ba ot 'ningsklass/ slagit vatten på kateder- kl. 19. | "MARKUS, «röv , Solén” gå upp. kl.”4.42 och ned -kl. 19. 30, kättemyndig. ;. heterna att min självdeklaration | . Var it Det v var, 'en gång för 40 är sedan! i . en socken i finska Österbotten en: li- "ten? flicka som av sin mamma” ändes ” ill 27 Jaja en” I Dä röckh” den snälle” männen” får då och då ett amerikapaket med ”kaffe,. tobak, ""karameller och” annat gott; 4 "'glömimer inte häns” godhet; och han får" en : väldig "ränta? :han skänkte "henne? «Det var. väl. sen nktig solsken 'storia . som. vi "kan Jä För att' förarga en” ny förarvikarie hade" eleverna i!flickskolans'" avslut. nh stolen; :Läraren . hälsade som vanligt artigt' mén observerade just som” han skulle sätta sig den lilla! vatten sam lingen” på stolen. Flickornas hjärtån bultade:.- av spänning, men läraren a 'stramade upp sig,. såg: ut: över: klak. ' trasa och torka upp olyckshändelson, n tyvärr inte- ge jer något definit. svar i dag; hr Lund, 'men jag -lovar att ni skall få komma med i semifinalen; i " LEKTION I REFORMATIONEN. - Pastor ' 'Körn i' Kråkeby har "hatt lektion: onr reformationen; ; Det är rei petition: Pena tf NåA; Franzén; vad netfo” v svenske reformator?” : :=X Karl von Linné, + cc eve = Säger du det! Nå kan du; säga vad an gjörde, för den svenska, ky "kan? nn TA th Han" Införde'” sexualsysteme "=E Vad säger du? Nå; vad fick” det för" betydelse för kyrkan då? — Prästerna fick lov att gifta FÖR "GUBBIG; "Det är för ”gubbigt" "och kh gulligt” här i landet, anser poststationsföre. ståndaren'- i Gubbhögen. Nu finns ortshamnen Gubbhögen,, Gubbängen, Gullängen och Gullhögen; Namnea är så lika varandra att posten orsa- kas stört besvär genom adressförväx lingar; Postätyrelsen har ombetta. att je [göra något åt saken. Namnet Gubb- nu kunde med lugnt samvete återvända, : | medan" den '-unge: mannen "stannade :''[svärades de. allierade soldaterna ' gi- ;; | vetvis svårt av de energiska arabiska at -Tlovningen, : += "ordningsman, gå: efter 'en H SOM DE” GAMLA SJUNG, . [till den grad att de inte ville gå hem högen anses i första hand böra änd- rag, - ss + kd ”BÖNAN” SAKNADES rv PA ”PAELEN”, ” i Häromkvällen kom en ung man in på polisstationen i Åmål och anmälde att han kört från Säffle till Amål och därvid haft en dam bakpå motorcy- kelns - ”bönpall”. -- Då han kom . till Amål .upptäckte han till sin stora förskräckelse att damen: inte fanns bakpå, meddelar " Karlstads-Tidnin- Ben. i, to - -De "hade inte "flat med varandra på: vägen. . Polisen ryckte genast ut med bil för att söka efter den,: som man förmodade," skadade kvinnan, Länssjukhuset i Säffle urderrätta- des, men där hade man inte hört ta- las om något olycksfall .Då Amåls- polisen”. ' körde förbi flickans hem i utkanten av staden; upptäckte man att det lyste, och man gick genast gemensamt in.: Där åt rfanns fickan i all önsklig välmåga; - Hur i Herransg' namn har detta gått till? frågade motorcyklisten; ;: a —Ja, jag hann ju aldrig stiga på cykeln, innan du körde ifrån mej och nu har jag” tagit bil hem; ----. -'Tablå! Alla var glada; och polis kvar hos sin ”avhopperskar.. Mö Der VAR INTE VARAN! . "Under fälttåget i "Nordafrika be: köpmännen, En särdeles påfrestande mattförsäljare. avspisadeg' slutligen av den attackerad officeren med or. Fang tr Araben blev kränkt," Han ”rätadé på sig till'sin "fålla längd o och yttrade En skotte förlovåde: sig med ed flicka, som med tiden blev så fyllig och : fet att.-skotten ville” kryta: för- Men fästmön kunde. inte å av. rit gen: Så” skotten gifte sig med henne; då” nya: "ord och uttryck" ;uppenbarar sig dagligen, vilka méd mörs: hjä allmänhet får”, sin tyänin frågar. pågen: : > De é nåd som a vy meeå g de e allti dyrt. : Ja va e de nu? == Då kan vi väl få rätt bra Betalt föj , mormor, 1 Alla = ungarna i kindergarten vär väldigt ' förtjusta i sin fröken. — så utan bad att få stanna kvar hos frö, ken; i "UCDet skulle vara "trevligt, "log hon. "Men "det går. inte an förstås; Ni måste nog gå var och en hem till sig, Inte kan ni alla 25 bo hemmå hos mej, inte, — Ja, men tänk, utbrast en liten byting,. som tydligen hört. talas o Wigforss — tänk så billig skatt frö ken "skulle få då! Tr va . Säj mej, sitter.;n]. och. driver med mig, enligt er livslinje skulle ni GR TRN mmnea nas UTRIKESKRÖNIKAN: Medan man i Moskva lidelsefullt diskuterar det framtida Tysklands statliga struktur har redan djup- gående och omfattande förändrin- gar på detta" område genomförts — hittills nästan obemärkt. Denna omkonstruktion gäller alla zoner. Tysklands politiska ansikte formas för närvarande uteslutande av öc- kupationsmakterna;” Varje ockupa tionsmakt ordnar dessa ting rela- tivt självständigt i förhållande till de + andra: och därför: framträder lätt i'detta' samnianhang den berör- då maktens "Politiska ' och: | miska intressen. Vissa fundamentala '1 meningsskilj aktigheter, består i fråga om den tyska stätens utformning. Det vi- sade sig också i'Moskva.' Ryssar- na” "önskar en ””enhetsstat”, en ny upplaga av Weimarrepubliken som i sin tur, utgjorde” en kompromiss mellan” centralistiska” och federa- ligtiska synpunkter. Västmakterna å andra sidan föredrär en. 'starkt försvågad, tysk förbundsstat. ' Ex- |tremast är fransmännen som krä- ver ”ett ytterst lösligt statsförbund, + Vad -här nu skett? Förenta Sta- ferna ordnade sin zon först. Denna zon består av tre '”länder” nämli- Bayern; Wirtemberg"- -Baden och Stor-Hessen. Alla dessa tre har parlament, författningar, och rege ringar, Därtill kommer ett 'samord- nande organ den s. k; ”Stuttgarler Ländertag”, där man behandlar ge- mensamma prblem., I många hän- seenden skickar sig. de tre länderna nästan som suveräna statér. Så har exempelvis Stor-Hessen, slutit han- delsfördrag med utländska makter. I Bayern gör sig en betydande par- tikularism : gällande, som givit ut- slag även i författningen. Visserli- gen förföll: tanken på en. bayersk statspresident; Men Bayerhs inbyg- gare är t. ex. bayerska medborgare — icke tyska.” I den brittiska zonen 5 sterar Ti kaledes:i tre : länder: .. Nordrhein- : 1 -Westfalen med Ruhrområdet,: Nie- dersachsen::-med i Hannover "och Braunschweig :som kärnland samt slutligen" Schleswig-Holstein,:' Ol- denburg. är--omstritt.-"I -dessa,-län- "Ider” består i varje” fall :parlament ock: regeringar - som "utnämnts av engelsmännen. 2 IH Fransmännéns.'> : strävanden går öt på en organisation med: minsta möjliga enheter. ” Så finns -i Kob- Jénz, > ”Hohenzollern-Sydbaden och :. Statlig- nyordning i: Tyskland. i Baden-Baden : vissa? iyska för- valtningsmyndigheter . vilkas rö- relsefrihet "dock är betydligt mer begränsad ä än i dec övriga tyska län derna. "Inom Sovjets zon har 'grundan: det av ”länder” först nyligen bör- jat. Vi finner här Sachsen inklusi; ve Anhalt, Thäringen, Vorpom-! mern- Mecklenburg och Branden burg. Tanken på en enhetsstat — sådan ryssarna uppfattår den — gynnas på alla sätt uppifrån. "Samt liga länder i sovjetzonen har. par: lament, .. regeringar:.' och författ- ningar 'som "alla tar sikte på en- hetsstatens förberedande; Dessut- Om finns vissa zonvis ordnade en- hetsmyndigheter. :- Till denna förvirrande bild” hör ytterligare ” staden. Berlin ” som statsrättligt intar en mycket egen- artad, icke : närmare” definierad ställning och närmast måste betrak tas som ett ”land” för sig. . Ham- burg och' Libeck är hansestäder, alltså "särskilda : "”land”, ' medan Bremen gäller för en amerikansk enklav = där är in- och utskepp- ningshamn. för: de amerikanska trupperna. : - Den statliga yordningen följde naturligtvis de: i ekonomiskt ' och politiskt: hänseende > oförnuftiga 20igrängerna sön i sit tur kommit till." på. reht militär-strategiska grunder. Områden som organiskt ekonomiskt och socialt hör samman slets, .obarmhärtigt” ifrån varandra. Vid ”upprättändet av ”länderna” observerar man emellertid en tyd- lig” strävan” att inom "dessa få ba- lans:i den ekonomiska, sociala och politiska strukturen. . Man : omger exempelvis, det' proletära Ruhrom- rådet med jordbruksområden; man väger” katoliker: mot: protestanter Ö. 8. V. Inom zonérna lägger” man märke, till liknande. syften, : "Gentemot dessa tendenser växer hos tyskarna viljan till .enhet och känslan för enhet, Dennä enhet be- tyder; dagens språk: mer mat, mer” arbete,' rättvis. "fördelning av de sociala bördorna. En enhetsfak- tor: av:stor -betydelse är också de 10—12 miljoner:-iflyktingar som alltså 'återbördats :från andrä sta- ter, där de: under kanske lång bo- "| sättning känt. samhörigheten: med Tyskland :såsonr' sådant; ; och icke med någon: "enskild delstat.: Det är nu tolv år sedan prinses: san ' Ingrid for : över Sundet och blev >" Danmarks ' kronprinsessa. Hon har. under dessa år blivit en kär gestalt för det danska: folket, Tre "prinsessor. ' har hon' skänkt landet, och när hon” som; andra mammor drar i väg med barnvag- nen utåt Langelinie klappa köpen- hämnarnas, hjärtan fortare. : Men det finns också ett annat och dju- ”fpareé skäl till deras glädje och stolt het över kronprinsessan. Hon: har]. stått i de främsta leden med 'sitt folk .i gemensam: kamp - mot. den tyske inkräktaren. Under de hårda åren visade hon att tågan, var seg och utan vank, och , danska folket skall. inte. glömma hennes beslut- samhet och vä diga hållning i i, far rans stund... .; . »En av hennes” géåren har sagt;att hon äger. ett sunt förnuft som närmar sig geni- alitet; Och det är. sant att hon re- dån 'som ung prinsessa . fick god användning för sitt goda förstånd och omdöme: När hon var helt ung dog hennes 'moder, kronprinsessån Margaretha. Den unga' prinsessan blev;en mor; för sina syskon. Och när drottning Victoria: avled blev den .tjugoåriga prinsessan. ett: pr värderligt stöd för kungen. jod Hem . och ' representation". tog mycket av hennes tid, men: hön hann också ägna sig åt socialt ar- bete som, alltid 'värit hennes: verk- ligt.. Stora” intresse, Vid kronprin- sessan Margarethas bortgång över tog hon Margaretha-insamlingen. Hon bildade dessutom en egen för rening, Ingridklubben. Här möttes ÄR DANSKA Aror KAR och de pengar I man I fick in: på de färdiga kläderna: gingo till 'välgö- rande ändamål. De. döva hade i henne en outtröttlig hjälpare. :: Så kom tiden för uppbrottet och |: en ' solig . majdag 1985 förmäldes Ingrid med + kronprins: Fredrik i Storkyrkan med stor furstlig pom- pa; Kung Gustav höll ett gripande tal till bruden och sade att hon va- rit en solstråle för honom på. hans gamla dagar, tf: st ös vt . Danska 7 folket ' omfattade! från början sin. kronprinsessa med den största kärlek, och när de nyför- mälda drogo in i Amalienborg togo hyllningarna de mest entusiastiska former. .: Kronprinsessan : ' Ingrid gled snabbt i in i sin nya omgivning Hon gick från början med all kraft in för att blien god danska, Honj -härde sig språket på rekordtid och hon tog aktiv del i scoutarbetet o. lottarörelsen. Tillsamman med sin gemål sågs hon ofta i umgänges- livet och några lyckliga år för- runnd. Så kom kriget och hård tid|" över Danmark; Det tyska-anfället tog hon med kallt: huvud, och Hon kom "aft: under hela ockupationen inta -: en” fast.” beslutsamhet söm väckte beundran +: i, ' Danmark, Knappa tre veckor efter tyskarnas inmarsch ' föddes: kronprinsparets första barn; den lilla prinsessan Margrethe. Kronprinsessan Ingrid] : började nu i tysthet 'ett' omfattan- ; de arbefe för Danndarks barn. För egna, pengar lät hon'sy'/hela upp- sättningar kläder åt barn till fäder som fallit offer för tyskarna. ' "= Så kom det tyska dråpslaget mot Danmarks inre liv den 29 augusti vara + död. för länge sedan! : H a grevinnor och springflickor. Söm? nad. stod främst på programmet 1943. Kronprinsparet drog sig un- dan offentligheten. a ek -FRIA ORD - SÄTT ver FAGELHOLKAR! Vi är nu framme vid den tid på Tåret, då fågelholkar bör uppsättas och de gamla renoveras och FENSAS, Staren” flyger omkring och undrar var han lämpligast får reda sitt nya hem, Det &amla; från förra året, el ;]ler för tt tiotal år sedan, börjar kanske vara obeboeligt, dels på grund av, att någon bräda lossnat, dels därför, att det är länge sedan det städats. En mängd andra fåglar har samma bekymmer, ” Bofinken har , kommit och hans vackra, fylliga och starka sång är välkänd” och efterlängtad. Gråspar: ven, talgoxen, pilfinken;' och "låt oss inte glömma, "lärkan, gör sina väl kända konster i luften och deras sång talar om vårens ankomst, Vår oltrast är också här och ett otal andra ' fåglar" pryder upp naturen. Låt oss inte glömma att göra någut litet för denna bevingade skara, som så "berikar den svenska våren och prakt. En sak, som 'vi aldrig bör glömma ” är," gar, jordbruk: och trädgårdar. Deras gigantiskt '-' sätt + till. jontals kronor, + iv: trädgårdsodling." kunde vara; publi. cerades följande intressanta "siffror: plus + ullsskörden i Amerika, och'35 torn- förutom, 300 vanliga bladlöss; nattskärra' 24 'ollonbörrar, En natt- sig med 34 ollonborrar, och en kol- anträffades ända till Re frön, ; sommaren med sin sång och färg- att dessa fåglar, och många med dem, gör oss en ovärder- lig nytta, genom att plocka larver, maskar och insekter från våra sko- glupskå aptit och derag långa arbets. dag biträder oss människor på ett " växtlighetens fromma, De värden våra "småfåglar räddar åt oss. årligen räknas. i mil- "I en biologisk "Undersökning från U.S A., vad småfåglarnas inflytan: de på lantbruk, trädgårdsskötsel och En svalas mage innehöll 40 st. vägg- löss,” fragment av :'en :hel del: andra ett 10-tal andra insekter, en sandsvala i Texas” hade” ätit upp 68 -bomullsvivlar, den insekt som 'åstad- kommer den största skadan :på bom- svalor.. hade i 'genorasnitt” ätit 18 viv- lar var, Två grönsiskmagar från Ka- lifornien;' jättefruktens 'och' överflö- dets land, innehöll 1. -200 sköldlöss av den varietet som frodas på olivträdet - En läderlapp hade ätit 28 larver. och en skärra från Kentucky. hade bestått lega från Newyork nade; förutom' 24 klövervivlar; hållit: tillgodo med 375 myror: En ' annan; med 'ännu större aptit; hade konsumerat 340 gräshop- por, 52 löss, :3 tordyvlar ',2 getingar och .1 spindel. En gracula från Texas : I hade till en råltid 'serverat sig -och förtärt 300: bomullslarver,. förutom r- Jen, heldel andra "skadliga insekter. En fasankräva från Washington in- Inehöll omkring -8,000 frön av Stella- ria. och 'tcuskros och i; en” andmage Amalienborg med ännu. en dotter, den” lilla” prinsessan Anne Marie, och danska folket visadé då en rö- rande tillgivenhet för sin 'kron- prinsessa. Tillsamman, med "make och" barn utgör hon” en av” Dan- marks >: populäraste > personer. Själv har: hon inte jäktat efter po- pulariteten ':— den är ett utflöde av : hennes” personlighet. Drottning Ingrid har blivit ett med sitt folk. 1 DM svåra året 1044 föddes lilla Benedicte. . Och under” denna. av- skildhetens tid blevo de båda små- sessorna .kronprinsparets. och inte minst kungaparets främsta glädje källa. "Kronprinsessan Ingrid har | själv. vid ett tillfälle betygat att de onda åren i alla fall hade det goda med” sig "att hon "odelat kunde få ägna sig åt sina barn. Och de som kunnat. följa henne på: nära håll erkänna också att hon blivit: en e perfekt mor. i " Förra året utökades familjen på CIRKELKAFFE - = mest” sålt "a "alla "märken > endast i "konsumbitiker Våra fåglar gör liknande nytia, här och de' vill. så. gärna vart våra verk. liga vänner, Deras Njusa och glada sång 'stämnier. till andakt” ochi 'Hveta lov;" Sätt upp fågelholkar, ” var akta platser de kan bygga, deras ägg och ungar, som om det vore' din egen tills hörighet!"" Utan fåglarna ' skulle vi snart komma till korta, inför de mil. jarder nyvaknade insekter öch' mik-= roskopiska bakterier, vilka ' solen nu i: dessa dagar "väcker ur .den' frusna vinternattens långa sömn, et : ä onard” Jansson, ""VAD”ÄR EN FÄRGALT? : Allmogens "gamla benämning vå saker! och ting har ofta mål för' 'omötiverade ändringar med thy ' åtföljande. + förvanskningar av Dbersoher; " gom: "ej ” begripit ordets verkliga innebörd, och sedan. har ot. ta. det felaktiga ordet” anammatg av, allmogen, som' ej velat strida mot ”utvecklingen”; Denna 'sak' kom 'sig= naturen bl, a, att tänka" på, då han i Laholms Tidning 'såväl som i andra tidningar "läser att ”Fargalten ” den och 'den står till ' tjänstgöring”. Den är: alltså disponibel till” avelstjänst, Åtminatorne i det gamla bygdesprås ket i södra Halland var 'emellertid en galt ett kastrerat handjur av: svins släktet;" De okastrerade 'handjuren, som; användes ' till avelstjänst be- nämndes ; ;ornar, Tydligen” har emels lertid någon: finkänslig . man : tyckt, att den sistnämnda beteckningen var simpel på något sätt och därför kon. struerat . :ihop paradoxen ”fargalt”. Visserligen ' har ordet orne visst nås gon gång kommit till användning som ett fult skällsord, men det har ju ordet svin och sugga också gjort, så det så... Som en jämförelse kan nämnas, att en kastrerad hingst reg- ten "av sitt liv kallas valack och en tjur, som genomgått en dylik ope- ration blir en stut eller oxe, Att slö. pa ordet hingst eller tjur och skriva t. ex. står . till - tjänstgöring, skulle nog väcka en del uppseende, ” > I Skåne jagade mah i vintras vild- svin och tidningarna omtalade att man sköt ett flertal: galtar.' kunde ju ej gärna blivit kastrerade, För "att. vara konsekventa och an. vända det'gängse ordet 'skulle det alltså heta ”vildsvinsfargaltar”, Då är säkerligen. : benämningen ”'vild- svinsorne” bättre. I södra Halland använde ;' lantbrukarna. allmänt för ett' tjugotal: år sedan och mången- städes : ännu i dag, endast benäms ningen ”orne” Nu, finns det kanske någon som” in- fynden. - att ' våra » förfäder i den fame Asa-läran talade om galtea gama vilken som bekant slakta- des ena dagen men det oaktat stod livslevande .dagen' därpå,.De använde sam om deras hem där, och på andra . ”om detta handj jur, - alltså ordet galt även 'de, Men man ; kan: taga: för! givet -att-detta fina svinkreatur,' som 'i våra dagar gjort Ål köttkorten ”obehövliga, var-ett kast. I rerat :djur: som var helt ägnat åt gödning, "Ty ” de "zamla" -nordborna” kände, säkerligen skillnaden på segt fläsk 'efter 'en 'orne och det mera aptitliga efter en:gält/ Det var alltså vitt skilda saker, därför hade man I också olika benämningar på dessa Åt djur. ' Det -är säkerligen" bara i vår tid, som man i ibland gör en galt till Pfar” för att en gammal rätt he- ag "genom omständigheterna nästan råkat i glömska. Men det drö- jer nog innan någon lantbrukare el ter svinavelsförening vågar sätta in en -annons ”Orne står -till ete.” Man måste följa" med sin tid!!!: Per Svinaherde;”. H blivit föres ”far-valack”: eller, ”far-stut” '' Dessa '.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.