É frem stanken mA pe reg Ae KR TS - Vv sta i I | i D | "och evig salighet. ' AYYYYTTYYYTFEYFE TTT ET NN » "8 YrerrevfYYTTTA YrrYyereeeet w AROS TIDNING arvoekör :Sabbatstankar "Det är icke ett nytt bud, jag skriver till eder, utan ett gammalt bud, som i har ven”, haft ' "från begynnel- . sen, Detta gamla bud är ordet; 'som É haven fått hör 'ra, På samma gång är det . dock ett nytt bud, jeg skri ver till eder. : ; 1 Joh. 2: 1,8; "a Hur skall -jag få visshet om min” frälsning? Så sutkadel. han på dödsbädden? Det var en -ärahs : mån, . en. sökande själ, en kristen, som tagit li-j, " vet, på allvar. Men likväl var han» orolig. : Jag ville känna den stora glädjen. i Gud, vis" kade han. El nen Många. många: igga på samma : sätt, längtande efter trosvisshet. På sjukbädden är "man tagen avsides med sind tankar ” och :känslor, . man . drömmer, vaken: och känner sig orolig," svävar mellan. liv > och död. Hur skall hjärtat. få .Detfinns blott ett. sätt. Detl: är att hålla sig fast vid ordet, vid Herrens nådefulla löften. Våra + tankar : äro - flyktiga som: vädret, kästas hit och dit. ' Våra" känslor flyta som vattnet, ..uppröras : och oroa ss. . Vi > måste . stå på fast : grund : för att kunna känna Oss trygga. Den fasta grun”| den. är. det gamla. ordet om) synd. och. nåd, .om frälsning : Aposteln säger, att det är ett gammalt bud mén på samma gång ettj: nytt. med Guds-ord är, att det blir|. alltid nytt, att vi alltid finna nya. lärdomar ny :tröst däri - Ju mer vi: betrakta ordet des- " och" ger Oss; frimodigke to djupare tränga vi ner i nå-|' dens rikedomar och få erfära få uppleva: vad Jesus uppen-]. "+ barat i.sitt' evangelium. Vi känna Guds kärlek uppfylla]” våra hjärtan med visshet om syndernas «. förlåtelse, och så få. vi den: trossvisshet, den!: glädje, vårefter vi längtade: Håll blott fast vid ordet!l: Upprepa för dig själv ett trö- stens ord! Det är som att hål-j: Ja” sig "vid klippan och bliva räddad Jur. : havets. fräsandel' djup.: v ir > En sådan trygghet: behöva vi ej blott inför döden: men]: i hela vårt liv. Hur skulle. jag kunna få en enda sorgfri stund ord jag icke trodde på Gud? > Vår > gudsförtröstan|: i skingrar 'misströstans mörker leva i en dyster tid. Vad: ” ningarna berätta och” vad vi "> höra runt omkring oss är mer >. stadels sorgebud, + stridsrop och jämmer, som förskräcka Oss. Hjärtat bävar, framtiden " mörknar. Hur skall jag kun na uthärda? Så klagar hela mänskligheten,.. Gud ” är vär ” hjälp och tröst. Den, som bär Guds ord och löfte i hjärtat, förtvivlar ej. , Gudstron ger ". Oss en ljus livssyn, vi få kraft "+ sorger och bekymmer? att hålla ut. -Vad är det som ger oss en sådan, Styrka? Det är Jesi förklaring av männi- skolivet och löftet. om ett bätt " redliv, ett evigt liv. Vad bety- der det då, att vi prövas med Det går snart över. Tiden är kort, och sedan -begynner det eviga livet; det oändliga, det härli- ga, värtill vi blevo skapade, »” Själens odödlighet och him: melens : salighet..det :är. kris- . tendordens kärnpunkter., In- gen annan 'religion Har givit oss ” en sådan tröst, Vi finna frälsning och . frid i Kristi gamla. och alltid nya evange" lium. 7. a Ordet” är vår största skatt, ett, heligt arv av fromma fär der.:De tvivlade ej utan togo Guds ord till hjärtat. Det var - anderika. tider, ehuru deras liv .var fullt av armod, nöd och krig. Deras gudsfruktan " gav dem kraft att uthärda, li- . da och segra, varom vårt för" vekliga släkte knappt har en aning. Guds ord bevisade sin) sanning genom en tro, som|' övervann världen. Mer livs- . glädje fanns det på den tiden, mer kärlek i hemmen, mer frid i landet. Vi skola lära av våra fäder, .: ty svåra. tider - kunna åter komma. Då behö- ; va. vi Guds ord såsom vår 8 Söndagen e Trefaldighet. | sud . Det förunderligaj " 2 Predikoturer -- Laheölm 10 hgm.; 11. 15 söndags- » skola; p,' Franzén, Tisdag kl..T em, föredrag Il Samrealskolans aula av prosten Boreman' om Lapplandsmisstonen, färgflilm.' Skogaby 1 em. hgmi.,; p, Franzén. Velnge 1 em, hgm, m.. nyförhör; «2,30 em. . Söndagssköla, komm. " Rydén, Tjärby 10 hgm., komm. Ryden... Mästocka. 10 hem. m, nvyförhör, därefter . ndagssköla, '. kh. "Ljung. Biästhult 2 öm. gat. "kh. "Ljung. »] Knäred 10.30: hgm,, skrm.,'nvg. 1 em. barngdtj;, kh, Eriksson. »| Hishult 10 hgm., kh. Gustafson, Ränneslöv 1,30 em. återöppnande av kyrkan, prosten I, Persson, ”omödelbårt : därefter hgm., Pp. ' Einar Lundberg, ysby” 9.30 hems Pp. Finar Lund- erg. Hasslöv 8. 30 barngåt. 9 30 hem, kh; Hallind, Våxtorp 12.380 barngdtj.; 1 30 em. hgm,, p. Bastholm, Bastena skola 10 gdtj., Pp. Bast- - holm. 7 Östra Karup 9 (obs, tiden) ham, kh, Norborg. Skummeslöv 11 (obs. tiden) "hem. "kr, Norborg, ' därefter söndags- > skola, I Båstad 11 hen Onsdag 15.30 ar- betskretsen " "1 »' förs.-hemmet, Torsdag” 19.30 gudstjänst i Ma- "lens .småskola. Fredag 19 ung- domsmöte i förs.-hemmet. Hinneryd- 9.30 söndagsskola; 11 hgm,, skroa, och nvg. De gam las dag; - i Velniger 'Tabernäktet! Lördag kl. 7.30 em. pastor Tage Levin fr, Höganäs, Söndag kl. 9.30 fm. söndagsskola; kl. 2 em, pasto- : rerna, Ernst Gyllenberg, Josef Runheim, Elis Almborg , och Nohrberg talar. om baptismens 100-årsjubilemn; kl, 5 em, Se Salemkyrkan, Laholm. Tisdag kh :7:30 em, Systramöte. Ons- dag kl. 7.30 em, past. Runheim »; och Nohrberg. Genevad,. Folkets Hus: kl. 1 em. söndagsskola. Ekeryd, Betania: Söndag 1 och 4 . dop och minneshögtid, Broberg, Fristedt, sång och musik, Tis- dag 8 församlingsmöte. Onsdag 7 Runheim och Fristedt 1 Löns- "ihult hos Alb. Johansson. Tors- dag 7 Juniormöte, Knäred, Betel. Torsdag 7.30 em, Runheim och Fristedt, sång , o. musik. Laholm, . Sion; " Godtemplarsalen. Sönd. inställt. Se Salemkyrkan, Tisd, 8 bönemöte, ”., Vallberga. Missionshemmet.” Sön- d. 10 fm. söndagsskola. Laholm, Salemkyrkan. Sönd. 10 söridagsskola. 14'se. Tabernåk- let, Veinge. ;17 stort uppbyg- ” gelsemöte, - 100-årsjubileum. Pastorerna HE. GyNlenberg, J. .Runheim, I. Berg, C. G. Nohr- . "berg, Almborg. Insaml. Sånga- re fr. Halmstad. Allm, inbj.! Hishult, Betania,' Lörd.' 20 bön. i” Sönd, :10,30 'söndagsskola. 17 ' se Salemkyrkan, Laholm, Tors- » d 20 veckomöte. Evangelister- na Persson o. Gustafsson, Fre- d; 17, 30 Juniormöte. > " Söndag IDROTTEN HALSOVADLIG? vå FE Nordisk Medicin har den be- kante norske idrottsläkaren Otto i Jerwell underkastat frågan. för- N nyad” granskning: Han framhåller att dödsfall, som kan. visas stå I direkt: samband med sporttävlin- gar. ell; dyl. är sällsynta. I:Norge har eridast 11 sådana fall inträf- fåt under det senaste decennief, AV större betydelse är att utröna om kroniska sjukdomar, särskilt i blodkärlen, "hjärtat och njurar- na är vanligare Hos idrottsmän än eljest... En undersökning av 767 studenter, som under: loppet åv hundra år deltagit i de årliga rodätävlingarna mellan universi- teten. . Cambridgé och Oxford, gäv egattva resultat," "och" deras roddarkolleger vid ' Harvarduni versitetet I USA befanns lika « oc påverka erfa et » kraftkälla.” Aldrig tvivla, all: tid :-tro, : det skall vara. vårt valspråk... : et nya. som världen e- höver, finns i kristendomen”, sade Viktor Rydberg; och. så är det, Man ropar efter'. nyhe ter, reformer och ändringar i det: oändliga: Nu har kristen" domen . ganska :, länge varit ringaktad. Många, .- som” ej läst. Guds ord, sedan de kon- firmerats, bli helt förvånade över en "predikan, som väckte dem. De kände igen de gam” la 'sanningarna, ' och ordet gjorde sin verkan... De öpp- nade sina hjärtan och fingo en ny syn. på livet. De åter fingo sin barnatro, gudsför- tröstan och själafrid. : Mel. Sv. ps. 138. Förbliv vid ordet,-som du lärt! Vad annat finns väl, som är värt Att följa intill griften?” Den visshet, som ger själen ro, Är Herren Jesu Kristi tro. Han möter dig i skriften, 3 . Paul Nilsson,” restaureringen "öppnas :1 mor. gon: med . en kyrklig högtidlig het; kunde 1 fjol fira sitt sjut tiofemårsjubileum;.: -Den -- blev färdig och medeltidskyrka; som stammade från 1100-talet." Under 1800 talet fingo många kyrkobygg Ränneslövs. .kyrka har emeller: en: rest från gamla-kyrkan, ' :Under 1800-talet växte folk mängden avsevärt 1 församl gen och den gamla' kyrkan bör: jade då bli trång.” Ränneslöv,:; hör: till de församlingar i Böd-, ra' Halland, ' där sockenborna 1 ' stort sett varit flitiga kyrko-'' värderat fädernas kyrka. Den pareras. En del församlingsbor föreslogo :; därför :sockenstäm- man; att. man. rentäv borde skaffa sig en ny; stor och ryga- lig. kyrka. Man skulle inte vi- dare laga den gamla, Ett kyr- kobygge :, kräver';' naturligtvis mycket . arbete. och ;pengar: Därför fick frågan om ny kyr- ka anstå, tills man hade. till- räckligt god ekonomi... -På:ven ;.sockenstämma . 1850 diskuterade man sivrigt 'kyrko- bygget; Den medeltida kyrkan var alltför trång och . räckte inte för. kyrkobesökarna.; Flera förslag: framfördes. Någon 'an- såg, att den gamla kyrkan skulle '.. ändras till: korskyrka. Men detta förslag blev ej ge- nomfört.: Sådana förändringar ha skett bl. a. i Östra.Karup och: Veibge, där' de. medeltida kyrkorna änd äts till korskyrs kors «viss > Frågan om ny” "kyrka måste naturligtvis - diskuteras noga, innan ' beslut" kunde fattas, - År 1868 hade man emellertid, nått så långt, att. beslutet" om: ny kyrka blev antaget. Man bör- jade detta år riva der: medelti- då: kyrkan; -Tornet' skulle" stå kvar öch' det nya kyrkbyggnas den skulle arnstuta sig till det medeltida törnet. - Arkitekt A? F;- Kumlien fick i uppdrag att göra. ritningar - till kyrkan. k : ' Kyrköbyggandet RON Iela a 11868. Församlingsbornå i: Rän- > [neslöv--: fingo göra ”agsverken efter sina gårdärs hemmanstal. Främst -:gälldé det att forsla fram tillräckligt. med sten till bygget. "Bönderna "skulle var och én skaffa vissa lass sten De: fingo hämta den vär de vi! les: I "Värestorp och. även på andra ställen: fanns gott 'om stora 'stehar i nyodlingar. Mar passade på tillfället -att: bli av med dem: Men 'den allra mesta stenen "hämtades från Ovänby, främst på" Alstorps " backar: Där. fanns 7 dändliga mängder sten;- » Man 1. hade också fänkt spränga sönder det störa flytt. blocket Mjällnersten: i Flamma-: bygget.” Emedan stenen ansågs såsom håturminrnesmärke, för- bjöds detta.” Man hanr eridast spränga :;losg - eri liten de! av stenhalern, Sheen Förutom sten ålades. bönder- nä... Också - att” främforsla : timö mer;: grus” och: kalk. Timret hämtadés ändå i Småland och kalk: i Ängelholm. Bönderna fingo "göra i dagsverken enligt I utskrivna stor. Perstorpsbörn-, der' intogo förr alltid en egen- domlig".:'$tällning. i Ränneslöv. De åberopade, att de gingo till Ysby kyrka för att Stop detta” vid kyrkbygget. - så hade YTook "ock. ät kand Bror Jansson. . + Ränneslövs kyrka; som efter : togs i bruk 1872, ä ee Dessförinnan hade socknen en :- besökare, Man har älskat' ooh". gamla kyrkan behövde ofta re-7 nader skatta. åt förgängelsen. Pe tid den medeltida tornbyggnas.!. .. der kvar och sålunda bevarat + ' RÄNNESLÖVS. KYRKA; FIRAR” Sö SITT: 155 ARSJUBILEUM, För LAHOLMS TIDNING AV. BROR JANSS RÄNNESLÖVS GAMLA KYRKA, byggd på 1100-talet och ri. : ven 1868, Målningen är gjord etter : : födda på 1840- och 1850-talen, alltså personer fom väl mindes . den gamla kyrkans 'utsecnde,' Det är fil. och teol. kand. Bror uppgifter av sockenbor Jansson, som låtit måla denna inte minst ur kulturhistorisk syn- punkt värdefulla tavla, Enligt ning erhålllt, kommer han att ' lövs samma bredd som det 'nuva- rande tornet eller vapenhuset; Den nya kyrkan byggdes utan- för den gamlas väggar. Då den gamla kyrkomurarna skulle ri- vas ned, visade de sig var syn. nerligen starka. Mån hade mö- da att få ned dem. Därvid högg man djupa hack nederst i kyr- koväggen . för. : att... murarna skulle, falla. .; a . >:;Naturligtvis . fingo många gravar fiyttas, då nya kyrkan uppfördes; När grunden skulle grävas, råkade man på flera gravar- På ett ställe påträffa- de man en grav med åtta styc-' ken skelett, som sedan begro- vos ute på kyrkogården, vol 1. Inventarierna i gamla kyr: kan blevo som tur var till stör- sta delen, tillvaratagna. Altar- prydnaden, som fanns i gåmla kyrkan kasserades och ett en- kelt träkors placerades fram- för altaret. År 1901 togs detta träkors bort och den gamla al- tarprydnaden kom åter. till he- ders. Tre stycken träskulpturer från" 1700: talet ha också, blivt bevarade: Två, ha tidgare i nya att de stå en vid varje sida vid kyrkans kor. ' M uppgifter,” söm -: Laholms ' Tid- skänka målningen | till Rännes- nu kyrka, oc ove n Ne "mil. ”kyrkojubileet. har man låtit restaurera en basunängel från 1700-talet; Denna är ut- förd av klockaren Tune Falk i Hasslöv. Den inköptes år 1776 och .. kostade .. då 42 dir smt. Tune Falk har f. ö. utfört lik- nande ' basunänglar' till bl. a- Ysby och Hasslövs kyrkor. Det är "en glädje att. Ränneslövs kyrkas 'basunängel åter ställts i ordning; a oe Templét är en "Guds boning, ett Guds hus, som vi alla ha mitt ibland oss; Men det är in- te för håns skull vi behöva det. Vi ha behov att få komma till- sammans. inför Guds ansikte för att tillbedja och lova Ho- nom, den allsmäktige. I temp- let möter Gud oss och vi ho- nom. Helgedomen är gemea- sam för oss alla. Därifrån låter Gud : sin nåd och välsignels2 strömma ut över hela försam- lingen ...men. framför allt. til dem," som ivrigt söka honom, tro på honom och vilja ' leva för honom! Till Guds ära "och människors frälsning ha vi fått vår - helgedom; Må vi där alla söka ' kraft från Guds' rika flö- den. Må vi älska vår hemsoc- kens "kyrka. : Ofta . ser man en tHdnings- notis som: omtalar att någon av. dem fyllt de 100 åren; det- fä "är nästan förvånande då man tänker på att de kom till världen, då det icke fanns några BB. Ja, somliga kom också utan bärnmorska, ty när. det var långt till en så: dan fanns det oftast eri grarin kvinna i byn som klärade sa- ken lika bra; Några fria: blö” jor , av staten fick icke den nye, världsmedborgaren och om, hån fått någon skulle hän antagligen gjort .en konst 'i dem, också. :. Han fick krypa tills han kunde gå, fick tidigt lära snyta sig själv, veta hut, och ' hålla ' sin trut, ifall det "pojkar: kom: : främmande :, på besök, i Till skolan kanske det var en ! halv: mil men med stora trä” "skor på fötterna tänkte man jaldrig på att det i en framtid skulle komma något som he” ter skolskjutsar. , "Gymnastik. I hade i man - inte, i skolan och med 'en sådan skolväg och så klättring upp till ekorrens bo i trädtopparna, behövdes in gen :gymnastiktimma. .;: I På byxbaken hade somliga 'avs en : omtänksam I mor > fått en. mollskinnstlapp|. ty träffade mästers rotting jden.. så. "blev .svedan. inte så svår: Öronläppat. voro okända den tideri,' annars hade.de vå” rit bra att ha när läraren gav Oss öÖrfilär eller: när far. hade klippt "värt hår så kort så lä- rarn icke fick tag i det, men na hade ritat upp lärarn på svårta ” tavlan ock icke hann få bort ”Kkönstverket"! innan i i För LAHOLMS TIDNING av'J.P. s | lärare kom; eller 'som då en pojke . hade : en ekorrunge i fickan : och släppte ' loss den under morgonbönren. . Ne : Fria måltider i skolan bjöd ju. far” och mor. på, så pass stolta voro de att de ansåg sig själva kunna. försörja si na ; barn, : ävenså : att. hålla dem med läxböcker. :.: Sexualundervisning var ett okänt ämne; far och mor har de sagt oss att de fått oss av en snäll tant. och därmed vor ro vi tills vidare tillfreds. > » Efter skolan kom konfir- måtionsundervisningen; . ;på Islutet blevo.: vi delade upp i de bäste och sämste, liksom man än i dag får höra någon så ;- fräck så han delar upp vuxet folk i bättre: folk: och annat folk. ve. > a Efter några år” skulle värn” plikten : fullgöras : och efter att i 90 dagar ganska. ofta ha praktiserat Sven Duvas 'tak- tik i excercis var vi övertygar de om att vi om det en gång ”smällde”,: skulle" visa oss lir ka duktiga som våra förfä- der, vid. Narva, . där 50,000 ryssar sprang för 8, 000, sven skar.:.: se i Före och "efter exercisen var. det : ganska många som med ungdomens mod årog ut för att finna lyckan i det sto- ra äventyrslandet USA: Det var.- ju ' landet där vem som helst kunde bli president. Och efter. många mödor och för" sakelser slogo de flesta sig fram där och fingo en god e konomisk :, ställning, men så "| hade en stor del en framåt: anda "sådan som Döbeln vid Jutas hade; här han sa till lär j (Forts, å sid. 8, es ")ta tf fäladskanten,. Han gjorde - I den natter utari många, många de bjudet att handla” med, Å ring för inhysingen än att han i ' d + ou Den lille skedmakaren säg in-' te vidare vederhäftig ut första gången han kom till Bredåkra och därför var det'heller inte så underligt,” att ingen i' byn ville ge honom hus för natten, fastän ' han svor sig fri från både Ioppor. och löss, Till sist fick han då bli hos änkan Mo- dig och hennes dotter Tilda, som bodde i en backstuga bor- han sig så rar, att de bägge fruntimmerna läto honom bo i deras farstukammare inte bara andra nätter emellan som han var ute i bygden och kommer- sade med sina varor, . >. ' Skedmakaren '-— han hette förresten Göran' Lindqvist — fabricerade inte bara hornske- dar utan även ståltrådsfällor, rockhängare och tänger för tö- serna att krulla håret med. Ja, talade man riktigt väl med ho- nom, kunde man till och med få "köpa. en nypa ”fluekrud”, som var: bra till att förge råt- tor och annat fyle. Men det skulle vara tyst, ty sådana far- liga saker var det strängt för- Skedmakaren vår en småväxt fyrtio års karl, brunhyad och piggögd. '' Några stora krafter hade han just inte, men han var kvick i fingrarna och rapp i käften och hade lätt för att ställa sig in hos kvinnfolk.” I backstugan blev han snart som barn i huset, Änkan Modig och hennes dotter, som förresten hunnit ett bra stycke upp på glasberget, stodo sig gott och voro inga smulgråtar. De hade både ko och gris och höns med. TRA SEKLET" VAR UNGT; I S:öDRA. HALLA j FOLKLIVSSKILDRING Av. ÖHEFREDAKTOR : "OSCAR, SJUNNESON: rdr han börjat bryta mål och taga ett glage herrskapsspråk, - Bönderna " voro emellertid föga hågade' för att sälja. Det var mest tämligen dryga gub- bar där I trakten och de flesta ställena voro ärvda gods, som gått från far till son eller an- nan anhörig i flera mansåldrar, Men skedmakåren var heller ingen prutmakare, "=", .— En tusenlapp mer eller ” mindre spelar ingen teater, ty här finns storkovan, förklara. de han och slog skryteamt på plånboksfickan. = '' Till sist fick han. Per 1vars- son på n:r 11 att sälja sitt ställe. Men det blev dyrt; hela . lotterivnsten strök - med och ändå fick han ge inteckning på lika mycket. ' Det första dén nye hemmans- ägaren företog sig var att riva gårdens gamla boningshus och bygga ett nytt i villastil med glasveranda, och frontespis bå- de. framfill och bak. Sedan' köpte han en mängd fina och dyra möbler. Ja, till och med en orgel skaffade han fill hu” set, inte för att vare sig han själv eller Tilda kunde' spela så mycket som Gubben Noak”, utan bara för att slå på stort och för att man hade ett så- . dant speleverk på alla bättre ställen. H Själv - gick - den nybakade lantbrukaren och " sprätte i käpp och lindade ben precis - som en annan patron. Och Til- da måste klä sig hatt på gam: la dar. sköta efter, eget förstånd, ty ”patron” själv var mest uta ocH åkte på ”plasér”. Han hade ' Och pengar hade de också, bå- de. på sparbanken och i kiste- läddikan..Så det var ett riktigt rart ställe att komma till för en fattig vandringsman. Sked- makaren " mådde ' också som blomman i ägget. Trasig och utsvulten hade. han varit dål: han kom dit, men-då det gått ett par månader hade han fått både hull och hela kläder. på kroppen, : -— Så är det att ha I tur, , tänk te skedmakaren; Men — efter: några månader blev det sorg i huset. Gumman "| Modig dog knall och fall. Detta medförde dock ingen föränd- fick flytta sin sovplats från. ut- dragssoffan i farstukammaren till . den stora tvåmanssängen inne i stugan. -' Tildä-. trivdes nämligen inte med att HHgga en- sam. Några månader därefter ble- vo.de gifta. Och har man .sett på, tusan! Innan året var gån- I: get satt 'Tilda, gamla: männi- skan, med en son på sitt knä. Skedmakaren pyste som hö- nan för ägget över den pojken och skröt och skräppte som om det inte funnits maken till un- ge på hela dennå jordens klot. Och aldrig hade väl något barn i hela . Bredåkra församling döpts till så storståttiga namn som, skedmakareris pojke. Karl Johan :.. Napoleon. '. Bernadotte fick . han heta. .. Prästen hade visserligen - gjort : invändningar öch tyckt att det kunde" vara nog med Karl Johan, mer sked- makaren ville ovillkorligen att Napoleon. Bernadotte skulle va- ra med,. 2 — är det. min unge eller är det" pastorns? sporde 'han;” Härtill var ju ingenting att svara och. därför fick det bli 80 mskedmakaren ville, : : Men en ännu större. lycka skulle vederfaras den lille sked makaren. Han befanns nämli- gen . en . dag -ha, vunnit. hela 25,000. kronor. på ett lotteri. » Nu ska jag säga, att det Blev riktg sprätt på skedmakaren. Han blev 'så' stor och uppblåst att en nästan -kunde. tro han sprack av idel högfärd. Skeg, !- makeriet gav han förstås en god dag, ty nu "skulle han bli hemmansägare -, och" "betrodd karl. Han började "alltså 'spe- kulera på ”gårar”. Ty den" sto. ra vinsten hade även inverkat köpt sig ”trillevagn” och kom som er riktig herre. Mest höll kom i lag med hästakrämaré” och varjehanda figurer och där han . blev bekant på alla kro- gar. Men så inträffade något s som gjorde honom mätt på stads- livet för en tid. En kvällsstund, då. han ;.kom. kryssande över torget på mer än vanligt osäk- ra ben, stod en polis i ett hörn' och såg hur'han gick där och slog. ' sina" finska åttor. .. Det skulle kanske gått väl ändå för skedmakaren om han inte fun- nit "sig. föranlåten att. sprida lite fuktighet på en lyktstolpe, som 'stod där:så torr. och 'ö- fruktbar ' mitt på torget. Då. tog polisen honom. Äventyret kostade - patron " Lindqvist 50 kronor i: böter och det var värre. var att-historien kom i tidningarha och utsatte honom för hån: och begabbelse, : ' Efter” den betan höll sig skedmakaren borta från staden med dess krogar och andra far- ligheter samt sökte i stället umgängelse hemma i socknen. Här. fanns åtminstone ; ; inga kitsliga poliser. Och för att nu komma riktigt med i storbön. dernas lag beslöt- skedmakaren ställa till. ett-gstort. gästabud, ett riktigt dunderkalas, där det inte: skulle sparas på något, va- re sig vått eller torrt. För att. det skulle se riktigt förnämligt ut: lät han trycka bjudnings- kort -med fina guldkanter, vil- ka' sändes. ut till alla « de för- nämsta i Socknen, .. : Kalaset skulle bli en. lördag . och hela veckan ristades det hos skedmaåkarens som till det största bröllop. Det baktes och : bryggdes" 'och brassades, och ' stekoset .” "kändes. i hela byr., Gästerna, voro bjudna till kloc: kän ett, ty det skulle" bli både middag 'öch kvällsmat. Inre I kvinnfolken sprungo ut och in: och =; hade -'så : brått "så brått: Men ', skedmakaren- gick! själv omkring med cigarr i mun och : ordnade. med fiaskor och glas." + Hö "emot tvåtiden ” komme de första gästerna. - Det : var händlaren” i byn och håns fru." Skedmakaren hade haft äran” att rita sitt namn på handlas bjudna. på skedmakaren i så måtto att | "Forts, är sid. 8 NH Gårdsbruket. fingo tjänarna . han till inne i staden, där" han > : ju: en övervinnelig'” sak, men ' 3 salen dukades långa bord och rens växlar och därför voro de. . + I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.