rYTYYTYYN 2 YFYYFTEFOVYrerYYtYYPPTETYTFETFEYTTtYYTYP YTYeTteveY YYYTYYYYT TITT TEN . . s t ; t AA Onsäagen der 22 ert 1048 | LN - Ng it Torra 2 Sp | — AHOLMS TIDNING : 5 - edikoturer | Mömndemannens Matti. | Verj AM ån a Na | Predikoturer” amnvöemannens NMlatkias. | vermouth Uli på sin rätta plats: : Laholm; Sion, Codtemplarlokalen: Om ma, vill. A ätt t . . en . N : . ; AR i plats. Torsdag kl. 8 em, :Väc MN I n e Tralla €M Oo see V i cå or > nee : . . Söndag: se Ri . = ” ermouth tillverkades san ; i - huset, Biblioteks j!2&, TI skolan, så skulle : ” i - "I hö Sd Skogaby, Ordensh ar gen män gå bort till nän ad > + (Eftertryck förbjudes). i slutet av 1700-talet. Huvud bönderna, sade folk och run- Av STEN LJUNGSTRÖM. tå . rummet; Fredag h Svea 2 eman- - : ingrediensen är vitt vin, Det kade på huvudet åt den siste : ov : fntiiet möte. John och Zen EE Han trodde in- FARA | Vita vinet tillsättes med alko- och. lämligen fattig ättline ätdinle ltr Rnd a aan a ra VN : - TBergu «0 Raa rv 2 dte ett t på det nya och " , är hol, socker och sött muskatellg.. 3 ka säl gång eh m a FR : Seen . «cc |NOL, socker och s e : 3 a a a REN FM Se, konstmässiga, som radades|skylle man,ge Mattias några|vin samt aromatiseras med ån av den famn rika släkt, | framme en gång och sen ha" s DOMARELISTA ' [UPP På lantgårdarna runt omlsyd unkter : på dylikt. ' många olika örter, varav d. ämst i socknen jen .varitide han" fått vara officers- a. Ma ! na hans ägor, utan följdej därmed började de på stt OM | viktigag är OLD (Artemi| gar oöj "CARE. Alla. pen'|/kock många gånger. Och ba- mn Div, V: Oskarström Laholms SiN2 egna, nedärvda metoder|]a ner anordningarna snodde | sia "Absinthium), som på ty- gar Rök Med vid trävarir!ra han blev klar med lumpen 5 d Zz =) | BK, Bertil Lindgren, Halmstad; och raka naturlinjer. Mattis. r Cd eka het . aschen "på" åttiotalet, men ,så skulle han lära i hotellkök, 4 i | — 2 | Laholms I F.—-Slättåkra, Ake |lät med and d den sjomkring och pekade och kas|ska heter Wermut och som] den enda Hällstadottern har |för det Hade själve översten i N ti N — | Jönsson, Halmstad, dens påfund och skräddar.|/"CT2de och korrigerade och Malört" Man ch 0055 NAMN. | de ' gift" sig förståndigt coh livligt rått honom till, = nn i- / " Div. II: Hellias—Veinge, Ake a oc 5Traddar"|höll strafftali es >>> | Malörten kar sedan länge in-|höl si k a ar : änka dv on le. : y h Johansson, Gullbrandstorp; Knä- FÅ 55 Hage g Obeaktade förbi.!' De. kasserade griskätten, gått som . smakgivande och gade. utan att a de Ma se or 8 a om såld mm v : Oc red—Kvibille, Karl OSA ä kat Mr e fått lära sin bon: dömde ut ladugården, grina- hälsobringande ” "tillsättning förmögna. Hennes största ger ha Meri t hems .. äs Ka å a HO. Nilsson. Gensvad: Trön- mannen —— ju gamle nämnde" [de åt hönshuset sinsemellan vid. beredning” äv. drycker, sorg var att ende 'sonen' gick ska Ås kby ter äl liten A= = Dagens naréa:' | ninge—Hishult, Ake Olsson, Halm den; och de: för Nn BAng i ti och "skämde ut den gamla och redan Cicero omnämner omkring som: en veling och stödd Jin son kök mö tar it Nu MAURITZ ” stad. - Höna Bl ve vudregeln var att en Lå hal nämndemansgården så det|i'sina skrifter ett Absinitia- vägrade att befatta sis med ren. -5v Sin son köksmästa - br : . JRITZ.. = oc I. Div. 'III: La olm -B-—Ysby, ar, Bträ"| var rent skam åt det. Mattias | tum Vinum, vari ingick mal- öra. "ville int> - ÄR ku MR sån dan SN | Solén går upp kl.. 5,58 och | Sjunne öberg, Tygöbruk;- Sim- da ” skulle gödslas med kreå- teg stilla tills de rasat över ört. Under 1500-talet ordine- 2 naöra. Han. ville inte arbe |” — Vi kvinnfolk, vi går I kö . . "cv Red kl: 18,10... , - | dersson, Halmstad, Genevaq | "ursgödsel, rikt och bra, och)qet värsta: Sen sade han på |rade läkare vin, som var till- k en vr te lära & gå vidare il ket" som ett ök i en leråker, r ft ne i : Skogaby, Torsten ; Johansson, ) Att jorden skulle hållas ren sitt sävliga vis: "oc Jsatt med malört som boteme- verk. Han Ville endaat c. hane mat ah HN karl kan laga . Morgondagens "namn: / : | Halmstad; Skottorp—Ösarp, Jus-|och myllan saftig. Och krea- |” Bfter vad ja kan förstå del "för hjärtats och magens) och häpna — gå i köket och får lila, tor lön Nerrkarl och TERLA Sen ka 2 furdorserién:. Laholmå 1 solar de rejält tllbatea a på kasserandet, så är väl her sjukdomar. "i :>.. > + [laga mat och baka. ' Till och | om inte större SOM Prästen, . "> ”Bolen går upp kl..6,00 och |Harblnss Rue Nin I FE så gav de FJ till Tråd sn rerna spekulanter på gården. Förutom malört ingå. ofta |ined disken höll han till godo| Mar :hon vore inte från - 2 kl 1808 00. > Reservlagsserierna: Harplinge | "280 sl e Or . Men den är inte te salu, se. extrakter av ändra frukter,|med. Fick han inte'som han | kHällsta om hon inte i själ | ned kl. 18,08: . Kvibille, : Allan Karlsson, Veinge; |12 till särla i flit och Herrans Farfar min hade 'den ett helt blommor, blad, ' rötter eller|ville, så gjorde han inte ett och hjä ta känd st Y belå d RE SR ag 6 "Fölkenberg. - Se Reh- fruktan. 2 oöueee satt 0v HIV, sen hade far min, när Min" | stammar i vermouth (tusen- skapande grand. sees ot tenhet” med detta underliga Lå Dagens dikt; LÖ DT + När den nya tiden stormar |demannen, den hela sitt liv, å | gyllen, ”angelika, aloe, kina-|- Sara" grät, . men" när allt | faktum. = - : / Ms Må AR td dr rad — fr ; | de an och trängde sig på Mat|nu har ja haft den snart min |bark; kvassia; rabarber, kyn- | kom "omkring rådde ju intel > se os = Van ES > "” Länge var Nordens +. > > ÅDAMIGE FISKR< . ; vc >" |tias, blev han vred och visade alla rikeligen” Ni mg ött.058 |del, diptam; mejram, timjan, pojistackarn för Al In, varfor ne härliga stämträd . > = Lektion. i . småskolans. andra den ett sublimt förakt, Vand- alla rikeligen. Nu, när ja try rosmarin; - anis, kamomill, | litet" konstig. Det låg somlyg is rn SS oe end 3 litsrat i trenne . . klass. Lärarinnan har just berit- ringsrättare och konsulenter ter, ska sonen överta gården, kanel," koriander; kardemum- sagt. var i släkten "och kun- P etter pr alar hund | Pp de "skott;" so Vv3 Vv |tat om syndafloden och talat om joch tockna där, som snokade å” barskrapad blir han inte, | ma, violrot, tonkabönor,-ga-|de ha varit värre. Hans mor] etan förslag os . - vy aften söta kunde ". |Noaks"' uppdrag" ' att medföra [Omkring och hävde sin näsa i|såvida inte herrarna: rent ö- langarot, kryddnejlika, hbitterjfars faster hade stulit silver | - i. Av J. Anker-Paulsen, : världen behärska människor och djur i' arken, För | gödselstäder och: ladugårdar, | delägger allt här'å kasserå mandel, : muskotblomma,: var | skedar från alla kalas hon FÖRS RN pet " figgds sitt bröd från att pröva barnens fantasi fram- visade han på dörren, pekade ner det M struntvär a + Hnilj,'”pomerans, enbär, myr” i varit med på, en i släkten här| :-— Jaså, 'så Petter har fått främmande bord, kastar hon 'en' fråga till barnen | På sina bördiga åkrar och si-| Honsulenten strama SPP ten, : fläder; salviablad, san-|de svultit ' ihjäl, därför. att]sig hund också nu, säger jag + främmande bord. vad de trodde att'Noaks husfolk |D2 granna fäkreatur och lät|sig och mente på, att de kom han "mitt "i sin rikedom var|till min gode vän Petter Opp- - «böjer cen gång I tiden - Ater det skilda fördrev tiden med under den lån- ga regnperioden, Em liten parval sig samman; - : räcker upp handen: . :; Närder: det "ett; - 0 cd: Fröken, jag tror att dom + då skall det höga . "mäktiga Norden föra till seger” frihetens sak, Da . > Ett 50-tal-ortsbor.har skrivit "till regeringen och bett att sta- tionssamhället "Kusfors skall få "ett annat "+ ligger inom Bolidenområdet, . . | Ortsnamnet . Kusfors för osökt tanken p petitionärerna, och'för dem som är "bosatta ...ett lidande att tala. om a — är "från Kusfors... ” - :..Då kanske det inte muntert att tala om, att man är från Kuttaboda i Småland, Pot- .torna: i Skaraborgs län, Pinkare- gården t Kronobergs län, Rövard- "måla i Kalmar län m. m,, ann ker Signalen. =. 03 ": Advokaten: — Den anklagade . har, själv sitt > får därför . ten måtte - dersökning. . FORN BRUDKRONA NUrr: - DENS VEKA BRUDAR = : " FÖR TUNG. SR Även Västra” Torås 250:4riga brudkrona med Södr: tung att bära för det Puvarande . släktets små, veka brudar,: Då flesta brudarna i socknen har lå- "nat krona ” Västra Torsås har' emellertid i ” dagarna ' . som "gåva lingaryd oj ställes väl "250 år sedan för 92 daler och 14 öre i Halmstad och . pantsattes 1730 för 80 daler, då medel be- hövdes till ny kyrkobyggnad. Ett "par år senare inlöstes kronan av församlingens pastor, som :' först efter några är fick tillbaka pen- " garna, Under årens lopp har den gamla brudkonan fått tre av na 'spiror 2 OFÖRSTAENDE, 7 Det unga Paret "var ute på en ? cykeltur, Dun "fors, därför att stationssamhället rättegängsbiträde och jag Hon tittade"på honom, och han ” fortsatte nervöst: . VN — Skall vi inte... byta rTing- Mmetade, . . N = Ja,” säger lärarinnan,' det kanske inté var så dumt, du Per. Då vinkar ' Olle otåligt med Nå, Olle, vad hade du att - et förses Se ti fsägaR "sc KUSFORS OCH.RÖVAREMALA |" — "Jo, ' fröken, jag gissar att dom metade inte så länge! > Hur så? ill eve 0 : — Jo, för dom hade ju bare två maskart t.v ” : narnn, förslagsvis. Gull- SÄLLSKAP I SKOGEN, "CC Ett: högst ovanligt sällskap i bärskogen "fick häromdagen en kvinna i Voxna. En liten oblyg rävunge "dök "plötsligt upp. och gjorde Kvinnan sällskap både. län- £e och väl. Rävungen, som höll sig aldeles inpå. bärplockerskan, syntes inte det minsta rädd. Men då en liten råtta visade sig på arenan fick unge" mickel annat bestyr. Han lekte med sin fångst en stund”och avtågade sedan. i, | sannolikt till lyan för att visa upp sitt byte. = 00 CC Fre å något kusligt, säger i Kusfors -innebär det Å eS heller är så , ALLTING STIGER, : De blir dyrare och dyrare att leva, klagar ock& ungkarlarna i Durban i . Afrika. Föräldrarna kräver alldeles för ockerliknande summor ” för sina unga döttrar, när det 'är tal om äktenskap. 1400 kronor plus tre kor och 250 cigarretter är ' ett. genomsnitts- pris för en brud, och när de" unga männen "icke" vill betala så myc- ket ”utån protesterar ursäktar föräldrarna med att det.sanner- ligen nuförtiden är mycket dyra- re att ha barn,.... - eat från annat hän: cd ÄN an Mt SAGT! rn periot begärt att få mig till genast anhålla att rät. förordna om läka har, liksom fallet var a Unnaryds, varit för rd fått en ny brudkrona, av en'handlare i Skil- ch den gamla klenoden undan, Den köptes för när jag ibland yrkat blodprov på spritpåverkade älgjägare i likhei med sådana för rattfyllerister, fortsätter greve Hamilton, Men är ' det egentligen så löjligt att statspolisen skall ha rättighet ta blodprov'på en person, som stry- ker omkring med ett laddat ge- vär, och tydligt är påverkad av sprit? Han är minst lika farlig för' sin omgivning” som ratifylie- risten, FA ma så förstörda. (En jaktkonsulent.):” EN DAM?.;;,. 205 ev Från det ruskiga livet i Stock- hölm berättar Expressen; ne ”. En dam som begökte en re- "staurang utanför Stockholm ” blev pigg på att sjungå. . När VAR DET VERKLIGEN då han plötsligt sade: "ar? - " : - kapellmästaren - vägrade, fick > Hon hajade' till, såg rakt fram) "hon "ett raserianfall "och slog och svarade: sö sö oket honom, ' Hon: fördes: till stan, "Varför det? Däcken är ju all- men 1 Hulldgärden” blev” hon delea nya, irsinnig på nytt, klädde av sig ov "US HÅGOT — ; och började "vräla, LOGISKT. ve I England kan folk få sina ” j tänder behandlade nästan gratis : nu gedan én ny hälsovårdslag an- SER os tagits.” Mt Kr sed Rs En tahdläkare' som häromda- gen drog ut en tand på sig själv sände därför räkning till regerin- gen' på behandlingen, : oM VILLBL fer | na -— Man har skrattat åt mig, | dem veta, att lantbruket det hade' han fått lära sig innan de var .torra' bakom öronen. När de andra bybönderna plå strade med 'påsagödsel och medikamenter;: som Mattias kallade det, så höll han sig till det gamla, vred ihop kom poster och samlade allt natur ligt, snålt . och omsorgsfullt och fick rikeligen till sina åk- rar. De gjorde narr av Matti- » Jas och sade, att han inte be- grep att sköta sitt jordbruk rationellt, som den nya tiden skrek om, men Mattias lita- de bara på vad hån såg, och det var att ban jämt hade en dråplig äring på sina åkrar och bärgade in granna grö- dor. Och "ibland kunde han inte hålla sig ifrån att dra på munnen,'. då någon av byar männen, som 'satt hårt ute för” ” - köpegödselräkningar, kom 'och ville låna pengar av honom, Det var också så ra- sande bekvämt med dom där påsarna; så på en del ställen gåv man rent hundan i att ta vära ' på den naturliga göd- Dingen, (Motioner sz Nämndemannens':. Mattias var: ohjälpligt "efterbliven. När grannarna körde till sta tionen 'efter ett lass gödning som annat kultiverat folk, låg Mattias nere" i torvmossen och rev upp torvströ och kör de hem i reserykomposten, och när de andra. gick med rak rygg och dängde ut kali och” thomas och fosforsyra och allt vad det nu hette av koncentrerad kraft, hölls han nere " på : dikesvallarna med dyjorden och körde upp den på högläntare mark och bred de ut. se — Du sliter ut dej i onö- dan, sade de till Mattias, ä dä inte lättare å göra som vi? — I sån ut tolvskillingar å fån tioöringar igen, svarade Mattias. a .— Han ä gammaldags å o- modern, sade de andra, vi ska ta å skicka konsulenten till honom, så ' får han höra, om "vi inte har rätt, ". = En "vacker dag när nämn- demannens' Mattias stod i fär huset och ryktade korna med en gammal kasserad ullkar- -|da så de blänkte som ålar, stanande en bil ute på gården och" tvenne" herrar steg ur. Det var en konsulent och en vandringsrättare, som var u- te på strövtåg. Mattias steg ut och hälsade och. herrarna tälte om vilka de var. Och så knäckte konsulenten och den andre till att, skryta över en hade, prisade och det var den grannaste gården i byn, Men så kom det andra. Konsulenten - hade : liksom hört av grannarna, att Mat tias drog på med en del gam- maldags nietoder, och se det var då ingen mening med. läget, vallarna + UNC me MEST fkl ee så fväcker; gård. som Mättias|l kreaturen ' och sade att)” mo i allmänna ärenden och till Mattias bästa. Och efter- som de nu ändå var där, skul le .de se på gödselstaden ett tag, ty en väl anlagd dylik ef- ter :moderna mönster var det deras skyldighet att ge anvis- ning tilll... . i ul att hos honom :var det bru- ket att bjuda gästerna på nå- gon förtäring först. Ville her rarna sedan gå ut åt gödsel- stan, så fick de gå där så län” e de ville... 3 Nåja, konsulenten var'en artig herre och tog emot Måt- tias inbjudan till 'kaffe, först; och så gick de in:v Ng ::Men " under det herrarna satt "och väntade på kaffet, smet, Mattias ut ett tag bak- om ladugården, och när, de:så var färdiga med :kaffet och kom ut, var' han särdeles be- redvillig ' "att . visa dem hur hans gödselstad -var belägen. . Konsulenten”” .' och: vand- ringsrättaren - spretade". om” kring på' gödselhögen som ett par rastuppar och här fann de : rikliga > anledningar att kassera och mana till nya me toder." Där låg en planka i- från " fähusdörren 'och ' neråt gödselhögen och den stod her rarna. på och höll sin predi- kan: Och där plankan sluta- halm. över en ganska stor yta nere i kanten. . : '— Se här, min gode man; sade konsulenten och. skre- vade ut. med sina benpinnar som -en tupp. '8e här bara. Vad ' som behövs här är ce" mentering. En kolv av ce ment i en 'halvbåge runtom" kring hela gödselhögen och så en urinbrunn.” Urinbrunn är lika nödvändig för ett väl skött lantbruk som; mjölken är för barnet, Det är en ljuv- lig saft för torrämnena i spill ningen, det är, om jag så får uttrycka mig med vår popur läre lantbruksapostel, lant” brukets ädlaste parfym: Här borde "brunnen ligga, fortfor den entusiastiske konsulen” iten i detsamma som”han och hans assistent 'tog ett steg nedför plankan, |. 0 3 i Din gör så också, sade Mattias i samma ögonblick som plankan :vickade upp i luften med sin ena ända och Konsulenten och rättarn för: svann som 'genom ett troll- slag genom halmhögen. '. Det hördes ' ett bar hemska skrik och så ett förfärligt plaskan- de där nere. Föredragshålla- ren om det rationella lantbru ket: hade 'dråsat rakt ner IMatlias's med, ihalm, övertäck" tå, djupa ”parfyrmbrunn”! När dé kom upp igen hade allt deras intresse för Matti- as” - välfärd svalnat och det i så hög grad att de kappades om 'att med alla möjliga ord därvet. Gödselvattnet rann i Mattias : täckade och sadel: de, var brett ett lager av råg |: totistel,'. saffran och ingefä- Paj LA rn Det finns många olika re- cept för sammanbladning av de olika ingredienserna, Var- je vermouthfirmas produk” ter "ha vanligen sin speciella karaktär. e.o > Frankrike och Italien äro de länder, som bruka expor- tera mest vermouth, och des- sa länder ha” var sin ver- mouthtyp. a : För den : franska vermou- then användes de vita viner- na från områdena vid Medel- havet. Till dessa viner sättes "| sprit, : kryddor, frukt, socker och. slutligen kulört så att vermouthen får den färg — i regel. ljus — kundkretsen är van vid. Vermouthen vinner på lagring, och många fir- mbr kyler vermouttien i stora kylanläggningar. för att be- fria - den !från ämnen; som skulle '-kunna'-: förorsaka o- blankhet sedan den sålts, : "; Framställningen av fransk vermouth. sker främst i stä- derna Marseille : och ' Séte. Där har man tillgång till bil- liga. viner från södra Frank- rike och Algeriet. För export till " främmande" ” marknader finns goda" skeppningsrmöjlig Den italienska vermouthen är i regel mörkare och söta- re "samt. har en kraftigare kryddtillsats än den franska som " är torrare och ljusare till färgen.. Numera framstäl les vermouth av den italien- ska typen i Frankrike och vi” Ce Vers, MN te Vid" framställning. av itali- ensk' vermouth var det ur- sprungligen ett sött vitt mus- katelvin från provinsen Pie- monte, som utgjorde" stom- men.” Nu. ingår muskatelvin endast till en viss del. 'I öv- rigt tillsättes" vita viner från södra Italien, .. - -- . "De flesta "stora "italienska vermouthfirmorna äro beläg na i eller vid staden Turin, och den” italienska vermolr then benämnes .vanligen Ver mouth di Torino. :En del fir- mor ha. dotterbolag med in- redning i utlandet. När till- förseln = äv' italiensk : ver- mouth till Sverige upphörde 1943, levererades vermouth ot lade i-väg- mot. bilen så den bruna saften sprutade omr i|kring dem. — Ja, sade Mattias, dä ä en > jästra ”patfym 4 te å va stark, den där, då får ja veta, som står i å samlar å hand- skas. mä den året om, Men önska honom åt det eviga för | herrarna ä kanske inte så va" na ve den, som dom låtsas.... " Efter" den händelsen fick nämndemannens Mattias va- strömmar nerför dem och de !ra fred för det rationellas för Rationella uppslag och för- [spottade och fräste som vess" | kämpar. Hans 'egna metoder bättringar borde tas hänsyn]lor, De kallade Mattias en ni- var, allt för överrationella till i vår moderna tid 'och nulding och en ohyvlad turk och för dem själva, stallationer för” vermouthbe- |] rädd för att bli utfattig; mårn- ga hade varit folkskygga en- störingar. Markus var klok som folk mest, och ägare av han fick stå vid spiseln.' Och det" fick han ju inté utan bråk hemma och mångahan- da' smädelser : från bygden och de jämnåriga ute, — ' för han borde ju egeitligeh haft” kjolar på sig satte han. alla klutar till för att bli antagen vid mönstringen och lyckades, liten och spin kig som han var, = os När han kom hem på sin första permission — och nå- gon, brådska hade hän inte haft med den”— tog Sara e- näsa och blivit rakare i ryg- |Inie hennes livs största 'smälek den.-gången,.. De. var bjudna till ett stort bröllop hos lands tingsman . på Mon, och när sjuk just som” folket kom från kyrkan, slängde Markus av sig uniformen: och klara” de maten med den äran. Sarå grät av skam, men de andra " jmororna var-imponerade av hans skicklighet och än mer av hans sätt att kommendera kvinnfolken omkring sig. Va, i allvärlden hade han lärt sig allting? Jo, . han ; hade - hållit sig under några år från Turinfir mornas dotterbolag i Spani- en och Argentina. >= > - Alkoholhalten ' hos" .ver mouth "uppgår. vanligen till mellan 18 och 19 procent: Flera länder än Frankrike och Italien " exportera" ver- mouth, såsom Argentina, Chi le, . Grekland, ' Spanien och Turkiet. EEE '' Vermouth dricks mest som apéritif före måltiden, antin- gen outspädd i små glas eller såsom - 'i Frankrike, blandad med kolsyrat vatten, och litet svart , vinbärslikör (cassis). I Förenta Staterna, som in förde cocktailbruket, finns o- räkneliga recept på cocktails med vermouth. De mest be- kanta äro Mänhattan, Marti- ni och Branx. En god läsde- dryck får man som bekant, om man blandar. vermouth och sockerdricka, co oa Vermouthomsättningen här i Sverige har, såsom i många andra länder, ökats mycket kraftigt under, de senaste, ju go åren. Under- början av 1930-talet konsumerades 'så- lunda årligen 3 å 400,00 liter vermouth i vårt land, medan konsumtionen under vart och ett av . de två senaste åren steg till omkring 2 milj. liter per år Ne (G. B. i ”å la carte”, Sveriges centrala .. restaurangaktiebo- ' lags personaltidning.), "6. Oh världens : bästa” humör, ' bara | ' Till” allmän: förvåning —|- mot honom med "ett bävande hopp om att kronan skulle hå gjort karl. av honom..: Och sant var, att: han. vuxit.i sin gen, men ändå väntade hen- kokfrun ' helt . oväntat . blev ter? - sal, han är vid, att plöcka äpp- lon opp av' det våta gräset en vacker. morgonstund med guld i mund, i september, EA — Så del är Pålsson;' som är ute att färdas i det sköna väd.. ret mitt? Se att få' sitta; Påls- son. 'Jojomäsan ' har 'en 'annan nog fått sig hund. tid, jojo- mäns oas: ove Se —Inte er det nogon vargfan så ida jag kan se; Petter? Han äter inte folk? FS oea ::—-Äter folk? Han Kallefan? Nehejdu, visst inte " Tvärtom så är han Kalle mycket glader;, : för tjuvar og annat flygfän, som ”strövar rundt” här. " Han ' vill ha”dom skal: komma : bort - ' och : klappa : honom, och: han varder ' arger, > när "dom inte ' gjör det."' Han är saa snäller, «= Gott, du inte har en ferhund 2 svett oe va ta ; "—, Schäferhund; jag?” Jag ". holder "inte: varg, det skal du. bita "märke i, Pålsson. En hund med pli skal vara. glad för folk och vifta med svansen, är tjuv- jädrar är i annalkandet. : Och det "gjör' Kallefan,. ty han har pli. Här; en natt. satt. en' tjuv . och åt min dyrbara: korv sam- H men: med Kalle... Dom satt på gräset just här ynder det stora plommonträdet, : säj. "Då jag kom" "med "bössan var det för sent.'Tjuven' och Kalle tok ku- I äea schäs ät tvo dagar senare, Så nog ha Kalle fått korv alltid. = . — Liker.'du inte schäferhun- dar, "Petter? i ine. —— Liker dom? Säj mig, liker du mördare, Pålsson? . ". Mördare? Vad menar du? —' Jag menar, att en schäfer ären mördare, som jag säjer? Ty vargen är ju-en mördare, - och det är mycket vargblod 1 en schäfer vet jag? Jag har en bror; i Kjöpenhamn, och dom", derniga danskarna är fullkom- : ligt tokiga efter vargar. Så här om dagen gick vargen og vok- tade. min ' broders tre. barn 1 Fälledparken". i -Kjöpenhamn, : en' flickunge och tvo paugar. - Paugen Sigvall kom hem" utan - andletes”" ov ov ” i” : — Kom han hjem utan and- . lete? .....« oa sank NS — Ja, vargen hadde bitet av. honom näsan, > Nog gjöra det intet på en paug, om han inte har: nogot - näsa," för. paugen skal till sjöss, säj. Men ändå böra det vara gräns och måtta méd galenskapen. - Låt menni:; skän halda sig en stövare eller : annan jakthund, ty jakthund- arna dom har åtminstone för- stånd, som '. en annan. vanlig |. menniska, forstås, ... Ne — Som en vanliger menni. mycket till, Petter? ' -— Nehei,' kanskje inte. Men jakthunden ”' jagar ” villebråd, och 'menniskan . jagar .mennis skan. Så' Pålsson kan själver dömma ' om' vem gom är. klo- kast? >. rv Det: är jakthunden, Pet- = Ja, jajamänsan, Jajamän, 2 J.- Anker-Paulsen. a ten, båda, - Kalle kom tillbaks ska?- Det skalivälan inte så . i 2 yt ve ES AAASANARASAASIAA AR AAA NM FIVVETETITTS FYVEVVYSVYTEEFIVIVTYTTVEVSIVIVTITETEYVIVESTITTEFITTTITIYTTVTT NYETTEFITTEG A. ASANADAADALSALAADA DA AA ARA AR RAA AR Mr AN MAN AA AMANDA hektar YYVYVv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.