r KAHOLMS TIDNING tr — rn SN ey k +": BROR. Solen går upp I kl. 6, 26 och ned kl. 17,34. Morgondagens namn; : Solen går upp kl. 6.28 och ned kl. 17. 31. "D dikt: =. agens dikt: Allt, som sommaren. drömde om, hösten hämtar i dignande fång: blom som vissnat och frukt som kom, '' höstens vind över väg och vång - ivårför på gravstenen under +. sändare: s | Kan någon läsare . upplysa” mig Era g av: små stavar; och ' sista . fångar, famnar och bryter... . 2» 2 (SVEN:-LIDMAN.). ." Omväxling trots allt : " ? Fru Jansson visade sin gäst runt i huset, och de tittade också in i jungfrukammare: där det på bord det låg en mycl fd Jäst veckotid- ning, i Nå, det där sade" fru Jansson, det är en tidning, gom den unga Jungfrun. har at läsa i, Vi har haft den i många åf. i '— Ja, men blir hon inte trött på att läsa samma tidning hela tiden? LTrågade gästen,, 1 . — Du förstår, 'svarade fru Jans-] 'son," veckotidningen” är nog den- samma, men jungfrun: skiftar iu. - Titelsjuka På tal om ”titelsjuka erinrar en 'skribent om ett fall för många år sedan, då hustrun till en major dog På gravsetnen utsattes hennes titel imajorskan, alltså, Hennes man bes Hordrades småningom = till mi | ijorskan”, s sattes "numera överstin i inan”, | rApropås: bordsskick i En japansk statistik har publide Irat a. Uppgifter om. internationelld - ä00.000 och Malmöhus län 40,000 kr. ar 90 procent av landsbygden elektrifierade : En översikt över den statliga bidragsverksamheten för lands- ”Bygdselektrifieringen har överlämnats till 'jordbruksministern av' huskållen på Elektrifieringsb upplyser, att staten under åtta års tid utlimnat sådana bidrag med ej mindre än 43 milj. kr. Under dessa år har elektrifieringsan- läggningar igångsatts till en kostnad av c:a 95 milj. kr. Drygt hal-. va hjälpen har gått till Norrland men alla län har fått bidrag, ON sbottens län har fått 8,830,000 kr, Västerbottens 6,600,000, Väster- 'e, civiling. Robert Lund, och llmänna detta med hänsyn till det mä behov av begränsni orrlands — 2,500,000, 2500, 000, Gävleborgs 1 ,600,000, Kop- arbergs — 1,070,000, ärmlands 1,900, ,000, Stockholms 1320) 000, Upp- gala 715,000, Västmanlands 620,009, Södermanlands - 853,000, .. Örebro 2,900,000, Östergötlands 38,550,000, Bkaraborgs 1,200,000, : Gotlands 441,000, Jönköpings 746,000, Älvs- borgs 1,000,000, Göteborgs och Bo- hus 1,369,000, Kalmar 720,000, Kro- nobergs 920,000, Hallands 330 ,000, lekinge - 110; 000, Kristianst stads Det var under trycket av avspärr- mingssvårigheterna under - kriget som statsmakterna år 1940 igång- satte en sedan några år tidigare för for- i d mm bidragevedg. Snar. har äv landsbygdens c:a 1,000,000 hus håll, inemot 60,000 elektrifierats med” hjälp av dessa statsmedel, omÅ talar ing. Lund. Man räknar nu= mera med att något mer än 90 proc! av landsbygdshushållen är elektri-! fierade, fu era ast Sju ja svenskar iFH:s sex " huvucutskolt "PARIS, måndag: Inte" "mindre än av de = RA Nytt. intiativ för Bokspridning "Det finns 2,500 kommuner häri, bil med en rikthalig samling fack- landet, men. endast cirka 450 bok- [och skönlitteratur, handlare, varför bokspri L bygd: folk kan givetvis problem är långt ifrån löst när det [rekvirera böcker från boklådor och gäller landsbygden, LT- förlaget, | förlag med. anledning av annonser och "som är jordt företag, bokinköp på landsbygden, Förlaget men bör ju inte har nu kommit med ettThelt undanhållas möjligheten att få nytt initiåtiv i syfte att underlätta | böckerna i handen och göra sitt urval på samma bekväma sätt som sänder i höst på försök ut en hok- stadsborna, |cering av landsbygdens elektrifie- ring, berättar ing, Lund, Statsbi- drag har baserats på den principen, att. Jokalintresset, d. v. 5. kraftdi- och an- sju sex havudutskotten i i FN:s general- församling. I första utskottet (poli-. tiska frågor och säkerhetsfrågor) är. Sverige 'dubbelrepresenterat genom. Östen Undén och a intresserade, ' skall ” tillskjuta landshövding Richard Sandler, Ian- lägst 90 kr pr centralblock och fi- - j(eoligt vattenfallsstyrelsens' norm av år 1930). Statsbidrag har bevil- :jats med belopp, varmed anlägg- ningskostnaden överskjuter 90 kr. »Dock har bidrag maximerats till 90 mansiella je sitter professor Bertil Ohlin, i tredje utskottet (so- ciala, humanitära och ' kulturella frågor) riksdagsledamoten Ulla Alm Lindström, i fjärde utskottet (för-. ETT LI = = Novell av Anton Litfeldt” 0 F ngt INNE I DE jämtländska "ck ildmark kr pr cent varjämte tillämpas den principen att bidrag ej utlämnas till lägra belopp än 30 kr pr enhet, Vidare utlämnas Ei n E. von Heland, i femte utskottet ' (administrativa frågor och budget- ' ärenden) "professor Gösta Bagge. ej bidrag, om anlä överstiger. 240 kr pr centralblocks- och i sjätte utsk frå- gor) minister K. I Westman, -Närkestriumf i SM: ; kan .8 på lördagsmorgonen silade 3:000 tä frta sä vlinge » NYKÖPING den 2 okt, > " SLU:s rikstävling i plöjning ägde på ; lördagén rum på Lilla K ladugård utanför Nyk striktsmästare erövrade därvid Ragnar Jakobsson, Blybergs gård, Lillkyrka so-ken i Närke, riksmästerskapet med 832 poäng av 100'i möjliga. "Andre man blev Göran gar innan. ER a SPERPISlren, korats + — Från vår utsände medarbetare - -— SM Nn sar I hård tävling med 23 andra di- Pettersson, Uppsala län. I sam= . band med tävli var en + Tävlingen och utställningen besöktes av närmare 3,000 personer. När grindarna” till utställningen "och tävli kloc- ällning dnad. det sista: mycket svårt för även k att peka ut den even-' regnet från en , jämngrå himmel, men vinden lekte friskt i flaggorna ' på» utställningsområdet' och kring det: 30 tunnland. störa gsfäl- 2 sfohsten äter med hjälp av kniv och igalfel, ytterligare en tredjedel bes tredjedelen begagnar sig åv ingend jing annat än sina händer, Annåra Vär det helt bero på matens kvali let, om det 'smakar, 'oavsett hur fnan tar in måltiden, 27 S . From önskan H gm herre som kallar sig ”intrösd Iserad konstnär” har i en Stockd Ibolstidning presterat följande in= om det i Frankrike finns någo ikloster. som tillåter samvaro meld ar och nunnor? I så fall viken, Vad erfordras det fö få inträda i kloster? : Förmodligen behöver han väl et inunneklosters frid för att få utlopg, jfr sina konstnärliga drifter, I . Kriget skapade: ny: "svensk" produkt: | Bland alla dem, som redan under krigets tidigaste skede blev lidande 'av importspärren, var konstnärerna; teckningslärarna och skolundervisi ningens folk, Utlandets specialfaq briker' hade övertagits av krigsin= justrin och redan 1941 började usten På dyl material bli känn= brik Vid A.-B, Wilb. Beckers fad : ör JA i Stockholm upptogs. då ef > Sör föngt förberedande lahoratorie-; arbete sådan tillverkning. Numera -Hillverkas inte mindre än 10 milj Lisen ov Pr år på denna fabrik] "tet, där 'plöjarha och hästarna bör- "jade 'samlas 'och bekanta sig med "livets alla skiften, sade han. De an iterger ett par 2vanig tuelle segraren. 1 Mun Klockan hann bli i det närmaste 16 innan den siste tävlande lämna- ; de tävlingsfältet, sofi då inte läng-; re var grönt utan mörkt grått. Var-' je plöjare hade plöjt omkring 2,200 kvm. och sammanlagt plöjdes under ävli 10-t varbndra och 'de sju d för- beredde sig till sitt viktiga värv. " När klockan närmade sig 9 ställs des de 24 hästparen upp i en halv- cirkel” framför . talarstolen "strax utanför utställningsområdet. . Tre SLU-flickor i Vingåkersdräkt tog plats . bakom talarstolen med två svenska flaggor och en SLU-fana. Och så tonade den mäktiga psalmen I ”Vår Gud är oss en väldig borg” ut över' tävlingsfältet öch utställ- ningen, över hästar och plöjare och den talrika publiken, som trats den tidiga timman ' hade infunnit sig. Kyrkoherde" G. Lundén, Gåsinge, höll en kort betraktelse över bö- nens ord: ”Herren välsigne oss och bevare oss”. — Dessa ord passar i passar varje gång man börjar ett arbete, de passar för varje rätt mänskligt värv,» teeiå 'Trots regnet och den grå himlen blev ? denna högtidsstund, varmed riksplöj ä lirgen inledd på | narnar Jakobsson, är 31 år gammal, ' Vi meddelar här de bästa resul.” tateri. "4 ov sr 1. Ragnar "Jakobsson, Örebro län, 83,2 poäng. 2, Göran Pettersson, Uppsala län; 79,8 poäng. 3. Johan Tysk, N. Älvsborgs län, : 79,8 poäng, . 4 dot äng Johansson, Bohuslän, 794 1 5. Viktor Olsson; Gävleborgs dän, 79,2 poä : 6, Erik Gustafsson, Dalarna, 18,4: > poäng. ;' Årets riksmästare i plöjning, Rag-' Han arrenderar. tillsammans med två bröder Blybergs' gård i Lill-. kyrka församling: Gården "har 100” tunnland åker, "Han har tidigare deltagit i sju plöjningstävlingar och segrat i en distriktstävling. Jakobs- son är tävlingsledare i Lillkyrka SLU-avdelning," ordförande i SLS, ; en gång vacker, gripande och mes När förbund "nämndens " ordförande, Georg Jo- hansson, Skara, senare hälsade täv- Jande, utställare och övriga närva- rande välkomna och därvid erinra- de om jordbruksaposteln Rösiös ord att boken och plogen är världens skönaste vapen tyckte man att san- ningen i dessa ord aldrig illustre. rats "bättre än vid detta: tillfälle Detta underströks ytterligare av att inne på utställningsområdet fanns dels en monter för Svenska Lands- » bygdens : Studieförbund 'och dels LT-förlagets bokbill ! I den bilen och kassör i RLE-av=. : delningen. BERLIN: Sovjet - sympauseran' med Israel och inte med de inva- derande arabiska legionerna under befäl av brittiska officerare, förkla= rar den ryske publicisten Tja Eh-" renburg i Neues Deutschland, det. socialistiska ' enhetspartiets organ. : Brevet utgjorde svar på en fråga från en judisk student i Miinchen - angående den ryska inställningen till staten "Israel, . Sovjet var det första land som erkände 'den nya judiska staten, heter det vidare i Ehrenburgs brev... fanns inte bara jordbrukslitteratur utan även och inte minst skönlit-' teratur, främst förlagets höstnyhe= ter, bl. a. Saljes nya roman ”Ving- slag" å natten”. Detta torde vara första gången som skönlitteral visats på en maskinutstä ken och plogen... . . -. Klockan 9,30 startade de 24 plös jarna, åtta åt gången i tre omgån. gar med en anrum. Det var en grann syn med så många plöjare på en gång fördelade över » det stora, gröna fältet. Grann var också inramningen: ett stycke tyd pisk sörmlandsnatur, som höstens flammande färger förlänade en ko= lorit vilken överträffade allt vad även den förnämste konstnär omstnär skul le kunna åstadkomma, -: : Det blev en hård tävling. Delta- garna var ju uttagna bland 25,000 I i 3,027 N gar. Det var säledes en verklig plö- jarelit som ställde upp till- tävlan om riksmästerskapet. Det märktes) ' trampa de stigar som fäderna gått, . följa de gamla traditionerna. Så är folket, "kärt " hans ansikte kunde människokän- . sigt, men samtidigt kunde han inte som. skymtade fram ur mannens : envis och jag lovade honom på hez ett dyft för någon mänhiska, vem "Yfriat. Därför ger jag ordet åt Juja. , där v om någonsin visar sitt mäktiga jag, har händelsen timat.' Det var där de resliga granarna stå tätt, tätt lik- bli yftad till skyarna, till en annan värld, där endast sällhet och Iycka fanns, Olga, så hette flickan, kun- de få oss till allt, ty vad gjorde vi inte, bara för att för ett ögonblick de av henne, för som ett skydd för gå Z , och där folket lever sitt liv i de gamlas spår. De kunna icke annat. Här su- sa de mäktiga träden sin sövande sång, "här brusa de strida älvarna och folket ser sin plikt att uppehål- la och vidare föra arvet från for- dom, att leva som far. och farfar 2jort det.'De tro, att det icke kom- mer att gå dem väl, om de icke bo på fädernas gårdar och i allt traditionsbundet och hera- Gården, ' där "händelsen timade ligger, mitt i byn, som ligger högt uppå på åsen, omgiven av milsvi- da skogar Nedanför byn slingrar sig älven fram genom dalen.' An- nars finnes knappast något avbräck i det enformiga skogsrika landska- pet, r ”Där uppe i byns nordöstra” höm ligger Dahl-torpet ett stycke från de övriga gårdarna. Där bor nu.en man, som i dagligt tal kallas Juja. Han var en man på femtio år, I naren spåra något kärvt och trot- undgå att märka en viss mystik, ögon — ja, som vilade över varje hans rörelse. Han syntes hemlig- hålla någonting, som han inte på några villkor ville yppa, men han var inte alls svår att komma till tals med, då det gällde allmänna ämnen, fast det såg ut som om han inte riktigt litade på den han talade med. Jag tog en gång mod till mig och frågade honom rakt på sak vad han dolde i inom sig Han gav mig en blick som tycktes tränga rakt ige- nom mig, och gjorde en avvärjan- de rörelse med handen, liksom för att visa, att han inte ville säga nå- got mer i denna sak Jag var dock der och samvete att inte tala om det vara månde, och till slut fick jag hans förtroende, Han sade sig kunna lita på mig och han började berätta om sitt förflutna. Eftersom " han nu 'sedan flera år är död, och ; jag inte under hans livstid har be- rättat händelsen för någon, kan jag inte finna annat än att löftet är in- |, Min far ägde som ni kanske vet Sjungaregården, som ligger där mitt i byn, och som ung var jag hemma och arbetade. Då jag var nitton år gammal, kom "till "byn en familj, .som köpte sig en gård i närheten av oss, Vi blevo alltså grannar med familjen, , vars enda barn var en flicka, som var ett år yngre än jag. Naturligtvis kom jag allt som oftast i samtal med henne och jag trivdes gott i hennes sällskap. Hon var en rejäl. flicka, som de flesta är här uppe: ' Man smittades av, hennes hurtiga väsen och glada humör, Hoii såg solsken i allt och var alltid isprittande glad. Jag minns inte om jag någon gång såg. henne ledsen. "Men. hon ' sar inte endast glad, utan bon var också vacker, så det . var "inte "underligt om vi pojkar svärrnade som bin omkring henne. Ja, hon var en förtjusande varelse, Hennes hår var kolsvart. som skogs- tjärnens vatten, och hennes ögon voro blå som sommarhimlen, Vil- ka stunder av sällhet och lycka var "det inte, då man fick blicka in' i att få blicka in i hennes klarblå ögon, för att se hennes ljuva leen- de och höra hennes friska skratt. Ja, hon tog oss alla med sitt käcka, hurtiga väsen och "sin strålande skönhet. . Jag blev genast kär i Olga och till min. stora glädje fann jag, att min kärlek var besvarad, Det blev en tid av verklig lycka Vår kärlek var ogrumlad som ungdomens bör vara och vi byggde vårt hopp på framtiden. Vi smidde planer och byggde luftslott och hoppades det bästa, allt under det att livet här uppe i byn gick sin jämna gång. ' Vi hade redan beslutat att förlova Oss. "Det var under de lummiga björkarna där nere vid älven jag en vacker sommarkväll fick Olgas tro- hetslöfte. Då först visste jag vad lycka "betydde. och då kysste jag henne för första gången — en lång, brinnande kyss ..» även Olga tycks tes vara lycklig, Men vår lycka "skulle ej bestå. En | hemsk olycka skulle grusa våra vackraste ' drömmar - och slå vårt hopp i spillror, .. nere "Det var en gång på Röstsidan och ganska kallt, Stormen ven i knu- tarna, naturens "liv ' hade liksom domnat bort och allt tydde på att vintern var i antågande, Över hela västra himlen böljade sig liksom en slöja av. flammande norrsken. Det var ganska sent på kvällen och jag gick Ut i stallet för att ge häs- tarna foder, Då hörde jag rop och skrik åt Norrgård till. — det var gården, som Olgas föräldrar ägde, Allt flera och flera människor skre- ko uppe vid gården. Det brann — och i Norrgård. Besinningslöst ru- sade jag rakt över ägorna mot går- den till. Tänk om Olga vore i fara! Denna inbillning gjorde, att jag än- nu mer pressade mina krafter för att så fort som möjligt nå fram. Dessbättre fann jag vid framkom- sten ' att Olga var utom all fara, men deras hem var omvärvt av lå- gorna, Hela ' mangårdsbyggnaden syntes tillspillogiven:. Bärgningen av lösöret var i full gång och jag tog genast del häri, Nere på gården gick vattenlangningen och det skramlade i hinkar och kärl när de skickades man. och man emellan, Olga var berömvärt modig, I stäl- let för att — som en annan kvinna antagligen skulle ha gjort — stå och se på, tog även hon del i räddnings- arbetet, fast vi varnade henne, Jag såg att hon gråtit när jag kom dit, men nu hjälpte hon till med rast- lös iver. Hon kände väl något mer än vi andra smärtan av att hemmet skulle skövlas och deras ägodelar tillspillogivas. Jag bad henne dock gång på gång att akta sig och vara försiktig. Vi höllo på med att fira ner någ- ra möbler från andra våningen, då vi hörde att en vägg i andra ändan av byggnaden störtade in. På sam- ma gång hörde jag ett kvävt skrik. Inte trodde jag att det brunnit så långt, men nu sågo vi det. Jag hör- de åter skriket, släppte mitt tag och rusade iväg åt det håll, varifrån det kom. Jag trodde dock ej att det var någon fara med Olga, jag hade ju varnat -henne flera gånger, men jag rusade ändå dit. Väggen hade ramlat inåt. Man 'ropade på Olga och folk sade sig ha sett henne på denna sida av byggnaden Att gå in i yttersta rummet var detsamma dessa ögon! Men kände sig som som att söka döden, förresten kun- "I mig igen; jag vacklade in i de hon inte vara där, varför jag sprang ut på balkongen, äntrade mig ner till et fönster längre inåt byggnaden för att möjligen kunna upptäcka var hon fanns Där såg jag dock henne inte, och rummet var fullt av rök, varför jag miste taga till reträtt samma väg som jag kommit. Så klättrade jag upp på balkongtzket, Där fick jag se en av byns pojkar komma fram vid det ferliga stället, där väggen rasat in. I sina armar bar han Olga, som till Synes var avsvimmad, Han närma- de sig mer och mer det farliga stället. Jag ropade åt honom' men han tycktes inte höra det, Jag ro- pade en gång till men då var det för sent. I ett nu fölla båda ner genom galvet Jag äntrade mig hastigt ner åt det håll, där jag sett dem försvinna. Då såg: jag pojken, som kom krypande TTR TA SATTE Tra AFTER STL 2Na a N TENS | SAGT och SKRIVET” Storhet bestod kanske just I förmågan att förstå begränsningar och att utan att döma accepiera det man inte förstod, Det var ba> ra en sak man kunde ta med sig var man fy dados och det var en smala insik ON Johan P. Marquand.t ” Egendomligt nog ska däremot" förmiddagsklänningen inte vara "en "fantastiskt snäv” korv, Det hade annars erbjudit sig en tack- sam . möjlighet att döpa förmida ut genom ett fönster. Han fi gå, men svimmade och folk kom till som bar bort honom. Jag betänkte mig inte ett ögonblick utan rusade in i rummet och — hoppade ner i det rökfyllda rummet inunder, Jag olidlig smärta i ena höften. Detta brydde jag mig dock inte så myc« ket om utan sökte så fort som möj- ligt finna Olga. Att försöka rädda henne var det enda j jag i det ögon- blicket tänkte på Runt omkring mig sprakade det och brann och bit efter bit av väggen ramlade in, Röken var ogenomtränglig och het- tan kvävande, Jag reste mig till hälften, ramlade omkull, men reste mig ånyo, föll igen och hasade mig sedan krypande fram till ett fön= ster för att inte kvävas av den in- ,|tensiva röken, Där stod jag för ett ögonblick, men så kom ivern på kom ner på sidan och kände en , till frukostkorven, å vilket fall aftonklänningen själv- fallet måste utnämnas till natt. korven, Herr "Fredrik i Aftontidn." | : Vägen ska för det första kröka — en spikrad väg ger den nor- mala människan olustkänslor — och vackra blommor, antingen vi får plocka dem eller bara se på dem, är för vår trivsel mer nöd- vändigt än toppfart. Fram kom- mer vi ju' ändå, fram till vår slutstation, Vi behöver inte ha så förfärligt bråttom att -hela vår sinnen inriktas på själva farten. Mollie Faustman, Filmen har inte något annat de än detta :att och försökte känna mig för. Hettan brände mina händer och mitt an= sikte, röken hotade att kväva mig och ropen irriterade mig, men ån= gesten för min älskade gav mig nya krafter. Så föll jag över någonting. Det var en människa — det var Ol- ga. Jag kröp själv fram till fönstret och någon kom och tog emot henne, Så klev jag själv upp i fönstret, men sedan kunde jag ingenting mer. Allting snurrade runt. Jag hörde ett fruktansvärt brak och jag föll handlöst ner utanför fönstret, där jag blev "liggande. Då jag vaknade till medvetande kände jag mig yr i huvudet och ha- de en olidlig värk i hela kroppen, Jag försökte resa mig men förmåd- de det inte, Min första fråga gällde hur länge jag legat medvetslös, Det var fem timmar, Då frågade jag ef- ter Olga: -- hur var det med hen= ne? Svaret dröjde — som jag tyck- te i en evighet — men så kom det med en huvudskakning' och med en suck: -— Ja, hon blev inte gammal, Hon blev kvävd av röken, Då svimmade jag på nytt och blev liggande länge... länge, När jag åter vaknade tyckte jag att allting fortfarande gick runt och det svartnade för mina ögon. Jag försökte behärska mig och visa mig som en kärl men det ville inte lyc- kas, Jag kände mig sjuk till kropp och själ och en sorgens tid följde. Ja, jag kan gott säga det rent ut; jag blev tidvis en smula konstig, men det gick över så den kan få ett besämt antal per= soner av bägge könen att sätta . sig på ett bestämt antal numre= ' rade platser. . René Clale;' . MJ Heidenstam är fullständigt olist . av arbetarungdomen, säkerligen . av politiska skäl, ty han fick den klicken på sig att vara reaklio= när, Fröding löses märkvärdigt litet, och Selma Lagerlöf betrak- tas med orätt som cn gammal sa- golant, På det :hela inget har skönlitteraturen Ingen ' framträs dande plats inom arbetorbildnin« gen " . Alf Ahlberg, i ” Östergö vb Hellas och... ove, Nazaret «coon "" GÖSTA CARLBERG: nya ' signelsens gissel”. Dikter. Vin= > Jetter ' av författaren. Häftad ' 5: 75, inb. 8: —, LT:s förlag. I Östergötland, Hellas och Naza= ret har Gösta Carlberg sina fästs källa och groningsgrund för hans radox men är i själva verket myc- z ket naturlig för” en andens pilgrim ” ute efter: ”ett öde att bära, en verklighet ett liv till helhet sammandrivet, smärtan kändes inte längre så hätf- tig och jag blev lugnare, Men sorgen satt kvar, Minnet av henne, som jag i ungdomen mer än allt annat älskade, står dock än i dag, trettio år därefter, klart för mig .och trots sorgen glädes jag över att minnet är ljust, Jag min- nes händelsen bättre än om den ti- mat i går, och varför skulle jag in- te minnas detta, som blev mitt livs olycka,. som tog min ljusa tro på livet och mitt vackraste hopp? Jag |. har aldrig kunnat känna mig rik- tigt glad sedan dess, Människorna tycker att jag är underlig och kal- lar mig för enstöring, men jag vet bättre än de flesta vad det vill sä- ga att mista det käraste man ägt, Nu har jag förlorat tron på det lju- sa här i livet. Man må kalla mig fatalist, men jag trör att allt som sker är förutbestämt av em högre makt och jag har försökt. att inte vanhelga dens minne, som skänkte mitt ' fattiga liv. dess få lyckliga stunder, Inte för allt i världen ville jag mista minnet av den enda som- marens lycka... Så slutar Juja sin berättelse om sitt förflutna och ban böjer sakta på huvudet. ed . Han gråter... . . - Grop åt andra nor, Beatrice Pearson, fick ett egen- domligt intryck av Hollywood, då hon började arbetet' i sin första film, en kriminalhistoria, rapporte- rag från Hollywood, Sminkningsex.- perten gav henne en grop i hakan. då : ban 1a hennes make, up Äör filmrollen, 7 > + Beatrice protesterade, men smink- kören ville inte ge sig. Gropen var så söt, tyckte han, Studioledningen tillkallades, förhör anställdes, och sminkörer tillstod till sist att han var kär i en flicka, som hade grop i' hakan! Nu har man vidtagit åtgärder för att inte alla skådespelerskor i stu- dion skall få grop i hakan, :: -.En av New York-teaterng stjär- + Av Din väl 1: Välsignelsen och ra "faller 1 lika delar över den kämpande an- den: ”Vår glädje bära vi i kalk av nöd”, och för.den nödens smärta, som "innesluter hoppets glädje, har skalden funnit ett fint uttryck: Nu nytänd Hejonstjärna gätnårar de herdara grotta Cd, en moder sin son till ro. Men dammen sprängs mot mörkrets fors, i dunklet gråter modern under 802 nens kors, ' Och så här upplever skalden 'det döda men ändå förunderligt levan- de Hellas; Man känner hur: Brustna pelare växte "" i minnenas ljug, stenstjälkar, täfflade stammar : slogo ut i dorisk blom, Med flöjt och kithara öde "ord ur heliga rullar, nödvändig färdekost : åt släkte efter släkte på vandringen mot slutets - stupande trappor. "Fill samlingens fem avdelningar har Carlberg själv gjort vinjetter liksom den utsökta omslagsbilden: ir glasmålningsstil, : + ” Har ni bört historien om villa - ägaren, som bad sin granne att få låna en bok, en deckare ? fa — Gärna det, sa grannen, men du måste sitta här och lisa den, eftersom jag av princip inte låter : någon av mina böcker lämna huset, =. ", Några dar ' senare sände mans nen . med principerna sin pojke ” fill grannen som ville låna boken med budet: = ocev ve set” — FParpa hälsar och frågar om ' han kan få låna gräsklipparen, - "a Så gärna, få gärna, löd sva- ret, men hälsa pappa att jag av princip "inte ' låter gräsklipparen komma utanför grinden, så han får lov att konsma hit och använ : da den på mån gräsmatta . kraft användes' till och alla våra ” punkter. De är också inspirations« . . nya dikter i samlingen "Välsignel« sens gissel”. Titeln låter som en på= ;; .' '".— Konstigt, Jag tycker att den här - tendkrämen snrakar som raktvålen luktar! < också på plöjningen. Det.var in 4 - få > , H 4 - C . ie bl a - I . , AKA la laasar aa NEFIFETE PVE A NESTTYTETERE Mod öÄkt sad rg btliån nam dfn du rån Ån - RARADADN AMADA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.