NOS i S Sun hp : hör det. Slå bort allt sådant! "tanken kommer, men det lyc " på människorna, trött på li kunde se'in i'allas hjärtan, > Talla, som ”arbetén och' ären ERE NERON EB RNA NN NTE YR RAT SEM VVYYYVYYYYYYVYYYFYTYYFYYFYYTYFYYYYTTEYVYYYTT Nu DAHOLMS TIDNING” yYeyverperyrter LI 14 Söndageri e. 'Trefaldighet,] . Sabbatstankar. .. Kommen till mig, i alla, som arbeten och:ären ber i eder rot ' ' Matt. 11: 28. Själslivet är det viktigas- VE our te för oss människor, Frid i hjärtat, annat är smått och värdelöst? funnes, I tysthet arbeta tankarna" med ängslan: och bekymmer, Hårt är det arbe" tet, liksom, man ville vältra bort ett berg, hårt och ' omöj- ligt. Ensam bär, man; sina sorger, och "bördan blir, tyn” re för varje dag. Djupt ber de människan... Det finns så mycket, som trycker och sår] rar. Människors slidder och sladder göra oss. upprörda:l,, En misstanke vaknar i sjä len, . växer, tills hjärtat blir] fullt av mörka tankar ';ochT man misstror” alla; ';: elakå tankar följa oss natt och dag lämna os$ ingen rö kärleken; förkolnar, :. och friden, fö svinner, |. ” Under allt detta känna" vi samvetsförebråelser' för vårt hjärtas hårdhet: och : våra stygga tankar, Hur skall jag få frid i min. själ? Så: ropar det inom -oss, ehuru ingen kation, FE Malmquist BEjwertz äro med i densamma,” "Arets”s Vår Bygg”. innehåller" tio ' "Uppsatser —"här omnämnda tungad dignar den: uttröttar[; I dagbok der e -i Hallands h yg Halland är . väl répresenterat: rsbok redakti itté, det. att' såväl borgmästare "Axel som "intendent 'Axel :+' | Markuses' & dansa, recensioner över förr: ter från Varbergs Museum 1947”, är skriven av intendent Sandklef. Största” intresset i denna uppsats fångar, hög 'omnämnandet av den påbörjad för mer än Tett hundar är sedan, och förd un- par "årtionden, av en nordhalländsk bonde — som mu- seet" fått ayskriva, mig, att citera några: av antebk- ningarna: i = öm augusti. 1858. OS” vind, mycket, varmt på fm. Jag tog af wår råg. > Körde in. ett lass bl hembygdsförbunds kärlek: och glädje, ärsbok .”Vår Bygd”: har: utkom- gudsförtröstan och salighets"] mit, Sedan ”Sydhaländsk Bygd"”; hopp, detta "är ' själens ' har”) södra / Hallands' Hembygds- och moni, det stora, varemot allt jFornminnesförenings "egen : publi- för åtskilliga år sedan Innerst inne i' själen känna "slutat utkomma, ' får "den -först- vi det så, ehuru man: låtsar| nämnda '- årsboken ”ansés såsom om intet, liksom själen icke” varande " även de' sydhalländska | ; och fornminriesvän- nernas enda årsskrift.-'Och södra litteratur. samt Jag tillåter Halland. ar bygd: tungade, så skall jag giva i” (and) Korn. Olof e tog af st, (ridt) korn. Morbror Hinrik här & mö- na. Moster. S, här & Varpa. Aska gick. Rägna litet. H 9 oktober 1858. Jag, Olof, Jan- ne ä "Anna var å skulle/se en dräng från Sär3 som hade mör- dat: sin hustru, "som halshuggdes på. "Hamneröbö lier. Vi kom för sent. : 7) 16 "januari. 1859. — — 2 gick i| Nora & Augusta & Nötabergets Janné .A Johan & gick på skenor (= skridskor) Börje & Anna till 4 Nästa: uppsats är” skriven av Laholms och :sydhallands namn- kunnigaste: »hävdatecknare,. inten- dent: Axel: Ejwertz, som betitlat sitt: bidrag ”Häradsnamnet "Hök. Inledande med: att citera olika forskares” meningar” om: härads- I nämnets" "uppkomst," kommer” ar: tikelförfattaren.'' slutligen” "in på en teori av professor Jöran Sahl- gren, enligt vilken namnet . kan stå i samband: med Höks flyg- sandsfält och en eventuell medel- tida bebyggelse därute, Här öpp- nar sig ett synnerligen intressant a ligger! "på en långsmat' udde: "mellan Laholms- bukten och: Lagan; Läget! på ett näs "kommer étymologen' att tän- lika "pår det gamla. gårdsnamniet Hok, en avljudsformi till hake och Var dig :själv«. nog! -,; Den kas ej. Man blir bara trött vet, trött på allt, "ssjälslivet förtvinar,' 0. människan -blir en utsliten" maskin. Om" vi Laholm 10” hg. ”p "Franzén. Skogaby, 1 em. hgm., p, Franzén. Velnge 1 em. hgm., kh. Ljung. Tjärby 10 hgm., kh. Ljung. Mästocka . 19 hgm., komm. Ry- skulle vi finna många,' som]... dén: så" leva . livet... I det yttre tycks allt vara: gott”och väl, men hjärtat . skälver av oro och missnöje. , Man försöker bli känslolös: och” resignérar, man söker. förströelse, man jäktar nervöst från. det” enai. till det andra men lider, i alla fall av ständig oro. De flesta bära på en hemlig fruktan; som de ej få någon bukt med en ängslan. för tillvarons 0: visshet, den stora frågan, 0 past viskar en r skall jag bliva: frälst? EM Svaret: får” du "av världens: Hinnerså ar "hem Frälsare: Kommen ' till mig, betungade,' så skall jag givå eder ro! Det, finns nåd "'och |": förlåtelse för "alla. Vi behöva" " ej arbeta oss till döds ” med] ” vårt oroliga samvete. Vi ber höva . ej gå; betungade. avj; själsbekymmer. Vi behöva ejl. förtvivla i sorgens "lidandets mörka stunder....Lämna: dig |: helt åt Herren, Så: klarnar det! Motgången. är. blott en, sky, som .snart . driver . bort, och sedan blir det ljust igen; Den, som trör på Guds hjälp, |: Taholm, : 11 fm; Predikan, p. ”Almborg. "Onsdag 20.00 Veckomöte. Alm- skall aldrig förgås. '- Fräls- ningen är ett' Guds 'verk:i oss, en Guds kraft; som för: driver tvivel ' "och ängsla misstro och bitterhet, gör|- oss kärleksfulla och" tack- samma mot: både Gud och 1. nvförhör,' kh. Norborg." Båstad. 11 hgm., kh. Adrian. 'Tis- iv Veinge, TT Våxtorp, Betel: ; Hishulty Betania: Bästhults skola 2 em. gåt, 'kom- min: Rydén. Knäred 10,30 hgm,, kh. "Eriksson. Hishult 10 hgm., kh. Gustafson. Ränneslöv . (läsbarnssalen) 1.3 + 'hgri., kpr. Persson., Ysby' 9.30 hgm.; kpr. Persson. "Vållberga :.' folkskola" 6.30 , gåtj.,. kpr.. Persson, Hasslöv 9.30 hgm,, P.. Basthölm. Våäxtor] 1,30 em, hem, kh. Hal- Hårsabäcks! "skola ' 10" gätj., kn. . Hallind, + > östra Karup. 10 0: gm. Khl Nors Era 3..em, kontraktets arbets- vsoch. ohrberg. Tisdag kl., 7.3 'em; Systramöj N Torsdag” kl i 7.30 em. möte i 'Oskarssti Eldsberga, Komnumalhuset: 'Sör- dag kl. 7 em. möte av 'pastor : K. G. Nohrberg, Lördag - Söndag. 7.30 em. pre + Alia Borg. och" Håkansson; Härsahäck” Marta" Nilssons): ;' Söndag. 3; em, .pred., av Alm: ” Borg och Håkansson. . i Elestorp: Pred. hos Alfred Karls! » son onsdag. Kl zer: > borg: -Predikän, 'p. Almborg,: Torsda; .. 20500 -Evangelisterna. Persso; "och Gustafsson, ' ot N | : "krok; hörn; "näs Fr ;pmens som” betydelsens em. abornaklet: Lördag kl. ..Bön. «Söndag. kl, 2'em, "pastor. Arvid Carlsson, fr, Lund Söndag Söndag” 15.00 hat som uppträder i mity "hök får.-enligt; Sählgren, till vars” ut- redning: den. Antresserade' hänvi- sas," Höks' nä Ads namn: en, -till- fredsställande ! förklating 'ursett äldre" Hokis heradh. ”Det' förut- sättes då” att häradets Aingplats legat” på" "ett hoki, d. v. s. näset mellan . Lagan och na holmsbul- ten.” Kanske döljer” sig där - nordiskt ”Herktianurh; Nåja, rik- tigt så” stora förhoppningar hår inte prof. Sahlgrenh, men han vill gärna tro, vilket ”namnet "synes visa: vatt: -platsen, ” där Lagan mynnar ut.i Kattegatt, en gång innan den. överhöljdes av flyg- sand. var en betydande ort och häradets" administrativa centrum. :| Den gyhnades ej blott av då forn- tida kommunikationerna utan ä- ven." avr snart "sagt "enastående möjligheter "till laxfångst. En ut- grävning av: Hökafältet skulle: säkerligen ge forskningen viktiga resultat; En hel medeltidsby lig- 0 1, | > Så långt den citerade äftikeln: Er "fortsättningen korämet > skris den" Ewalds + 'förmodande; n. | forötida bebyggelse ä Hökafältet och hustomtningarna i Åmot; Ur en "sydhaltännings synvinkel sett är" uppsatserd tvivelsutan 7 at den a bästa” och "intressantaste i ”ärets på "föreslagna nya kommunbild- ningar”, är skriven av intendent Sandklef och har givetvis sitt in- tressé även ur sydhalländsk syn- i punkt; sålunda föreslår artikel förf. för östra-Karup--Hasslöv- Skummeslöv, I "första" hand nam- människor, Vår Frälsare var fullkomlig, liga sinne, blir vårt själsliv likt Mästarens, fullt av: frid, kärlek och glädje, Han väc- ker goda, varma tankar i sjä- len, han befriar oss från on"| da föreställningar. Då faller: en börda från vårt bröst, o. vi kunna andas fritt. ' Ett friskt själsliv är det största, vi kunna ' äga, och den 'or vanskliga gåvan få vi av Je sus. Vi få vila i Guds nåd. Det är just vad vi svaga människor behöva, det är det enda, som ger oss kraft att övervinna » det onda, vår själviskhet, att förlåta ..och glömma, att se livet ljust o. hjälpa till att bära varand- ras bördor och till sist få en salig död, Att leva med gläd" je och dö med hopp, det är Frälsarens gåva. :Vem skulle ej vilja få den himmelska gåvan? Alla få vi! den "gudomliga den, « om vi komma till Her harmonien i människogestalt;ren och giva hjärtat åt. ”hö- Får han giva oss av sitt he" |hom. Han giver det tillbaka, omskapat "och fullt: av. evi frid.' Mel, Sv, ps.'52. Kom till mig! Kom till mig, Själ, som trött, arbetstrött, Modlös, betungad och sorgsen är! Kom till mig! Jag din börda bär. Fritt gå vi Pparadisvägen, Kom till din Frälsare! Kom! , Kom tin I mig! Kom tin mig, Du, som frid 1 din tid >> >> Aläérig hos människor ännu fann! Jag ger den frid, som ej världen sån 3 kan, Gud dina synder förlåter, Kom till din Frälsare! Kom! Herre Krist! Fast och visst . Är ditt ord, saliggjord > ve. Gör du av nåd min betryckta själ, När jag sagt denna värld farväl, Hem jag till himlen får fara, : Evigt får sjungs ditt lov.: . Paul Nilsson. net ”Hasslöv”, och för Rähnes- löv—Ysby i första hand namnet "Bänneslöv.?" ... , Nästa bidrag är skrivet: av än g tendent Salvén, Halmstad, och Heter "En spelman och hans stu- ga.” Spelmannen är Bengt Hå- kansson (”Spele-Bengt”) £. 1821, d. 1901 och hans stuga är belägen I närheten av Oskarström. ”Spele- Bengt” lär ha varit en fiolspela- re av den gamla legendariska sorten, som spelade ”på 'gravöl och på dans” och historierna om « [honom äro många. :D:s Salvén "nämner den om ”Älvastregen” "Toch de avskurna strängarna, men det är en s, k.- ”vandrande” sä- gen, som tillskrives otaliga byg- despelmän; D:r Salvéns artikel är mycket fängslande;:' en .väl- » I skriven. kulturhistorisk uppsats, men ' också -: berättelsen om en hembygdsvårdares - hårda kamp [för ': bevarandet åt eftervärlden av minnen från framfaren tid — I detta fallet en ryggåsstuga, Fil. kand; Bo Petersons bidrag, ”Kärlvegetationen på yttermur- arna &v Varbergs fästning”, är X | botanister. förvisso € en a uppsats: av "värde för "Av betydligt större intresse > är, ur lekmannasyn- punkt, professor Ljunggrens upp- sats: ”Södra Hallands kust i äld- re tradition.” Professor L. har hämtat en del av stoffet till sin uppsats ur den isländska tradi- tionen och han förfäktar här den uppfattningen, ” att Laholmsbuk- ten: med all sannolikhet” en gång i tiden kallats Lagafjorden, : Tt- tendent: Ejwertz namn skymtar i tvenne H -sammanhang," och” det tycks' framgå att det är han, som givit artikelförf.' de anvisningar, som lett till hans "uttolkning av det förnitida' nårmnet på Taholms- Nästa artikel är skriven av in- tendent, ” Sandklef och beskriver Hallandsgården i Slottsskogen, Lindome :och fört. "skriver ganska utförligt om byggnader av, denna typ samt om det gamla möbel- snickeriet däruppe. Uppsatsen är en kulturhistorisk skildring av rang. = I nästa "artikel. berättar inten- dént. Salvén :om Hallands muse- ums verksamhet under 1947 och skildrar. Angående ; restaureringen av; -tmuseiföreningens.: fastighet, Kyrkogatan 12; Halmstad, Han redogör vidare; för sina strävan- den att skydda naturreservatet: i Haverdal från armémyndigheter: nas planer På att draga en: svag- Å strömsledning genom” detsamma =— en strid som kröntes med se- ger; :r Salvén berättar i./en an- nan artikel om tvenne donationer till halländska kyrkor, som till- förts en: förnämlig' dopfunt, re-. spektive oljemålning. Även den sista. uppsatsen 'i årets V. B. är skriven av d:r Salvén och bär ru- brikern ”Halländska dagar,” ' ernas nyförvärv. Och, en del. fotö- grafier; 18 som komplettera: upps satserna; ii slutet av pu- blikatione censioner; ; Det. är. förra. "årets hembygd litteratur som här" får sin doin; och desså sidor äro så- tunida av det.allra största intres- se. Den första — och längsta — fecensionen, är skriven av inten- dent Ejwertz;: och är en tämligen hårdhänt vidräkning med en upp- sats av; Halmstads specielle bi- storieskrivare, ;: läroverksadjunk- ten.:, Arvid Kinåberg, i ' boken ”Svenska ' Stadsmonografier”. 'O- bevekligt,. och under "hänvisning till: pålitliga” urkunder, vederläg- ? I ger recensenten det. ena efter det aridrä av uppsatsförfattarens på- ståenden,. eller påpékar .densam: mes j förbiscenden — en laholmare lär ' halmstadsborna deras. egen stads. nistöria: : "Dir Salvén har. . recenserat borgmästare - Malmquists'. ”Sven- ska "krönikespel” : Anmälaren på- Pla 4 pekar att det: inom 'den "svenska teaterlitteraturer " råder: en på- fallande” brist: på värdiga: skåde- spel, "lämpliga "för: amatörer, "och uppmanar förf. att publicera fleö ra sådana, helst berikade: med fotografiska scenbilder från spe: lens uppförande. D:r Salvén häv- dar « som 'sin mening, att spelet "Drottning Margareta” 'är det mest” Iyckade, men ger boken som : helhet en mycket” "välvillig recension, Inledningsvis" påpekar han vad. Lagaholmsspelen' "betytt och betyda: för. Laholm, "och den utveckling i kulturellt och konst närligt hänseende, som staden undergått de senaste två decen- nierna. Av övriga bokanmälningar äro de flesta” skrivna av årsbokens redaktör, intendent Sandklef. en. halmstadsläkare,' som tydli- gen svävar i lycklig ovetskap om att. vårt landskap i framfaren tid tillhört : Danmark. ...> Inten- dent Sandklef är ganska frän i en del av sina anmälningar; han skriver om ”grönköpingsmässiga larvigheter” och frågar ”var re- daktörerna sovo ' nånstans, när dessa bidrag trycktes?" Men många > böcker få också' erkän- nanden — ros och dis! Vär Bygd 1948 är en publika- tion, "som ingen för hembygd, folk. och fornminnen intresserad sydhallänning bör underlåta att berika sin böksamling med, J. Mi Göteborg. Denna "gård, är från | Denne håller historielektiön, med | inneslövs yrka 700 fon ft äl av biskop. 6. D. Block: den-20 6 sen fember. Biskopens. "sista officiella besök När Rännes lövs. nya kyrka u : "invigdes och -vem som gjorde; . det finns det inga som helst anteckningar : om i. kyrko- CR, NNE SLÖ . böcker eller- protokoll. Men - .. » att det skedde 1872.vet man : «dock genom en sten med det- : . ta årtal över södra ingången ».till. kyrkan... Sålunda kunde : den fira 'sjuttiofemårsjubile- : um i fjol och det var menin- gen att detta skuHe ha hög- tidlighållits med. en jubile- :umsgudstjänst. Men kyrkans restaurering pågick då och kyrkorådet beslöt att upp- s skjuta Jjubileumshögffdlighe- been” till. i År, Kontraktsprost J.. PERSSON. För att få veta litet närma- re" om . kyrkan och restaute- ringsärbetet: har: Laholms Tid- ning :. vänt sig -till -kontrakts- prosten Johannes Persson, som med sedvanlig välpilja berättar om ' templet, då först ovanstå- ende att man inte vet så myc- ket om kyrkans tillblivelse; - -— Men omkring år 1900 ge. nomgick kyrkan en genomgri- pande repara ion. och målning, berättar. prosten vidare, I den, nya kyrkan fanns som "enda all tarprydnad, ett enkelt träkors. I;.samband -med denna repara- tion tog det bort och placera- des.;.1, sakristian, där det f.ö, alltjämt "har sin plats, I stäl let: renoverades den: ; gamla, vackrå, .:altartavlan,' som fun- nits i den gamla då rivna kyr: kan och insattes. i det Dya, templet. : - Så kommer ' vi fram” "til. vår tid och den 11:november 1941 | fattade kyrkostämman det för- sta beslutet: 'om restaurering, vilken skulle ske i flera etap- per. Den första etappen utför. | des : 1942 och då inlades vär- reledning. och, samtidigt bygg- 'des'. en ; värmekammare under sakristian. Ett:nytt golv lades ovanpå det gamla, isolerings- massa lades på :loftet för att kyrkan 'skulle bli varmare- och bänkarna ombyggdes så att de blev bekvämäre. Allt "detta blev färdigt 1942 och drog en kost- nad: av: 32.000 krv. ci "Nästa etapp kom 1943 då en provisorisk : installation av: e- lektriskt" ljus. skedde; Lampor sattes upp på de mest behöv- liga ' ställena, alltså "på orgel- läktaren, som' är mycket mörk då > den" saknar 'alla fönster, samt vid altaret och h prediksto- len, . av 12.000 kr. | härmed håller konservator E- ] kronor, Biskop BLOCK. a år. 1945, beslöt. kyrkostäm" Ja man, att elektriskt. ljus, skulle inläggas och målning säväl in- som utvändigt skulle verkstäl- las ”så' fort tiden var. tjänlig” som det står i protokollet, Ju- len 1946 var den elektriska in- stallationen fullt. klar i hela kyrkan. Samtidigt reparerades' orgeln och försågs "med elek. trisk bälg. Elljuset och orgel-. reparationen drog en kostnad, I år har så slutskedet i re- staureringsarbetet verkställts i och, med att kyrkan målats ut-'. och invändigt. Samtidigt rik: Sköld i Halmstad på med att.: restaurera och måla om kyrkoprydnaderna, : alltså al-' taruppsättningen, predikstolen, ett: vackert golvur från 1700- talet och en basunängel, som brukar hänga i taket samt dop- funten, Detta arbete beräknas draga en kostnad på c:a 16,000 "Allt - arbete skall vara Klart och färdigt. i mitten 'av september och den 26 septem- jsmedmästare Viktor. Nilsson, -årsjulilorar - och har restaurerab lör GO 60. m kr. - vs KYRKA. a beten har utförts av bygg- mästare - Albert " Bengtsson, Ålstorp. Värmeledningen lades in av, firma Bröderna Johans- son, Ysby, Målningsarbetet Kar omhänderhafts av målare- mästare Gunnar Ek, Göteborg och : "de elektriska arbetena av, installatör Einar Nilsson, Rän-' neslöv.. Tjärningen av tornspi- arbete, har omhänderhafts av Hasslöv: : .- vr -— Till sist skulle jag kanske. också. nämna något: om :finan-: ter hand som arbetet fortskri-, när, den nu 'stär :färdig, torde i skuld på densamma. Inte så. dåligt när. det hela: gått på, c:a; 60,000 kr. Ränneslöv. fär "att gratulera: till att ha. fått sin vackra kyr-; ka i' ett värdigt skick till sitt ber :har biskopen. lovat komma hit och åter öppna. kyrkan, be- rättar kontraktsprosten vidare, Def blir då en enkel men an- slående . högtidlighet. . Men bi- skopen är 'inte så stark, så att det hela blir ganska kort. Det blir nog sista gången, som vi får - den 'stora äran att hälsa biskop Block välkommen till södra Halland — han SEN ju snart avgå kerligen en högtidsstund., . "Arkitekt och kontrollant för. allt arbetet. har varit: stadsar- kitekt . Fredrik 'Wetterquist, Halmstad, 'och alla Pysen femårsjubileum Senna : Cel. LSJ IS bussnät utvidgas. : Länsstyrelsen i . Halmsta Bar. för sin del tillstyrkt” järn-', vägsstyrelsens :: framställning -] till > sin : nuvarande linjetrafik . om tillstånd att i- anslutning få driva sådan trafik även på | vägsträckorna Markaryd—Fa- gerhult Örkelljunga, :vägskä-. let 2,6 km. öster om Hishult—-: 'Trulsabygget — vägskälet 1,8 km. norr om Fagerhults kyrka, Boalt 4 Smedhult —Fagerhult,- Ekets: station—Ö. : Ljungby— : Grytvadsbro, :Perstorp—Sorröd —Spångén':'och Perstorp-—Hyl- letofta—vägskälet 1 km. syd-. väst om: Vedby kyrka. Te Utför. nybyggladsarboten, yrket hörer.'- vet "Hallandsås. st ene Tel, 24. , ENDERAS. Htsa instal , för LJUS och KRAFT utföres av Ne Tel. 70.” . or Tastallatör ”EINAR NILSSON.” RÄNNESLÖV, ilioner Tel. 70 Bröd erna: -dohanssons " SMIDES-: och MEK: Verkstaden J. Johansson, Tel. 39, VERKSTAD; YSBY; Värmeavd,. Vv. Johansson. + Tel, 48. . Cykelverkstaden H. Johansson. -Tel 57. REKOMMENDERAS ran, ett nog så maktpåliggande ' sieringen, yttrar: prosten. Ef-- dit, har medel utdebiterats; och .' vi icke ha-mera än 16,000 kr... — hågot försenade — | sjuttio-; 2 Ad TESTET EVV N Er RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.