+ Dördagen: den 28. aug. 1948...” yvyvevYyvvryvevYvYrYvevYrTYvYYYFFYYTYT TY YYYTFYFYY TTO Ån mee Me neo tr re narr trvrevevvervetveverrvtrereErY verYyrreYr veverer? reveteevveTEPEYYFYYYT TV vv John Johnson var hamnarbetare och bar i vardagslag hatt med slo- kande brätten, hängande byxbak och 'svåhgrem med mässingsbeslag, vilkd väl aldrig blivit putsade, men ändå blänkte' vackert på grund av: dén. davbrutia nötning de voro 'ut- satta för., Hans - dottef Elna stod ii modebytik och strävade uppåt på en, Bociala pyramiden, och gifte sig en ag' med ende sonen till en rik äklare,' som hette "Vidén; På a. est få ord. med varandra. Narändrås håll. Men ibland möttes r de icke. "höllo något glas Sekund sågo dessa män; som annärs levde 1'var. sin värld, varandra förskände ock frågande in i ögohens Föndmäklar: en tänkte: ”Jag undrar Vär HAR Byrt'sin fräck”; Och Joh Johnson tänkte; ”Är hän lika sträm sont bär ser lit för, måntro?” > 1 Uhder de närmast följande vec-. korfiz. var hahs Nv laddat:med ett hytt: tånehåll, Under arbétspauserna: ich" ”halsäde, dricka”, "eller om s hed 8 sind kumpaner på olika käfber, dé? Nä al ; Srrine, när hennes” man > vär. Rn etraktadé har henne red”eh. . lustig Gländotig ock tåfatt ömhet fystide i ögonen. a hötl;:döm han uttryckte sig, ”kom-" . lt Sör jin han blivit ung.på hytt och hämtat på m: tillväföh vägt kom de ett ungdomligt: då lörde fig friare; käckare; ibland tän, ödermodigt, hah strök upp den tungt .hängånde gardinmus-' ch blev så knobbig ått han "Upp bygörna ' dubbelt; så- ihånga gånger, som. förr. Stundom étinräde, han sig också -"en.: hop” Ronstér från s'n. Ungdom; då han” röst omkring i i landsorten som jörnig-' ” utförde (én massa trick, . | mi 'sklyckädes, med stolar” dch., a Sn Hån I blev stösaktigt, | nådd är higes” Cskepaad. SE Men ;en kväll då:han | satt plåga några. kamrater öch- under" öniält. vännerna. skämtsamt? «: +; 7: , - Men du gå Johnson, du sit hi bla cf Visst, Svarade bax genäl ligtvis sitter” jag här! -: Mon, - plötsligt greps han av en våldsam + förvirring, vilken övergjöt, hans. barkade "ansikte : med en"purpir-'- . färgad rodnad och kom honom att för ett ögonblick; liksom bländad, ' sluta sina pojkaktiga ögon; det var som om han med ens fattade hela djupet i den. andres anmärkning, det förvånande, nästan fruktåns. ' värda i att han. satt där han verk. ligen satt, i ett kafé fyllt av helve. tiskt larm och feta matångor,' mö. . dan hans släktingar, kött av hans kött, vistades i'en helt annan värld, .- i en värld av rikedom, lyx och för. : fining, Efter några sekunder stra- - made han upp sig igen och slog an en 'förtroligt låg, och just. därför : : I... ödmjuk I ett tillstånd av plågsam särskitt övertygande ton.” — Ni förstår, gubbar," sade Han, jag kunde nog vara där, jag med, smiddaken växlade de, två resérverade bigtingar: åt erna; 'och under loppet av en Berk I hamnérn; då Jagét tog.igen . : ig aktningsfänhöt | Vär hans: dotbét, men I: all fåll förmer. Än Honom; eftek..söka” É-upp här I Fätlden”; Det. vär - ' g åven i i hans Yktte gestalt; han YVETTE TEFTEVTIVVEVEETUTSSTEVUTITTIVEVTITIEVETTEOTDe med guldkantade bjudningskort, förstår ni —.men jag passar i alla - fall inte bland högdjuren. Nog för jag kan'spralla omkring i frack, » alltid, för man har väl varit task-- spelare en gång, Så greps han plöts- ligt av'en hisklig vrede och slog näven i bordet så att: ölbuteljerna klirrade skönt. — Nej, skrek han ' - fasande, jag vill'inte,' begriper ni; k .- hängande :--gardinmustaschen, John Johnson är inte den som trän- ger'sig på nån fan!.-—— Men efter ' - det utbrottet var han slut alldeles; han” satt. tyst och tänkande,' hans haka sjönk slappt ner mot bröstet . och blicken' fick" ett slutet grubb-; lande uttrack. De onda: tankarna ärna, då: han satt tillsämmans . besegrade hans ljusa gos: elyrine.” "Under Vveeckorna "närmast: efter - den kvällen var han sig fullkomligt . « olik, Och en dag var han försvunnen | ; både från arbetet och från. sin b stad på :Söder. «Så en dag ungefi vilket John Johnson ”i. anledning av en instundande. bemärkelsedag” : inbjöd honom till en enkel festlig- het i sitt hem Tolvskillingsgatan'2. . . Herr. Vidén lade leende undan kor- tet. Meh under dagarna: före den” utsatta fick han till sin häpnad veta : att eti "fyrtiotal av de: människor: han brukade umgås med eller mö -På ”stora världens” middagar, ers > hållit liknande inbjudningskort, och ” kvällen före gjorde han liksom hän- ” delsevis en promenad" gehom .” den ' nyanlagda Tolvskillingsgatan i sta-' dens utkant. Då växte hans häpnad : till. grubbel,. Numro 2,:John 'John-. song nya adress, var en förnäm en- familjsvilla i. två våningar, hållen i - engelsk. stil, omgiven" av. välkam: made gräsmattor med några låga” klippta :buskar,. och - helt inhägnad - :. av en låg granitmur, som icke ver-': kade stängsel, men ändå gav hela - egendomen ett' aristokratiskt, ' av- skilt utseende. Mörkt och tyst, lik: som slutet:; för omgivningen, Jåg huset framför herr Vidén; det tyck. tes honom med ens att det gömde ' på en stor hemlighet som han till varje pris måste uppdaga, Och när han sakta promenerade hemåt igen, ' sträckte han upp sig en smula trot- - ”Andra' må göra : sigt och'tänkte: hur de vill, jag är i alla fall en man som ka numgås med vem som helst! Och förresten tycks karlen numera . leva i helt andra omständigheter.” . men även 'de flesta av de andra inbjudna tycktes ha tänkt som herr Vidén, ty när han kom i' sin bil stod en lång rad av åkdon parke- «rade utanför och huset var festligt upplyst,. ' inbjudande, utmanande upplyst; det såg så strålande och rikt ut att han nästan kände sig . Spänning och förvirring steg han + iniett förrum, där en betjänt med jag har hela byrån där hemma fall. vana händer befriade honom från "" dräkt och sade: åtta månader i efter bröllopét. erhöll" fondmäklaren Vidén 'ett förnämt utstyrt. kort, i - " hus!" Tack” för s "och "mer: fantastiskt, -tyckte” herr' Andrade ”ytterkläderna, 'och vidare" in 'i' en. - hall, där en hovmästare med fint .- "tillskuret' ansikte bockade sig för. . honor och gav honom hans: place" ringskort. Ljuset och lyxen därinnt ' överraskade och förvirrade honom ' ännu mera. Rätt vad det var stod. 'John Johnson: framför honom, Men. det kunde ändå icke vara. den rik- tiga' John Johnson, busen med' den det - röda barkade ansiktet. och den illa- sittande förhyrda. fracken. Det var en äldre herre ' med lätt ry kad. panna och: ett..strängt, me vetet uttryck i ansiktet, som icke ens . mildrades av häns "angenämt vä komnande "leendé, en äldre herre som likd' gärna kunde vara 'pens.o- nerad svensk överste" som? engelsk. senator ' och: lejonjägare. Han: boc= .: kade sig i sin oklanderliga högtids- "> Välkommen till. mitt: "enkla + förfining”. Han. tänkte: :'”Jag :äger ..:.: ; omkring sexhundrå tusen;.. .men det-:;: costa -— detta —”:;" Det var: som” om ; han icke - vågade fortsätta tanken; stamma: slut ..på sina "vedertagna -. fraser Var-han borta. Han. hälsade generälmajoren-: Bohm - välkommen - strax bakom” herr. Vidén, och såg » därvid : ut som :en - gammal: "stram; "militär. : Sedan stod hän plötsligt hos 'sin dotter och sin svärson' sor : "just anlänt..-Han kysste den" unga . frun på pannan ' och:log' faderligt "möt unge herr Vidén, Men när de” ansatte' honom" med ivriga, viskan-:- de: frågor: skrattade; han: lågt :och - "Ömt,' som en gammal vis man kan . "skratta åt unga ivriga. människor,” "och ' sade: - te ; + — Det korimer barn, det" kommer! : iår 0 "IT nästa: ögonblick var han. emot : konsul Hiller i" entrén,' hade åter”: det stränga uttrycket övere sig och "såg ut som om han samtalade :om " millionaffärer, Det verkade allt mer : - Vidén; Han talade med sin son om. ” saken, han viskade i förbittrat. och . "förebrående tonfall: — Vad vill det här säga; varför . har ni ingenting sagt. i förväg åt . mig? Men unge Vidén såg lika häpen . och förbryllad ut som någon annan. i. Sagt, fräste :han, våd skulle . jag säga? Jag har inte vetat något. om det här! Och. hans frå, före : detta butiksflickan, stod' och 'st > rade med riktigt. skrämd blick på? Svårt att säga hur det gått till, sin far, som. plötsligt visat s'g vara något helt annat än det hon trott i tjugofem år. — Tänk, sade hon med darrande” stämma, tänk, jag har inte träffat honom på ett halvt år! Och mer och mer fantastiskt blev det! Generalmajor Bohm kom fram till herr Vidén, L — Gamle skojare, sade han + vän- : ligt ankiagande, varför har du inte talat om för mig att pojkens svär- far varit överste i i mexikanska ar. NYVETEN A : en febril: upptäckarlust : oc och fyllde. honom samtidigt. med.” > ödmjukhet "och. slavisk förtjusning. "para en vanlig middag”, > 1 ryska folkdräkter sände ut en ; lekfullt 'hetsande' musik ' från ett : ' ” hörn av matsalen, ”Det är ju ändå-""' : laläjkamännen spelade allt hetsiga-— - stämdhet, av förväntningar,' mén?. i rocken, drog honom. avsides och > pratade ivrigt: > : —' Hör på, Vidén, jag är rasande å dig för att du inte fört ihop mig . . med, den här- cubanske -millionären : förut! Vad fanken menar du " egent- «ligen? : + z ”» Herr. Vidén xi ade! på & sin långa ristokratiska: figur,: men rodnade över hela ansiktet. fa en hemlighet, ser ni, en "hemlighet; Och visst var det en ' Hernlighet, en'så stor hemlighet. att : den plågade” honom! Han .Brepa av "omkring" från: rum? till: rim, och: : fann överallt .den mest '”överväldi gande. lyx,'z möbler, ; mattor." och” konstverk, som alla voro: ;stumma-.. vittnen: om' ex enorm rikedom: oc till: slut;: den ' förkrossade "honom - Han är i alla, fall. pojkens svär. far!” for det som en. bit: genom hans hjärna.. : Middagen serverades. De "prakt fulla: : och fick tusentals små irrande; hyp- . notiserande gnistor att dansa i gla- » sens, fasetter. - Det är: i alla fal tänkte herr Vidén och-försökte bemästra: : sin förvirring. Tre balalajkaspelmän ingenting att bli duperad av”, tänk-' te herr Vidén, Men han såg, att alla. dessa människor sutto kring bordet 'och liksom han själv voro vana till leda vid festlgheter och. överflöd, icke kände sig mindre förvånade än > han; det var underlig förtrotllning en' känsla av spänning, av hög-v som om de allesammans väntade sig nå-' got underbart något otroligt och | sagolikt. — .- : : Plötsligt höll John Johnson tal. i Han hälsade först sina gäster väl- komna och hoppades de skulle tri- U Och konsul Hiller ryckte honom | "stammade". han). det”. » är: väsentlig till slut! Och. den som ljuskronorna ''kastade ; sina >. » strålfloder över det jättelika] bordet s . sig,”Så är det”, sade deras blickar, upp. ”Så måste det vara, > sadé någon:.. 3 Nå vas och vara som höna hos ale. : "> Det gladde honom, sade han, att 8e dem, -': >— När man som jag har sextio "år av arbete och strid bakom sig, förklarade han, är det en särskild glädje att samla en krets av goda, - förstående människor i. sitt .hem. Det ska bli skönt att främleva sina återstående dagar I lögn, Det har . : varit nog av storm i mitt liv. > Han såg därvid drömmande ut i. "rymden 'som om han i:minnet ge- ” nomlevde sin ungdoms svåra år, de år då han kämpade i: mexikanska . armén ' eller. lade grunden till sin förmögenhet "på Cuba: Och ;-alla. "> andra omkring. försökte genomleva hans "liv. "De dröride, de tänkte skarpt; och' gjorde tusen antagan- den. En efter en talade de, De hop= "' pades att han” nu "skulle stanna i hemlandet och bli detsamma . ett stöd och värn: och de: hoppades att : de även framdéles skulle. få. nöjet. och äran räkna honom. som vän, De kände med 'sig att just de” 'vora > den "krets av goda, förstående män- : niskor” 'som :hän sökte. Och även : herr Vidén höll ett kort. anförande; Han talade med värme "ock" humor. . Han” kände: i själv att' det. var det, "bästa bordstal hän någonsin hållit, ; - — Rikedomen, utropade han slut- i; rd; rikedomen, mina” vän- är så”att. äg hället, :Men”låto Jag säger det; låtom'' oss inte yvas) H Ett' enkelt 7 varm blick trots millioner kan léva; El kel människa: och fostra” sina” barn; i'enkelhet för att de skall bli” män-: niskor: först och" främst,” den, 'mina damer öch' hettar, kallar. jag : en stor människa Ja, en människa; Län Så såg han med öppen, béväd de' blick på? John 'Johnsoa” och bi” gade' sig. .Och alla ändra ”bugade; som -voro. riktade mot John John- son, "Til "som hela: tiden haft ett” räddhägat," tvivlande. uttryck i ansiktet,” "lyste" re. Man sjöng i salongen, man dig- ' kuterade' . politik" "och hästsport "i smårummen..Och rätt vad det va Kl & =— Jag har från "absolut säker källa erfarit'att John Johnson äger ” - en diamantgruva i Sydafrika .:. . . Etter ' en - halvtimmes skickligt manövrerande 'och efter att tagit - många artighetsglas för att-kom- : ma förbi vänner .och bekanta, lyc- kades herr ' Vidén äntligen "lägga: beslag på John Johnson. De stodo I ett hörn av, ett av, smårummen.. äv hän” såg. herr" Vidéns' häpna förs : tjänst” ;ett halvt år, jag: reser bort : tillbaka, då finner jag honom bor- - ta ” brev och inbjudningskort; .. från ” överstar, "generalmajorer, konsuler, = ch med” unga fru” Vidén, > tvivel? Fast man "mäste är ett underligt sätt att bedra folk att bjuda dem på middag, ty inte >"> annat än jag kan se har han verk- ">: ligen betalt vartenda öre själv. Till och med jag har fått betalt efter. ' " som herskapen som var här glömde : en del saker efter sig, en hög hatt, -tre lösmanschetter och ett. sort dam. strumpeband! . - ' Han skrek i ett ätbrott av för- ". tvivlad komik ut det sista ordet, Men då bröts herr Vidén ner full-. -- komligt. Han stammade nägra ur- säkter och försvann så fort han kunde, Under hemvägen kände han ' sig som om han hade bakrus efter en orgie. en hel vecka, tillbringad i förnedrande och skamligt rus, Herr Vidéa lutade. de tt mot ett litet bord och talade Ivrigt och -Övertygande, : YXA > Synd, ' sade ' "han, verkligen synd att vi inte umgåtts, .att vi inte haft tillfälle att umgås, mera sen sist. Hur många gånger sa jag inte till unga frun: men er far då, den sympatiske John John- son, var har vi honom? Ack, sa hon; han: har rest redan! Han reser så | ofta, Han försvinner plötsligt och " blir borta i halvår i sträck, Det är som om han skulle ha något myc- ket viktigt att uträtta ; nånstans! Ja, så gick det till. Och nu, nu för- står jag det ju så innerligt väl, > John Johnson log svagt. . '— Skål, sade han och räckte Here Vidén ett glas, ' Men herr Vidén drack inte, Han höjde glaset och såg på John John- son,' såg på honom och lade hela .sin själ, hela sin förmåga till sym- pati och vänskap I ögonen, Plötsligt lutade han sig '"Utet framåt och frågade med skygg, bävande för- trolighet: - -— Skulle inte vi två, vi gamla uvar, kunna... kunna... Ja, jag . menar,.så här utan ceremonier. is. Du och:bror vad? - Då blixtrade det till i Joha John-. sons ögon. ia ..— Du, sade han, hej gosse! - FE Sedan drack även herr Vidén. ' + Hej på dig! sade han mitt ien . djup klunk: Och ännu med det tomma glasét il handen föll han i John Johnsons armar och dunkade och klappäde; i ett utbrott av översvallande hjärt- lighet, om sin nya, dubror. av alla m krafter, — Detta, utbrast han vilt; detta > . är förbanne mig "den lyckligaste "stunden i mitt liv! Hör du det, vad, ' . den: lyckligaste stunden , .. !. , John Johnson skrattade, Men det : 'var ett'annat slags skratt än förut, ett inre, djupt skratt, som skakade hela hans kropp. s 0 -.: ” Två dågar senare gick herr. Vidén gätan och fick.då det” ”infallet” att. titta in till:sin vän, och bror, John Johnson, visäde honom in till ”herrn”, Men det var: ické John: Johnson. Herrn -Vvansen ”liten fet”, man med. ilsken uppsyn; 'en liten. man, våras välmåga "ock ro blivit störda. Då han' hörde - Herr Vidéns nämn ocH titel mildras; "des "hang uppsyn en 'smula, men rösten förblev lika ettrig, lika, fylld av: helig indignation. Vet ni då. vem" John ' Johnson är, vag sa, vet ni det? Nej,” det vet ni intet: .' Han: lyfte sig på: CP och "gjorde - en. Alygrörelse” med sina korta ar. mar och såg herr Vidén utmanande co "utropade ban: med minen av, ätt han kastade en: bomb, det” är min. försvunna :port« - vakt. och ”eldare,. begriper: ni! En” duktig karl, men en skojaret Han. finns inte. här merat : Sedan lugnade han sig” något då: » stelnade "min; = Ja, sade han, vad betyder det” är? Jag här haft honom i min : på en vecka; och när jag kommer Je Och i stället - kommer : här" millidnärer ... till honom, till John” Johnson, min portvakt! ' ? +: : 'Herr Vidén rörde sig oroligt, mod '— Ni menar; alltså, . stammade ” ”han”till sist, att denne John John- - - son skulle vara en bedragare , + b sdragaré . Ä? . Na svarade den andre: uten | . ur Eftertryck förbjudest ”händelsevis”. förbi "Tolvskillings=. .".: > En vresig. hushållerska > ” Ni ' söker också" John! Iölinso; " bar NIUTUTUSTVUTIVUTTETETTTEVTE TOTTE ETE VIVEVEVYVETV EFTER VEE TE IvVEvTSEVTIETETEeTTIUUvTe LV FYSTTIv YTV UOVETTUFUTTEVETIVvve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.