+ "> att södra Halland också är >> tenterat för fil. mag. bl. a. i PFFSETIYET ARA TYNNYANNNINSNASNNANNAST EEE FL FLY Lä vv 23 lgh KRA SID YyvYYFPvS ENT TENS KAN ENAS KEYS Ma EYFYFTYSYYF MåGAAnAN namn 'Onidazen' den. - avg. FN Besök vid. någrä' mörkliga fornminneii- i (Domarringen och kyrkan; ; öl. Ul ur flera synpunkter. KN : " Södra I Halland är är en" utom- ordentligt vacker del av vårt land. Den saken har vi nog :-' konstaterat förut: men kan säkerligen ' inte upprepas of-: - ta nog. Men :södra:' Halland ”: är också utomordentligt rikt på fornminnen av skilda 'slag.: Inte minst” ättehögarna dor? minera, dem 'ha vi gott om lies X te varstans i Hök. - 'Det' sydhalländska "ande : skapets skönhet konstaterar : / — man'allra bäst när man från söder ''. landsvägen .. mer över 'Hallandsås. norrsluttningen av åsen har man ett :oförlikneligt panora”:: ma, "som för alltid etsar sig .: in i främlingens öga; Rakt fram 'den sydhalländska slät-'; ig E: ten med röda gårdar, kyrkor och : dignande : sädes" > fält, i väster det blånande ha vet och "i öster de milsvida grönskande 'skogarna. ' Men ett gammalt kulturlandskap ; kan man konstatera här up” . pe på åsen, : ao Rd För några: dagar s sedan gjorde vi en liten tur till någ-' ra märkliga : fornminrien i gydligaste Halland och som ciceroner hade vi två verkli" ga -kännåre av gammalt öch fornt i dessa trakter -— läro” verkslärare Bror Jansson och hans fader hr Gust, Jansson, "båda :hemmahörande "i: Skot- torp.' Fast ,sonen numera" är lärare-uppe i Västmanland på gränsen . till” Dalarna, så är . kärleken till Hembygden lika stor — något:som mångfaldi- ga gånger tagit sig uttryck i Laholms Tidnings spalter — .' och han skyndar hem så fort ferierna börja. : : Läroverkslärare :" Jansson är teol, kand. samt prästvigd. men” dessutom fil. kand, med bl. 'a.' religionshistoria; arke- : ologi' "och 'fölkminnesforsk- ning "som ' ämnen samt har historia "och pedagogik. "Ett par år var han amanuens: "vid "Lunds + universitets: folkmin” nesarkiv. Att "intresset. för gamla : saker, händelser och sedvänjor är stort är kanske därför inte så konstigt: Och vi tippa nog inte 'så fel, om vi säga att av intresset för södra : Halland, 'dess' kyrkor och ' kyrkliga 'händelser, så småningom". framkommer en doktorsavhandling, ': Men Bror har tydligen. haft - en god läromästare i sin fa: der; det - märks snart under färden; Hr .: Jansson senior har vid sidan om "sin dagliga gärning med kärlek och om” tanke .studerat . södra Har "lands fornminnen; I av ve: Vi beger oss upp på åsen. Nästan upp på krönet står en oansenlig grå liten 'vägvisar | 1e. ”Märkligt fornminne” pe” kar den mot. Och vi svänger in > på : der -lilla biväg, som knappast är ägnad för biltra- fik. Men det går en stund och sista biten får vi ta till apost- Jahästarna. Mödan är inte så stor men ger valuta tiofalt. : Man skall förstås ha en sak” kunnig ciceron med sig, an" nars ser man bara en del sto ra stenar 'i en ring och en stor sten i mitten. NE kom” inte. Det är den mycket be römda ; domarringen -i Östra Xarup och ::ett-:minne från järnåldern, "alltså "den tid, som sträcker 'sig omkring år 500. - före " Kristi födelse till omkring. år : 800" efter, den” Samma. il os sl v— Några äbsolut äkra ber vis på att domarringarna — det finns "sådana på” andra håll i vårt land också — här-i : stammar från denna tid har man inte, berättar hr Bror Jansson, men traditionen för täljer detta och den får man följa. På stenen i mitten satt domaren :'och 'på . stenarna runt om — i detta fall elva, satt nämndemännen: eller bi- sittarna - eller vad :man hu skulle kalla' dem. 'Här. drogs tvisterna fram ' och här av- 'kunnades domen, Men i när” heten. av: domarringar. har man :vhittat gravar, tydande "I på att de också varit begrav- ningsställen.” Det har tydli- gen varit en plats, där man allmänt samlats. == : Att även de” gamla nord- bornä förstod att välja vack- t i, ra platser för rådslag och an” nat behöver man bara kasta en blick norrut för att förstå Men hr Jansson berättar vi dare, . att.det funnits en'lik- nande ring "med mindre ste- nar på andra:sidan vägen borta i Tvehöga. Den har er mellertid fått skatta åt för- gängelsen.. Det var den store fornminnesforskaren,' kyrko” herde Evald i Östra Karup, som kom under fund med "| ringarnas ' betydelse och det var.» också - på hans initiativ av de elva stenarna 'hade man forslat hört, men kyrkoher: den ställde: om . så att den kom tillbaka. : !rHur intressant dommarrin- gen än är och hur vacker utr sikten än ter sig, andra mål locka. Nästa blir förstås Öst ra Karups kyrka, som” — Vac" ker i sig själv — också har mycket: att bjuda på om man har någon, 'som förklarar det Kyrkan är. "uppförd .' på 1100-talet — närmare tidsbe- stämning . saknas för "denna |: såväl som många andra sven ska' och danska kyrkor från derna tid. Det är byggnads” stilen; som fått bli det avgö-In tande i fråga om tidsbestäm- Så enkelt är det emellertid NYTSTESSTOTTTg > ert ningen. En kraftig 'dopfunt, huggen” i grov sten lik > Östra Karups kyrka, i NYSFSFSTST som denna blev bevarad. En]. isa Hallo | ORSAK OCK, VERKA! ” Franklins liv. På BIO” Centrum, Laholm: "Utanför lagen, VA Den s som är upplagd för. att se något fantastiskt o. spän” "nande bör göra ett besök på "I Centrumrbiografen ock se. fil men Utanför lagen, Från för sta stund sitter man fängslad och följer hjälten, alias 'bo- vens öde, då han från att ha varit en hederlig man börjar med sabotage fortsätter med större förbrytelser för att till slut söka bli en bättre männi- ska igen. "Tyrone Power spe” lar - huvudrollen. ocH är -bra som - alltid. "Hans kvinnliga partner Nancy Kelly är för tjusande. Ett besök rekom” menderas... En "amerikansk skolklass tick för en tid "sedan till uppgift” att' skriva en uppsats 'om Benjamin, "Efter en stunds: ' | tuggande" på 'blyértsen" skrev "lil-; garmmal s som kyrkan och in till finns en större altarplat” ta : i sten.” även den är från medeltiden, "upptäckt i sen tid öch den enda "bevarade i södra: Halland. På'dessa al- tarskivor” fanns: ett kors i varje hörn, ' och ett kors i mitten men dessa äro prak” tiskt tagna utslitna på denna platta: zu " I ett hörn står ens. sk iyml panonsten.. Även denna :'tor- de vara från kyrkans tillbli- velse och har en gång suttit över "en: dörr till kyrkan. Den har grovt inhuggna, delvis ut plånade bilder, som ingen rik tigt kunnat tyda än. Så myc" ket: är "emellertid 'klart, att]: centralfiguren är -en 'biskop|+« med -kräkla; Möjligen kan den föreställa 'den biskop, tilll? vilken man en gång i tiden invigde kyrkan, Den har en gång varit med På en kyrkr, lig utställning i Göteborg och os naturligtvis '. var det kyrko- herde Evald som fann den — inmurad i grunden till präst gårdens, stall! . a | "På norra "korsarmens väst- ra vägg finns ett epitafium eller minnestavla övers präs”: ten'”"Per ” Hansson "och 'hans' hustru 'Kersti.:Johansdotter, daterat 1655. En av kyrkans första kända lutherska "präs- ter vid nämn Svend Jensen, Trelövenborg ligger begravd mitt framför altaret "och om. honom minner; en stor och pampig . gravplatta -med åt- skilliga ' ehuru något slitna inskriptioner, Över hans grav hänger: ett mycket vackert medeltida triumfkrucifix." Innan vi lämnar Östra Kar rups kyrkogård besöker vi kyrkoherde > Evalds grav = den ligger för övrigt alldeles intill sakristian. "Över"den är fegt en”'gravsten av 'medelti- da modell med två "'gavelste- nar och en slät sten emellan:;' Den kom till genom :en in samling” bland församlings” borna ' och "avtäcktes på sin] tid av' landshövding Mörner. Det var ' församlingsbornas sista tack till en utomordent- ligt "värderad "och "varrnt av” hållen församlingsherde;” ':Färden går vidare längs å” sens fot :i östlig. riktning. Nar turligtvis vill-vise-den mång” omtalefje och” sägenomspun”. ”Klacken”. ...Den "finns. i: Gräsryd och - består av: tven- ne höga klippor just där år NYFev sen är som "brantast.' Mellan AMA FFTSveN A "och ”med tidens utvinnings- le Jim några: rader. och lämnade! sitt uppsatshäfte' till järaren med, iVä dold stolthet. "Hans uppsats iöd i an sin korthet som följer: " '”Benjamin” Franklin I föddes 1 I 'ska utveckling av vår värld , och " mänsklighetens levnadsbetin.' ' gelser,. som vi fått bevittna i vår: . tid vilar i-stort sett på :den veten= skapernas. och : de nya idéernas ' hörnsten, som byggdes under 1800- talet, För vårt lands vidkommande kan" man räkna "upp en handfull män, sådana: som John Ericsson, Alfred Nobel; Nordenskiöld, Berze-, lius m, fl., vilka med sitt forskar= nit och sin upptäckarglädje bidra. git väsentligt att öppna nya' vägar, lett oss. in i den värld på gott och ' | Ont, -som vi i dag källa vår. . "Av de nämnda namnen, har det sista i ordningen, Jöns .Jacob Ber- zelius, fått sin särskilda aktualitet - i dessa dagar, då .det den 7 augusti” är: jämnt hundra 'år sedan han 'dog -. såsom en i högsta grad svensk man : med världsrykte, efter att ha full= ”. bordat ett livslopp, rikt på skåparn- de arbete! och' framgångar, sådana ' som det är blott fåförunnat attun- der .sitt liv uppnå. Denne man. har givit oss en god bild av en verklig ' svensk, när han är gom bäst; ar- - betsam, uppfinningsrik, med utpräg= lat intresse för naturvetenskaperna (ett karaktäristiskt drag för sven sken-, vidsynt och 'anspråkslös. Att läsa om Berzelius är helt visst som att läsa en spännande hjälteroman, där man gärna. ville identifiera sig med ett "liknande livsöde; oförtru= teh kamp mot en oförstående. om- givning med långsamt vunnet 'er- de för en i i 7 forskar Boston, 'reste till Philadelphia,' där han mötte en dam på gatan,: som - log” mot honom. Han. gifte sig ..med . -henne "och upptäckte elektriciteten. .. "a : dessa går en gång: rakt in i berget och över. denna har varit lagda stenar, så att:den tig grotta. Nu har'en av ste" narna > rasat : ner men bara för ett tiotal/år sedan kunde man gå fem "—'sex meter in i'berget, omtalar hr Jansson. Säkerligen .har' det varit ett. gammalt ”snapphanetillhåll| 1i1en: :sägnerna : om denna .e” gendomliga klippgrotta "äro otaliga. Det skulle dock föra allt för långt, att här re” latera dem:och en del av dem har "tidigare" genom " Bror Jarissons vänliga "förmedling varit. publicerade i LT. Men egendomlig är grottan i all sin vilda skönhet och kunde dess väggar tala... ' Fanns det verkligen pest i nesbörd 'om detta bildar pest gra” skriftliga bevis: för. att just här verkligen funnits en pestkyrkogård ' finns" inte, vidare,' berättar hr Jansson, |: Och för en del år sedan fanns här ett rektangelformat ' om” råge. med: .en- sten". i varje som snart fö tonat i tt fjär-]' r Desto mera jåtagliga min” nen från ännu äldre tider än finner vi långt bort i Kungs” -hygget i Våxtorp." Även här är "det "gammal kulturbygd]. ”avdelning”: -:av..det.-gamla ”Järnbäraland”."” men "vackra" vägar går fär- den. fram längs åsens slutt- ning till"dessa' gamla ”slagg” högar” :'som'hr Jansson seni- "lor kallar dem! De äro kan" ske inte 'imponerande-där de ligger vid randen av Stensån men mån måste säga, att det är förunderligt, att de kun" jan bevaras till våra dagar. "Den första” järntillverknin” gån i Danmark — vi rör oss nu på '12—1300-talet ägde rum i dessa trakter och. då "var Skåne och Halland! dan" ska områden, Då var järn en "> eftertraktansvärd vara, fol- ket ålades att betala 'skatt i järn, och därför "fick 'jäxn- « hanteringen god fart här up” Men ' det 'var' myrmalm metoder blev 'det mera slagg än järn och därmed de storå slagghögarna.” "Som emeller- "tid äro sevärda fast de äro nästan övervuxna., Och dess- utom fridlysta. Men en 'liten bit tog vii : atla ”fall-med hem, -minnande; oss 'om gångna tiders slit och strävan i våra landamären, Cel. i bildat -en: naturlig och kraf-] Sverige så sent som på 1700-1, talet? Säkerligen och ett vitt kyrkogården” i Flintarp: Nå-|, hörn. Nu äro dessa borta och |. pestkyrkogården ett minne, | och här fanns åtminstone en |: "På krokiga]: : råen traditionen har burit det |: pestkyrkogårdens "i Flintarp |. gärning, "0 ww "Berzelius var östgötapojke. Blott] fyraårig dog hans fader och" vid "] statsrådet Poppius. "Hon" kallades EN OERHÖRDA! och dyn dynamit SANNA löst, Om: själv 7 Några minnesanteckningar om: Sveriges hittills störste ke- mist inför Jhundraårsdozen. av hans! död. ' . - Ölen sma ögonblick min ekonomiska ställning blivit. så förbättrad, att jag kunnat åtnjutande av familjeli- I detta - -psykologiska" "ögonblick fick han genom ödets skickelse sind bröllopet säger brudgummen ' själv: "Det. var den roligaste dag $ag upplevat”. Vigseln . förrättades av ingen mindre än äre kebiskop - Johan Olof. Wallin 'och detta på ett så oförgätligt sätt, sor man endast av honom hade att för= vänta”, Därpå följde middagen. Al= la voro: glada. ' Och alla” skålarna frambragtes av vederbörande utan spår till det tungt högtidliga, som . vanligen åtföljer bröllopsfester”..- : . Under elva år -levde Berzelius 3 -.>ett lyckligt äktenskap med.sin Bet- ty, som överlevde | honom i nästan ' fyrtio år, ”Hon dog 1884, + i "Jöns Jacob Berzelius snåste helt "visst betecknas som Sveriges hite tills och en av världens störste yes : å kemi Det är ' svårt att inom ramen : en s en tidningsartikel som denna het kortfattat framkalla en verklig bild av vilken betydande roll han spelat under det i många avseenden, så framåtsträvande -— det -evolutionä= ra "likaväl : som revolutionära — ” 1800-talet, Några data kunna "dock . radas upp. Berzelius var det som bildade det a ; sättet (den 's; k. notacnklaturen), bestämde” atomvikterna : införde blåsrörets bruk i den kemiska ana=» tysen” och utförde "en mängd ke= måttet till följd av sin stora nog- grännihet. Han? var det också somt login, utarbata- blickar riktade -på Elizabet Jol Poppius, 'en dotter till' dåvarande | vanligen :' blott. Betty,” och henne de nya analytiska metoder, upp- -täckte cerium, selen - och torium. Han lade också grunden. till den iska teorin, som under kände den redan åldrande veten- väl, crär flickan så åtta års ålder : förlorad «sin mor. På nåder fick han leva "hos släktingar och när åldern var + inne fick han inträde vid Linkö-' pings gymnasium, där han likväl. ej skar hågra Jagrar, Med knappt » godkända - betyg - lyckades han ta studenten och skulle sedan ägna sig åt ett yrke. Han vägrade att. följa släkttraditionens' kall, att bli' "präst. för natur låg honom i blodet -och han var själv besluten -att bli läkare, Efter en lång och 'hård kamp” lyckades kan även | 5 att. säga växt upp i hans knä under hans täta' besök i det Poppiuska hemmet. Betty var ru 24 år gam- mal och en "mogen kvinna, och ef- ter åtskilligt tvekande :och "många ”hjälpsamma :. uppmaningar” . från släkt, vänner och till och med frå Bettys egen mamma, kom 'sig den gode professorn för med att fria. Vid 56 årg ålder befann han sig så- lunda till sist ordentligt gift, blev också mycket lycklig med'sin unga maka, ehuru äktenskapet blev barn- hans egen tid erövrade ett fullkom= ligt : världsherravälde. taget torde det ej finnas någon gren av kemier, som Berzelius ej sys- selsatt sig med och gjort betydande och forsk inom. "Att - många av hans teorier och, allmänna : grundsatser ej längre i vår ”atomålder” 'ha så stor. bety- delse -kan ej förringa värdet av hans vetenskapliga insatser, ty om honom må man förvisso kunna eci- tera de välbekanta orden ”var sto= de vi om -han ej funnits till”.' , han: därmed -och fick en da tryggad levnadsställning såsom professor vid Karolinska institu- fet. Även om hans lön i denna ställe” ning ej uppgick till knappt 500 kro- nor årligen- tyckte han sig dock välbeställd och i stånd att ”ostörd ; av' penningbekymmer "ägna sig åt sin kemi”, Ett ord -med sin särskilt . gripande innebörd 'äga vi. från Ber- : zelius själv 'från "dessa -dagur, i det i han på en direkt fråga om hur han . kunde existera på sin lilla lön, lär « skall ha svarat: ”det är inte så lätt, > men med "små anspråk går det”. "Utan tanke på ära eller vinning ägnade han sig åt studier och forsk- ” ning inom sin vetenskap. De eko- nomiska fördelar, som kunde dra= gas ur hans upptäckter — och: de voro ej obetydliga --— överlät han gärna åt andra, och månget lysande anbud om - anställning vid främ- mande universitet avböjde han. ''I sina Tiemoarer .ger presidenten Lei- -.« jonhufvud ett gott belägg för att bakvända tider och förhållanden .-kunde existera för. hundra 'år se- dan lika bra som i dag. Sålunda skriver han i sina refl från Weijne: : I framtidens: ; : srocKHOLM den' 3. (TT. Det nordiska skolmötet" sovmänsadr"t Ten tid,” vå skols skola måste . ) Iotaroll, någon - "och upp är mer än ' konske . - gång tidigare, underströk statsrådet Weijne i sitt anförande soholmsk vid öppnadet &v mötet i Bla dagen. = > . I en -rad länder är man i förd med att genomföra : radikala skol- reformer eller håller på med ut- redningsarbetet för sådana 'refor- mer, fortsatte tal. Här i Sverige har vi.efter ett mångårigt utrednings arbete: kommit fram till en gene- ralplan för skolväsendets "utveck ling. Måhända kan' denna plah be- handlas redan av nästa års riksdag. I alla händelser väntar vi, att åt- ; 1882, ”Fru Bishopp, en täck-sånger« ska av sjätte 'ordninger. med sväl« Jande, barm , och älskvärda manér - eft fransyska skolan, förtjänade -härstädes såsom ” man tror 10,000 minstone: år 1950 komma till. av-" görande beslut i de grundläggande frågorna: > Å - Man kan fråga sig, "vad: som; är "riksdaler banko. Mademoiselle Tag- ledni till. att skolfrågorna vå "lioni. dansade sig till nära nog dub- belt, denna summa och blev .drageh av. svensk publik från operan till sin bostad uti en hyrkuskvagn, varsi hästar, lunkade ' lösa 'där bredvid. Vår” store Berzelius hår e råd att | " hålla ekipage, icke "ens på månads. beting hos Berggren. Han med .in' ' sjukliga fru får åka i en dålig trill . la, förspänd med en Zul, tarvlig] bondklippare. Dock. — 'han :under- visar Europa i kemin och skapar en Ny: .Linnéansk ryktbarhet åt 000 riksdaler årligen”, ör övrigt först vid gani ka seha år Berzelius fidk' tid och . ekonomiiska” förutsättningar för. att R välja sig en' maka .och skapa "ett «hem "åt sig. Tidigare "hade" han" i ' Anna "Kristina "Sundström haft en ” förträfflig och hjälpsam hushåler- "ska; som nog till stor det värlt en : praktisk "förevändning för: honom att inte ägna sig mycket åt gifter . målsplaner; Men år 1834 torde han emellertid"ha'i överansträngt sig, hu- vudsakligast genom sin Xlitiga > verks samhet till hjälp” vid den stora kod leraepidemi, ' som vid denna tid hemsökte” Stockholm; " Han blev svårt sjuk' och fick ligga till | sängs - under flera "månäder, Tillfrisknan- det gick” långsamt och härunder försjönk han alltmera i grubbel och lans memc kan . man härom läsa "hans tankar: nn Nu blev tiden Jång, säger han; och "aft na i 4 särdeles" som '£ detta tillstånd um: gänget ”med andra "besvärade" mig nära lika mycket som" syssélsätt. ning; Jag kände nu först, att jag var ensam, och småningom väcktes "tanken, därpå att det hade kunnat |i detta sätt aktualiserats i ett flertal länder... Djupast setf, sade -sjats- rådet, är det väl andra världskri- get /med.. "dess oethördg materiella och andliga förstörelse. Vi vill och | måste bygga en bättre värld. "Det är då helt naturligt att börja med barnen och "ungdomen; Endast ge- nom att bygga från grunden ' vågar. vi hoppas på att-ett kommande släkte skall behärska" de fruktans= värda” "materiella krafter, . som Vår! generation släppt ösa,” "Men vidare”har nog diktatuvsta- ternas systematiska” bearbetande av de unga gett oss en tankeställare; Vi har sett hur dessa makter fost< rat ungdomen till en farlig "över! tro 'på den egna nationen :och'-det maktägande partiet. "Kan demokrad tien vara passiv? Ingalunda; Vi måste sätta oss till 'motvärn. Men det skall inte ske genom en pro: pagandamässig undervisning. Vi skall belt enkelt låta människan bli det centrala i skolan och fostra ett kritiskt och vaket släkte med full insikt 'om 'de 'oersättliga 'vär- den friheten: och vättssäkerheten innebär. .« :. är vi planlägger de stora refor- merna, har vi fullt klart för oss, att vi har svåra uppgifter att lösa. Bristen på isköllokaler och den'kan- ,|ske ännu besvärligare bristen på lärare "är f&xempel på 'dessa' ”näras liggande. bekymmer, men de :skall' inte. hindra oss från att planera även, för, framtiden,. : -+ De svenska problem, -som jag nu kan på mid också | våra nordiska grannländer. I stort sett' har vi samma möjlighe- ter och samma ' svårigheter. "”Nor- dismen” på skolans område ger sig te söka "efter ' beröringspunkter. Men man behöver heller inte tve- ka i fråga om möjligheterna att ut« rätta "något. På försvarets och det ekonomiska området är det ibland besvärligt att finna framkomliga för de "nordiska folken gemensam- ma” vägar. På skolans område är samarbetet naturligt och lä : 2 fötimelönherdeks 5 ufresa fördröja > Inresetillståndet ännu > Sn | inte klart - Kyrkoherden i Grimetons Pasto= rat E, Elmqvist har på grund av. att hans ansökan om inresetillstånd till | Sydafrikanska unionen ännu ej bes. Iviljats. hos domkapitlet. anhållit om uppskov 7 med ;- ikraftträdandet. av den honom beviljade ”tjänstledighe= ten tills. vidare eller till. den dag domkapitlet: kunde best > Halmstad; som förordnats - kaniskyrkoherde ' ”fr,' o; me Mej 1948 t, v, här förklarat, att han ica ka hade något ait erinra eriot att tillträdesdagen framflyttades till>1 oktober.i år: eller till den dag, doms kapitlet. beslutar, Förbundstä vling I "klassen Hallands | skytteförbund har söndag , sin! tävling För od bars rekrytklassen , på, hemmabanor, delas, - Anmälningsavgiften : öre; Rekryterna . inom ” är 5å . yttersta ' korthet berört, är ej och bort vara annorlunda från det de för vårt land. De berör ; munition gratis. Ani skjutbanan' emellär "kl 8,30—0;30. FEN Es Det lönar sig all annonsera i FLÄHOLMS TIDNING : sk a I ” ma FSFETEYVEFFETERN FET däns. miska analyser, som än i dag hålla " Överhuvud - helt naturligt. Man behöver här in= .- "Kyrkoadjunkten "Folke i LOA S Många hederspriser komma att ut= ' skytteförening Uppmana:; Sön EJ mangrant. Alla "deltagarna haga inälan göres vid
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.