sin huvudavsättning på den engelska marknaden, är därför beroende av, om den engelska valutan snart blir ett internationellt betalningsmedel av samma betydelse, som den var fö- re kriget. . : - Ett, annat mycket allvarligt pro- blem för det danska jordbruket är arbetskraftsspörsmålet, som hotar att verka i extensiv riktning, i det att för talrika egendomar det är all- gaste arbetskraft, trots att mycket goda löner erbjudas. Bristen på ar- betskraft . har givit mekaniserings- strävandena vind I seglen och på det. ta område har vi mycket att inhäm- ta från Sverige, som är det nordiska land, varest mekaniseringen av jord- bruksarbetet är längst drivet. Den danske fordbrukaren har ej legat på latsidan under kriget. Mån- & nya fordbruksskolor ba sett da &£ers ljus, en stor ”lantbrukets brev- skola” kar utgivit flera fordbruks- ekonomiska skrifter för att kunna väl. RUSTAT: för | sig om hårda ömsesidiga clearings-] - deles omöjligt att få-den nödvändi- sej | : 1 H oe i (dl kå BOra ov nt så nå tankångare, .? RN M SN FYRA TILL SJUKHUS — "> TEN DÖD. 0 0n RTOCKHOLM i dag.. (TT). ' -- En våldsam explosion uppstod. vid 8tiden på torsdagsmorgonen "i en tankångare, som låg i Ham- marbykanalen. :Ängaren "sjönk . inom kort och ligger nu på bott- -'nen. Fyra personer ha förts till "sjukhus och av dessa var en död - "vid ankomsten och en allvarligt - skadad. : vor pressas ned Nedskärning mot ifjol på 65 milj. i STOCKHOLM i dag. (TT). CC. > Socialminister Möller har, enligt St.-T., lyckats pressa, ned sina an- slagsäskanden till årets riksdag från c:a 704 milj. i gällande riksstat till cia 640 milj. kr., alltså 'en nedskär- ning på 65 milj., sannolikt i huvud- sak beroende på att vissa mera kris- betonade "anslag kunna skäras ner. Helt andra belopp. kommer givetvis att krävas, när sådana stora refor- mer | som folkpensionsreformien' ge- nomföres. För: folkpensioneringen räknas ' i årets anslagskrav. med i stort sett:samma belopp som i löpan- de riksstat.", CCI ox på slottet. | fa i Plant Y 2 ; Gammal / aa STOCKHOLM i dag. (TT), |. . tationscour på .slottet, som; avbröts av kriget, torde, enligt: Sv..D,, i år komma att återupplivas, Couren vän- tas. bli utsatt till. slutet av januari och sker som vanligt inför kronprin- sessan i Victoriasalongen i.kung Os- cars våning. , . lata a Magiska 120 [ . får premlär 1946. . Bara -på viss bandel men ' fortsätt. : .. ning följer, a Som ett ur järnvägstekniskt syn- punkt mycket märkligt år kommer man "att kunna beteckna året 1946. Då kommer nämligen svenska snäll tåg att på viss bandel kunna fram- föras med den för våra förhållan- den höga hastigheten av 120 km, i köra med en fart om 130 km. i tim men, . ” Uppgifterna lämnar byråchefen Ragnar Lundqvist i järnvägsstyrel- '— Jag är väl medveten om, fort- sätter han, att allmänheten är starkt 'intresserad av någon slags tidsfixering ifråga om den mycket omtalade tåghastigheten på 120 km. för våra snälltåg. Äntligen har vi nu kommit så långt att denna has- tighet för första gången kan börja tillämpas, låt vara tillsvidare bara för-en viss bansträcka, Mycket ar- bete kommer ännu att krävas — dubbelspåranläggningar, banför- stärkningar, kurvrätningar och an- nat — innan de 120 km. blir nor- -Ielegrafisterna” trådition "återupplivas. En aa so vå la NEWYORK : Den gamla traditionen med presens | Km. /tim. "De viktigaste. fallen - kunna, nu . fö os behandlas... to «ov > STOCKHOLM i dag. (TT). : " Penicillinsituationen för ' Sverige har - enligt MT ljusnat,' åtminstone - för de närmaste månaderna. Tilldel- ningen från Amerika blir närligen - större än 'väntat och medicinalsty- relsen hoppss, att kvoten ökas ytter- ligare; — Först nu har decemberkvo- "Iten blivit fastställd och den är stör- "Ire än vi vågat hoppas, säger d:r Vie- tor Bane i medicinalstyrelsen.. Något slöseri kan det inte bli i fortsättnin- gen heller; men ' tilldelningen är så stor, att de viktigaste fallen kan be- handlas med läkemedlet, =: >> genom eko ere - så N : Fit intressant vetenskapligt projekt. "(ör ' ; LONDON i dag, (TT från Reut.) den. brittiske - vetenskapsmannen sir Edward Appleton, då han på onsda- gen' höll ett föredrag i'Physical Sö-> ciety, Genom "att "använda ' mycket ” starka ekoradiosändare med mycket att få tillbaka radioekon från månen och studera oregelbund yta, sade han, " va - NL DM Nowyork 'blir avskuret från övriga Re landet." vt nn i dag. (TT från Reut.) , De: anställda , vid Western Union” att gå i strejk.den 8 jan, Om beslu-., tet verkställs betyder det, att tele ; grafförbindelserna mellan Newyork..; och övriga delar av USA blir avskurs Näs fors or 4 or Låntbruks- slem a Ar SN s i 1 4 20-tal hästar hade saluförts, medan såväl svin som kor lyste med sin frånvaro, En del uppköpare från an- dra håll hade infunnit sig, men affi. rerna var ganska tröga. För bättre arbetshästar begärden 1,300-—1,500 kr., medan sämre eller äldre djur ' kunde köpas för 1,000--1,200 kr. timmen. De tre elmotorvagnståZ, | Endast ett fåtal affärer kom till som SJ har under arbete, och som stånd, st : därefter successivt skall sättas in, presterar ytterligare ett 'ryck pål ' oa Sv. äggnotering hastighetsmätaren: de skall kunna|satt av Lantbruksförbundet för vec- kan 31/12 1945—5/1 1946: Produ- centpris I de viktigaste. produktlons- områdena I Götaland 315 öre pr kg. Tillgång knapp till god, Efterfrå- gan god till livlig. Partipris & kron- jrkta ägg I Stockholm 358 öre pr B. . De nya Jängd- och rymdmåtten åstadkommo på sin tid mycket tras- sel hos allmänheten, men Jan-Nils gumma, som var av det resoluta sla- get, kunde då hon en dag kom frän hbökarn berätta för sin gubbe: 4 — Nu Janna har fag rea. Meler är tyg, hekto är snus och liter är foto- Månen kartlägges radion. korta vågor skulle det vara möjligt" ::En” kartläggning.” av månen med hjälp av ekoradion' förutspåddes av, > + 4 ( heter på, dessa I 2 7 I - Telegraph ;Cy; beslöto .på onsdagen .., ngar . . : Varbergs Januarimarknad ;; Cr - |i går var fåtaligt besökt, Endast eit i avi a tag t skoloe fir mera etik mu inredde kr fomskånga E torde görsa per tel, 30 Tureby. tomseadertaar ? etic m stilla den enastående stora kunskaps I mala för både huvudlinjerna Stock-|schen! : . Tidönea bog TVnAR val Fa sin broteadoovsaderrinaiag kar | törsten på jordbrukarbåll. holm—Malmö och Stockholm—Gö- Fda Kerkade veka var KO . Ston beardce för de eruadtige | Om också den danske jordbrukaren I teborg. I detta fall kan efterhand — 1y 100 kalvar, He och bam um HÅ BROFELLS I Tsby dygderird Tvet. råd vc vid sa je DER tr Ål vänaktie get, Oikerbet "och svåra som alla dylika arbeten fullbordas Wosbyskig, toaaftva ar Tay sr <a om Vad som fon och oa M p VÄDERLEKEN: : skrammel tP0tar Ueater. olog förd [En RADE | känd rsöe ait uttalande. är det so för & met or vidga ryonen”] ”Utsikter för södra Götaland: mått- . iå '. . Skol , | tysk, fe BRAVA, Rdr, den Utkommer dos, besten Tål rustat alt möta och lösa fram- prestanda, Under tid torde det NE, nordlig vind, uppehållaväder och 4 0 1 iyrvlsens reglementsf$eslag "Kårt eycker på avärer och leker tik uppgifter, och man kar gott Imotortåget ef er det ra | mestadels klart, mildare. Rest Ägnat alt botorde KAR — åt dT foder IA man bar a dv |ÖEDP Om all dämät jordbruk efter binna tillkomma, och de är som & nal att befordra skolvåsen- SA SOT Ma vig / Kna. r o an distriktet, och hr Wallin ben. [PP RED IK O TU RE R [SIT Ve uwafarvnang i RR a fängsån, får mot enjvan antytts ännu ett' strå vassare hittills vanliga 90 km. i tim. ”Pre- låtar därför att besvären måtte] Venge, Tobernslletz Torrligen don I ni än de tyngre adtägen. miärsträcka” blir bandelen Alvesta frans med den inskränkning soc] Jus IM 19.0 Stop och vikebemser, nid r ambar mej tillämp. =Eslöv. I sammanhanget kan till. tår av yttrandet, parme Era Jason til och sjungre. gen a tabellen 3 jun] löggas att de snälltåg, varom nu . som nu för fösta gången svenskalk ommer att bli frå sä snälltåg skall lägga 30 km. till dela | stålkonstruktion. v vagnar helt I stålkonstruktion, Del lönar sig alt.annonsera I LAHOLMS TIDNING Lag ln d3 | | - 4 - [ER JAAA AA SERA ARSA NRSIARAA AAA AAA ASA ÄAGAAABRAASAN HAS PASSA RAKA RA AA ARMAR KA ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.