di aldemokratiska' "besluten för ”giftat den politiska atmosfär För en n lyckligare framtid | Svenska folket står i mor” gon inför ett betydelsefullt val; Det gäller, om vi defini- tivt skall slå: -in på den. sociar] listiska plänhusbållningspoli- tiken eller-icke,. v . Socialdemokraterna . ra kammaren, Den har dock täckt för att trumfa igenom u kan betydelsefulla beslut. Ni det, naturligtvis ifrågasättas, om:det är rätt och riktigt att med en så knapp: riksdägsma” ” joritet som den; nu :förefintli- ga fatta beslut, söm på ett i in gripande sätt. berör den” en” skilde medborgaren... Om det skall finnas . någon, realitet bakom "ordet majoritetsdemo krali, bör naturligtvis beslu" ten fattas "red stöd av en klar majoritet, inte med nå- gon. enstaka. ri vösts; övervikt. Vid; beslut; som” grundas” på en dylik. knapphändig riks" "dagsmajoritet. har' man, inte ens någon garanti för att be slutet står i överensstämmel- se med en knapp. folkmajori- tet; ty. ”folkstämningen kan skifta från den. dag, då riks dagsmännen 'väljes, . till: den dag, då riksdagsbeslutet fat- ta: Nä r en knapp riksdags- m joritet. genomdriver:. ett "viktigt beslut, innebär. "detta en” utmaning mot 'demokrar[ tien och "ett sådant beslut ä Yr ingalunda: något at tryck för sånn demokrati. "Ingen kan säga, att den P po litiska utvecklingen. i Sverige varit god under de tre år, som vi haft en rent socialde- .mokratisk regering, Redan det förhållandet, att de.” rerj har: varit' olyckligt. : Det räcker . med att konstatera "detta för att få ett "starkt ar ar- | gument mot den nuvarande ordningen här i landet." Och "än starkare argument mot re geringspolitiken får man, OM man, går in. på de praktiska resultaten av regeringens åt- gärder” "och" v-underlåtenhets- synder," + ct : De senaste tre å åren a har så tydligt som man gärna kan begära visat, att det skulle vara lyckligt för vårt land, om den" socialdemokratiska bleve bruten, Onr ett antal riksdagsmandat, . överflyttas från det socialdemokratiska lägret till den borgerliga si 2 har nu en knapp. majoritet i and” dan, "skulle det uppstå förut: sättningar för samarbete mellan skilda, grupper i vårt land, grupper som är iberoen: de "av . varandra och. éndast har att vinna” på ett" sarmmarbe: te men som i själva verket alla måste förlora. på en kraftödande. strid. - "Den politiska utvecklingen har alltid varit förhållande- vis lugn i Sverige, Det sven” ska folkkynnet nästan uteslu ter tvära omkastningar, BL a. av detta. skäl bör de borr gerliga partierna nu i "valets elfte timma icke: invagga' sig i den föreställningen, . att de i morgon skall vinna en stor och lättköpt seger. Intet: är farligare än för tidig seger” visshet, ty'det-frestär:till att icke ' 'spänna . krafterna till" räckligt. I synnerhet är en sådan segervisshet farlig,då man inte har några faktiska bevis om motståndarens styr” ka. : Att bibringa vänstersin- nade människor. -borgerliga å å sikter är många” gånger ogör” ligt. Men alla” borgerligt. sin” nade medbörgäre: måste nu i klargöras, "att=med "valet i morgon ' avgöres frågor, som kommer att bli av betydelse för. varenda; medborgare, i detta Iand. dn Det > viktigaste i Valslaget är att bryta den socialdemör kratiska - maktställningen el- ler. med andra ord att erövra nya mandat åt de borgerliga partierna. Men därför är det ingalunda betydelselöst, vil ket borgerligt: Parti man ger sin röst. Vi nämnde nyss, att den ensidiga socialdemokrati skå 'politiken fördärvat den politiska atmosfären i vårt land. Höger - och. folkparti står i den skarpaste motsätt- ging till socialdemokraterna. En ” ökning av de två först” nämnda partierna skulle: in- galunda vara någon lycklig valutgång. Det skulle ge dem ökad'aggressivitet, och sedan socialdemokraternas makt ställning. brutits, . skulle vi kanske få bevittna uppslitan” de partistrider i stället för ett Moderna stilar, : Veinge M : Tel 61. Herrumse. "Matrums-. och. "Sovrumsmöblemang. Bra kvalitéer. Förmånliga priser. | '- WEINGE, cr öbelaftä r.. : N Tel. 61. ygdspartier "frågan i svensk: inrikespolit hur denna; balans "skall kunna .återupprättas in- , om" rimlig tid och utan” alltför: i. . följdverkningar.: : folkéts :-me:för påfyllnad i efterfrågan” skulle .kunna tömmas, : ihällsekonomisk balans skall, kunna. ska” -varandi Varje penni Jöner: och "utdelningar inom: företagen stabilise ' ras samt att köpkraftsöverskottet. steriliserås, "til : ess ratt varutillgången åter kommer att. mot vara fterfrågan: : Om. en, ekonomisk politik- äv: denna" - rändfelst” inorm "regeringens ekonomi ska Politik ” har varit det att den i förlitande.; på riktigheten se av det socialdemokratiska efterkrigsprogrammet hanälat så, som om en "depression. hade förelegat, svåra ; sociala ning av det. svenska ginkomster för närvarande” kan "endåst leda; till. prishöjningar och ytterligare. , sämringar av kronans; köpkraft; emedan produk”: tionen icke. kan öka i' nämnvärd mån och «vi, te icke: heller kunna köpa varor? från; utlandet is kommer Tyvärr äro utsik- "Mön så mycket som innebörd skall lyckas; torde det enligt min.” mening. .vara ' ödvändigt : att” en ”förtroendefull- : ellan” olika Partier och folkgrupper 1 stånd, För att på längre” sikt kunna upprätt- hålla. ekonomisk balans är det givetvis. nödvän”; Vs digt;' att produktionen” ökar, terna för att åstadkomma en nämnvärd produk” ionsökning. inom hela” näringslivet för den när-. maste framtiden mycket. små. - angelägnare måste det vara, att se till att produk: i ionen'inom de skilda näringsgrenarna. med lämp ga medel stimuleras. De krisregleringar, = alltjämt. äro nödvändiga, får icke handhavas så, > samverkan " Samakan är er just nu är därför, 5 cke :vara a ae då "exporten icke ger. SR så samma takt. som de .möed nu-. För lt ÅA 7 » kati ini "att de hindra produktionsutvecklingen. - Bondeförbundet : har alltid sökt föra en sådan :. . politik, som syftat till att utjämna motsättnin” | : garna. mellan : olika” "samhällsgrupper . och... skapa .: i i stabilitet :i samhällsutvecklingen, Det har således ; ' faktiskt utvecklat sig till :ett centerparti., Även för framtiden vill vårt parti hålla fast vid denna, ec . linje. 'I överensstämmelse härmed ä rett att sakligt pröva olika utvägar för. att vervinna det ekonomiska Fristägo vårt land rå ” Axdl | Pehusson-Brasmstorp. . lb r partiet ber. välbehövligt hela landet gag- nande samarbete, - Det. - samlande. partiet. är bondeförbundet--landsbygds- partiet, centerpartiet, Med tanke inte bara på jordbrur karbefolkmingens bästa utan hela landets gagn har partiet icke velat skapa en atmosfär som -omöjliggör. det nödvän- diga samarbetet, Partiet.står fritt. mot storfinans, socia- lism "och Eommunism, berett (och beslutet att lämna sitt bi- drag till en lycklig lösning av de" sociala" och ekonomiska frågor, . som är och kommer|. att bli aktuella. Svenskt po” litiskt liv har aldrig varit av ett så stort behov av bonde- förbundet och dess centerlin je som just.nu. I jordbrukets; landsbygdens och -hela foster landets | intresse uppmanas därför väljarna. att. beakta detta, då de i morgon avger. sina 2 röster. . missgynnat landsbygden? + överilade: ståndpunktstaganden. "talar i taget. borde” ”det "vara överflödigt" att. ägna Bondeförbun- dets första namn i Halland 'en in- gående. presentation. Han hör. inte till de -politiker,' som vunnit sina framgångar genom ltalighet, Nå- gon 'orator av rang? jan inte, och det ger han sig inte heller.ut för att vara.. Han brukar gå. rakt på sak och utan krusiduller; men han uttrycker sig” på .'ett. begripligt "språk, och folk förstår honom. Det är när allt kommer omkring bra mycket värdefullare än att kunna briljera med: lysande ord. ”Anners .1 Dahl”, är. en karl, som vem det vara må kan prata med fritt och ' okonstlat; och vad viktigare är — man kan lita på vad han säger, ' Vi misstar oss .nog inte om vi påstår, att han är en av de allra flitigaste på Helgeandsholmen, ”en av dem som verkligen sätter sig ini spörs- målen och reflekterar över vad det ena eller andra förslaget kan kom- + ma att ä k ditortet alltid vara | förvissat omy' att det blir” en lugn och "saklig framställning; dan” publikfriande gester och d:o mimik och utan Hr Pettersson i Dahl, vare sig hon iksdagens andra kammare, eller i ien "belyäligt enkicre för="' samling: eller rent av på tu man hand, är alltid densämme. Det hör 5 ; till-hans styrka som politiker att han tar: saker. och ting kallt 'och ka n klarlägga. dem i en ton, som alltid måste ng ; förtroende; ee Brgnadsregleringen instrument. som: missgynnar. landsbygden : vr Anders Pettersson i Dahl stiger upp i talarstolen kan au= språk, därför. a tillräckligt « mer betskraft. i r H — Kan vi d , åvara eller: ar: nan varken her ig Na Anders Pettersion i talarstolen, garna? i »—"1 Att slopal| dem i i ett svep går naturligtvis - inte, men vi kan in- skränka dem betydligt, Det väcker inte ' förtroende ' ens hos: de allra minsta i samhället, när regerings- medlemmar. reser : land :och rike kring och energiskt försvarar så- dana ransoneringar, som är tvivel- aktiga. Hand Dyrortssystemet - — ämnar BF förfsätta att slåss för dess avskaf- fande? oc — : Givetvis. Jag. anser att den öt vi gjort i riksdi i år lett till att: dyrortsfrågan fallit framåt. De som tvivlar på att vi har rätt, behöver bara göra sig o- ä. 211. end Nämn. något av ”rogeringönr största missgrepp? ' mt .— En av de mest kompromette-: i rande "saker man gjort sig skyldig ns a i till var den ogenerade kartellbild= ningen "tillsammans med storbola=' gen möt skogsägarna. Det är verks ligen sällsamt att tänka sig att den= klarerat: sin motvilja mot truster och 'molopol, allierar sig med stor= industrin för att bokstavligt talat” klå de stackars skogsligarna i nor" ra Sverige. Det var en "historia; som ' maket att i vissa landstingsområden. Det har hänt ;och händer fortfarande -att och dess' folk, Därav "följer att han sällan eller aldrig blir svarslös i de- « batten, Detta i. förening med hans dfödd. har Jandsby ” dens folk ofta haft anledning att prisa. Så vardet t..ex. när antalet + provinsialläkare skulle utökas, Då ville givetvis digt att:de landsti | måste tillerkänna olika befattningshavare lönetillägg för att få dem att: bosätta sig på platser, som . ligger vid sidan om allfarvä- gen. Hr "Pettersson framhåller i ”foct- att B fört en hård kamp för sjukvården på . nya läkarna skulle placeras i stä- derna, men: Anders Pettersson fann detta huvudlöst. De borde ut' i si- na. distrikt; så att de blev Jättare 1 tillgäl för. by - :" ningen, Anders Pettersson var o- : rubblig : på den punkten, och så kom, det, sig bl: a. att Vessij . Bl.a, satte man -sig resolut. emot inrikesministerns upp- fattning, att några. ytterligare. pro- vinsialläkartjänster :tillsvidare inle skulle tillsättas på grund av. läkar- bristen. Det innebär i själva ver- két, att det blir fullkomligt stopp. När. kommunerna ' inte : ser några h att inom överskådlig tid fick en "provinsialläkare, Vi har ställt några frågor till ho- nom inför söndagens politiska av= görande, frågor som han. penetre- få en provinsialläkare, så resigne- rar de i sina strävanden att skaffa jen:jag försäk«- rar 'att:rjag under min: politiska verksamhet; mota Drcblem a jpyaslat ju faktiskt ägna hällsproblem, och, an behöver inté | tvivla på att vi gör det med sam-” ma "intresse och ansvarskänsla, som frågor; Jäg skulle också tro; att myz- ten "om --BF -'som >klassparti är« på väg ratt sförsvinna; Bondeförbundet går i år till: val. bl. a. i: Stockholm och jag har en känsla av att, vi ha mångas sympatier, Vi vill inte ska- pa. splittring 'och strid: utan "med« verkar så långt det är möjligt till” en lösning av samhällsproblemen ir enighetens. tecken.: Enighet: är vad: som tarvas.i dag,: : skall. komma ekonomiskt på föt bostad ; åt den. nye ;befattningsha- varen. : "slutar "riksdagsman Pettersso; rat till leda'i en" «+ under. valrörelsen, .men som;säkert har sitt intresse för läsekretsen, s — Kan ; Bondeförbundet :bli en - stabiliserande faktor i samhällsli 14 "vet? - : - - Enligt min mening har BF va= är alltjämt och. kommer att för- ..: bli en'stabilisator i inrikespolitiken, "säger he" Pettersson, Hela vårt ar= bete har gått ut på att verka i ut- ; mellan. samhällsgrupperna kan inte j» ske, såvitt inte. landsbygden både jämnande 'syfté; "men en utjämning! "-kulturellt 'och paritet. med städerna,.. Jag finner :det inte' alls örimligt om till och med stadsbor lägger. sina röster på Bondeförbundet. Det kån "vis av. naturliga skäl inte ske i "större" utsträckning, men jag för- ' står dem, som gör. det. En stor del " av'stadsbefolkningen emanerar från ; landsbygden, känner kanske ännu i dag sin samhörighet med ursprun- ; get och vet att Landsbygdspartiet « Bondeförbundet" företräder er cen-= = terlinje i 'dagens politik, Vi kom- s mer alitid att som en huvudupp- gift 'se till att landsbygdens intres- s sen inte åsidosättas men: det inne- ' bär också att vi har ögonen öppna ” för hela landets väl, Vi inser faran både av ett socialistiskt dirigerat . ingsliv och ett kapitalistiskt väl. T de och anser, att vår linje är cen- +: terlinjen, - Man, skall inte gå med ” håven, is det, men" jag vet; alt 1 den som röstar med Bondeförbun- l "det, röstar också med ett framstegs- [vänligt och ett samarbetsvilligt pars ti. oe — Vilken ransonering har: mest Byggnadsregleringen, ': ; utan tvivel;. Som. den ni' sköts verkar |: - den ofördelaktig för landsb; "| stabiliteten. 7 - 4 EN SOM: RESER OMKRING och "lovar: stora ekonomiska foch' sociala förmåner åt det sven? ska folket efter valet i år talar'all- ja men' m kat 3 med 335,000' djur, Ett stort antal Ia itbruk har måst sälja! deles' säkert mot bättre . Vi måste ha klart för oss att-vi går emot en. svår ekonomisk och kan- ske även" social: kris, Landets inne- hav av guldvaluta' och dollar: är uttömt och vad värre är, utlandets förtroende för Sveriges sätt att kla- ra sin ekonomi i världshandeln är skakat i grunden, När industrien inte 'Jängre' kan köpa reservdelar, oljor' och "drivmedel kan den inte uppehålla ' driften, -: Det har redan varslats om att företag måste in-' kränka eller inställa” driften ” och följden av detta blir arbetslöshet, Men också jordbruket, vår: säkraste nationella": tillgång, är. rubbat ur Smörproduktionefi” har gått ner med 11 9/0, En "stor" der" av. den gamla" brödsädesarealen är med oljeväxter, Det krigshärjade Jänder, ökningen torde från 1929. till 1949 uppgå; till. omkring 15,000 om åfet och dessutom vistas här Många ut- immigration från , Genomsnitts= . : . [ na regering; som" så klart har de= > i: Jag kan t. ex. nämna att £ n. lig- "ger det 500 : ansökningar inne hos -länsarbetsnämnden i, Halland. om "att få bygga, men myndigheterna får bara släpa'på 24, Med den ma: . terialbrist, som: nu'råder kan man nästan säga, att byggfacket reglerar - sig; självi. Regleringen har blivit ett instrument för att hålla tillbaks "-hyggnadsverksamheten ” på ” lands-' bygden. Storentreprenörerna gyn- nas på de små byggherrarnas be- " kostnad, Orättvisor när det gäller har vi UHertid när "det gäller landsbygden alltid haft att 'slåss emot, åtminstone har det .varit så under hela min riksdags- mannatid. Så snart det har gällt "lån och subventioner är det vi som dragit det kortaste strået. "3; — Det är självklart, att världslä- get spelat in, men inte enbart, Re-. geringen felbedömde situationen i ett mycket tidigt skede och satte” igång en. investeringsverksamhet, som om man trott. att vi'både'skul- Je leva och dö på export; Det sist- nämnda förefaller mest sannolikt i dagens ' situation. Man . har inte kunnat: utnyttja dessa:stora inve- steringar hundraprocentigt, . Kort sagt:. Hela näringslivet har blivit snedbelastat. Jag behöver knappast orda. mycket mer om den saken, för det känner säkerligen var och en; till. En stor del av nyanlägg- | ningarna -har inte kunnat tas i an« är” ätt i oh Masjär tack- vare den -goda sortetingen ap och de > ga Priserna”. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.