YYYYYYYYYYYYYEXYTYYTYYYYYS ETTAN YST ES TIL YYNS a 4 Y vaitine EE STAN EET SLEEP SET TESEL LENS sd vel A -KKHOLMS TIDNING -- vyrvrvervyv od very” frevrevyretveCeve Fy YvYEET , Onsdageri-dan- 15 sept. tuOA MATSALS, "SOVRUMS; ' HERRUMSMÖBLEMANG, - ' FATÖLJER; BOKHYLLOR. SPEGLAR. : ; " GÄRDINER; ÖVERKAST; TÄCKEN, FILTAR. ye > MADRASSER, MATTOR. 2 Platsens största. affär Sd branschen... ;. Affären. med; de. låga priserna. LS Egen tapetserareyerkstad: And äns Nöbleringsatfär- Stortorget, : Lr TON 60, « Laholm, ; ; gärder" SER Bg ör er få NÄRA SKYDDADE äran äv kombinationen i skiberstadiet — en 3 förträff - : Ne produkt. | ets "glans | i före : Kd ning: med: Hinets förnämligaste egenskaper: | HÄLL, HEMSLOJOSFORENINGEN bb . BINDSLOJDEN; HALMSTAD - näringslivets fromma. vi Våxtorp- Hishults' Jordbrukskassa öppen den 1 och 15 i varje månad. . i: FVåxtorp:: "Lantmannaföreéningens kontor; kl. 2—3 em. i ,Hishult:. Ernst Karlssons kl, 5—6 eM..n vn påföljande söckendag). sättningar, . . (Om helgdag inträffar nämnda data är "kassan öppen Beviljar lån och .betalar högsta 'gällande sänta å in- "Klok sådd: ger rik skörd. Till släden räknas icke blott en strävan att ur ' : jorden utvinna rika skördar utan även och icke "minst ex förståndig” upplåning, som. skänker". > tryggtiet mot risker för höjda räntentgifter. tstorgs. I..Å.. läns htatredng "7 Gustaf "Adolfs torg 3; "Tel, 13 03 38, - Tie ; | GÖTEBORG AA Nix. S 3 > Moälem i | Sveriges Lantbruksförbund, 3 ETS "” Mötesdeltagarna hälsades | välkomna av ordf. i ortens BF- avdelning, ”.; lantbrukare :s B, Bengtsson, som därefter stog att, leda kvällens diskus" sion. 7, : les BF: ; vill privat ägande- rätt och statsingripande : blott ' till - näringslivets fromma. : Torsten Bengtson er- inrade "inledningsvis om.- att landsbygdspartiet bondeförbua- det skärpt kritiserat 'en del åt- som” "regeringen" vidta. git." Men "regeringen har” inte skuld till allt som hänt,' t.ex. inte missväxten' under fjolåret: Hur ser nu partierna rent ideo. logiskt på statens roll i när ringslivet” i'det ansträngda lär ge, som "vi nu har? Ja, högern och folkpartiet vill Ju, att står ten inte alls 'skall blanda sig i näringslivet." "Och; socialdemo kraterhär vill! att staten” skall ha kontroll över "allt. Vi ino ländsbygdspartiet ? 'böndeförbu: det "säger, - att näringslivet” i princip måste byggas på priva egendom och enskilt - initiativ; men. -samtidigti måste” staten samverka med det fria' närings' livet, är det praktiskt, så 'skall "det allmänna kunna i ingripa: till Fe. "Ett land måste precis sor en "privatperson föra en sund ekonomi, När det: har importe- rats maskiner, så är det: inget fel och kan inta bli föremål för kritik från vår sida. Men man köpte 'också' under 1946 för 20 milj. .: kr. : juveler . — och det räknar: vi som lyzimport, som kunnat undvaras. Under fjol året |: importerade vi pälsverk för. 50 milj.' kr,: och likaså all- deles för mycket frukt, Impor- ten' har "inte uteslutande 'be- stått av onyttiga saker, men åtskilliga : miljoner onödig im- port har förekommit. Nu är -i- tuationen den, att därför mås- : te även hödvändig import av- stås på grund av valutabristen, Om man inte har ett alter- nativ, skall inan inte komma med kritik. Från landsbygds- partiet "hade det. vid "åtskilliga tillfällen sagts, att vi inte kan acceptera ' den”, handelspolitik som förts. Det har inte saknats alternativ "från vår sida. Vi . krävde redan på ett tidigt sta- " dium.. importreglering, . Och vi "har fört en verkligt positiv kritik, "Bramstorp varnade t. - på ett tidigt stadium för ”överdimensionsringenr av inver steringarna. Det är klart att det är mycket önskvärt med 22 bättre ' bostadestandard, mena på kort sikt är byggnadsverk- samheten ' . konsumerande, . så att produktionen eftersättes. Löneutveklingen , under 1947 "kan vi förstå — det var natur- ligt, att industriarbetarna ville ha mera av bolagsvinsterna. Men löneutvecklingen : måste alltid följa den allmänna: eko- .nomiska utvecklingen. Det var -emellertid mycket förvånande, att den socialdemokratiska re= geringen, som blåst under in dustriarbetarnas -lönerörelser, sedan så intensivt motarbetade Oss, när vi ville höja lantarbé- tarelönerna. Jordbruksorgani- ssationerna måste ju t, o. m. tillgripa hot. om såstrejk för "En intressant och” verkligt givande politisk diskussion : ” hölls såsom vi i gårdagens, tidning i korthet omnämnde på måndagskvällen i. kom .munalhuset i | så "' Över 300 personer hade infunnit sig, och de följde med i 5 spänd uppmärksamhet devatten, varom bl. a; applåder= ': na' vittnade, Inbjudare var bondeförbundet. Högern och folkpartiet vägrade att ställa upp; och bondeförbundets Z- ende motståndare under debatten blev därför socialde- "" mokraterna. Inledare för bondeförbundet. var. riksom- "-.budsman Torsten Bengtson, och för socialdemokrat . "" erna riksdagsman Ragnar Persson, Vinberg. "Torsten Bengtson är såsom väl alla politiskt intresserade per- . soner i Halland vet en utomordentlig talare och, debat- +" tör, nästan utan motstycke; "var obestridlig,' Diskussionen blev som nämnts givande," " ” .. men man kan möjligen säga, att motståndet" "var för | : i svagt, för hr .Bengtsons eminenta förmåga. . | kratisk regering ?. sporde; hr m.li jordbruksbefolkningens : ge- i ;” är > å i Eldsberga, : och hans” överlägsenhet nl MH 3 | beaktade; De "åtgärder, måste vidtagas för att repare-' ra' skadorha inom samhällseko- nomien, måste bli obehagliga. Men bensinskatten. kan' vi från vår sida inte acceptera. Bensia är ingen umbärlig. vara; utan den är av avgörande, betydelse, för , vårt : produktionsliv.: .Oeh" inte minst för vårt produktions liv. Och" inte minst har lands- bygden ” 'missgynnats. genom bensinskatteförordningen.'".: När, Danmark : hade .-valutakris un-' der venstreregeringen, VN eialdemokraterna," att det'.var regeringens fel, . Ligger. det.då' inte nära till hands att. anläg- ga" samma synpunkt. för. vårt land; när vi har en socialdemo- Bengtson. : Regeringen har : drivit .ekonomsikt kvack. salverk ;" Nä "det gäller skogens, Proz. LD em, har vi grava anmärknin- Bar mot: "den socialdemokratis- ka” regeringen, fortsatte ' 'heir Bengtson. Det gäller t. ex. ett sådant 'ekonomiskt kvacksalve: | ri i som". riksarbetaresystemet. Det har "diskuterats mycket, öm: Sverige har förlorat "valuta på att sälja massa till utlandet till: alltför” låga priser. Det.är. ju i alla fall faktum, att vi intz nat få på världsmarknaden för våra: träprodukter; " Hr' Bengt- son > kritisérade vidare mycket skärpt > regeringens åtgärd att sammansluta "skogsbolagen till en ". inköpskartell —” gocialde- mokratin:' deklarerar : ju annars i sitt program, att man vill be: kämpa" karteller 'och monopol. Men nu har man istället hjälpt till att skapa en storfinanskar- tell, och det blir en sak; som vi får. stora besvärligheter med i framtiden. Det var den sämsta åtgärd, som regeringen någon. sin kunde vidtaga. : Nu. har. : jordbruket fått en mera : framträdande ' plats i vårt samhälle. Den hårda tidén har lärt oss, att vi måste för- lita oss till det svenska jord- bruket, om vi skall kunna kla- ra vår försörjning. Under val- året, 1946 fördes det 'en intea- siv "diskussion ' om ” hur det svenska ”jordbrukets'' framtid skulle utformas. Det är själv- klart, att man vill rationalisera och , söka skapa större bruk- ningsdelar, där det så behövs. Därom , var man enig, men vi har inte varit eniga om sättet. Vi anser från vårt håll, att det är olyckligt för hela samhället, att flykten från landsbygden fått så stora Proportioner. Vi måste försöka: hålla. folket kvar i näringslivet på lands- bygden. Vidare skall man för- söka komplettera jorden med skog. Det väsentliga är emel- lertid, vad rationeliseringen ger — kan den lösa jordbru: kets ekonomiska - problem? Prof. Wahlund konstaterade redan. 1944 i Social årsbok, att detta inte var möjligt utan att vi också måste gå prisvägen. Vi måste alltså också höja jord brukets priser. Det finns ett klart. samband mensamma 'intressen. Jordbru- att få sina krav någotsånär som, " fått ut de priser, som vi kun- |): DAGENS RIKSDAGSVAL. Halmstads Stakteriförenin | länets största. och en av. landets” modémaster- rekom menderar. sina förstklassiga tillverkningar, RN säljas I ivåra batiker i i Laholm: och "Markaryd | Charkuterifabrik; .- ce Riksombudsman Torsten n Bengts on : att ge "rimliga löner, och såsom .kalkylen”- nu :uppgöres, så får: ju också företagarna inom jord" bruket del. av de: höjda lantär-. betarelönerna.:.; Hade regering-: ens, bud i-£jol om 115 miljoner; segrat, hade, det betytt mindre betalt . för . "lantarbetare ” och: jordbrukare > > och det kan vi, inte acceptera. -. Varför. ställde big den socialdemokratiska re- geringen avvisande mot. dessa”, berättigade" anspråk? ; Hr. Bengtson stälde "vidare n socialdernokrater-" att jord; ! "som": andra' grupper" "hade "strejkrätt, vid! årets "uppgörelse gick jördbruk-; arna i spetsen. för stabilserings-- -I'politiken;:i 'detiman inté krävs: de; någon "lönéhöjning,” + Inför årets val för vi en hn hård och: saklig ckritik: "mot den 'goci- : aldemokratiska”' "regeringen landsbygdspartie är. Cor bruksbefolkningen: den" dömin: rahdé gruppen; men: vår: politik äritill nytta för hela samhället; det är” en utjämnande” Db tik? till gagn för alla grupper. Ragnar. Persson:. Ranso- + Riksdagsman : - Ragnar: Persson; började - -med: att: förklara, ' att den valutareserv, som” Sverige hade: vid. krigets; slut, ; skapats: av samma folk! den. Vår. beredskap : och .rust.? ningar: hade till följd, att vår; statsskuld ökades enormt... Det” var nödvändigt med hänsyn” till; det. farliga läget att iklåda os$' skall nu förräntas och amorte- ; att en väsentlig. del av vår vas: lutareserv nu försvunnit... + .,. Ingen räknade med att: en tyska produktionsapparaten' till. stor .” del "' skulle, . monteras” ned. och förag till segrarländer- : ha. "Men "detta har betytt, att vi nu förlorat en av våra främ : sta 'handelspartners, Vi får. sö-, ka' andra. Förhållandet är det, : att amerikanerna är så hårda: egoister, att de icke "levererat « till . det "sargade. "Europa utan: att som "likvid "få dollar, varor eller guld, Vv Det är "sant; att importen | varit större än exporten, Detta ' har. berott på att vi förbrukade : våra lager” under kriget och nu, måste” fylla på. dem. Men. det" har inte ? Varit något fel; Var: till skall man ha en valutare- Ms ige Tegelbruk Tel, 6 : synnerligen "lämpliga för stallbyggnader 0: bostadshus. dessa kostnader. Dessa pengar, | a räs, och det är förklaringen. till; a AN slags" tvätt och steykning utföres. - ne «. Förstklassigt och snabbt utförande.; Endast ' "primä tvättmedel användes. Humana + priser." : Beställ Eder. nästa tvätt å Tel, 40 LAHOLM. skassa sek 2 Jersbrukat som :. nu, sägs. ha förskingrat ; mt ; VEINGE JORDBRUKSKASSA L o k al: Fröken Berta Perssons fastighet, Veinge . - Kyrkb Ye - : Tel. 211. : " Öppen varje helgfri måndag kl. 10—12. : .Beviljar lån av alla slag och mottager. insättningar, serv om ej för att använda den ;. när den behövs? Vi har aldrig konsumerat så mycket per hu- 1. vud'i Sverige som 1947... Tal, ansåg dock att denna konsum- tion varit fullt berättigad. En- dast . en relativt 'liten del av importen har utgjorts av 8. kk: lyzximport. Vi har sålunda köpt . frukt för 170 miljoner kr. Meg detta hår inte varit lyx, Vi le. ver i ett solfattigt :klimat och fruktimporten behövs n0g för : ka,' att alla nu "gällande han- tet, att man måste byta varor, I En förutsättning för att vi till: ket - måste' ha räntabilitet för varma länder skall få sälja t. . Ieinge Mej jerilörening - REKOMMENDERAR sina förstklassiga produkter. . folkhälsan. : Vidare är att mär- . MANNANANPANNNAN. FNNNNPnnNe delsavtal göres upp på det sät- ; i GynnaL. T:s S annonsörer NANNA NANNA ANNANS fyreeveedymmrnnime ren rm mr RA EA oo sA NAR oa RSA DK Ren oe bn ER LU mA a nen FETTER NE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.