, modigh a pojkar, det vet. man" vad "det är! DET! VERKLIGA . sig: Då han' dagen I förklarade” han” .. minne; av :natten " BÖNESALS ös fil ".. Tårar, ha:strömmat.i floder, i Sta- .ipå en tårgasbombhb, .s vid flyttningen: Tårgas i tipp i-bönehuset' Sale) . andet hotell Hospitset. kamp blevo -Iokalerna- utgasade;, EH kvällen, Plötsligt: tog'en' | FRAN” SKILSMAS går: uppkl.'6 — Vad 'skall 'mari med de'd eterna till, håll er' till drakar, FÖDELSEDAGS- KALASET; 4 00 i =” " Ett :våldsamt> :födelsedagskalas. > -Fdär gästerna:fick stryk och där. fö- - 'delsedagsbarnet: lekte.; pyroman, har »vägt .srum: på en.gård:straxv utanför Pr : + sa i "a '= Huvudroller 'spelades;:av! en':acbe- ” F-tåre på" gårdensi>frågar Han-fyllde » 25:år' och" hade med :anledning.: där- > avi bjudit några vänner: till 'sig:!Ef- ter: vad 'man kän: förstå. hade .trak- "teringen" med: sprit” varit: riklig;: och "på nätten”: var: gästerna: tämligen : upprymda: Värst! var värden! själv, «vilken av någon:anledning” greps-av ”bärsärkaraseri" och>gicks':lest: på :sina -igåster: med 'knytnävarna så'att:das- «'sarhals-över: huvud fick: ryräima:fäl- : tet? döck" först efter att:ha> fått. di- ””verse märken” av: värdens omilda be- : -handling:- me = it "VU En7.svågerska; :som sökte" lugna : 2 iden"vildsinte- mannen; fick: ena; ögat : igenmurat; och hustrun fick £ly bort + or sena gom till en grannfamilj!: = oo: 7. ; - Efter att ha rensat ut. gästerna hade han hällt ut fotogen på golv- mattan i köket. och tänt på denna, varefter han gått och lagt sig i sin "lägenhet. ” Man” nade dock lyckligt- vis ' observerat" hans: förehavande och gått in och släckt! elden: genotn |; att trampa ned densamma. ""” == Han transporterades til arresten]., .. i Eslöv, där han fick sova ruset av sig” inte ha händelser, bor j > ” t HOTELL OCH i något : KATT: TARGASADE . vanger:: Skall man sätta, tro: till:till- ”förlitliga- källor, -- så :. många tårar ha fällts i samma stad. Orsaken var en katt som sina” sir : 4 till: trots: klampade rakt kestassar.. som våra älskvär. glömde:ta med sig asen 'strömmade Salem-med. vidhäng- t.'25 bibelstudios .ui däribland: en del sjuka -vmåstöt all hast dunsta ur lokalerna, Brand " kåren". ytillkallades, och efter ihärdig da :grannar.i söder utlyst förmiddagsmöte och en sö! dagsskola måste inställås: «4 Ö C ittar: sig i Charmören-författaren ti Å -'gpegeln: och utbrister: med en svck: "PE förskräckligt: vad jag.har: bli-]: och tillfogar: med: en k på Elftmans kalufs: tt: hår kvar” du,-roen att: eri annan varit gåcmycketsa vv] . med "ett välskligt vit: tunnhårig, avundsjuk blic = Du' har: di 'det: är väl det 'tvungen att:tänka : "Varpå: Elftman | leendersriv ; i -— Kan de » hur pass svårt man”har:a i fa Sea VEU RR? ”mte möjligen. bero ' på ÅÄnte j 1 tt. tänka? få . kommo «traskande på gaten de rapp en ficklampa; tände den och” riktade strålen. rakt! upp I luftens enn cc — Jag vågar slå vad'om vad 5 - helgt; sade: han till kumpanen, act År Into kan klättra-upp för ljusst ålen om Det: kan: jag: visst,” försäk rad den andre bestlmt, on Jag vill Inte. - ör Inte de - Ne ag känner till dina trlcka = när Jag kommit halvvilgs upp, 55 släcker: du lompan! I JOch mr Neiditch. fic därpå ' släpptes | :, gå : lär: aldrig. såå” I LOS ANGELES, Det. fannssiä. ; -c ONNSKinget tvivel att i gurphard, Neiditeh; föredrog a nte ramför sin tru. ärar häst Thelma Neidit råaren; - lY:Hån «Sålde för Ne kunna. kö Han förklarade fö nine & . e för henne a mm inte.hade råd att hålla såg me sa Ode hustru och. häst. > = = ge se 3), Hån” framhön £ henne.” ät Pa- hästen. ra på det villkoret att: hon. hålla hästen; .. / :v Mrs: Neiditch' fick sin. slilsmäs ko omvårdnaden Om : hästen, |; ot TJÄNSTERAPPORT.. . I';: järnvägsmännens fa tidnings . > facktidnin; Signalen” berättas. om: en . banmästa- re i Karlstad:som lévde:under: 90- talet.: Pettersson: hette. han: och -y fördröjd 'vid'Alster-Vid:sin-förtsattå färd: inötte "han" oförnmödat: dét: ned- nom” en" bergsskärning:; Själv. Kann han kasta sig av men'dressinen-kros- sades, Hémkömmen " till Karlstad sände”, han ""baningenjören öljahde telegram:,! vv "YT: sted "Tåget passerat: banan"”ä ”" Dressineh” är "sönder! > ” men jag finns kvar. = i : Pettersson. "klar; "' MERA=NYLONPANIK; vn .» 40 poliser. kommenderades ut, då ett, av" Böstons större "affärshus 'här- omidagen tillkänhagav'att' 37000 par hylönstrumpor' var”ti Foraindg | På kvällen” i ningen. skulle sätta igång började köplystna damer. ställa sig "i kö utanför”affä- ren, som 'hade röjt av och ställt un dar allting" utöni några”stora” bord; som "var" fastspikade” vid golvet; och på vilka strumporna” lågts upp. "Ett speciellt" . sjukrum | med” läkare” och sjuksköterskor "hade ordnats och' en ambulans stod”stärtklar utanför pot- ten för. alla éventuealiteter. farmen 2 Försiktighetsåtgärderna icke- överflödiga.” LIVET 'ÄR FÖR KOET” FÖR PILSNER?/: '; 0. Som. den «gamle; älkoholist: jag. är, är/ jag kanske inte :rätt' man, att. be- döma: pilsnerns inverkan. på den. all: Hänna nykterheten: Mitt.omdöme är naturligtvis: avtfubbat; men: hur; lad- dad med:-melankoli" jag .än varit, så har:jag aldrig kommit :påsidén: att skingra: min vdysterhet: med "pilsner: Livet: är. 'kort;:och. jag ihar; misströs- tat: om -att: hinna: drickaså ; mycket som: då "skulle. erfordras, I +: er (Anförandesivid: pilsherdebat: : ten i: Kristianstads: stadsfullm: av-ledamoten :P:.G; Jonzon.) +|" i: . ”dundergubbar ”stodo” en dag för några år sedan på. en'spår- vagnsplattform ”och avlyssnade"ett samtal. om. vilka göteborgska gatu namn, som är” vackrast; Eklandaga- tån och Linnégatan nämndes bland dé vackra namnen!” "ns od Ska vi hölld med'om' de? und- rade den ene dundergubben: d Nää, ja vet då-enget/ namn ;som klingar så läskigt söm Jölvägen, sva- rade hans: kumpan: HAN (VAR LAT. En » mycket; lat-.ynglingy. som; var anstärld . på. Götaverken, » väcktes:-en Då hän var. tröttvoch sömnig,.. ville hän: ste gå Upp, :men!dettå: önskade han inte iåtsas om; varför: han”sade: — Jag kan inte gå upp i dag, för jag” har sådan” värk i" hela: kroppen. "- Mamman,” söm väl kände' sin sön, svarddé: -—"De " lider;av då?" är 2 N FILMSTJÄRNA, I Då: en filmstjärna :visar | ta; duken; säger: ""Engelmannent .Amerikanen:" ben... sa at Fransmannen "> Japanen: == Hön, dere 2 Svensken? komst. : LOVANDE HÖGERYTTER.S40 5: ville: — Har'u hört att Jompa & fotbollssektiönen.. har” blivi underst , Jöcke sa'att han har börjat läsa böc 'xer; Inga 'deckare, förstå ru utarr 0 da ”jitteratur'n. Å” så har' han öpt böcker & börja kila på' konatutstö I "Hon.har char nd .Hon:..hab, vackra Hon har, vacker FA har vackra hän" SODOMSTOLEN ”|- sin: förlövningsring d :stanna..hös' honom. ba. |+ hjälpte]? ett-tinfäne på" återresan. vid:en mn : spektion" med! sin -dressinr: blev- hån |- gående: : persontåget i'en-kurva" ge- | Mellersta Östern, i Daily Telegraph | literiistad :med omkring 2,000 invå- rare: och "nu. har: omkrisg 43000, | || Syrien? Dess' mest främståender'in- 'jda ögon"av: de: ottomanska" myndig- margon som vanligt. av; sin: mamma. , Inga gator med. pråliga. biografer NED I | förarglig: tradition, - | Tr br , ettokäntmen! 24 pd i i Transjordanien;, ; vars : härskare, emir Abdullah; inom kört skall be- söka London, är okänt för de flesta européer, ,:skriver; Kenneth" Willi- ams, , expert..." på -förhållandera. i Av alla britter. som har besökt Pa. lestina har, kanske inte ens. en pro. gent. sett .mera av. Transjordanien än några av bergen, på andra. sidan Döda havet, där: dé skymtar fram, stundom; is hotfull prakt, stundom i. överjordisk'; Et. oo sket Ett..fascinerande. land, och fascinerande.:land.— egenartat emedan 'det:ärren' konstprodukt av provinser, som: under; den. ottoman- skajtiden .dels-tillhörde:Syrien;.dels Hedsjas, ; fascinerande; med , sina.o- grim-järnvägen”: och ; Jordan-dalen liggande utomordentligt-rika:odlade sträcka: ochi med sin: öken) vilken sträcker: si st Huvudstaden rAmmanys! ö emiren tillträdde :regeringeril var.en gör” genom ' sin: egendomliga: prägel ett'starkt' intryck' på besökaren: fö Valett av huvudstadens "läge:'var klokt!——i:vart fall har: dét: rättfä digats:av'senare händelser: Inte: för att:det/ såg värst lovande ut :1921, då ”emir> £ Abdullah stormade: upp från": Mecka"/sedan "+ han: svurit hämnd: för att fransmännen fördri- vit han: yngre" broder: Feisal från Vvånare 'var' på: den” tiden” män” från Darnaskus i Syrien och'från Nablus i-Palestina,' vilka:inte sågs' med bli 'Transjordaniens- folk, : i "Vad'man än må säga om majori- teten av Paléstinas” invånare, som enligt" väd ' puristerna hävdar inte är ”araber”, (ehuru de är fullstän- digt arabiserade), så är majoriteten av :Transjordäniens. invånare utan gensägelse .araber; varesig de. är fellaheen , (bönder) eller tillhör ökenstammarna, Luuk bon emm T tDeras.., hållning, 3 sympatier: ' och betraktelsesätt är helt arabiska, E- häru de snabbt finner. sig" till rätta med moderna: hjälpmedel, håller de fast vid: urgamla: arabiska ;sedvän- jör med : värdighet. och: maklighet. och..kaféer:för dem'"-De är, tillfreds med tillvaron;. ambitiösa "utan .. att låta” sig jälktas. "I TT . Av minoriteterna är: kanske tsjer besserna märkligast« De fördes till landet av ottomanerna från Kaukas sus. De är självständiga, till kynnet och bor mest i egna byar... De har intet. ', att klaga. på gentemot -rege- ringen, ,. Några av, de, ståtligast tsjerKesserna , tillhör ;.emirens liv "De flésta transjordanier bär va- pen, Ursprungligen var: detta helt: visst”. en. klok. försiktighetsåtgärd, med tanke på beduinerna, Men nu», mera. råder , fridfulla, förhållanden både i öknen och de odlade. områ-; dena;-.våpenbärandet är mest en o- Pilgrim, (eller: Hedsjas-); järnvä-; gen, som nu 'skiljer öknen från od-/ fingsområdet; byggdes från Damas- kus' till Medina före: första världs-/ kriget, ' dels, som-, fortskaffningsme- del för pilgrimerna till Islams he- liga, orter, , dels för att ge de otto- "manska myndigheterna bättre. kon- troll över” de. .Jaglösaj .beduinerna. Under: nämnda"; krig i blev linjen Svårt skadad, och sedan' 1925 har :ransjordanien- år Transjordåänien : är.ett..egenartat ; lika" folkslag; med- sin: mellan", Pil! 7 | valdes: för 'municipalsamhället, käm Ister s intressantland; ”. senår aa sr omtenr sär man vs en Kr ok -rArablegioneni-i= fe oM I x: "Bland;de-styrkor: som har skapat och vidmakthållit. ordningen i Transjordanier: finns” två" som: ofta förväxlas. Den ena är.Arablegio- hen; som fursprungligen var: en por Sa naste:; kriget;; utökades betydligt och fick utvidgade:funktioner: Tills detta skedde:bekostades": der" helt av: landets, egna "medel. Den andra är: den: transjordanska- gränskåren, en imperiestyrka; som bekostas: av britterna..- .&.. rd rent : Arablegionen;. som grundades: för tjugu.år: sedan; har: blivit nästan le- - genom ; sina” bedrifter. ] idigt vann: den: berörömel- se.för;sin duglighet:och vaksamhet. I denna: arablegiori har: jag sett mmu- hammedaänska' och :kristna; ökenupp födda".och:stadsuppfödda'araber: ar- .beta..och..sjunga tillsämmans i stör sta endräkt:; Om; någonsin en"väp- nad 'styrka-förtjähade :beteckningen stav. för; att..skapa. ordning. i Trans. Ijordanien,'-Det tillstånd som -landet harvuppnått'— ett'tillstånd'som'en- ligt vad. mr, Bevin «den. 17, januari meddelade"Förenta nationerna:kom mer att tillförsäkra /det'en suverän stats ställning:—- är. resultatet. sav outtrötligt:arbete.:och. vaksamhet. sand Så : snart: emireni-hade 'g rr Churchills: förslag ” för: att:skapa:vsvårigheter: mellan britterna; och” fransmännen i: Sy- rien..skulle.nöja.sig.med.:det trans: jordanska - emiratet, gick: hansmed diskret brittisk"hjälp till:verket att organisera" upp det: tämligen form- lösa: området; Svårigheter av :månt dé övervanns; Nog sagt... sedan ett utåt.—...en»- gärning: som-inte kan nog. berömmas. I oi Fri tandvård för: Från kommunalfullmäktiges; isenaste sammanträde, nr VARE Ae, oinmunalföllmäktige” ordförandeskap av nämndeman un- der ordförandeskap:av nämndeman år för: kommunens' fyra : valdistrikt” rer F; Flodén; köpmar: Stig' Ljung, lånder; > Ringarp, och” vägart - An ton Karlsson, Skogen; för södra di- son;. Harbäckshult;:lantbr.-Henning Ekholm, och Håkan. Nilsson, .Ring- Johansson,., skräddårmäst; , Wilhelm Åsljunga, och målare Fritz. Jansson, Albert Torkelsson; 'Mattarp,. Harald 3 Bengtsson,. -Bjälkabygget; . Hjalmar Gustafsson, Boalt, och handl. Yng-1; ve Paulsson, Mattarp..- fat j tonalisering verkar lisstyrka; ehuru. den under .det' se JD dussintal år har Transjordanien på |: det-hela-taget- varit-Iugnt' inåt och j” ” Orkelljunga distr.|' ]junga har:haft. sammanträde;under |. Werner Danielsson,.:.varvid : beslöts]. att godkänna samtliga nämnders 0. |: styrelsers:räkenskaper för” år: 1945. |. ;| "Till: valnämnder: för: innevarande j' Örkelljunga;' fabrikör" Albert! Eski-1vr”. Kjellsson, Flinka, : Karl: Bengtsson, |.. arp; för östra distriktet -handl, Fritzj.:. Johansson, . handl.. Pontus: Eliasson, 1. 2 "+ Länsstyrelsens utslåg. på.de -be-J..r : o I dagens frågor När det talas om jordbrukets ra. det ju ofta nog, som om vår modernäring stått. stil: under de senaste decennierna, vilket. staterar Stockholms-Tid- ningen: (fp): få Framstegen. har vari; faslig . har varit utomerdéarligt stora" under detta” århundrade och ej minst markanta. under senaste decen- « Nier;, vilket: ej migst. framgått av hur jämför med krisen under förra världs- s tiget.. Detta" goda gesultat: beror tili avgöranderdel på vårt iordbruke tand-> yinningar, och därigenom har vår mu- . dernäving :skapat en goodwill och .ch MM ökad sförståclse. för- sina -krav' ; alla ., samhällsklasser, som är av värde I för- framtiden. av stort värd: Jordbruket har bakom -sig en .full-, komligt:- revolutionerande ' driftratig- nalisering, som”reducerat' arbetsåt- kvantitet :jordbruksprodukter: till i- medeltal en tredjedel av vad den var. vid slutet av förra århundradet. "tv «> kommit: detta + våra: 20.000 iraktorer omen trots detta måste iordbruket in-- >ställa : sig på ytterligare. intensifierad f tiden” att' råda" brist" på arbetande ar- . mar inom: jordbruket,' och det behövs därför fler maskiner och. än iftigare mekanisering.! CCC EE >" et "är" med all 'sannolikhet "s valt” ..smaskindriften”.”" och mel emellertid . är. grovt. felaktigt,. kon--'å väl vi kunnat klara den senaste. krisop i 5 gången för. framställande äv en viss. & Det är: mekaniseringen som r åstad-- och tiotusentals. elektriska: motorer — -. 3 maskindrift.' Det kommer även i franj-? H a Räntcinkomst och prisnivå, Ända sedan mitten på 1599-talet hav man fakttaga en tydlig tendens hos pris. vän att långsamt stiga på längre sikt, skriver i Sunt Förnuft civil Ingenjör Einar Nordendalhl, "Man kan fönnodligen räkaa I = ma utveckling även i frömtiden, ole ena sidan statsmakterna äro äa&ngoligna att undvika de med ett prisfall forbundaa störningarna i produktionen, och å vndra sidan. den fulla sysselså Aningcns politik medför vissa risker, för Prisskgilnaar. Vad innebär Au denna utva ling fär den stora mängd Sparare, som placera sina tillgångar i banktillgodohavanden, pen= s äkringar, inteckni och andra oegninella panningvärden? mm penningvärdet kontinvorligt fa; måste ett penningkapital irl ök med en viss procent för att bibehålla sitt reella värde, Detta innelär, att om pris» slegringen uppskatlas till 4, ex, omkring 2 6 per år, så utgör av nuvarande räntor blott omkring hälften reell inkomst för räntetagarna, Hänsyn har då ändå ej to= till: skatterna, Vid rådande höga skattetryck avgår en betydande det av ränteinkomsten — till skatt, Sedan både skatt och "värdeförsäkringsbidrag” från= räknats, blir' 'det 4 regel inte mycken verklig ”inkonist ' kvar, Rättvisare hade varit, om man sluppit utt betala skatt för SR rön gunkomst, som blutt är nominell . endast kompenserar dla= la värgast kom a / punningkapla Om prisnivåns. trend är stigande me 1å2 & per år, borda alla ilvförsikringar oci livräntor omkonstruoras med hänsyn ärtill.; För att, uppnå önskad trygghet måste försäkringstlogarna ,. då säkerligen vidkännas på något sätt höjda premier, uppgående” till flera tiotal procent, Hän- syn till prisstegringen måste ven tagas I många: 'andra fally dör konsekvenserna uv i I en ..kommer att betyda mer för utvecklin-" un Rersav vårt iordbruk än; flertalet an- si dra, debatterade åteärder... Även vått s jordbruk "går. mot den: traktorernas, epok; som redan hållit sitt intåg i stora delar: av världen och som : är. ofrån- komlig, om madernäringen och: dess | |: utövare skall kunna. fölia med j ut- vecklingen .och' höja. sin. standard tilll + nivå med. industri och andra näringar, . .Målmedvetet' måste. jordbruket in- rikta sig på denna nya tid genom in-. tensifierad ;utbildning,:; och ; genom ett. sariarbete; som :särskilt” när det gäller: mindre. brukningsdelar: måste bli. ganska' vittgående; slutar" St.-T. | eo Piet UVeSEE Uleag gå tå on TRAFIKMANING: en 00 j EN: GANGTRAFIKANT;: som broderskap, så: gör” :Arablegionen 2 ; dets Br si bi kan konsten att gå, stiger aldrig |' ärför- bör:maniinte:tro”att:det |: ut ivkörbanan utan att:se-'sig ara behövdes! attisvänga en'tioll-]: för. Fr OM ; "I Hallands distrikt-av- MHF. ll angående: fri,.skolmateriel: åt. samt- ligarskolbara-lades till: handlingar- na, Till brandchef för landskommu- nensför. år ,1946:vades fabrikör Erik Snygg;; Åsljunga," efter furir:: Guns nar. Nilsson; som, avsagt; sig upp-- draget. Fullmäktige diskuterade där efter: frågan: om ' skoltandvården" o. uttalade' sig för 'ett'enhetspris av 4 kr.pr, barn.och att.all abarn 'skulle ha fristandvård.: Skolstyrelsen fick i" uppdrag": att/ träffa uppgörels med landstinget... «omen: ted samtliga parter lyckosamma resultat, en ) härav för nirvarande ej tillräckligt -beaktas, Större 'avsältningar måste göras till'donatlonsfönder, kopitall= n :våd expropri siinkas 0, 8 vt "Det är förvånande; att de planmlisat, spararha med '-jämnmod fiina sig I silt öde, .: Särskilt märkligt lr, alt do stora förvalt s DV. dal ej kraftigura tillvarata sina' klienters Intressen. . Tiden är.nu mogen för en samfälld nktlon från riksgäldskontoret, ” "bankernas, — försäk. ingsbol och andra förval= tande institut för bevarandd av. ett stabil penningvärde; Mö os epiece vg LSE ! ”. Det, torde''varkén från” jordbru- karbåll , eller — från" handelns sida råda någon tvekan om att jordbru- ket och '' den > enskilda: handeln i mångt och mycket står.l berounde- ställning « till; varandra och att en förtroendefull. samverkah bör vara tillivgagn för. båda' parter, skriver: Skånes Köpmannablad i en kom- mentar till . det nu:träffade. cam- arbetsavtalet: mellan' Sveriges: köp- organisationer;.. oe. 3 . Samarbetet mellan! jordbrukets och handelns ' organisationer har alltid varit gott, och - såväl Sveriges köpmunnaförs bund”som dess branschorganiwutlon Sve= riges ' specerl- '& : livsmedelshandlareföv= bund”har' städse "varit , villiga att med- verka, till "att de' svenska' jordbrukarna erhålla skäliga. priser för sina produkter, Den samarbetsvilja, som det nu Ingångna avtalet nogsamt bär vittnesbörd om, bör därför. vara », tillräckligt hållfast för att även de,-kommande bransch- och Jokal- avtalen, ,slkall.-leda till positiva och för 1 mannaförbund och jordbrukets riks- oh ga, slag, yppade” sig. i" början, men |. >: striktet entreprenör, Bror Svens-].: "4 Sönnarp; för norra distriktet. lantbr.]. . Dö svär pressare,. Ernst-.Johansson.. i . V. Ringarp anfört. över: Kommunal- - alle! "Jäkla synd på ani så lor vandé högeryttér: or inga' tåg" gått längre söderut än till Maan, 3 ys: : : - j fullmäktiges beslut den 22 okt. 1945 ; rs aAa nt; af? PAA ” GEKMEMAN; HEMMA: .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.