[4 Nu "den t ÄKTA SKOTTEHISTORTER, CAHOLNS TIONNE ” Dagens namn: co. FRANS, oc os . Solen går 'upp kl. 6.24 och ned kl. 17.37. Morgondagens” namn: + BROR. : Solen går "upp kl. 6, 26 och : ned kl. 17; 34. frivilliga befälsutbildnings-i rörelsen: -haft:på”sina lägerkurser'| z dt: sommarjesvilkanu i avslutats] : .Sammenlagt har: IFBU. på svin= terns: och:sommarens lägerkurser. håft rn över 2.000 deltagare, -den: Phittilis: "högsta siffra : som: rörel-! "Ben noterat. öv i "Inför: höstsäsongens . der FEU + dagarna ut en attison som" "särskilt 'vill-peka 'på- de 'möj-' ;"Ugheter .. &t bibehålla kondition +, och spähst, som, - rörelsen. bjuder «det. värnpliktiga. befälet. Rån a "Mm köpenhamnstidning | : var! ; Uppsökt ' "några. medlemmar äv den skotska > musikkårén Tha a" Gördin: Highlanders som -f, In: ;>sBästar "den .danska huvudstaden » i samband imed .den 'stora Britti-' sera RIAA ' ska utställningen och "bett: dem .' berätta -skottehistorier,' Efter att” ha förklarat ait det är aldeles + fel det där pratet om 'äen -skot- i ;ska »snålheten +fick tintervjuaren! Sig i alla: fall: ett-par' -historier till livs, Bland annat.de här: .. En utlänning kom en gång : stil "Aberdeen ' och "fann "gatorna alldeles folktomma, frånsétt em "polis. "Han frågade ipolisen "om orsaken och fick. veta, att det var en bössinsamling i gång på gatorna just den dagen. ” Nästa dag var "det ;altdéleg fullt med, folx på 'gåtorna, 're-' na "trängseln 'så man knappt kunde komma fråm,'och då ut-' . länningen »återigen” intervjuade: '. polismännen fick "han. veta; att nu var det insamling Vid 'dör- I FÄrNar ys TP UL SA NN "En" trumslägare berättar: — Engelsmännen kan som bekant icke: tåla våra säckpi- pare, En: skotte som övade sig på sin säckpipa i England blev störd av sin granne —"”en en- gelsman + som - rasande "bad honom stt 'sluta "upp med ovä- sendet, .-— "Allright, sade skot- ten, och tog av sig sina skor, medan han fortsatte att spela. Och så var det säckpiparens historia: En skotte får icke. ha något plagg --under sin kilt varken vinter ' eller sommar. Därför har han egéntligen' icke 'an- vändning för centralvärme .u- tan” tycker bättre om en öppen eldstad, som han kan ställa sig över för att'få värme, - Män och -kvinnor i. vissa länder: jag säger icke var — är mye- ket intresserade av att 'veta om vi har något under vår kilt eller ' icke, '. Kvinnorna . borde kanske ' vara litet mindre ivri- ga men de "vet 'kanske icke att . den :första' kvinna, - som : enligt skotsk - tradition får syn för sägen hos en ogift skotte mås- te: vara beredd att gifta sig : med F honom, Å a FESTEN 300 uridomar går. Det var så sant som det var stort och betydelsefullt håller rå turella liv, + Effektfullt inramad av de hal- ländska konstnärernas verk blev årets höststämma en ganska märk- lig tillställning och absolut något enastående i sitt slag. Sällan har man t.ex. hört eller sett en konst- ”förfaren doktor demonstrera könst för pojkar och flickor från lands- "bygden" och sällan har'man sett så uppmär a- depter, Även detta stod i samklang med . mottot för årets SLU-kam- panj: Idéernas. budbärare är -besjä- lade av frejdigt mod men är sam- "tidigt ödmjuka hörare; : - > malles var stämman. besökt av = å 600 personer, som hälsades av distriktets vice erdförande,- lant- brukare Harry "Johansson, Lyay vilken utvecklade sin syn på "SLU-ungdomens uppgift. SLU vill med all kraft medverka till lands-| bygdens”. ekonomiska, , sociala och -| "kulturella upprustning, > inte minst "det sistnämnda är av vikt, Vi för- ”aktar inte den gamla bondekultu- ren, :sade han, men vi vill skapa "ett kulturprogram, som kan anpas- ”Jåber, aktivitet och Lyckan är det sprängstoff, som den bonderörelsen vill tillgripa föratt bryta sig väg, yttrade 'en av (a-' larna vid Hallands 'distrikts av SLU höststämma på Strandbaden i viktiga, Idén att sammankoppla en större pedagogisk konstutställ-. ning med en bondeträff ger en den fasta förvissningen, att något samlade på strandbadsstämman an a tnga sagt. Idéerna är inte de minst att ske inom landsbygdens kul-: bygdspartiet i i dag c göra anspråk på att vara det enda centerpartiet i svensk politik. Tal. slutade med en försäkran, att SLU inte kommer att göra avkall På sina frihetskrav utan rörelsen ämnar målmedvetet arbeta vidare på landsbygdens för- kovran. ; Här i : eo fe ” här det finns'så bra > = kameror? . + Dr; Maja Kjellin gåv här- efter'i sitt föredrag om ”Strömnin- gar.i nutida” svensk konst” en fyllig och s i i : i Konstdoktor undervisar, SLU-areé ra bygdegärdar är ännu inga kul- turcentra, men vi skall sträva ' efter att ge dem den rollen, De första bygdegårdarna kom väl H ill redan för ett 30-tal år sedan på SLU:s och JUF:s initiativ; i all- |mänhet var det sålunda ungdomen. som gick i bräschen för deras tili-" komst och iklädde sig 'det ekono-. miska ansvaret för dem, Huvudsa-" - ken var att skaffa en så billig och rymlig lokal som möjligt. De blev i viss mån primitiva och bestod på M sin höjd av en stor sal och j ett kök. Pengar. anskaffades genom atl få ihop litet andelskapital, festen lånade man. Merendels räckte pen- garna ändå inte till att finansiera mer än väggar, golv och tak, me- ” dan "inredning och målning skulle bekostas med på fester influtna medel,', "Någon finansplan gjordes mera sällan upp och därför visade det sig, att inkomsterna slukades av löpande utgifter, Ännu i denna, dag finns det många omålade + byg-, degårdar. Så: länge" bygdegården" var ny, kom det ganska mycket. folk, men 'så "snart den. miste ny- hetens behag, minskade både" pub? «- lik'och' inkomster. Snart blev hu-" dmål: till den Aglanda 1 tällni Se inte alltför subjektivt på ett konst- verk, sade hon, och fote framför- allt inte er kritik på rent fotogra- fiska principer. Då gör ni samma misstag "som 'en liten gumma nå-' som med Vv att få inså mycket pen- gar, att "man kunde-bhålla det helg flytande, Publikens Standard sjönk också, : Främsta - orsaken Hill” denna be klagliga utveckling var de äldres i bristande intresse för + Bernhard Anderssons ”Siningsm IN AV: DE "MÄRKLIGÅSTE] ”konstutställningar, som hål- annen? utställningens signatur. ra a hemlighet "utan är merendel en yta, som man snart tröttnar på, H fis i Halland, hade-på lörd "Vernissage -på Hotell Strandbaden ligt med ett konstverk är att det Jever, och 'att konstnären: i i Falkenberg. Efter den ori blick förmått trans= vi tidigare givit våra läsare, torde på storögd förvåning” bevittnade, hur en konstnär förevigade hennes stu=' ga — precis -på pricken lik, ”Var- för göra sig ett sådant 'omak”, frå- gade. 'hon”, inär det finns”så ut- märkta fotografi ”, Vi skall sas efter våra gamla, traditi ik "förhållanden. Konsten tex. är: ej bara förbehållen stadsvillorna, herr- årdarna "och slotten, . utan bör lanteras ut i alla hem, ie. "Konsulent. H. Håkansson, "Uppsala, belyste också i sitt 'anfö-' "rande ..SLU: :s betydelse för. lands- bygden voch, . landet, En av vårt -lands - mest bekanta politiker här yttrat: På. det sätt varpå ungdo men 'använder sin fritid, kan man se "hur; högt de värderar .denna, . Landsbygdens ”Ungdoms- inte, blott; till namnet iden störs ;politiska., ungdomsrö- ivelsen i «land, . utan även fen ”ådébärare . på..; landsbygden. och i .samhället över. huvud taget, Det Å la. "SLU; som. bröt, mark för de "idéer, som. gav. landsbygden och dess, folk. :egenvärde, :. aktning för yrket. och, 1 srespe individen. ” "Organisationen" är emellertid oc en frihetsbärare,. kanske framförallt ;på. det; ekonomiska planet.' Vi Har medverkat ” t. skapa, den eko- ”nomiska demokrati, som nu håller på att förverkligas, och , slår vakt 'om 'solidaritetsprincipen” inom. jord- "brukets "politiska ' och " "fackliga 2ö- velse: SLU :har vidare varit frihets- : rörelsen framför -andra folkrörelser på. "landsbygden, i. modern: tid. Även inom "det ”kälturella livet är "SLU. , som vill? frigörelse "och strävar "efter "att göra" landsbygds- folket 7 delaktigt av :den' Jevantle konsten, : I slutet av sitt anförande berör- "de konsul; Håkansson valresultatet och "ansåg, att man ; på, -bondeför- bundshåll kan vara tillfreds, ” Vi kunde "inte blott brygga över de 70,000 väljare, som '&ivflyttat' från landsbygden; "utan hade dessutom möjlighet att rekrytera 50,000 nya. Högern har säledes blivit &tt - regelrätt stadsparti, : och 'iv folkpartiets 57 ledamöter är en- dast 16 att hänföra till landsbyg- den.: Samtidigt kan” dock Lands- OLKE BERNADOTTES k ”MINNESFOND, + 5 min ”hugfästande av Fol Ke e B'ernadottes minne här Svenska ”Europahjälpen tagit ini- tiativ till startande.av en världs- omfattande insamling, Medlen sköla "användas tin ”tjänande av de fredens och hurhanitetens in- tressen, för vilka. Folke Bernar tiotte verkat och stupat: . ganisationer .:och' företag, :med varm känsla för Folke 'Bernadot-' tes "livsgärning ' skall bidraga på ett sätt, söm för den övriga värl- den skall visa "stt "vårt folk levt som han i Förenta Nationernas namn blev satt att utföra och för vilken han offrade. sitt liv. .- Vi ära övertygade om ätt nån ga länders folk skall minnas Ber- nadottes gärning I samband "med befrielsen av” 'koncenträtionsläg-' rens' offér.'och hans insatser för humanitet och -fred, Under. vilka länder -skall ordnas är föremål för närmare undersökningar; : - - Därför tycker vi så förbås- "kat illa om-blåsväder! oo HR Colorado : "Springs, : JUSA, blev Edward Dell bestulen "på sin bil, men "hittade den snart. igen, för- sedd med .en lapp under vindru- tetorkaren, på vilken stod: ”Sab- la dålig bil”, bes ru få :'Det är vår övertygelse att Sve- . riges folk, såväl enskilda som or- |' med i den fredsskäpande uppgitt,| former en medverkan från andra |" -| tillsätta' komma ihåg, att en konstnär är ett stycke temperament och --ätt han ofta låter sitt. skapande få, uttryck k iska problem, ' Den vega ' gård, vars "största bekymmer .ä är att skaffa pengar 'till räntor och ams orteringar, blir inget; kulturcent-; - rum, Först öch främst måste man : få ordning på ekonomin, En byg- degård skall vara en Ijus och trev- lig och 'vaim lokal, där yarje bes i sökare förlänas en känsla av hem- + a trevnad. Där bör finnas 'hemslöjd i linjer och. färg istället. "för attloch konstverk, , lokaler ; för olika: strängt följa motivet... I Dr, Kjellin ändamål, både studie- och hobby- : ce en rund lokaler, t o.s.v. Kort'sagi ' ring i impr en li: , där" hela bygden!” nismens och 'kubismens sällsamma väld och "uppehöll sig även vid en så säregen falang som, Halmstads- gruppen, Det är inte 'så egendom- ligt,- ansåg hon, ' ätt surrealismen fått fäste i Halmstad och andra är intressenter, Konsulent Jansson var "övertygad "Om- att man nu :ö inne på rätt spår och pekade på i flera” göda exempel, bl.a. Tands. byn i Jämtland och Arnäs TÅnger- a västkuststäder," Där lever man på gränsen.” mellan jord, himmel och hav och framförallt är havet en stor inspirationskälla, 'Tal: hade. till 'sin glädje lagt märke till, att den ber ryktade svenska ”oarligheten” mot konst, :som ,man inte förstår, "hål- ler på "alt försvinria och ersältas av större ' tolerans. "Hon :lyckönskade SLU till den förnäma. utställningen och tog därefter itu med den tack- Samma '. uppgiften att demonstrera expon'. för intresserade” åskådar- ” Bygdegårdarna måste pli” i 'kulturcentra ve + Vad skall vt: med: "konsten, "tea tern och ”misiken,:om vi: inte "har samlingslokaler, där vi'kan-avnju- ta den? Här :anmäler sig-oriedel- bart ett praktiskt problem, som kon- sulent 'Harry Jansson i Byg- degårdarnas Riksförbund klargjor- de på 'ett' utmärkt sätt, "När man talar .-om "bygdegårdarna som en kulturfaktor, ' så är : detta faktiskt mera'én önskan & än en "realitet, Vå- i | För"btt vi 'skall kunnä tillfrédsstäl-” 5 "Bygdegårdarnas ' riksför- 1 bund har fått '30,000 kroriör, som Vr använts till 10'kollektioner äv' god konst, vilka vandrar mellan byg-; degårdarna. med ' ett års. interval= ler," Förbundet har > också: trätt 1 förbindelse med ' Rik r sökt kontakt "med unga. konstnäs och I -: en ing av fö till :"”Landsbygdens liv i konsten” va verflödig. Det är, kort sagt, "den "paripiga "utställning som "SLU 'bch RLF: gemensamt anordnat i pe dagogiskt syfte för sina medleri- mar, , ; Någon, ingående kritik 'av, de "utställda ”alstten är kanske inte « trekt nödvändig, isynnerhet' som! vi -tycker' oss 'känna igen en hel del dukar ” från "tidigare utställningar. Låt oss "dock" konstatera, att expon ”ger 'en tämligen "god bild av vad den: halländska ” ; konsten” förmår, detta: sagt. både” om måleriet och na. står givetvis i i en klass för sig, Man ”Pjuter it. ex, av att se Axel Clssons Väl. genomtänkta dukar och gläds med Erik Olsson, 'när han återger de halländska våreldarna och glim- tar från skördearbetet. .Självbinda- ren t.ex, är en fulländad sak, som ger en visionär men, ända mycket påtaglig bild av- den prosaiska självbindarens roll i skörden, Man stannar & även gärna inför E, Skölds 1 och ': Stellan rer för att få ut dem till. landsbyg- Mörners lyriska fantasier, " De re- den ' och 'deh Flykten till städerna: ger "Oss en I aning om,:att dessa har något, som landsbygden inte har. Det kan vas ra'en' kulturell hunger, -som driver ' de unga att söka sig till hågot' nytt; Ja denna hunger kiävs; att. vil far oss goda "lokaler, "att "vi gör bygdegårdanie” dill kältarbentra hållning i:många formér' av Hälm< i stad-Tönnersjö krets, Det var er H rad unga förmåger "som bjöd på sång; . musik ; och: deklamation — H alltsammans en påtaglig accent till ” vad som "tidigare på dagen talats om SLU "såsom. kultur« och idé. . bärare, . rr -Yaruslag i Htighetstid ET "I från tvosm. Kaffe si Vr der : Inköpskort B 30) B 268, 269 29 I 300 9 örostat: kaffe eller "650 gg rostat. Rickaffe 210 : (i "mån av tillgång) eller > Tilläggskort 446] -B 179 > I 250 g annat rostat kaffe Obs! Helkupong £ B har: ett. nuinmer .- + 22/10 NES Re 200 poäng köttvaror av alla - Ha : 23,10 slag — pr halvkupong 2GS4624o.m: 464]: I40 i 200Pp jaror av alla slag — -hatykupong 23/10 ” Näxlingskort G 7 uttämnas under. perioden,.. Aer tron I Le ”(Skogsarbetare) : Restavrangkort och växlin sl lag - pr ch olykupong 19 Ju 1/10 Ol 200-poäng köttvaror avatlla >> icke: mot-Sm'kupi ”Matfort T- sole 250 g "belkupong av alla slag ; Inköpskörr” dl : 370 Sr fet : Inet Obs” Varje helkupong har numera endast ef nummör. Socker,sirup vv 4 re - i k Tr fer :Inköpskoört”I K14 14 nn sirap == pr helkupong : Socker för . > "sylthing H 207 208 | 27. -.inköpskort K 13] H 209, 2101-90: - Tnköpskort 'K 43): 1443, 444 | 2673] 18/403 kreménel. = Ra ” Jnköpskort-K 431 2 | ve Grupp-B, CD, El E. Ev 40 | | Gropp.A + ::| Ö B3—84 -|246] 18/18 250 q spa = pr belong : -"Grupp B, €D, El:E -85—86 . Tagg ru : "Grusp A Ö. 85-86 - LL I isamräd smed Svenska röda I korset och Svenska kommittén -:--De- gom -önska-' insända bidrag kunna göra detta till Svenska för inti ionel hjälpv - het ' kommer Euröpahjälpen . "att . en särskild k itté, jälpen, "postgiro '900 700, nied angivande på talongen "For! ke” dottes mi a som efter överläggningar med representanter för -Övriga .-bi- dragsgivande länder har .att.-ut- forma ; bestämmelserna för min- nesfondens :användning och för- -SVENSKA EUROPAHJÄLPEN ; > Arbetsutskottetos”. —': na "har över huvud taget 'en mycket stark än= "knytning till 'det" "Kalländska land- pkapet.. Jordbundnast 'av dem: alla är kanske Ansgarius Börjesson från SOM. plantera sin inlevelse "på duken, Det kräver både tid och tålamod att lära sig förstå konst, Även här gäller den oföränderliga regeln i li- vet, att man inte Hår något för ingenting, Man kan grundlägga si- na insikter genom att börja grana ska "tavlorna ' där "hemma, ' Finner man att det är något hos verket, som appellerar” till en och ,gör en glad, då har -den tavlan något att ge och försvarar sin plats. Man bör inte försumma att gå - på utställs ningar,: läsa om konst och höra . konstföredrag, och man - bör helst äga något konstverk, ' Det kan för övrigt vara en lämplig form av spa= rande, Ett medlemsskap i er konst- förening eller én, konstklubb är att rekommendera, och saknas konst= klubb i orten, så bör man söka bil= ; bla en. Jag tror att konstklubbar= nas idé snart är mogen att slå ige- nom, sade tal, ” För 'arraäkgörerna . "talade SLU:s distriktsordf., landstingsman ' Jo= hannés Antonsson, . Frillesås, som framhöll "att denna utställning är ett av, de första trevande försöken att med; bonderörelsens medverkan sprida konstens ljus ut, till. lands- bygdens folk., , Den unga bonderö relsen, , som .är .ett '. led i landets : folkrörelseliv, har hittills varit ma= teriellt inriktad, . Det har varit en tvingade ekonomisk nödvändighet i med ,. ödmjuk tillgivenhet "för motiv. ålar rågåkrar och "hi "or, hästekipage och arbetande ön --der, Bland skulptörerna märks | så fnda” namn "som Edvin "Öhström, Jörn Wennerberg och Erik. Nilsson, ”Landsbygdens liv-i konsten” jär egentligen ett komplement till hal- landsmålarnas utställning... Genom Jån från halländska hem och insti- tutioner har manlyckats hopbringa en försvarlig samling konstverk, både av kända "och tämligen okän- da målare, vilka ger:en fyllig,|! "färgstark . och intressant + bild av fandsbygden "och börd Nas gär- Hänger era ingen öppnades av borg- & Å.: Malmquist, Laholm. Vacker? "motiv har 'sällan. någ= att "föra ” fram fords ” a bruket 4 ; paritet "med , andra nä-' xingsgrenar, ”Undan, för undan, har, vi, emellertid upptäckt, att vi mås-. te. vårda även andra värden än vad det "vardagliga brödets . nödtorit bjuder. Jag tror att de människor, '” som i sin dagliga gärning arbetar med och "bland -; naturens ,'egna konstnärliga ursprungskällor — jord, skog, sol och luft — har stora möj- ligheter att leva sig in i konstens . värden, på ett sunt och. Ppersonlig- d. de sätt Folk na/ har en ny stor uppgift — inte att” sänka kulturen till folket, utan att höja folket upp jHilE kulturen, SM i : i: Prenumerera: på LT Boknytt "KARTEN MOGNAR”, Barn- doms- och skolminnen av Georg Ber Eförs "Dia. konistyrelsens förlag. ' Pris häft, 6:50, En Nörrlandsskhadringt är dot lektyr för. oss "sörlänningar" ? Väntar Vi oss inte-då nåturlyrik På vers eller prosa -med de ape- ciella, ofta Upprepade, sällan va- rierade . och +därför « tröttanda norrländska ledmotiven: > älvar, skogar, fjäll :och norrsken? Med hänsyn "till den bok, som med dessa rader anmäles, äro alla dy- lika farhågor ogrumdade. Här träder icke den .Fitre naturen, utan människonaturen I förgrun- den, vilket 'i detta fall är:en av- gjord vinst, Det är nämligen en mycket tilltalande bild 'förf. ger av sitt barndomshem med dess prägel av fromhet, enkelhet och gammaldags trivsel. Man får ris ka tillfällen att här beundra "dst | privata initiativets" idégestaltan. de 'och -'energiskapante -: kraft. Man följer med sympatt bn be- gåvad och strävsam pojkes väg till kunskap--och framgång. » Sätter man såsom -mötto över kapitlet om, hemmet; Klelns kunst”, är det den "stora stilen", som "möter 1 skildringen (av Aron I Härnösans äroverk, Att-det an- rika gyninastet i" "Norrlands Athén” stod på en. hög nivå var "| het, men att nivån var så hög Iänebar dock 'en överraskning, I detta avsnitt . äger boken obe- stridligen i sin höjdpunkt, framför alt genom de ypperliga Miraro- porträtt, förf. målar med verks ligt mästerskap, Den, 'som: själv någöt-' sysslar med -personskild- ring, ' vet, som möta på detta område, Där- för "uppskattar han" så: mycket mer - Soltefteå-prostens' förnäma stilkonst 'och psykologiska "klar- syn. Men jag riktar en vildjan till min norrländske Uämbetsbro- der'ätt'i den ivrigt väntade fort- sättningen av memoarerna vara betydligt sparsammare med än- germanländska dialektord, Trots ordförklaringar verkar ' detta ö- verflöd . av dialektala uttryck tröttande, ja, prövande för en ”rikssvenste läsires tålamod, Sölve; 'Lindblom, ud Nya: skogsvägsföretag.. "Regeringen ' 'har ' skogsvårdsstyrelsen I. Kristi- anstads län 11,700 kr. till ut- förande 'av fyra skögsvägsfö retag två i, Båstadstrakten, ett: i Örkenäs socken.och ctt i trakten av Västersjön "Invid Frallandsåsen. ns SAKTA FARTEN ME , innan Du ” blir "statistik, "Det är cyklister och föt- gängare, ' som förolyckas mest i trafiken. : > vetemjölet Juvelkronän — högsta tillåtna kvalitet” sd för -anmälaren ingen Blörre- nys vilka ”vanskligheter, ' tilldelat
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.