Nerve verer ert tt dt RARE "CAHOLAS TIDNING ! " Tördaget den 30'mars 1940, 1 —— 12 2 Markary Redaktör; SVEN B. LJ dsby.g Latolms ”fidalnge lokalredaktiom,' Markåryd; Gretns fastighet. | ee F LJ der. Fö JONSSON. Tel>150- 8 sv sd x s Harry, SJMETT. MINNE : 1 vår moderna sortering finner Ni + jeg med en Stjärnurmakares gar wW. Håkansson, ' U > a . >. 1UR-, OPTIK: & ; GULDSMEDSAFFÄR :-., vo så nTel 284: MARKARYD. jTel, 284: 1:sta klass urmakéri. :, ol Ucleniprésent”. 4 Plot ta rmbandsuren som anti; Kronobergs län . ligger fi n. bäst till i insamlings- arbetet för Europahjälpen. . Här i Markaryd har ju redan gjorts en' hel i . del i och med: att man tagit upp fri-| villiga. kollekter vid sammanträden och fester 'och har ju äver en delf., bolag och föreningar anslagit bety- dandé- summor. På. Rödå korsets mö- te I förra veckan beslutades"att den- na organisation skall stå som inbju dare till andra föreningar. för att ge- mensamt organisera upp arbete för hjälpvérksamhöten, "C-0Y oe fist För var och en står det ju klart [| att hjälpbehovet är stort och att den | hjälp vi kan ge inte på något sätt är tillräcklig, 'men det 'Ean alltid hjälpa någon, När sedan: ofganisa- tionsarbetct är färdigt och insamlin- gon "kommit igång på gllvar låt oss då” hjälpa till alls för att ernå ett) så gott resultat som möjligt, . en 4 ' on nn so Ve av FN Harry Sagner Ir > ; . sjunger vid sånggudstjänsten i morgon, kväll, varom. vi erinra., Säger ödan ruttna Fy husdjur saknas SE i öde: VN Schlésien mnemo st ndring bördigt land. Kaos, mord och plu I förut FR bli" Pet finns inga förhoppningar "om; att de en gång rika och bördiga jordbruksdistrikten' 1 Schlesien under de närmaste år- «en skall, kunna bidra till Tysk. lands "försörjning - och - hjälpa upp livsmedelskrisen;” för den ” händelse ett enhetligt försörj- . ningssystem skulle. införas för " hela Tyskland, telegraf. New > Chronieles Berlinkorrespondent. Dessa områden har förvandlats till ett tröstlöst ödeland, där jor- den ligger i vanhävd och bönder: na är utan både djur och redskap och därför knappast kan upprätt- hålla livet." "Hela det rika jord- bruksområdet öster. :om floden Neisse erbjuder' en :tröstlös an- blick, uppger den engelske korres- pondenten, Över stora arealer lig- ger potatisen frusen ellér ruttnar i jorden, Säden - har: aldrig: blivit skördad, och de bördiga åkrarna ligger fullständigt i träda, Det finns knappast en bonde som har|. en häst eller en ko, och vid vår- bruket måste bönderna gräva upp sina åkrar med handredskap eller primitiva årder som för hundra år sedan, Största delen av befolk- ningen lever på bröd och rovsoppa . Undån fick, åka I Quislings bil. Som ett. kuriosum från den nu av: slutade . nordiska - utrikesminister- konferensen i Oslo kan nämnas, att de: tre utrikesministrarna åkte om- kring i den bepansrade ' Mercedes- Benz som: Quisling på sin tid fick kunna göras av. vassla) h a. visat sig att vasslån lämpar. sig) "Västsverige hållér sig främst fill : På senaste tiden: här framkommit en räd ' uppslag om väd som” skille a an: det har bl. som-; utgångspunkt > för. spritfram- 'ställning,: genom industning' i kli kan |' man få fram ett.kräftfoder vete. Di- rektör. Olle Ericsson i, Västsvenska mejeriernas .: centralförbund har. e- mellertid lite skeptisk inställning till få 3 dö 'där nya produkternas + sms? .töTidigare har vi både i Göteborg] . [och"på: andra håll islandet tillverkat svägdricka ''av-"vassla; men något rhärkvärdigt:'har- det -inte:- blivit ' av dén'tillverkningen' och: det: är inte heller säkert'att de här nya' produk- terna är några verkliga fråamtidssa- ker, framhåller dir, Ericsson. «3 >> «> Vasslan är ju: någonting så sä- songbetonat och. problemet blir: där- för: mycket svårlöst::: Ostproduktio- nen är. 'regulator ;för mjölkproduk- |tioriens tillvaratagande: och osten är ju en vara som lagras under det att vasslan måste industas och trans. porteras till intorkningsanläggnin- gar, Torrsubstanshalten i vasslan är dessutom liten, Man kan då inte påstå att problemet om vasslans' till- .väratagande är löst -— det arbetas fortfarandé intensivt på déttå' om- "Nu måste det förstås erkännas att det huvudsakligen är riksförbundet och Mjölkcentralen i Stockholm som främst” sysslar ''imed-" vassleproble- men; men det är klart att vi också i' Västsverige har: våta bekymmer för den här saken, framhåller vida- re "dir." Ericsson. ' Det förhåller sig nog så, då det är tal om nya produk- ter av vasslan, att en hel del sådana produkter ' rent tekniskt" kan utvin- nas men sedan är frågan om fram- ställningen ” kam bli ekonoriskt 1lö- nande, ” Här i Västsverige gör vii första hand mesost och andra mes: produkter i'så stor omfattning som man kan' räkna med avsättning och vidare > går ' en hel del' vassla 'till kreatursfoder, Men det är som sagt det säsongbetonade med våsslan som gör problemet besvärligt och på se- nare år har just den sidan av saken blivit allt starkare markerad, påpe- kar dir. Ericsson, Oljeeldningen. får icke överskattas yttrade överdirektör K; G. Ljung- dahl vid Södra Sveriges Angpanne- förenings årsmöte på torsdagen. Han riktade på. bränslekommissionens vägnar en vädjan till näringslivets drepresentanter. att inté- överskatta "]oljeeldningen, som tenderar att bli ett svårt problem att bemästra, Re- många omständigheter bidrar till att kérna' till tidens oro? "mv dan nu finns det igång och har. an-|- mälts fem gånger så många anlägg-|' ningar som före kriget med ett års-|: behov av gott och väl 1 miljon ton. |. Denna mängd kan vi inte få, och|' försvåra situationen; Vissa restrik-|' Varför c min själ, och varför så orolig I mig?. Hoppas på Gud, ty jag skall åter få tacka honom, min frälsning och min Gud! =": i: + Psalt. 42:12. NERO Det finns tröst. Detta är gott att veta, när sorgen: vill förkrossa "oss. Det finns: tröst + Guds ord; "Det finns: tröst i bönen. Om vi försöka trösta 'oss' själva, bliva vi tröstlösa. Visst kan man 'slå bort sorgen; men det varar blott 'en kort'stund, Visst kunna vi 1é och Jåtsa om intet, men det .är falskt. .Visst-kan man förs strö: sig bland goda vänner, men 'ra tankarna igen mångdubbelt svå- ra: Vi människor äro klena tröstare, en det finns tröst. Hoppas på Gud! Läs de orden och upp: repa dem -'för dig - själv, när den tunga sorgen' vill draga” dig ner” i djupet och du-håller på att förgås! :Haåll fast vid Herrens löftesord! Det skalt håll dig:'uppe.; Vi måste äga något fast; något pålitligt att trygga oså vid, när känslorna uppröras likt ett :störmande hav. Guds-ord är fast,' Guds ord är” visst, och” den söm håller ' sig” till det, skall" icke förtvivla. i Fo p pas på: Gud! Himmelska," tröstande! tankar” strå- > Hea”at från det "ordet," oeh vi känna enrobeskrivlig trygghet: Förr läste män Guds ord -i hemmet;”och därav blev frid" och ändlig styrka, I" vår tid "försumras"ordét; man ger” sig ej tid;”öch följden :har- blivit jäkt och oro: Somliga fråga ej efter re- ligionen; 'andra” äro ”féligiösa” men springa ut för att höra den talare, som senast kom i ropet. Visserligen :|kan det vara till nytta, men: ofta blir" det mest ett känslovall; ett pri- sande och berörmmande; söm flödar över 'tungän, medan” hjärtat blir torht;' Guds” ord' rååste"begrundäs"i stillhet," örå det-skall: bliva? oss till verklig; välsignelse "Vi 'skola--göra vår' gudstjädst med församlingen, men. vi må även sitta ner vidJésu fötter hemma 1 vårt: hus; Guds örd läses: för”Htet. Det är ett: bland fe” len i vår tid Det är" en” bland orsa" Hoppas på Gud De ärvet fast ord; ett "ord, som”Vi”må”stanna inför; så att'det hinner göra verkan i själen, : En lång” stund: Kär man sitta "Och samla sina tänkar' kring öftet. Gör man så; klafnar det ör oss, och vi vägd åter tro på en god” mening 1 'allt;” söt ”Sker-! os5i Détfa är från Gud. Så tänka vi om Jag. måste; finn dant,: Jag måst, inna mig: vid det, jag: liksori'anöra” Ické får jag bö- gärd att ensam bli” skondd: från lit andet. 'Finge vi människor 'Jéva ivet Sörglöst' "öck" bekymmerslöst; léve: vi” som bortskämda, -självsz våldiga "barn Gud, vår hirimelské fader, : fö strat "05" för "fullkomning- er i er högre värld, Gud älskar sina”barn, 'När” vi tänka så, få nytt hopp Fk AR Sant ej för mycket på det nuvaran- de! OmiVi ständigt klaga på sorgen, som: tynger oss, frestas vi att tänka: Dét' blir 'aldrig” väl. Tänk: 1' stället! Det kunde varå" värre. Ännu finns det: höpp. Gud: kan hjälpa mig ige. nöm. både” sjukdöm' öch 'motgång. Vi må. se' tillbaka på vårt gångna iv, så finna vi, hur god Herren va. rit mot oss, hur han har ”beväårst oss för skada , farlighet och allt ont” ”Är'han' icke” densämrnie, :som an” förr var; lika god; lika mäktig att hjälpa? Varför skall du då" giva dig "över? ' Nej; höppås: på Herren! Säg till dig”själv: Varför är du så övad, min: själ," och. varför så orolig i mig? len en NE I een Detta 'är tankar;- som - vi få, av Herren, när. vi allvarligt betrakta hans ord. Likt solstrålar komma de ovanifrån och:lysa upp våra" hjär- tan: Om där än var kolmörkt av ån. gest och ängslan, kar det dock bli. Red : va ljusan dag: Herren tänder hop- "| pet igen, och vi vänta på hans hjälp. Det är stort redan detta att kunna vänta på bättre tider, ty vi männi. skor måste alltid äga något fram- för att glädjas över, Blir det inga bättre tider, veta vi dock; ått. vår Herres glädje finns' där. ovan. Hop- pas på Gud! : Den .. så gör- lever: i hoppet. och tänker: Jag skall åter min Guds «oo >> : : sober" Mel, Sv. ps. 317, Min själ, var dock ej så bedrövad! --- Se, Herren han lever ju änk cc” Säg minns du ej, hur du vart prövad :; Men snart kunde fröjdas igen? > Sin nåd vill han över dig gjuta motta som gåva från Hitler, tiva åtgärder kan ev, behöva vidtas, er . Som fordom och tröstande sluta + Sitt sörjande barn j sin famn, när vi bli ensamma; komma de svå- få tacka honom, min frälsning och Wå UR LAHOLMS 8IDNI . + Kd T i Taft re INGS :AMERIKAPOST: . Martin. Bengtsson: berättar om ge svenskarnas stad: s > Chicago. OM VILKEN, SÄGNEN GAR: Jar | . anlänt, Han el "riga och, många vänner ., annars: i. huvudsak om . ; många svenskarna oc "även i, Laholms, Tidning — har .. följande. ordet till ..honom: a — INGEN STAD i hela världen har vuxit så hastigt till 'en miljon- mängd på ett par tusen innevånare. Vem. skulle; ha trott,: att :den inom marker-;och' ett. flackt lågland, där ke. Men det var läget, som: var. så (tilltalande, Det fanns praktiskt: taget tillgång: på allting. .. Boskap.- och spannmål: : från .. väster, skogsvirke och: färdiga varor:'av:alla slag från tionen förde tusentals emigranter till 'platsen. Och. här sorterades de ut. Dé,: som ej. blevo. bofasta .här, foro vidare ut till.västern, Det var, söm det:- stod i: emigrantsången: .-”Här blevo vi kringströdda, som säden när man sår; det mesta av: vårt sällskap, vi: aldrig skåda får”. Jag minns -vi- san' så väl. Emigrationen - blev" em bitter”'erfarenhet-för: mångas=s : 2 Då "man "halkas "Chicago från 'sjösidan; får man" det härligaste och ljuvligaste "intryck av staden:' Ändå från. söder och till norra gränsen; ja även, förstäderna. i;norr,:upprullas förrbesökaren ett härligt -panorama. Byggnåd-invid byggnad" tornar: sig:i höjd. "; Boulevarder-> löpa: parellellt med sjöstränden; Stora och välskötta 'pårker” och” miljonärspalats omväxla or vartannat och förnöja ögat: An" länder mån med tåg ellér'annat"'för- don, får man en helt annan uppfatt- ning:; Beroende. på vad; slags. folk det. bor i den: stadsdel, som är ;slut- stations Man» kan -möta gamla: fall- si | färdiga: byggnader, smuts och :elän- dé; Det är där negrerna-C(det finns en hålv, räljon i Chicago) 'dväljes.": 'T! - deuropéer leva i många fall å.. samma: nivå. Men svenskarna, som ' för "ett. halvt. sekel' eller; mera bodde. nära stadens centrum, ha fått flytta ut-långt i norr, långt i. väster och: långt.i söder. De ha byggt: sig nya: och väl skötta bostäder. forne svenska settlementen, där mån för" trettiöj fyrtio, fémtio: år: sédan i | kunde gå gata upp och! gata ned och finna,. att. i: varje" hus bodde en svensk eller en skandinav; där ej hörde annat än svenska talas, där finner man. numera. .ej annat än neg- rer; judar, italienare. och: en. del. an- dra folkslag, vete sog Rs ut i Chicago :kan' ej ståta med. att ha" världens "högsta skyskrapa; den äran , tillfaller ”Newyork; söm! kan ståta med Empire State-byggnad' på 102 våningar, Men vad ytinnehållet beträffar. har Chicago världens stör- sta byggnad, På många andra ömrå- den: kommer. också. .Newyork ; långt efter. ” Chicago -'har”slakterier,: som äro världens. största, världens stör- sta > järnvägscentrum. och. världens största industrier. +; enl opecs: or i— Chicago härjades av eld år 1871, en eldsvåda, som vållades av att. en ko, som skulle mjölkas, sparkade om- kull. en:lykta och genom detta satte hela staden i brand. : I den. starka blåsten, som rådde,-.spred elden sig med. förfärande. fart, och. det gällde för innebyggarna att fly för att sö- ka - rädda. sina liv.: Största delen av staden förstördes och 300,000. per- soner blevo husvilla och stodo all- deles blottställda. Ej så få av dem voro svenskar, : Men: Chicago reste sig.snart igen ur :'sina ruiner, . Den var .predestinerad att bli en världg- stad, -- Och ingenting - kunde "stoppa dess. framfart. 'I återuppbyggandet " Min själ, du på Herren må hoppas! Var icke så orolig mer! na » Snart fikorträdet skall knoppas, . Snart sommaren. åter du ser, ' Låt Herren sin. härlighet visa,” ; Så skall du ånyo få prisa » « Och lovsjunga levande Gud! on > 4 -PAUL NILSSON, . po. SVENSKAR +. "” "JUDARNA ÄGER DEN. OCH: mint mnäd Martin Bengtson i Chicago har ett. My alänt Man nänder som vanligt hjärtliga r ner i hembygden. Breve Chicago, den amerika h svenskavkomlingarna.' . varit skildrad i, ord och bild många" gån; + svenskstaden ändå. sitt stora intresse.” stad. Chicago fick. sina stadsrättig- : heter år 1838. Den hade då en folk-, hundra år skulle. bli en sådan jätte ' stad ?..Där: staden: är: belägen fanns. för--hundra: år sedan" endast sump- 7 indianerna lurade : bakom ; varje. buss -- och järnmalm" från norr; alla slags: grönsaker: och. frukt. från . södern ” östern. Järnvägarna: drogo..alla sina i nätt hit.-Den' dagliga" stora emigra- -l avloppet. från Michigans NA. HA BYGGT DEN, IRLÄNDARNA STYR DEN! 0" I stt ny t-Amerikabrev just nu - ga Milsaingar till 'gina anhö-> t handlar den här gången - anska storstaden meå de: Fastän : denna '- stad ger å olika ' publikationer ——" Bengtssons lilla uppsats om' vi överlämna alltså i det" å 129 Martin = N BENGTSSON. .. av Chicago har för övrigt svenskar- na gjort mer än andra. Det sägs att omkring 65 proc. av alla byggnader äro uppförda av svenskar; ett oer- hört arbete ha de utfört härvidlag. Det är också Sveriges andra stad, vi tar förstås då in andra och tred- je: generationen också i folkmängds- statistiken! Sägnen går: svenskarna ha' byggt Chicago, judarna äger den öck irländarna styr den! = = + "=" Själva staden Chicago har en folkmängd på omkring 4 milj: Med- räknar 'man dess förstäder, som i dagligt + tal ' kallas ””Chicagoland”, kommer man upp i en folkmängd på é:a 6 milj. eller lika stor folkmängd ungefär '” som" i' hela Sverige. ''Det stora; järnvägsnätet omfattar ej min- dre än 39 järnvägar. Somliga av dem har" ej egna ' spår i:istadéns närhet utan använda" sig av andra järnvä- gars för att komma in: med tågen i centrum, Det egendomliga med -järn- vägarna är för övrigt, att av alla de |Homgående ' järnväg. "Alla resande måste däfför, "om" de 'skola fara' vi- dare," byta om tåg i' Chicago. Hela järnvägssystemet är att ”likna "vid krarna i ett hjulnav; Madisonstreet delar . staden i norr och' söder och tate street i öster och väster. För sgen. del bor jag .78 stadskvarter sö- der om Madison street. =". vi i — Strax norr om Chicago 'ha vi Evanston, en stad på över. 100,000 innevånare, Chicago Kar dessutora en ängd förstäder-i- ala. väderstreck. städerna" Vhiting,. East Chicagö och Gary," som ligger i staten Indiana, Chicagofloden flyter... i sydvästlig riktning och -ej såsom andrå floder till havs. T'tidernas" begynnelse myn- hade den -vissérligén ut i Michigan- sjön i. hjärtat av" Chicago, men 'av hygieniska''skäl gjordes för. några år... sedan. ett väldigt kanalarbete. Man företog en, utgrävning, som kos- tade . miljoner dollar, för att leda vattnet från Michigansjön den tusen. mila . långa sträckan genom flera stater till 'Mississippifloden . och. vi- dare. till. Mexikanska golfen, Floden har gjorts så bred och djup, så att rätt... stora: -lastångare :kunna. färdas hela 'den långa vägen genom landet, Chicago. har även samfärdsel med Atlanten, Genom inlandssjöarna :och St..rLawrence-kanal kommer. man vut till: havet. ; Chicago har. därför di- rekt förbindelse. sjöledes med. Etiro. pa och den, övriga världen, För. någ- ra. år,sedan såg jag en. svensk ån- gare med namnet: Anna; som låg. och lastade '- i . Chicagofloden; ”Vatten- jändet i floden kan höjas och. sän- as Sir behov: Skulle till exempel stöta Orre och djupgående: ångare a på grund, stängas. luckorna i oa port, en" stad:-40 : engelska . mil aLLVäst.om Chicago,:och vattenstån- k 8 iger med. detsamma:. . Ångaren an därefter fortsätta, Strax:intill jön. tillstö- orr och-fö- ner. mot södern, ter en annan flod: från n res dess vatten även köa "ent hela; familje RE CC PRENUMERERA RERA! 39 "järnvägarna "är ingen enda" ge-1' ee L söder gränsar staden även till stål- Zz É till eg Bl de SO: 15 sö! sö! til J. fil sv morgon. med mälningar siffran lyder högsta gom no tävlingar I Skåne, | ningen bidrar in tränar söndag kl.'13.: Samtliga lare infinna 'si TS : a Centrum-biografen i Laholm" : [ ger. på” söndag ' på mångas begäran en, extra föreställning på den popu- lära filmer ”En förtjusande fröken”. med :.Max', Hansén och Anna:Lisa Ericson, I SE grammet men från ett tyskt fångläger ”Om ock tusei falla”; byggd på Hans Ha" bes en gång béslagtågna -bok, + | | ger på" s let självaste" Ber på tisdag i tre.olika. föreställ: hingar- Edvard: Persson-filmen. ”Den ' glade skräddaren” | överallt - annorstädes: där drar fraäm,. 3 > ”Perons. blev. Juan: Peron..har President, Buenosg.tn Aires: Peron hade fått presentanter ty fattade, 376 med REKORPPENTAGANDE' I PERS- TORPSORIENTERINGEN, terarnag vårelsong Inledes i bon Perstorpsorlenteringen, t evenemang över 500 an- NR inkommit, Den exakta på 521, trollgen den terats för orlenteringa. Till rekordanslut- te endast distriktets orienterare, ;utan även från ekinge, Halland och Småland är Itagare : anmälda, hl, a. 13 man från OK Stigen i Värnamo. Från La. kolms Idrottsförening man, : cc” an 0 . deltager nio . Laholms BK 00 Följande "spelare samlas vid-Cen- tralcaféet I morgon kl. 12.59 för re- a: David Johansson, Db. Karlsson, Alf Nilsson, G. Karle;' P, Nilsson, . A. Nilsson, K. Vigren, L, Jönsson, .S, Eriksson, S, Larsson, Y, Havström, = os RO . Nilsson, H, A-läget 'samlas på Stora Torg i il morgon kl. 9,15 för resa med buss än Halmstad: Gösta. Krusberg, Kurt Söderström, Inge :Arvidsson,: Karl- I Erik... Sevander, Kurt. Nilsson, Knut Olofsson, Villy Hageltorn, Bertil Jo; hansson, Knut Frisberg; Lars Lars- son, Kurt Nyberger, Gunnar Petters. mn, Eric Alm; Karl-Gunnar : Alm, Ake Söderström, :.. 3 fr: ia os "LIF, orienteringssekt.. : : De som. önska deltaga i ”Eko-täv- lingen/",-.Osby, .den T/4,: torde an- mäla - sig till Henry Svenssony' tel. 6, före kl.:18,00 -måndag. oo 0 -Våxtorps BOIS; i. lo > Följande spelare samlas på planen ndag kl. 1 för match hemma: mot Hishult: Herbert Kristiansson, Ber- til Eriksson, Robert Johansson, Erik Leandersson, Jarl Hammarlund, Nils Nilsson, , Sigvard" . Nilsson, . Stig Bengtsson, Svensson, Svensson. Andersson, Gösta: Olsson, Stig Erik" Bengtsson; ”Ake . Sixten ' Svensson,” Åke "> Hishulté A. 1.8 vt Följande spelare samlas vi Caféet ndagen den 31/3 kl. I Våxtorp: > cc 5 12,15 för resa Erik « Johansson, "Ake : Johansson, :- Arne Larsson, Malte Svensson, Kan Johansson, Östen Nilsson; Ake . Carlsson, Bror. Svensson, Sven Svens ' sön, Gösta Petersson, Karl Å. Karls- son, Sten Karlsson, 'Tage Götesson. SA | NM Veingé. - F. Ka i A-laget samlas "vid "stationen i morgon kl. 13. Se anslagstavlan! ' IV Ysby- Bollklubb" "' - 4 : ch: Våxtorps-biografen : ee espektive '”måndag” och tisdag kväll ”Körkarlen”; den stora franska Iimen: "efter: Selma Lagerlöfs roman. Nämnda” filmföreställning är 'anord-' nad av Motorförarnas helnykterhets-' förbund. ::" Vid samma" tillfälle :kori- mer :., hållas. av, redaktör Flis' Flodh, Söm" förspel ges ”Boken och ordet”. ett; kåserande anförande att” Na - Växtorps-biograf . - : . ”dét "ordinarie, kvällspro-. ges den" sensationella fil-' id terra Vällber garbiograt | ; + söndag. det svenska "lustspe- En förtjusande fröken” med herre räcker er god stund: NRA a fena Knäréds biograf >> - Fullt! hus; som kan: förvi President, Överste” Nn. valts til Argentinas =: Meddelades::.: officiellt i på: torsdagskvällen. - sammanlagt 216 're- alkollegiet som. om- lemmar, - el spe" väste” store, lille Max Hansen . om förnämsta kraft, och bara dén-' o . Edvard Pc g! + ft L ra I AR NER in Eu Pe EE NN 1” fa0- ss = TR ET TEE gr 7 Ar TR pr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.