Tervevv Fvyv TTT YYPIPPENEETPEPPNNYY YIT TY YY YI YEYVYVYYTTYYTY FIT YYTEEEYTYYTYTTTTYTTETTTET ATT TY Ren t än. tonar aspallén... Snart : vilar allt. Kristall i nyets fosforsken, ' 7 (BICERID. SIWERTZ;) H CM sets lägenheter blir visserligen inte särskilt 'små, men de räc- ker dock icke bekvämligen för tt: nämna, att:huset får eri i särskild lekstuga för, dess yng- stas" invånare. ""får 'spar- Tbankskamrer Willstrand > och +|'bostadsnämnden i övrigt råda; så. blir. det "säkert ett mycket bra hus.”Det blir 'visst ett halv- korhimunalt ? bygge, '”men - det "kanske. allra finaste med-huset blir,; att: det :om inte alla be. li "räkningar . skall slå fel:inte H kommer att betyda” några ut- i gifter: för staden. Hyresgäster: all - alltså: få: betala för sig; dock inte mer. än vad det mest framträdande karaktärs-, : | draget, or : Det är: nordamerikas india” " ner, .som härmed åsyftas —' de äro de röda frihetsmartyrerna: i e | Röda, 'ej till politisk färg, utan : till" sin hudfärg -— ”ypperliga ! skyttar och ryttare och de bä: general :Benteen skriver: general Benteén var en vet + 'egna” sorgliga! erfarenheter" För dem som "ej veta mer: om skalper: ock utförde ' massaker på kvinnor, barn och "åldringar, känske det kan vara av intrés- se”få : höra, att skalperingi vat hågot " ällsynt förekor ta soldater solen lyst" på”; som ' Och ratr från' Custerstriden, så han: 'visste vad han talade om. av : ten och” "underkasta Sig. 2ÅD .De nu:levande amerikanarna "kanna" "givetvis inte klandras "för" sina "fäders" missgärningar. ;Tvärtom har det -på: senare -tid "framträtt" många. «amerikanska historiker, som skarpt. påtalat "fädernas råhet och svekfullhet; En' av: dem: har skrivit: :;”Vi 'amerikaner ha utrotat ett folk; | som -.var bättrö. än vi, "själva | Och, i vårt land: har det på sis: tone framträtt. en 'del författa-' Å re och: forskare, som gjort: in. dianerna rättvisa och gjort. sitt ill: för: att. utrota. gamla; van- reställningar "genom: att en fill mag. 'Herluf. Peterson, . vetande om, att de av dem för- sålda ,;. områdena även på den [tiden voro värda minst 60 milj. ambringa: verklighet: och fak-|' ta. Mest: känd av dessa: torde |] skalden "Einar Malm vara, men | de > Indianern repo inte det skamlösa” i erbjudan- det, utan: godtogo detta. —;o! dollars ärstodo; men, som. derhandlarna t; inde-av att siouxerna sto: : kuld till .underhandlarna hågra.. andra. vita. skurkar |: 4 - ” > Ä I KCAHOLMS TIDNING. ? 1 J Ja la-friketsm art) Ten. eo ST... g. | AvLAnkerPaulsen. Ifvärstolis ” trädgård & är. nu- |. Orden frihet” och” ”frihets- spridarna igång :med lönnmörd mellan vit och röd längt a | ' DEN; HOST, SOM KOMMER.A NU, Sa Ya N mera det officiella namnet på | kämpar”: ha förekommit syn" | (med hjälp av indianska quis-|terut. Östindianerna.voro då il. DEN VILL MITT HJERTE FRISTE, : den lilla: plantering, där ördla: ua igen talrikt i tidningar och |lingar), ; massavrättningar av|det närmaste utrotade./I väs- DEN'USPILLER VALSE TRISTE .sön-monumentet står." Försla | tidskrifter under sista världs: utsvultna fångar, masslakt 'på|tern var det de. stridbara prä- AV ALL SIN HAARDE HULTS, get hand ommir från byggnad et slaka bragder ha'ut; [indianska kvinnor, -och barn vid | rieindianerna, ,,.som. upptogo fee nämnden, och" stadsfullmäkti örts av, desssa.. "frihetskämpar nattliga överfall på indianlä.” kampen mot inkräktarna. Väs- JEG -HORE 3 ER. 2) 7 H ARP KLAN I FE sade ja och amen vid sitt såm" I och många”av. deim blevo mar. ger, ofta omedelbart efter &tt|terns mäktigaste:stam "DEN KLIN: ESSö ör or + s EN, s = inanträde i torsdags kväll, ". > |tyrer” för"sina Jand eller- sina | fördrag.och sålunda under dju- |] kotaindianerna, li GER BESST OM HOSTEN, i : : . - TR : Bland stadens rate a idéer) > > paste fredstid. Men det var som | nämnd. sioux, - NN NARE SOLEN STAAR I OSTEN sju , : "Ny n bo mlste elädie över att frågan om "Men en. kategori av frihöts- förbålt, ingenting” ville hjälpa, |: Den” amerikanska. regeringen Nå . vt 7 ny bollplan fick den lösningen; kämpar, verksamma långt före |inte ens ”eldvattnet”,. som maa | hade genom utsända delegater |” NÅA och lytt som "Fallet nu blev. Meningarna de bägge världskrigen, dem -ha | avsiktligt lärt de oskyldiga na- |år 1851 slutit. ett fördrag. med]. R- "SOLEN € GÅAR MOT VEST, o So var som bekant högst delade vi alldeles förgätit, trots att tt den i ed en siouxindianerna, . undertecknat |: : -DA KLINGER DYPE STRENGE. -: 3 . sn | : man utan överdrift 'kan säga, |2tt.det skulle a hed-fem, lav bl.a, sin då b ÅG LAT KLIN En ledamöterna. n mest. bekante |- GE LYTT LEN - ” | Dagefs 3 NOR: IN Och ad beslutet nu är fattat, att de äro” de tappraste, "rätt- eller de sjukdomar de fingo ge- hövding, Little Cröv. (lilla kräl dl NG Ch H «207 LUDVIG, fört 5 å Fr minoriteten "och: dess sinnigaste och "mest inipone- nom samvaron med sina snyg- kan). + SA SN s z ”. Lä It ti ja 2. a SS Solen ' går upp kl. 6.20. och anhängare bland: folket, i' det- rande frihetskämpar, som ' nå 6 ita er a ot - köpte "am rikanska state; MEN: ALLE DISSE SMAA = men ned kl: 17.42. : na sak trösta sig med, ”att det gonsin' funnits: z Och trots' att | 29 de-starka”n barnen. M milj. acres äv indianernas land, OG NISSNE LY - inte” "heller" blivit någon billig märtyrerna bland dem” äro tal- | då funderade något: snille vt 27 | liggande. "till. största, delen. iloes RRTO "Morgon dageris hamn: Historia att anlägga en acccp- rikare än vad som varit fallet | idé. och man tog :general' Hun: staten ' Minnesota. Priset. var|-: "DE IKKE- MIG FORSONER ' : | . EV. a Hi fötbollsplan vå Snicker- bland det sista världskrigets ger Aill. hjälp. "Man anställde 1 400.000 ': dollars : kontant" -och SEE I MED" "DAGER ' DUNKELGRAA. vå ALD. - nöj många frihetskämpar. Men” de- avsiktligt masslakt på bäffemi 126.000 dollars per. år i "50,å år nh MET 2 Solen går upp kl 16, 22, och a att.k beröra änn. en ras sek gick förlorad och där. |Och vad ingenting anv Atyinie Ti allt T milj. : NET, "LAT MIG: FÅA EN STORM NR ned kl. 17,40. aktuell. sak; som var före' vid a | mån gom d Å8t0, | peter Kyra OVeT ABS j BRId sku 1 HARPENS STRIDE STRENGER, > . . 2 vet) "a | stadsfullmäktiges .: sammanträ- m skilligt vär- | OCEn. 4 : - -EN: STORM; SOM: HJERTET NRENGER : ' 0 Mån dagens namn 5 re man har grovt: missupp- | rättade nu denne gamle fruktar | områdena, Md z ve CSS FRANS. co a |bosaan uset för en Halv mil. me och betraktat dem som | 2 general: även de värst trot |sevations”, 06 DREPER TVILENS ORM" Solen går upp:kl. 6.24 och |: lodtörstiga vildar "med den |siga » indianhövdingar'” måste j de i sydvästra. Minnesota, det mr Bön ct "ned kl.: Sd PP jon, kronor skall ha DL a. en | djuriska; 'grymheten såsom "det | underordna:"' sig. nödvändighe- andra" i nuvarande” staten 's ( NU? SKRIVER -HVER MAND DIKT sov: ' ..OG USSLE ”RYTTMER” SVINGER. öra : NU :HOSTER HULB BRINGER Yi FS SAN JYNDE VERS OG SLIKT. I HARPINS- VILDE STRENGER, = 0 : I HJERTETS RODR HALLER: - : "LAT?RYTTMEN SLAA IND SKALLER : DAT. V VERSET! GAN PAA RÅN.; . > SEN; STORM; SÖM HJERTET? (VRENGER : | 06 DREPER SJALENS ORM: NA för" sämma summa, som köpe- skillingen :, utgjorde . samt att gåvo,; fullmakt åt. ”kredito- konsul Erland Gjessing och O Mc .Gryntor äro kända namn; är rna BLI TAIFUN; : kostar. att: bo så: där bekvämt oh LAT DPIKTET HELLIG DUFTE:;; > mande :i' Nordamerika före” de- vitag” ankomst dit'ock att skal- + KJ sora ;Jatit .vinnorna; änta förgäves: | är amerikanen. mi. Eugene Higgins. som med 'sin lustjakt kom till Tor-, quay, England 1939 och "tog "in på” Imperial, Hotel :”för en, kort ivistels; se”... Han. stannade, där. till sin död i.förra månaden 7 och då, hade han under 'dessa år betalt omkring" 1,250,000 kr. i hotellräkningar, « Mångmiljonär ' och inbiten: ung. ' karl. var mr Higgins, som nådde 89. års ålder — men på sin tid. var. han ”världens: mest eftertraktade ung«' karl”; : Förmögenheten :. ” hade 'han' ärvt efter fadern, som förtjänat den: i” mattbranschen, varefter sonen. ökade der med fastighetsaffärer. År. 1913 träffade han på Rivieran :ope- rasångerskan. M; me Calvé och fria=:| de — men fick nej... Han gift aldrig. + I stället låg. han -ute,. ständiga - resor, :. I Torduay” bodde han "med: sekreterare. ach:. 'och,, hade. ofta gäster.” Sin. "förmögenhet, som, anslås; fill. omkring: 150 milj. kr. har han tes-"' ill; "univ s' och: läkare får man, ni r . man”läser följande i Farmacevtis] Revy, nr. 36: 1948: ”Apoteksräkningarn: Midionaisyrden har. hos. CR el 3 genbralposistyrelsen, riksför4 | cietetens direktion anhållit ont ytt- rande över ett' inom medicinalstys -relsen uppgjort: förslag till formusd lär för apoteksräkning, som skall betälas av civil statlig myndighet. » Så skall. det, alltså gå till- varje gång någon a av de hundratals, i. ett diga : blanketterna skall redigeras! Middag ombord idé ” i Hamburg anglivet 'å det bombhärl jade Hamburg. har förlagts - till vatinet, , där uppslagsrika krögare byggt om en hel liten flotta av fars: tyg till tande hotell och restau.' ranger, : "Man nu äta middag en uttjänad '. oceanångare - eller någon liten färja, 'som tidigare trafikerat en sträcka av 3 Om man :ser det ' "rostiga, illa medfarna' skrovet på, oceanfärtyget "St, Louis” skulle man inte kunna tro att det inrymmer ett blomst-. rande hotell, Fartyget, som” är på 16,000 tan, bombades och brann i Kiel 1944 och bogserades senare till Hamburg., Det har "nu reparerats fullständigt invändigt och kan er-' bjuda resande 250 bäddar fördelas de i enmans-, tvåmans-:. och tre- Från, däcken har man ' sfär faktiskt svåj Preliminärt beräknat: blir kost- naden 1:500 krom året för en "dem vill. vi även" räkna” 0: tatisen; som; man "med :en lätt travestering av: ett vanligt 'ut- halva födan. För: ett "par dagar sedan nämnde vi: att det'i i'Le- SS jeby + .plockats' en. potatis, som vägde inte mindre. än 9 hekto. Men det rekordet. har'redan över fräffats, Lantbr, Sture Larsson | Jonstorp, : :Våxtodp, meddelar oss, att man hos honom hittat en 'potatisknöl, som vägde 10 Bekto,; alltså kilot järant: Och dé ett rekord; som, det. : blir” "omöjligt att slå, Den präk: tiga” knölen "var .en ätling av den i. potatisodlarekretsar kända släkten Arran Ö sul tatissorter, äpplen,. päron. och annan , frukt. dominerar, vad det' nu: skall” att hålla dem Jalla i i huvudet, 'om man inte ä, fackman.” , Sås som +. ex, ”Pehr- i förrgår. inne ”på redaktionen och. : presenterade "08s, några praktexemplar” från hans. ägan- des' fruktodlingar -— det var James , Grieve,. Cox ” Orange, Maglemer, . Gul : Richard : och allt. vad det' nu hette.. Ja, det var, väldigt. fina och utrikiska namn' men vad som ' "efter vårt sätt” att se var ännit bätte, ät] vår ”att det var väldigt fina äpplen; Särskilt "god var "röd höstnlelon,” en verklig raritet, -] och den har hr Nilsson ”impor- terat” direkt från Bol i Alfs- + Brödtansoneringen - har gått till. historien, sörjd av ingen men avskydd av de flestå; Den har: aldrig varit, populär. men den. har "nog varit nödvändig. Den här gången har bristen på bröd" ju inte varit så'svår som: tinder det förstå: världskriget: Nu infördes brödransoneringen redan "vid krigets” början, vil- ket säkert var klokt! Den an- dra :'gången. dröjde man rätt länge. därmed, vilket :föranled- |de en politiker att fälla det be- 'kanta' yttrandet, att :om:' bröd- ransoneringen införts irtid,; "så hade den aldrig behövts. "Tan-J. (Forts, & sid. 4) - ina "kultursidan, tryck skulle: "kunna säga vara lp a "bra" för. Det Imar ete.; etc., g perandet' tog fart först när "de : vita / jr urfurapostlarna” kong het "hade ' sin” upprinn « | flertal: omänsklighet dingar, " söm” ej gjort annat än 'försvärat sitt land och sitt folk? "Joy ej mycket: bättre än tyskabrö "behandlade '$ sind "möt: ståndare? under '' "ockupations-|n åren.” Kanske kan: det ej bevi- F' sås att tortyr” köm till invänd- ning; men” lönnmord; ssaker;, överfall : på: fredlig;! icke ”stri: dande -civilbefolkhing, "massav- rättningar i stil med tyskarnas ökända metod att: avrätta: gisss lax; allt detta”är' saker & som” de amerikanska truppe: sig" skyldiga E Lynch”: var” också flitigt "i verik« samhet för. att: straffar till- fångätagna indianer; sor! varit nog: fräcka att! försvåra sitt lånd! genteråot ”Kulturapostlar- nas övergrepp. ” Indianer; som. under strid ha- de: dödat ;vita, arresterades på indianreservationerna, ; skicka= des: till: :skyddsläger: E +" kon" centrationsläger) : eller: ställdes inför” "militärdomstolar; dömdes till "döden för. sina” ”brott”. och avrättades -under : gränspöbelns jubel medelst hängning -— ett dödsstraff. som. de fria prärie- indianerna : särskilt avskydde på grund:därav; att. de trodde i den” ; store? ar iden, Lå äl kunde då de vita. Multarspridar. na, vilkas ”kultur” mest bestöd av mord; lögn: fördragsbrott; sprit; smittkoppor; könssjukdo- göra anspråk på indianernas land? 'Jo, med sam" ma” rätt : som "korpral Hitler gjorde anspråk på Danmark, Norge m. fl. länder; d- v. s, med den, starkares" rätt. ”' Men' det vita" gräns och soldatslöddret var knappast den'starkare par- ten, trots” indianböckernas her katomber . av dödade indianer och ' trots. Buffalo. Bills, Texas Jacks och Ned Buntlines mån- ga ”"lögnhistorier, är dock den historiska ' sanningen ” "den i'— att ! för ' varje 'stupad indian, stupade 2-5 vita soldater. och att skillnaden var proportio- nellt sett än. . större när det gällde sårade. . er ' För att ändra: "denna statistik till sin förmån, satte kultur. NYTT NYC I'- Jag skall .nu taga några: ex a empel på: de amerikanska trap: och" 'nybyggarnas bes ”en”rad:kända"in: tarna;, 7. vid, diansk. quisling, -som :handlade på Xx uppdrag : av; en vit ogär- Je frihetskrig av 7 eri'shavanhöv- ding Cornstalk (Majsstängeln), biträdd av” sådana :underledare som ”'. stamfränden...Tecumseh och irokesen John' Logan. 'Som vanligt : misslyckades kriget för indianerna?” och dessa" tvungos + till en härd, fred, Då oro några år Senare” började ; förmärkas | bland indianerna; begav. sig deh gamle” Cornstalk 7 till ett: avs gränsforten: för att "varna be- sättningen, Han var ingen fi rädare, men han : ogillade: pla” han visste: endast: kunde slut: olyckligt för. de: röda och som undertecknare av fördraget an- såg hän det: söm sin” plikt” "ätt. varhä'de vita Sitt tack hä å | fick han omgående. skörda; hän « arresterades som gisslan, "hans son rönte samma: öde, när han och då' en" av" fortets”soldater några :"dågår "senare "stupade ; | under". en ” skärmytsling '' med). några : indianer,” "blevo” såvi hövdingen .som' hans son mör. dade av soldatpöbeln, : = öv ” Logan, vars: anhöriga, sam- liga blivit mördade av den vita: gränspöbeln,' vilket f. pl ex' av krigsorsakerna, ” nedstucken under ett slagsmål med "en: vit” och Tecumusch, som ” ledde nästa indianska fri- hetskrig;- flydde -efter dettas I misslyckande - till Canada, där I han gick i engelsk ' sold, "deltog I i det 'engelsk"amerikanska kri- get "1812—13 ' och" stupadé "i |. slaget i "Thames den 6 okt.) 1813. Han: var då general i i den - engelska armén. År 1862: "rasade. striderna på tid var det ännu engölska i nerna på det nya: kriget, sor”, ; kom .för;att . hälsa' "på fadern, KA manligt tretton personer, samt="". Vashington. : Och - När siouxernas' 126, 000 västerns.+ 7 satt. dyftar pengarna: il: n DE MILDE RIM AV" DUN. vor :OG KLED-. I: STAALETS KUFTE : - DÅA FÖRST-BLIR VERSET GOTT OG.DU BLIR. AAND AV. AANDEN. : Plöjning : i Sådd se «Gödsling Gallring - Skörd > Föreningsrörelen. » , a är ir ryggraden i jordbrukets ekonomi - ; En'vansköct: åker. gefiringa ankan och åd gälla Din '. skog om Du endast tänker. på att skörda. den. utan att ge någor” tillbaka: Genom 'skogsodling, dikning, röjning; gallring, vägbyggen etc, ökar Du skogens v värde, och avkastning, skåpar arbecstillfällen ls ; R skogen, utan. tt "Du är en '.skogshushållare, 'och en intresserad "sådan! Din tättå inställning visar" Dir genom: ;medlemskap I i "skogs Dong t vå ägareförenirigeti, den. 'organisation ”som byggts upp för att gillvarata NET NYSE EFS FEFSSISSTSEEOSESOSSEIISESTIEFIISVEFSTYFESSTYTSTETFSCEFIAINVETSITEITTITETI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.