på Aa, oha . ned kl; 18, 02.. : ned kl; 17. . " bolm, och på andra platser, .. är : myckna” pratet "om deå underbata” Nu har vi passerat höst- dågjämningen. Det: skedde i torsdags, vilket den' ärade lä- sareh naturligtvis lade märke till. glömt bort övergången,' tills jag vaknade på fredagsmor- gonen och till min förbluffel- se fann, att den natten då var É rit ett par minuter längre än|.- vi dager dessförinnan!” tune "olen & går- upp kl. &, 05 och Solen går upp. Kl. 6. 09 och 56, : : på. hotell -ummet är ofta den endå .. måltid en kringresande -skådespe=. laré' kan uppbi inga, då restaurané gen vanligen si änger kl11 i landsé 'orlén, Men att även" denna oskyl<. » diga., aftonvard: kan - vålla bekyms= — mer, därom berättar . Christian » Schröder &tt intermezzo i Värnamo; sr Jag gick io i en speceributik: och bad få köpa en pilsner; Expediten frågade: ”Har ni bil? Jag blev mycket: glåd att kunna svara nej, ty jag anade strax att. bilister' väg- . 'rades inköp av denna vara. Nej då ärt. em, expediten dekretera-' -tvungen att. vara ägare sev notodfo bon” för att få köpa" en : flaska i öl »Blixtsnabbt : kopplade: min. hjärna in på en aän- nän. växel och framhöll att, jag åk- 4å buss, Men det var inte nog, man= : nen bakoni diskeri frågade: var bus- sen. stod . och. jag : förklarade vem jag var och.att jag inte visste var - chauffören ' för tillfället parkeiat, "blev.” svaret:: -””Då "bli det: ingen .pilsnerys. bilen -eller :busséx måste tanfö s Måndags-! Nils i Stockholms-Tid-) » hingén : har "gästat "Göteborg ochi >. redovwisar:sina - intryck på pe a följ » dande, sätts, tre en i Apropå mat — 38 åt oss tala; ! några ord om der mångbesjungna; . göteborgsfisken, . Under, många års” : ganska, täta. "besök i "Gothenburg har jag trots ivriga. bemödanden - -"aldig lyckats träffa på denna un-': .Iderbara ” fisk." Jag : måtte" haft en - förfärlig otur, Säkert är: att jag fått fullt. ut. lika fin fisk i, Stock- Jag”! undrar om inte det - fisken i Göteborg — ”den enda en ; verklig fiskvän kan: äta” -— -hålls - "vid liv "av. personer som - ill. car mövflera sin bifflystnad, 7 borgstisken den kan' nog vara bra — men. det förefaller. som. om man "éxporterade den färskaste och läck- raste; Och så” skall det ju vara, »Skomakarens käring och -smedens imärr skall ju ha de sämsta skorna 1 enligt. den. högre nationalekona- -— "Hör mångå mäskor. tror. 1 ni jag ska lägga” upp till framstycket? st Knepig tjuv "Med hjälp av små kittkulor har «en fränsk arkitekt och hans. maka under sommaren gjort. inbrott i en. rad våningar i Paris och lagt be- slag på pengar 'och värdesaker. för över 10 miljoner francs, = + + I nyckelhålet till varje - våning, som paret trodde övergiven under sommaren placerade... de en. liten kittkula, Fanns kittet kvar två el- Jer tre. dagar senare var detta ett bevis på att ingen bodde :där och - att de tryggt kunde göra-.inbrott. I en av vallokalarna i B. inträf- fade på valdagen för två' år sedan sålunda, att - ett ungt 'par tillsafn« mans försvann bakom en skärm för > fullgöra - sin medborgarplikt, et gick nalurligtvis inte, för sig och di eknka: paret uppmanades Häl igt men bestämt att inte uppe- la sig, bakom samma skärt. Flickan kom ut, söt och rodnande; NN funder, det a att hon förläget. förkla: dd Ja men vå är; Ju” nytönlös Ås, |gesjö: "latt :jag inte kan Nga. . för. ordet.” - och kortare, brukar 'det sä- gas så här på höstsidan. Det”, '|ta låter ju paradoxalt, men det är det inte alls. "Meningen - är ju, att ju längre det lider, desto kortare, blir. dagen: i mord på "kaniner 'i' Glännin- Kaninburar '- välts och invånarna i dem har de bitits ihjäl: Som ett apro- på härtill kan vi berätta,” att straff för honom. Em" annan märklig jäkthi- ; storia rapporteras från Les" sebo, som ju också ligger i Småland. En jägare där möt- te en älgtjur i skogen... Det var en ovanligt resolut älg- tjur, ty han ilsknade till o. kör de upp jägaren i ett träd. Där fick mannen sitta både länge och väl, 'Två gånger avlägs nade "sig från trädet, och jägaren för- sökte då hoppa ner. Men äl lät genom åtbördor förstå, att han inte tillät mannen att avtåga. Till. sist tröttnade] dock älgen. på att hålla vakt, och den stackars. jägaren kun de; gå hem och berätta den underliga Jakthistorien. Dä : ”Motboken - var vw inte min idé”, har: brattsystemets 'ska- pare år Ivan Bratt sagt i en fyllde nämligen 70 år i går. mets det. ”Ty då hade han väl knap past "varit så, angelägen om. att omtala, att motboken inte är hans uppfinning. ' Brattsystemet och motbo- ken är en märklig historia - iså till vida, att de tadlas av alla och försvaras av inger, Men ändå finns de kvar: Och antagligen ” får vi" väl'dras råed eländet länge än: or Lite post festum skall: jag berätta "en "valmöteshistoria, som jag fick till livs för någ- ra dagar sedan, Emellertid hade jag hört den förut, och det har kanske även den ärar :"]dé läsaren. Men en god histo” ; "Iria kän man ju höra två gån: ””Iger. Alltså: Det var .ett' val-[: möte, där stridens vågor gick höga. Till sist begärdes ordet "”Tav::en halväldre gentleman. När turen : kom till honom att yttra sig, reste han sig, hov upp sin röst och höll föl- jande tal: i. ; ING '— Jag. har ingenting. att säja: Men jag är så förbenad, Pack - ; , Petrus," INTE BARA: NYKTERISTER, - Bara nykterister 1 en nykterz hetsnämnd 7 är minäre lämpligt, tycker länsstyrelsen" 1 Luleå: De nykterhetssakkunniga har :förö- slagit ett stadgande om att leda- mot ' av. kommunal: nykterhets- nämnd skall vara” känd” för nyk- tert ' levnadssätt. ” Länsstyrelsen angér 'en bådan bestämmelse" d- verflödig och fruktar att den kan uppfattas som" en anvisning att utse ' "endast neinyktra "personer till ledamöter 1 nämnden. :, En: nykterhetsnämnd '; som be- står uteslutande av helnyktra. personer torde enligt länsstyrel- sens ' erfarenhet 'ofta ' åtnjuta mindre auktoritet och:förtroeride bland sitt kilentel är en nämnd som beträffande" alkoholvanor. ve- presenterar” ett - genor ; samhällsmedborgarnö ” Själv hade jag balldeles | - - — Dagarna blir nu "längre : I går kunde vi omtala, att IA ett par hundar anställt mass" | :. » hade IN en ”rådig' fru! i Killeberg för. dett "par dar sen fångade en : hök "med händerna. "och stäng bl tjuren ett styckej. gen steg var gång fram och. födelsedagsintervju. Dr Bratti. I de orden. kan man kanske! iJutläsa, att inte ens en 'systel>. skapare är nöjd medt:. S bundet, ÖL YYVESSYSEYVNSINYV YEN SINFONIA NYA NN YNYYYYYYYYYYYYYVYYYYTYYTFFYTYTYYYTYYYFYYTYT TY VT ryvwv [9 : . | rYrvterA . , j , oa - LÄRÖLMS TIDNING N a pö ; . > -+t' | vidare var även Per Lager-|takten till en senare livlig tiska förbundet, lika litet Nea ia a ken' hade ”slägit ner på frunsa. svs r'|höns, och 'det skulle han ald” rig hå” gjört,: ty det betydde först fängelse och sedan. döds : " ARMA! Svanvits s sång... ”Om tusenskönan, som överraskad blev av! :en tidig ” « vinter”; fi > Sa - HI ÄRTA VAD” "VILA; O VILA! "DOMNA"' "BLOT, DOMNÅ! | SNÖN AR DIN BASTÅ VÄN. HJÄRTA! VI SLÅR. DU. ÄN? > DOMNA. 'BLOTT DOMNA! TYSTNA DÅ, TYSTNÅ! TÖM I EN SUCK, DIN SJÄL! UPPHÖR. ATT LYSSNA, .. "LIVET DIG. BJÖD FÄRVÄL. GOD NATT; SOV VÄL UTYSTNA DA, STYSTNÅL VM Ir . > |bjelm medlem i förbundet. "Tegnér. inväldes i förbun-, [det redan 1811. Då Ling kom, till Stockholm, invaldes han ”]i förbundet. Han "var en tid en av dess ivrigaste medlern- mar, men "utgick plötsligt år oas mn ÅA 1817, påstående” att' förbun- . STILLA; '0 STILLA! fn OS "(SOMNA FRÅN STORM OCH SNÖ, : ENSLIGA - LILLA; oo > > NU ÄR DET TID ATT "Dö. : > "KALLT. ÄR KRING DAL OCH 80. na STILLA, o STILLA! SE a det ej vär nog götiskt.. Det kan dock ifrågasättas ”"huru- '"T[vida”den verkliga orsaken ej var den, att L. kände sig för-| närmad genom Geijers ihär- diga” vägran, att ta in hans dikter" i" Iduna. Lings "enda godkända - bidrag till denna piblication, blev en” uppsats om " gymnastiken. "Däremot Spelade" den gamle ”Ydredrot ten” «LF. Räff, en ganska a framträdande roll inom” för- VILL UMER?. "När v vi läsa vår Hstoride en kannerligen . litteraturhisto- ria; från första hälften åv 1800-talet; möter Oss ständigt uttrycket ”göter” "och' Göti- ska förbundet. Trots” detta var. Götiska förbundet ej in” stiftat till att vara någon lit- terär skola, och vår det knap past ”heller," "även" om en del av: dess' medlemmar diktade "De första göterna voro ett kottéri "värmländska 'studen- ter” i Stockholm; bland dem Geijer. : En" "genuin. stockhol- mare fånns dock bland. dem, mMågistern och. ämbetsmannen Jacob Adlerbeth;. denne blév och ' .Såmmanhållande MN Ett gott bevis härför är; att förbundet” upptörd med'A: s död; si Från ”"bekynnelsen ”häde' Gö tiska förbundet endast, varit ett sällskap åv'studenter,; som fägit intryck "av Möntesquies och" ; Oehlenschlaeger, "och som "samlades: för att röka, dricka och läsa" isländska i 'sa- gor. "Man" beslöt” emellertid ganska, snart ått bli något me ra än bara ”drickahde göter” Fock i febr” 181 ntogs' "en stiftelseurkund; är'förbun- dets”, syfte angavs 'vara 'att ”befrämja redlige medborga- res verksamhet”. genom 'att uppliva ” minret” av göterhas bedrifter ”och söka” återvin- nå "den kraftfulla redlighet, som var förfädrens egen.” En göts väsen skulle vara enkelt och" oförställt, hans | plikt ”självförsakelse” och nit för allmänt väl”, och Han skulle Ean vara skyldig bedriva forsk- ning | i de gamle göters sagör och hävder.” Det var sålunda enl: förnyelse av Rudbecks an da:” och - eftersträvade intet mindre är hela nationens fy- sisk? och "andliga "pånyttfö- délse; För 'att verka för ett sådant syfte fördrades givet- vis en tidning, och på Geijers förslag tillkom tidskriften I- dunå;” vilkens "redaktör: G. själv kom: ått bli. Han skrev förresten "énsam hela Idunas första ” nummeér. ' Tidskriften utkom endast med ' tio num" mer åren 1811—24, 'samt ett sista' häfte 1845.. Den inne- höll ”götiska” dikter av Geir jer, Tegnér, ' Nicander, Ber skow”m: fl," samt uppsatser av ett flertal vetenskapsmän, som voro 'medlemråar i förr Am dans Ae ror ae ? fornnordiska” namn,” "vikingar förbundets” egentlige”. stiftare |" länk. . Her. i "hög grad. kännetecknas" av Adlerböths intresse för” cero” om "förbundet, "Fbära namn” får.” man ” själva.” ordet ju på den tiden viking.” ”Ad- lerbeth kallade" sig "sålunda + ”Rolf”," Geijer gick under namnet ”Einar 'Tambaskjäl- a Tegnér, hötte ”Bodvar " ”Norna ,( der" vilket namn han äigav diktsamlingen / "Ru nor”) kanslisten' Bergius var ”Ulf”," kyrkoherde Bruselius Kalläde: sig” ”Svipdager” , höv: predikanten Dillner 7: : Sammankonisterna - förbundet : kallädes> "Pstäms mor; :sommjårtid höllos Sting” I under +' bar himmel; > I: öpp: ningscéremonin ingick. blva.; att I ; gtärämodeltägarna sjun” - gande någon forrinordisk sång och ; + flitigt: gestikulerande,; : Iren, nömiå bundet, likaså de bägge folk- visesamlarna A. I Arvidsson och: A.”A.' Afzelius; ävenså "den gamle godsägaren” Per Tham av Dagsnäs,. känd som Thorilds gynnare:Aiidra kän da. medlemmar :' av Götiska förbundet ' "voro: hövkansle- riksdagsmannen: m,m. J; Avon Hartmandorf; E. G: mota broder, Carl Geijer, E, G. Geijers 'svärfader; gods i ägaren, officeren och förfat- . Ftaren' > Krut Knutsson: Lilje- | [björn; ;: den "gamle, försföris: "ten Gumaelius; Tegnérs svåg :trar Gustav Myrman öch Olof "Myrman'' samt EG. Geijers personlige vV än, ”kanslisten. 'A. H. Lagerlöf. År 1822-inval- des' de bägge skalderna C, "A, Nicander. och” Bernhard von Beskow-i Götiska förbundet: Detta” hade 'emellertid, redan rdå;”häft sin bästa”ti "Trots : att. Götiska. rbun- det: icke"? var. ämnat att bli vad man kallar ”litterär sko 12”, utgavs under' dess glans- period en" del litterära alster i ”götisk anda”; Mest bekant är ,Tegnérs ;diktcykel ”Frit" jofs Saga” och det stora par triotiska skaldeverket ”Svea” sämt - Geijers ' dikter ”Manr :[hem”;-”Vikingen” och. ”Odal- "| bonden”. "Nutiden har förbun” det:att tacka för den grund” läggande”. fornforskning;: sa” gouppteckning, : folkviseupp” teckning och hembygdsförsk”|: ning, "som ” dess medlemmar. verksamhet på ' dessa områ” den.' Götiska förbundet fick två, ja kanske kan man säga tre, dotterorganisationer. : Den mest bekanta är Manhemsför bundet; - "bland vars stiftare märkes: ”göten A. A. Afzeli- us, hans broder Lars Afzeli- us,» Cl J. Almkvist, F. Datl- gren, A.J. Cnattingus;', Sohr dén, 'Anders Fryxell, överste- löjtnant Sturzen-Becker, A. Hazelius 'd. ä.;, Jonas Våern, forsforisten' Samuel Hedborn m. fl. Märkligt nog blev även den mest. bemärkte forsforis- ten,” "Atterbom, ' kallad :till medlen” i "Manhemförbundet Han spelade. emellertid aldrig någon roll "inom förbundet och att han' blev"kallad till medlem". får nog. tillskrivas hans vänskap” med flera av Manliems" bästa krafter. Man hemförbundet blev: ej gam" malt, det upplöstes” "omkring årsskiftet "1821—22, troligen efter någon könttrovers: "mel- lan Almkvist och Dahlgren. : Almkvist : bildade vid, den tiden ett annät' dottersam- fund: till: Götiska förbundet, ”Mannasamfund” >: heller detta fick någon äng re livslängd. Det stod och föll med :sin ledare;” och dess e- gentlige "ledare var, liksom Manhems, Almkvist; ' 'Bland Hans medhjälpare "vid bildan” det av Mannasamfund märks O. P. Sturzen-Becker,' Ariders Berg' och" Cnattingius. "Trots att : A. ej var ”riktig göt”, han :' tillhörde aldrig Götiska i förbundet, har han" skrivit. en |.del i götisk anda. Han: ”gjörde |också .: ett. personligt : försök att följa Röusseaux läror och leva" ett idealiserat 'bondeliv, ”tillbaka" + till. .naturen.”.; A. köpte. för den delen ett: hem” mani ; Värmland,' "gifte sig med en kvinna av folket och antog namnet Love Carlsson. Har" åtföljdes till: Värmland av en del bland sina” anhän- gare, bl.a.” "Jonas. Vaern.. För söket: slog” emellertid mindre väl ut och A. återvände art nog till Stockholm. :Misstro ": och "avundsjuka, kiv, och splittring, kunde för: SOM Ur andra organisationer. | Att Geijer var avundsjuk på Tegnér är ju bekant och tog sig, ett fult' uttryck i hans tal i Svenska Akademien, ef- ter" T:s" död. Förhållandet mellan Geijer och Ling blev -. förvisso allt kyligare, ju flera diktmanuskript. den sistnämn de fick i'retur och Tegnér vi- sade" sig "föga: broderlig "och solidarisk 'mot' Nicander, när han talade emot dennes före slagna ledamötskap' i Sven- ska Akademien 'och i stället föreslog att man skulle ”sätta bränrivinsmätare” :: på”; den stackars Nicander, ' » Det "första . året var med- lemsantalet i i Götiska förbun” det trettioåtta. Allt som allt torde” förbundets ” medléms- matrickel' genom alla åren ej ha upptagit mer än cirka ett hundrå namn. ' Redån efter några år började intresset för förbundet: avtaga "och dess stämmor” blev "allt fåtaligare besökta”. Det hade emellertid hunnit med att ge värdefulla impulser ” och ”dess” uppgift kunde kanske därmed”ha, an" setts fylld. : Många av med ; lemmarna insågo" också det men.” Adlerbeth var ober. ; veklig' och. avvisade obönhör - tä,” ligt : allt tal om upplösning. Under åren 1824—44 Jåg för 'bundets. verksamhet, i, långa perioder, nästan nere. des, och då A. dog, i slutet av året, stod det klart för envar, —: att. förbundet, söm till nam" net fortlevde, endast tack va" re hans envishet, ej skulle bli mycket "äldre än'sin ”stiftare. | I början av 1845, Några mår vol nader , efter Adlerbeths död, : samlades' de flesta av stock- : stycken, ' till en sista stämma. Härvid Sv beslöts, dels förbundets upp” ”: lösning, dels' ock" utgivandet | av gtt slutnummer; (det jelv- hölmsgöterna, tolv. te) av Iduna. Innan jag slutar denna lil-..- la uppsats om Götiska förbun : det och dess så mångomtala” de göter, bör, tilläggas, att år 1815: instiftades i Göteborg ett: annät. Götiska förbundet; | (Forts. å” sid. 8) :: 21844. sökte Adlerbeth sätta hytt liv . : i förbundet, men misslycka- Mt bedrevo- "och : som blev. upp: visso. ej helt bannlysas. ur Gö > väl. "säga, - rr - o- - - + ”göt” betydde : VAL vandrade kring. ett stört bord]... eller. om ' det var: ting, om” kring en klippa 'eller större stenblock; : "Adlerbeth ;' höll mycket: styvt på detta och det - berättas från förbundets de-|:. kadanstid, 'att till en stämma |- endast ' infunnit 7 sig tverine förbundsmedlemmar, av: vil- ka ”A, givetvis var der "ene; tröts' denna ringa tillslutning mm höll A. dock'styvt på; att'he- la 'céremonialet skulle genom] gås och tågade högt sjungan-| : a de :och kraftigt gestikuleranr nr ” e, åtföljd av'den' ende ;när- varande :förbundsbroderri,: åt skilliga varv omkring”bordet — förvisso en dräplig syn; ; Fornforskning -. "stod, .- prografn, "och bland medlem- marna märkas sådana kända fornforskare som Holmbergs" [ ". Schröder och 1- son, : Sjöborg, Liljegren. Då man 'redan'på tidigt stadium, inom förbun- det mycket ivrade för körsån geni, måste: man till medlem-; "> mar föreslå kända män inom sångens och'frusikens värld; sålunda "invaldes basen och hbrikollisteri Pér Vesterstrand och -bellmanssångarna Av AA. Raab, Liljebjörn, Fröli, Heij kenskjöld och Uggla. ' Även konsten fick" representation | inom Götiska förbundet ge nom. konstnärerna Byström,|: som] redan nämnts, på förbundets| Handqo på bj kesmarknaderis' Fahlcerantz, och tecknaren, I Limnell,: Sandberg, Mör-| Nn Den är ingenting att skämmas fena Föreningsrörelsen : " APTERING? INte sen RING : PRISER? at, har. Du i inte "ibland a en viss ; ocikerhetskänsa, : eo då det gäller. avverkningarna' elle: andrå Spörsmål som rör skogen, St, inget begär att Du skall ha tid och möjlighet att själv sätta Dig in i alla de frågor som gäller avs: "verkningens planläggning, -aptering, kvalitersfordsingar, priset, vin”. behov av olika sortiment osv. I a - är sggraden. i jordbrukets ekonomi se : Men, just dessa” viktiga frågor . följs dagligen av 'skögsäigareföre-? ningens, tjänstemän. Är Du medlem i, fö . : kostnader och med fullt förtroende rådfråga dem om allt som har va Smed skogen att göra. Ta vara på den möjligheten och befria samti-' . digt” Dig själv. från en "mängd ohödiga bekymmer. Bliv niedlem i'. so skogsägareföreningen, därigenom blir också denna än mera kapabel : satt'vara Din medarbetare i i alla frågor som rör Din skog, - Sreningen, kan, Du utan SETS TTTTTEE FISETTETUTTITETTTT TT Pen :$ ES SA åues ÅA NSEEFEEFETVVFSTVITFEEVEESYFSTERITIEO Flr) drsknindrstebnstndads NEVESTET! Ån
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.