Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
KYRKOHERDE SIGFRID NORBORG, östra Karup: HM Ljuset från Betlehem. FARS Kära Hägakyrkan I Oo! Kyrkoherde SIGFRID NORBORG, barn eller äldre, Det är int 4 7 MVI sågo hane härlighet Gå, ade on 7 7 Jem Närfungar, som kanske bät kände Mist ren, när Han vandrade bär på Jr Ja den, nävaligen Johannes, rättar mycket om Honom i sitt & yangsllum, och Dalutet av in bok "Kona mycket nas ir det; mom Jesus och am [farna! an detta skulle uppskrivas, det det andra, så trar jag, att åoke ens hela världen skulle kunna rymma de böcker, som Gå bleve, akrivas All Jesus levat och verkat på vår hel Iju aker. Det Tyr så Klar bart i Ordet, be Jatlla begrunda lur ockeå emot di porr arm må är det vå ör 6å o0d pålar Fn Vi Ibågkommer både den och den andres födelsedag, firas hundrakraminnet av kto- |men födelse, och vi är tack-| 032 genom |ae1 från Bellehems krubba Famn för all de ge dn ika personlighet och genom oc ina, olor 38 a Ineäioöe i) mänatig fen vad Jesus]; Hiort för om, ät överätar Anal allt annat, och kön inte med ord ber riven. Del är sto, an att slockna. "Ja, er. Det goda er E , 3 Faderns a (Skall 5 tjamla I en evig hamn storm de fromma.” Håll dig nära ske Där julljasen. dig I dödens limma och mer aldrig min barndoms jular,|"ÄRV är nl När fär sal världen, |Då gudamär ten I all knä och berkunde för EN" at försona vi honom oa det undert de den företa Junatten; då ek Jag] i am han dödene ort ch noppeta |oeh tuvet skimrar över Folk, al Julogtan på juldsgens morgon i den) kade, Gu var för mig kh) härlighet, som vi skall skåda i juletid, vare sig vi är som vi går att fira, in det är ingen mindre än Guds] = Sons födelsehögtid, Ul vil Det lyger I din h försäjnlinga kyrka, vars klockor söndag efter söndag iate c- [kallar dig till möte nied din Cud, | visserligen as su |Det Iyser i den atllla kammaren, | när du blir ensam med din Gud Det Njut avd ig, när du på dir Väg möter en stilla och from män niska, som själv skådat Jesu bär- |också 4 denna jul, Ljuset skall al-| blockar ut, Fast det! main ig 20 | sera skall OM slet, Nå (rast. världen dö förföljer bm än välsignad komma Och Från tidens] ljuset, och även. säll få se Jesu härlighet. Nu i jul, tändas 4 jalkvällen, glöm äå för all del inte ljuset från betyga, | Betlehem. Tacka för ljuset och lev | i ljuset! Må ljusel få lyga på din väg genom livet, må del lysa för och må du en gång få okåda ljuset i deas fulla arbet 4 ljusets rike, dör Gud '0, belek natt, o Helra stund för saa tl jorden stag ned? dena mede år genom värl land 1 av neder Och häl lat |o, eten natt, du feleniog av Am |ärtåeas hopp. Tiden är 0 möt, [Ersta |men ljuset har icke slocknat. Lju | TR RA Re Åv LYDIA WAHLSTRÖM från 2700-tal ägg iulbidrag, huder och de gamla Foederaa Elömmec Jag tin möra-00 ing tigt du let — var nog tillräkligt "Sad, alt bandyn 21950 proviant TR Ne JULI E SENTLIGEN dk fo kanske inte kunna lämaa något yser 4 tidens mör-| nt begrepp I historien” — I Sverige från snö, belt. enkelt härrörde från tider brukat fira sina jular sel, ös harr. J/dn oren nöja sg ied Wnlelju I Mdana enl hemmen, mer bocken nera rätiare at ou aloga wekäng av halm och trå, Köp naturligtvis" länge fått vara med Ha, ependomtten, 5 é! om. örat akten oh månad förl, då a aldrig varit h rr alle Cbväniesre ag regelvundet brukade ståta mig fö stmng övar min vän, grisen, soma mden takler, Förrän herrkopeo |ckdala för julgranen etätänganet och or min 5 Iygér | mantiken plötsligt fann, att den kun- aka Ijeven innan de ån Jeg, AnÄA gladeligen Kl lil godo da öka hol Själ. |Urunniv he upp ej va Muleranen är ju oc sm. Gel innan det börrat rat tract Få d jer säger Och da och hav | åt om on, också, sån Om slnnlakan; "ekt pet! vita Ikanet alle föreställa se Sue föreställa [AST ga till ane exaro till honimge- bepparkokor eller hundrsårekekor 2 varit farm eva så länge på Tärda. rågboltarna att vörlbröd och hetro dom var vanligen lite förlägen inför min fare ntereotypa frågor om hur de a far. Dun NM fr så förtjust I akt hänga på väg- två ollka släkter, |52: = påle det uni] T Iredelserna til julen hade man nn. | Dien Professor Lylla Wahtström ” är pråotbadn och ser tilbaka » barndomens otäinning. me, men med. al 'den kun- skap bictorikern och peykn: fogon förvärvat, i Da ba framild som duktig Idag oo öland Klagade |Frörknerrna böser var så ellton i ben jön, för att han alter ok mycke”, inden pro vg ulklappsutdelningen fog cätt Ing tid för de många versernas kt Jes rar huvadsaklicen min sylar Clara, den ve öm detta var det första
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.