YYVYYYYTYYVYYYVYVYTY Pr nn vt yverYrvyrvYYY FFV TYPE PPrePIPYYT TT TER , N ” , i : a ningsorkester spelar under led=, » NR pr rammofonmusik, 1. Uver- « »La Traviata» (G, Verdi). 3. Round t ana Wahlgren, Ester, hans hustru = -» Lisskulla Jobs, > 21.25 Radio - 21,50 När hallonen mogna, - novell ur sLabyrinten» av Hjal« 2215 Nyheter" och väderlek. 2230-2315 ' Riksprogrammet: - . 6.20: Melodier i morgonväkten. - 6.30 -Väderlek, Därefter fortsätter grammofonmuysiken till 6.45. 7.45 Morgonandakt, . Lektor Sven Silén (Härnösand). + 800 Nyheter och väderlek. . samt Alvin Nilsson, uppläsning, :. sem av Magnhild "19.00 Nyheter, och "väderlek, Då: 209 Konsul: Nilsson försvinner. ' > ståndarinna 'hos konsuln: Sig- 20.45 Stig . Ribbing - spelar plan an av Ernst Fischer, .- strl. Föredrag-av professor Edy . H i i - Opsdageti 'deti: 18 avg. 1948 > 12.00 Kl Bliksprogrammet: | 6.20 Melodier 1 morgonvälten. 6.25 Lediga platser, :. ; ? 6.30 Väderlek, Därefter fortsätter > grammofonmusiken till 6.45, 745 Morgonandakt, Pastor pri= " marius Olle Nystedt, + 8.00 Nyheter och väderlek; ' 12.00 Klockspelet i Stadshustornet, Dagens dikt, Därefter: Sonia .. Estelle sjunger visor, - "vid flyr geln: Curt Åkerlind, + 12.30 Nyheter, väderlek, noteringar .. Dagens, dikt, Därefter: Mogens -Kilde spelar hammondorgel, > 12.30 Nyheter, vädi 12.55 Tidsignal,- 13.00 R: und derhållnings= + Orkester. -Dir.: Erland von Koch. 13. 40—14.00 Audiensen och andra 12.55 ignal, . 13.00—14.00 Radiotjänsts underhålls ' - ning av Ernst Hauke. 17.00 Väderlek, 1710 Låtar och vers från Väster- .: botten. ; Medverkande: Jon Eng= ström öch Åke Holmström, : fiol, (Umeå.) 17.45 Ett kapitel ur sTrine Torger-= Haalke. Upp= läsning av Barbro Hiort af Ornäs, till »Colas' Breugnon> (D. Ka- Fiorskij). » 2; Germonts aria ur. dance : (N. Medtner). . vals. 'ur »Les cent vierges» (C, > Tecocq). 5 Berceuse &P. Juon). 4. O Paris, av 1 Cassén, Uppläsning av Ragnar 4 Widestedt, 27. 00 Väderlek. 17.10 Andaktsstund under ledning «”av Gunni Hermelin. Ämne för betraktelsen: Ordet som aldrig ” borde ha blivit sagt. Psalmer: 414: 4, 5, 6; 413: 1. (Linköping.) 4735 Edt Program för barn om djur växter. eV 1755 Lediga platser, £5. 5 7 18.00. Grammofonmusik. . 1, Stjärn= baneret, marsch (J, P. Sousa). 2 Bella Bella Marie, tango (Winkler= Nils. Georg). 3. Månkarboschottis - (OQO, Johnny). 4.' En sjömansvisa (Ahde-Prins Wilhelm). 5. Beyond "the blue horizon (Whiting-Harling= Robin). 6. O Mädchen, mein Mäd= »chen ur »Frederike». (F. Lehår). 7. K fantasi över på fé). allarnaa bar Oidder Karola). - 8. Trestegsvalsen (C. Jularbo), : Värnamovisan (arr. Waldimir). 20 I sommarens dar, vals (Englund- Karl Ewert). 11, Bride and groom, polka” (Lee-Roberts). —. .. a 18.55 Meddelanden. / gens eko. ' > 19.30 Underhållning av amatörer d från Gällivare-Malmberget, Con=' ferencier: Lars Madsén, radio av "Lars: Madsén. Personer: Herman Hammarinus, ” läkare — Börje Mellvig. 'Axel Nilsson, konsul — John Ekman, Axel. Nilsson Jin, föponent — - Björn; Berglund, ” Marta, ustru — Nina Scenna. "Karl ' Nilsson, ' kontorschef > Johan leran, direktör — Carl-Gunnar Win- gård. - Harry Lindert, kriminal- kommissarie .. — Torsten Lillie" erona, Elvira Edstrand, husföre- ne Wirff, Syster Margret, mot- tagningssköterska hos doktorn - Astrid. Söderbaum, ;: tomkraften i fredlig indus Velande; tjäns änsts ” kammarorkes- ter. : Dir: Lars-Erik Larsson. .' En ' mar Bergman, : Uj läsning Olof Winnerstrand. ' RP - Vv "Modern ' dans; ik. ryska folkmelodier (M, Glinka).” 8. Goyescas nr 4 (E.. Granados).v 9, Chanson. T'estelle (B. Godard). 10, Fantasistycke op. 13 (R. Schu- mann), 11. An Sylvia (F. Schu- bert). . 12. Uvertyr till »Muntra frbarna i Windsor» (0. Nicolai); 18.55 "Meddelanden, 19.06 Nyheter. och väderlek: Das gens 1930 Ett: Fåseri "om: Carl Lärsson av Karl Axel Arvidsson. : 19.50 Cirkusprinsessan,' Operett av Emmerich Kålmån.:. Text: Julius "> Brammer och Alfred Grinwald, /Översättning: Nalie Halldén och .S. 5, Wilson. ' Radiobearbetning "och "regi: : Carl-Otto Sandgren, I Rikspvogramniet:: 6.20 Melodier i morgonvakten. 6.30 Väderlek. Därefter fortsätter grammofonmusiken till 6.45, 7.45 Morgonandakt, >. Pastor ”pri= marius Olle Nystedt 8.00 Nyheter och väderlek, 12.00 Klockspelet i Stadshustornet. . Dagens dikt, Därefter: Arthur ..Nestler . spelar . violoncellkompo= "sitioner, Vid flygeln: Greta Nils- 123 30 "Nyheter, väderlek, noteringar 12,55 Tidsignal, 13.00 Ur »En gård på slätten> av . Anna Björkman. . Uppläsning av Carin Swensson, 13.30—14.00 Underhållningsmusik från Kungsparkens restaurang : av Gunnar Anderssons orkester. 17.00 Väderlek, . 17.10 Radioföljetong för - pojkar och flickor: Mälarpirater. Åke Engfeldt Miser ur Sigfrid Siwertz "bok. 17.30 Små turister 1 Stockholm. Resaröbarn på studiovisit, --'- 17.40. Grammofonmusik, 1, Första satsen ur Konsert h-moll för viola och orkester (Händel-Casadesus). 2. Et incarnatus ur Mässa c-moll (W. > A, Mozart) ” 3. Andantino varié h-moll (F. Schubert). 4. De ' norska matrosernas kör ur:»Den "flygande holländaren» (R. Wagner). 5. Papillon (G. Fauré), 6. Ur ba- letten »Törnrosa» (P. Tjajkovskij). 7. Två mörka ögon ur »Cirkusprin=- Sessan» (Kålmån-Halldén-Wilson). 8. Uno, tango (Discépolo-Mores), 9, The silver wedding waltz (M. o: H. ' Nesbitt). : 10. . Heartbreaker (Berk- -Capano-Freedman). 11. No- ”velty accordion, foxtrot. (E, Frank). 12, På Myrgårds loge, hambo (EV Westling), ' 13. Under blommande -kaästanjer . (Sylvain-Karl-: Ewert). 14, Svensk flygarmarseh an Dam=. berg): - 18.45 Veckans löpsedel, | 18.55 Meddelanden, .x : 19.00, Nyheter och väderlek, Dar » gens-eko, 7 2 - . 19.30. Sune. : Waldimir - umgås ” en |. Sul med utländska och sven= Dir: > Ernst ' Hauke,.. Pi " Prins Sefgius & = Gunnar. Björn=. strand. : Baron "Brusowsky, hans adjutant — Willie Sjöberg. Fur« + stinnan Fedora Palinska — Inga= Stanisläsiski [Si lill: Söderman; kusdirektör . gi .gissör — Arne Lindblad. H Mabel Gibson, skolsyttarlina = - Karin Miller. Två officerare — - Åke Engfeldt, Willy Peters. ' Ofs ”ficerare, gäster och cirkusartister. : medverkar Radiok fen "och - Radiotjänsts underhåll ningsorkester, + Handlingen tills ar sig i S:t Petersburg. (Re- : pris.) va 20.55 Kirurgi på avskrivlng. skärn. berättar. .. 21.20. Stockholms ”; + radioorkester spelar. Franz: Schuberts Symfoni -dur. "Dir: Sixten Eckers, berg, 20 Rivi -de kåserar, i Victor. Wins. IL Frintand nödgades göra i sam- . alles 43 miljoner hektar = då är "— Av kanslirådet GUNNAR MODEEN.— i E LANDAVTRÄDELSER, som" band med freden i Moskva 1940 och stilleståndsavtalet 1944, — be- ”kräftat efteråt genom ett formligt fredsfördrag, — omfattande in- också det försålda säniskoski samt” det ut Pp Genom kolonisationen har denna ägargrupps andel ökats under den), senaste tiden på bekostnad av de övriga gl äk därför, att år 1948 12,4 miljonen hektar skogsmark befinner sig & privat ägo, 7,4 milj. i statens, 15 milj: i bolagens, 0,2 milj, i kom Man 'b Vilhelm Moberg. . Forts” allra ecklin en ihom vår yhgre ”be- utvecklingen skall icke tvcka att beteckna ”Raskens” som en av de dukligaste — icke subtil eller sinnrik och stilbländande, men just som - själva: den: stam, åt så rmänga. målande skildrfögar: a a livet 1 bondbyn, kommer Mober; fram till den stora Knut "Toring. . serien 'och även här är han när jorden ,och dess problem, " Knu ”'Toring kommer själv från landså bygden” och där har han sina röta id liken uppskattade i hög gra ber Starka debutbok och re- Mot och O1- milj. hektar i medräknade. Karelen och . norra Finland "svarar för de största av- trädelserna, Nämnda arezl, 4,3 mil- joner hektar, var till sin övervä- 'gande del, 3,2 milj. ha, skogsmark, Det . säger sig självt att man i land ägnat stor uppmärksamhet av Hittils har två riksskogstaxeringar verkställts, den första i början av 1920-talet, den andra under ären kyrkans ägo. Härigenom har alltså ' ungefär 0,6 miljoner hektar av de övriga " ägargruppernas : skogsmark genom kolonisationen överförts tilll - den förflyttade befolkningens och de sik dan i början av december utkom ' andra upplaga. : ä Heden 4 ”Raskens” skymtar vi- helms Mobergs kärlek till de gam- la individualisterna ute i bygderna, . till jordens brukare, ty romanen är lika mycket en bonde- som knekt- roman. De indelta soldaterna be- « funno sig oerhört nära moder jord, ur vilken de på ett helt annat sätt än nåtid krigare voro' beroen=|. Huru stor är för närvarande Fin-' lands totala virkesmängd? Denna beräknas. till. 1,370 milj.: kubik= meter i obarkat virke .och '1,149 milj. kubikråeter i. barkat virke; 1936-38.” " YVid den första taxeringen, "vars - metoder och teknik här kan för- - bigås, ' blev: resultatet att Finland ” dre, 24,8 miljoner hektar, av dessa «19,6 "miljoner produktiv mark och na, som "resulterade" j,. att ' skogen : 4,6 miljoner. med svag växt, Skogs- med krigen; främst genom gräns« = tragningen efter vinterkriget 1940, kan i detta sammanhang nämnas, Virkesmängden i Finlands, skogar understiger : något "motsvarande kvantitet för Sveriges vidkomman- de, som taxeras till 1,417 milj. ku-' förfogade över”25,3 miljoner hektar |b 'skogsmark, Av denna areal upp- togs 20,2 miljoner hektar av pro- lduktiv s skogsmark, medan 5,1 hekt- ar befanns vara skogsmark med svag växt, Sexton år senare visade sig skogsarealen vara något min- 52 miljoner med Svag. växt, edan samtidigt - 320 milj. Norges virl var. kubikmeter. Av” virkesmängden' i' Finland” kommer 45,5 procent på tallvirket; 32,2. procent är gran, 18,8 procent -|- asp och al, Det är intressant att |: konstatera, virkesmängden gått ned från den första " linjetaxeringen ', till. andra med ungefär - 3 procent, "medan att: tallens andel: av om 'de ovan nä av « andel vuxit i mot-' i det nuvarande Finland. uppgår till 21,7 miljoner hektar; därav 17,1 iljoner. produktiv skogsmark och marken "har sålunda i samband minskats med 12,8 procnt.. Det tt sk ken i Sverige upptar 2015 Livat på landet. Ri .» gosskör . sjunger. i Stig Ribbing.-:Di > (Repris) 20.35, Då hade. jag velat vara med! . Några röster om fromma? önske, drömmar. ” - "2115: Minnesrika melodier, - Radios tjänsts . dansorkester - spelar: un= der grdning av Thore Ehrling, I 21.50 U av. . omkring 23: miljoner hektar och i "kerar. TLA mcd medan . 50 mil- Jorge 7,3 miljoner: hektar, = . Finlands totalareal är numera 30,5 joner hektar. Den till, som ovan gr svarande grad. Den, årliga. tillväxten L skogarna var före kriget 457 milj. kubik : meker, : Motsvarande . mängd . efker landavträdelserna är 40,8 milj. ku bikmeter, I procent av de- för. sin utkomst. :. Det gällde | : nämligen inte bara som nu att lära upp sig för inl + och låtal|? blir ypperlig när. han släpper til duktig ter, ur jorden kan han inte NP] ; vilken berättaren velat resa. ett ry Ckas och hen återvänder dit, 4 I äreminne.” ”Rid i natt” rör sig Moberg i he I bygdens miljö och i ”Soldat me iv brutet gevär” har han inte lämna? ; bondevärlden. Även i de flesta a hans ”Hustrun" nar han inte sina fäders män oci kvinnor. Kärleken till myllan oci dess folk går som en röd tråd ge nom ' hans diktning, Olof Lagercrantz i en recension från senare år om Moberg, att han arbetar 1: döderhultsmanér,fme ”Marknadsafton”, dramer, läm. ”Ankeman : Jarl”, Sant skriv grova ytor och” tvära snitt. Hai in småländska kraft för att skildr andra skaffa fram” kosten — nej, H den indelte knekten "fick ligga 'i fält bara en månad om året (såvitt det nu inte blev krig), resten av fina krafter ' måste han. ägna åt och I bygga upp X ett drar hos ss Moberg och detta" mer ol 3 )till uttryck i £ hans produktion. Han > / man. " åkerbruket och" bosh hembygden, Han var fullt medve- är en Han tillhö försvara, > gen” F fen om: att han hade en torva att .OI nästa bok Långt från lanäsvä- har .. Vilhelm Moberg tagit ipp det eviga problemet om flyk- fen från landsbygden till en verk- igt djupgående behandling. Men 'omanen,. som har sin fortsättning ”De. knutna händerna” är inte ott en social. skildring, där gam- al och ny tid mötas och slåss om . idéer och utrymmen, den är även ett stycke människo- och karak- ärsskildring av stora mått. I brev ill artikelförfattaren berättar Mo- inte de tidsbetonade Xkollektivisa terna, som Jåta' leda sig i band av, politiska despoter. Ofta under kris. åren hade han tillfälle att sjunga — ut mot. dem som sökte topprida land och folk, I "Rid i natt” visa de han både vad han ville och "även "senare har Moberg visat I att Fan är den borne individualisa ten, en äkta svensk man, som”int ryggar tillbaka för hot från: någo! håll, Just i dagarna har han i en artikel i en litterär tidskrift närd mare utvecklat vad han menar med ordet frihet, . Han säger, att intet ord blivit så missbrukat som just den" är den årliga tillväxten 7 38 procent, I den sydligare delen av : landet är tillväxtprocenten 4,2 pro= cent i den nordliga delen däremot; beroende t på klimatet, betydlig . långsammare, 2,3 proc, per år, Före det andra världskriget ut« togs ur skogarna en mindre virkes«. . Å mängd ” än den. årliga tillväxten! ls Pämnts, : till» - 21,7; miljoner” "hektar 1 var ' beir d joner "har eller 164 procent & är im- "Gunnar Franzén, .. (Växjö.) 12215 Nyheter och väderlek. 22.30—23.35 - Ni har 'väl en Kungafem- + ma? Der finns i närmaste "bank och postanstalt. : Ber 2215 "Nyheter. och” : eller 12,5 procent består av odlin- gar och "tomter. Finland är. fort- "> farande »det'" proportionsvis mest -- skogsrika landet i Europa. Per in- ”"vånare' kommeér i Finland "5,1 hekt- br skogsmark, i Sverige 3,6 kektar oh i Norge 2,5 hektar. I genom- ” snitt i hela Europa finns det .0,5 «hållningen ”går” till: Sveri Sö pedi och:3,8 miljoner : hektar hektar skogsmark per invånare, : tala skogsarealen i i Fin- 2230 Radiotjärists ypdänsökester under ledning av Thore Ehrlin; 23,00, Grammofon, vc 0 cs ja r turister vokade gammal kanon och sade stolt: : ' "Denna har svenskärnå.”” | "mot Skåne och sade gång tillhört danskarna” ' RETUR. - ronen Pa en gång. tillhört Då ; pekade ”Det landet > där borta. Har en 22.30—23.00 Orgelkonsert. : "2 "ges ungdom. VE stor särskilt på . 1930-talet och under; kriget ver "averkningen av olika skäl ännu mindre, Under åren 1945. —1947 har däremot en tydlig över : avverkning ägt rum, ungefär 48 milj. kubikmeter per år, mot en årlig; tillväxt av inte fullt 41 milj, kubik. meter. Någon verklig risk för ' en alltför stark beskattning av Fin-, lands skogsbestånd föreligger dock; inte :- ännu, effektivare, främst genom att skogs- bestånden ' göras” tillräckligt täta samt genom- utdikaing - och vård av: vattensj om skogsvården. blir; Vid jaktskyttetävlingarna ernas Adolf. huv 3 funnit. därborta .: ken hur han skapat de båda böc- i Ulvaskog genom att slå tillsammans två personer, som han i hembygden i ordet FRIHET. Fråga flyktingarna från Estland och Lettland vad som; innefattas i ordet, skriver Moberg! "Kanske är frihetens förlust föruts | Amerika var en kö på 300 per- "TI pris ” a ; :].Slöinge, med 78 poäng.” Andra pris togs av Göte" Johanssön, 7"! på Skedsla hed i söndags blev : TA Pettersson, : Halmstad, hal- - landsmästare i jaktskytte med : 94 poäng. » 7 + le klass B: erövrades första av'" Lennart Andersson, Veinge, 67 poäng. På sjunde” nl plats kom Ejnar Persson, Knä- - v plats m med 24 poäng. red, med 57 poäng och på tion- då Karl Henningsson,” Veinge, "150 poäng: ; I: älg | klass B- kom Ejöar Persson, .- Knäred” på; tredje 500 barn: skadas årligen av "att skjutsas . på cyklar, som -'-saknar <ekerskydd. Många av dem få men för livet tack vare de äldres” Oo + betänksamhet; ve är forntida sed och tro har haft Ippvidinge gamla härad i Småland, e allra "djupaste rötter, VILHELM MOBERG släpper inte sättningen för en verklig insikt om; - vad frihet "är, 7 I frågan om vad frihet är med et citat från 1859 av John Stuart Moberg svarar p z vinne lund ”Mänskligheti p onden 'i sina skild När - han berättar om bönder är han på es Bin mammas gata och då har han ett verkligt ärende till sin publik. Över ”Mans kvinna”, en bonderoz man från 1700-talet, som visserli- ” gen "behandlar ett tidlöst probl - förhållandet mellan man och kvin ; na och i viss mån även frihetspro- mera på att låta envar leva såso synes honom" bäst än att tving envar "att leva såsom andra ans bäst.”. Detta var. verkligen ett br citat, fast det präglades för , | hundra år sedan, hal "Vilhelm Moberg fran som. bekant dän blemet,; men som” dock "innehåller sin han stannar ett par är Pastor "Hedlund: =[USA-ungdomen är ee Värre. än Sveriges + Det är cyklister och fot: sakta "FÄRTEN + innan" Du : blir statistik, : gängare, » som : förolyckas - mest i trafiken. fr Det: hemskaste jag båg. i soner som stod utanför en bio i .Chicago klockan halv tio en måndagsmorgon. , Filmen som visades hette ”Jag undrar. vem som kysser. henne nu”. Med själen: fylid råed' blafida- de : intryck .kom "härom dågen den berömda synd-. och nalen- pastorn John: Hedlund hem från Amerika, där han varit i 15 månader och" predikat : och studerat, — Det är allt "betydligt mer ra fromt och snällt det sven- ska nöjeslivet, om man jämför det med det amerikanska. Det vär fruktansvärt, säger pastor Hedlund, då Exp. ringer. honom i Forshaga,” . Biograferna : och spriten är värst. Dygnet runt rullar fil- merna och varitéerna tycks" var ra öppna för jämnan. Det är sällan man ser berusade. ung- domar i Sverige, men i USA var » - det en lika vanlig som sorglig Byn; Unga pojkar och var stimulerande, ' inte. minst ur den synpunkten, ? na flickor sitter? "och. pimplar. il och med på mornarna. ef a Men käckare.. ' Si - Ungdomen i USA" verkar 3 andra sidan käckare! och' mera okonventionell än och tycks ha mera av.—"vad skall - nonchalans kanske... i Sverige, "jag ' säga — behagfull "Den går också mera i kyrkor- na än. den' svenska ungdomen gör. Man har mera respekt: för religion . och man möter inte alls det typiskt svenska 'flinet mot kristendomen, Men det be- - ror väl på frånvaron. av stats- kyrkosystemet, ” ; Religionen : anses i- Amerika - vara en privatsak och: ingen statsauktoritet vilar över den. Ungdomen får inte samma av- smak 'för religionen som ' den lätt får i ett land där den 'prop- pas in i "skolor och : konfirma: : tion. sv id : Min "resa genom 35 stater Följde. man ”gängek jiter längre, "- fanns där till" höger 'en dörr utåt " gårdssidan, :och där, på husets yt- tervägg, ledde .en-smal trappa upp 4 till loftet. 'Loftssalen' pyntades vid högtidliga”. tillfällen med hängklä- « den, dynor och utsydda bonader och : blev: till gästabudssal, men i var- . dagslag tjänstgjorde den som hus- ". bondfolkets sovstuga. Säkert den en gång varit mycket prydlig » att skåda, och av den forna glansen fanns' sköna rester kvar, Det golv- fasta bordet, framför högsätet bars|" upp av ett par stora, snidade lejon, -och både: de inbyggda sängarna — . på varje. kortvägg - — och väggarna i övrigt. var rika på utskurna orna- ménter., Men långväggens- fönster, +. som 'en gång bestått av idel glasru- "tor, hade gått sönder -och. ersatts "med träluckor, där man skurit nu hål och fäst glasbitar i dem, . Kamilla” och. Gertrud den lilla tärnan gapade ningen ha! hade da på blekt vadmal, kort: -— Det är fina sängar, han & är ju kungens man, "Att" ha en far, som av sängarna invid ugnsmuren,' och när hon fick se hur fint den: var bäddad. Hon tittade på Kamilla med runda ögon och viskade andäktigt: — Så rik han måtte vara, din far! Finare säng kan inte själva ' drott- Där låg riktiga linnelakan ' över halmbolstret och där var fällar av mjukt -' lammskinn med broderad framsida, röda och "blå figurer, syd- — Det är ännat än läderlakan och lusiga björnfällar! utbrast Gertrud: > Men Kamilla ville inte låtsas om; att hon: Var. imponerad, utan sade klart, att min far båller "Iskryta av, var så nytt och ovant, Ka- |5å här i början, . delade. en av, häpnad, för varje dag. . : Det var en vacker rande blått, och när. ler kasta ”skorpa” ut & "riddare och man "kunde milla "kanske inte rådde kör, att det > Isteg henne åt huvudet en smula; — Och ' nu övervann. hon också sin [skräck för . staden och gränderna, Sedd i vårdagens solljus tedde sig yttervärlden allt annät än farlig; det «| var en ny värld, hon mötte, glad och lätt och helt olik den; där hon en mörk höstkväll sprungit vilse. Hon övertalade Gertrud att gå med på små promenader utom-gårdsmuren, och de utsträcktes ett litet stycke kring Stadsholmen låg vattnet glitt-År öppna kunde man klättra ner på strandskoningen och leta snäckor el- siga ytan, Fiskarna, som satt i sina båtar och redde ut näten med fing- ral som ' lyste försilvrade av fjäll, knotade över dålig fångst. Men vad bekymrade det ett par unga tärnor, som just ingenting visste om hun- ger och elände, och som plötsligt |. -|släppts ut i en frihet, så underbar och ovan, att de knappt visste, vad den skulle brukas till? . : Kamilla och Gertrud skrattade åt allt de såg och hörde. De var i den åldern, då man har lätt för att skrat- men a törr vår, portarna stod över den kru- och välvilja, Ta, och i staden fanns mycket lus- tigt, när. man bara hade ögon och öron öppna för det, Men när Gert- rud ville skratta också åt en stac-)' kare som satt i kåktornet vid stora torget, hudstruken och utställd till skamfullt : beskådande, ' då mindes Kamilla med ens fru Birgittas sorgs- na allvar inför syhder och synda- straff, och hon tystade sin förtrog- na med ett par skarpa ord. : N Själv fann hon det lustigt att se på den stackaren, som satt där uppe, krumböjd och med blödande rygg. De: första dagarna var hon lite rädd för Batseba. Hon var stor och tyst som ett berg, denna främman- de kvinna, och mi hon hatade eller ville en väl, Lycka- des man någon gång få henne att tala, då blev det endast halva ord, hon gav ifrån sig. — Jag hopps, du ligg bra i säng din? sade hon en gång, och då för- stod Kamilla, vem det var hon hade att tacka för den fina bädden. Batseba måtte alltså vara vänligt sinnad imot herine:! Vetskapen om detta väckte hos Kamilla intresse främmande kvinnas jättelika gestalt och .egendomliga klädsel utan ogil- lande, ja ho hon sökte till och med stäl- räckningar. tjänster: egen tärna, sanimans, det. . visste aldrig, om het. hon "betraktade den a sig in genom att ge "Batseba hand- .Sånär. som på ' Gertrud, hennes tjänare: i huset. Batseba skötte allt- både. lak och bak och brygd, med bara några: småsvenner till hjälp, Men då Kamilla erbjöd sig att utföra en del av sysslorna mota- des hon vänligt och dock oryggligt bestämt undan... > ”— Du är för fin för sånt! förklara- de Batseba,. Och flickan kände att det inte voré lönt att säga emot: Om hon nu haft någon större lust till Det hade hon inte. Husliga. göro- mål hade aldrig roat henne något nämnvärt, och om hon ibland visat sig nitisk i fru Märtas hus, så var detta mera en följd av fader Julius förmaningar än egen håg och fallen- "Tack !vare Batsebas ståndsfördo- mar kunde hon nu rå om sin tid som aldrig förr. hennes tycke för den främmande. Hon snäste' Gertrud, när denna i början sökte göra sig lustig över en husfru, som gick med sitt svarta hår |: ” bart och hade röda band i flätorna.]' : Nog såg Batseba en smula ut-! .-. och göra henne, små fanns det inga kvinnliga la sinne alls inte och för ' få se, bruka. Och detta ökade] en LIL OR TTITSTTIET henne något vidare, I herr Davids hus fanr mer än halva dussinet tjänare, och hälften av dem” var knappt mer än . smådrängar ännu, | han fört med sig var vuxna män, och för dem intres: serade Kamilla sig "mest, De hade : sett mycket, som "hon aldrig skulle ” och de var så "vänliga mot hen- . ' ne, gjorde sig'sådan.möda att tala begripligt på detta språk,' som för dem måste vara svårt att lära och ” SLARV ÄR: ländsk och konstig ut i sinå brokiga ." kläder och sitt blanka, blåsvarta hår, men Kamilla beslöt finna det Nac- kert och i sin ordning att gå klädd. - och kamimad på det sättet, I sitt stil. . undrade hon över, att Bat- seba inte bar vitt huvudkläde, som ;: andra gifta kvinnor. Kanske var de ' gifta, fadern och hon? Kä- milla: tordes inte" fråga 'om saken, 7 resten angick den iv int inte stort" Mer. de två, som från hednalandet, > (Forts. Je es hann föraktlig vana, Ett oförlåtligt : 'Slarvå är att som cyklist ej ge tecken ”' | i mycket” god tid före 5 sväng, end! mar t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.