"och rvattenfyllda hjulspår "KATASTROF I DANSSALEN "och jag närde -ett';vilt .hopp ätt ” ingen skulle 'upptäcka mig. Men . ga århundraden sedan bestämde s EAHOLYS TIDNING pe » Dagens nama: : vä. / "JENNY, . | Solen går upp kl.”6.28 och ned kl. 17.31.3 .c . AR ek RR KR Mn $ i Morgondagens namn: ve 53 BIRGITTA. 00: ": Solen går upp kl. 6.30 och ned kl. 17.28.0050. : ot fälbeeka Om hösten 2: Om hösten när man tar avsked" Om hösten när ella grindar står ” Öppna mot meningslösa, hagar där "overkliga .svampar ruttnar" ' är. på Vv väg Lil, . force till intet, och en snigel är på väg en trasig fjäril är på väg Ull intet som” ör” en avblommad rös ala RN dé; mi eb idee sned t hata och fulaste, "(GUNNAR EKELÖF): ; berättas histoörter "gom; har" samband med 'melo- dier 'öch ån uhg dam har den- "nä hemska upblevelse att kom- 2 LV: Dana TIDNINGSFLICKA. "Esther Willi- ems är inte bara hela världens lil- la badflicka, nu har hon nyss bli- vit vald til ”Miss Newsprint”. Det hände sedan tidningsstatistiken ut- forskat att lilla Esther var den som ftast haft sin bild på tidningarnas ortsidor och därmed bidragit. till ökade upplagor. — Här sitter Esther dh klipper senaste nytt om sig Höstbrev från'skogs- 527 bygden | " Bäden är nu I gad, men den blev långt ifrån välbärgad på grund 2 det besvärliga: vädret, . Någon östråg har ännu ej såtts, utan man är i stället i föll färd med att ploc- ka upp potatisén ur jorden, Den tycks lämna en god skörd i år både kvalitativt och kvantitativt, om man frånset amerikansk potatis och andra tidiga sorter, som i viss mån angripits av; röta De äldre, min- dre givande sorterna, såsom Wolt- man och Up to. date; ha helt eller idelvis. ersatts med nyare, såsom Acke seger, Majesstic och King Éd- ivard, vilka samtliga lämna god av- 'kastning,. . =, nano ty +, Plockningen, som tills för några år ' sedan " uteslutände varit ett ;”handarbéte”,; börjar hu av kända Orsaker! ske med. tillhjälp äv po- "ma "medi: !ö ri vå Det var'en kongr idag på Gillet för någrä” år sedan. .' Jag |' var Bara '"sjutoh'&r' och 'hörde' så- lex I” dö allra yngstä”damer- na,” Ifter ' middagen "Blev detå: . dang,-' och jag var yr av förvän- tan: Dansa" var vär det roligaste som fanns! Och musiken spelade upp ”An der'schönen blauen Do- 'nau”, Jag dahsade med en siriig herre, som komplimenterade mig för att jag verkligen kunde dan- sa vals, det år inte många unga flickor som kan det nu för tiden, upplyste han. Jag :1og. glädjestrå: lande, men leendet frös på mina läppar, ty o fasa, det kändes såå: besynnerligt 'osdkert” Kring" fmnid- jan. Resårbandet:i byxorna hade gått "sönder: och 'dessa dalade nu raskt till golvet! > I min för- | tvivlän gjorde jag några unde liga skutt för att komma ur öch bort - från det penahå plagget, min farbroderlige "danspartner märkte förstås att något var på tok, sänkte blicken till mina föt- tdr och fattade genast situatio- nen, > ! Sån 0 Btt ' ögonblick, sade han, fröken har tappat sin näsduk, . ' : Och han böjde sig ner, tog upp det spetsprydda föremålet. och "räckte - mig idet med 'ett' artigt småleende. re TR — Tack —-—- tack! stammade jag och stoppade :ned den för- menta näsduken i: min” handväs- Sedan dess! kan jag inte 'höra ”An der schönen" utan att få on otäck "känsla ' av att jag på "att tappa byxorna” IDIOTI 'OM ETT BERG. En japansk kvinna, Hisao Ha- ” shimoto, "Har: två "gånger nyligen försökt trotsa ett tusenårigt för- bud för kvinnör att' klättra up för. det "heliga ” buddistberget Nara Omine,"u,floleeie er Bäda : gångerna har vreägade män tvingat henne ner igen in- nan hon nådde toppen. För mån- . gamla "munkar ” att kvinhörna inte fick klättra” uppför - berget |. emedan de var. orena, - + , en. krona, medan den vid sekel- ör matpotatis, en för. utsäde och kiner, och av allt att döma torde det i 'en icke allt= för, avlägsen framtid bliva fallet; alt varje bonde häruppe i skogs- bygden. ensam -éller i bolag kom- mer att äga:en dylik maskin; :; På den tiden, då det ännu, var gott .om' manuell arbetskraft vid jordbruket, var de ingen svårighet för en bonde att få tag i så många potatisplockare, som" han behövde för att på kortast möjliga tid taga upp den, önskönt dagspengen war Tinga, På' 1920-talet var daglönen skiftet stannade vid 35 öre. för. ätt på 1890-talet endast. vara. 8 skil- ling pr man och dag, u Det har berättats, att vid .sist= imnda' tid kom plockaren i dag- gryningen till stället ifråga, så att han efter spisad frukost hann sätta igång med arbetet, när det blivit Il dager; för att sedan med nöd- 'vändiga. uppehåll fortsätta: därmed till : mörkrets inbrott. Förr bruka- de plockarna dela upp sig -i'Iag, vilka kallades korgalag, Helst skul- ke det vara tre i varje. Lager hade cd re korgar att kasta potatisen i; en n för foderpotatis, På den tiden, å man inte körde upp fårorna med ärder utan helt och hållet fick lita il hackan, hade man i laget gär- va två fåror var, om man var kom- tent i arbetet — annars 'en — a behövde man inte 'stå så tätt, är man arbetade. I många” pota- island var det emeliertia hårt och vårt att hacka, och för.etl 30-tal r sedan insåg man fördelen av att öra upp fårorna med årder, Det- i åstadkom att jorden ' blév myc, et lösare att hacka, vilket givet- is påskyndade arbetet i hög, grad. > För att få så rena fåror som möj- igt rycktes blasten upp och fördes rt, innan man körde upp, pota- isen, och, för att: den ena fåran te skulle gå ihop med den an= 'a, tog man varannan fåra, :s I: Allt eftersom man hann fram till korgarna, flyttades dessa fram ett tycke, och när någon av dem var ull, tömdes den; matpotatisen i en ill landet utkörd vagn, de övriga säckar, ” Fr fs > "Arbetsfolket utgjordes 'av kvin- or. och skolbarn från torpställena, om det ännu fanns gott :om. vid enna, tid, - medan "bonden själv övervakade .. em potatisen, . . An + Man var merendeis flitig i arbes tet, för :det ahsågs som”en 'chikan fu inte hinna med, och husbonden tällde nog gärna om, ait det fanns hågon, som drev. arbetet. Det blev Itså inte mycken tid till att räta 'yggen annat än vid måltiderna, av ilka kaffet serverades på arbets- latsen, såvida denna inte var nä- ra gården, arbetet och" forslade |. MEIRNTES ENAT UE NEN mkr: SCMRTSTIOEN t - — Jag vill! stryka ' under, att FN inte i sig självt är ett vade- mecum, Det har ingen magisk " kraft i sig själv, i Men det tillhan- dahåller en organisatorisk, appa- raf, om medlemsstaferna vilt an-« vända den, som kan tjäna till att "utjämna meningsskiljaktigheter och finna lösningar, — — — En stradivarius är ingenting annat är . en samling träbitar och litet se- - nor och fernissa. Det skall vara ' en iker till att få hb. i ur den. Men om spelmannen är , en klåpare, så tjänar det ingenting till att skylla på instromentet — -allra minst är .det någon mening att slå det i stycken... ”. oe ” Sir Ålexander,.Cadogan Men mina herrar! ' Nedför nac-' ken och nedför rockkragen ring- ' lar sig, på en: del av er;'simå be-' hågsjuka Iockar.' Ibland ser man'. - hur tofsar och testar motsträvigt : söker sig ned under 'den nystärka > ta skjortkragen ” och sfutar gud - Vet var.” I öron och näst har ni ofta -hela buskage. . vals : Ins jen stockholmstidning .- Hur mycket varmvatien : behövs i -eft hushåll? Som en kompromiss mellan! huss' arnas önskemål och de syn= punkter som bränslekommissionen . och fastighetsägarna måste: anläg= Ba på "varmvattenfrågan har. dét nu beslutats, att vi ska få två varmvat-.. tenperioaér pr månad, och att varje period ekail räcka fyra dagar, Dess. utom blir dot extra tilldelning fyra dagar vid jul, >. : Perioderna har bestämts till 1-4" och 20—23 oktober, 9—12 och 25— 28 november, 9-—12 och 20-27 de- ' cember; Sammanlagt 28 dagar kom. mer vi alltså -att-ha varmvatten i kranarna den tid. som återstår 'av' det här året, =: i Molde ' Tillgång till varmvatten betyder" en oerhörd lättnad vid skötseln av” ett hem och för den personliga hy- gienen. ' Säkert kommer husmöd- farna att förlägga så många varrn- : vattenkrävande arbeten som möj- - ligt till de. fastslagna dagärna,' vil- ket ju också är avsikten med dem. : (en... bränslesituationen är sådan, att en enträgen :vädjan samtidigt måste = riktas « till ; alla hem med varmvatten att spara på det- ta i möjligaste mån, Annars kan-' ske vi inte ens får behåla de nu givna: förmånerna, när vi kommer" på andra sidan jul, = oc En. undersökning "vintern 1940— ' 4l visade en förbrukning av om-: kring 60 1'per dag och person de tider varmvatten fanns, Sådan åt- gång får det inte bli nu, Enligt be- räkningar, 'gjorda' :på . Hemmens Forskningsinstitut skulle ett. fem . personers hushåll inte:behöva göra av med mer än 100 1 vatten per dag, — alltså 20 I per person — ba- . deniinte inräknade, Det går åt cir- ka bo 1. 40—50-gradigt vatten per dag till disk, 25 I 40-gradigt vatten - till personlig hygien och 175 1 60— 80-gradigt vatten till veckotvätten, Detta är minimum, men det är vad vi måste klara oss med nu. Någon större svårighet bör det heller in-' te . bereda att hushålla "med den mängden, . Har man bara tillräck- ligt varmt diskvatten joch lämpligt diskmedel, går det ; utmärkt att skölja i kallt vatten, I all synner- het om man har diskhylla, där glas och porslin kan 'självtorka, I fråga om tvätten är 'det ju så; att. man helst. vill. ha det första sköljvattnet . ganska varmt, Men mängden ' skall här ivara knappt tilltagen, så att det blir ett slags ”efterlut”, Till den går inte myc- ket vatten åt, och de andra 'skölj- ringarna. göres lika bra i kallt vat- ten. Undantag utgör ylle, till vil- két allt vatten bör ha samma tem- peratur. "Men det skall bara” vara handvarmt, . varför åtgången! inte heller här blir stor. + ooo os Badvattnet "är kanske det,: som man i tanklöshet slösar inest med, Många föredrar. att fylla badkaret . till 4 femtedelår, men. det går lika ' bra. att, håll sig ren, om man ba- ' ra tappar i-våtten till två femti delar, 2.00 fv : ed ' Anna-Lisa. Lyberg” >”. hästen. lika. högt, Ella satt inne och hade tråkigt. Fast non bott ett halvår i staden Fände hon ingen som. hon kunde ” Bå ut och gå med en sådan här vacker söndagseHermiddag, och att gå ensam hade hon hunnit att trött- na på. Tur fick hon väl sägas ha haft som råkat få en så trevlig bo- stad — rum med kokvrå 1 fjärde våningen och med utsikt mot gatan . — och visst var hon glad åt sitt lilla hem, men det uppvägde inte alltid den ensamhet som den tyck- tes vara” dömd till som kommer .- söm. främling till: storstaden, /,- Hon var säkerligen inte. ensam inte bara kvinnorna som fick gå ensamma, I samma hus som hon .. själv bodde en ung mar som hon ibland mötte i trappan och nickade . åt;roch han -var. av allt att döma « lika ensam i staden som hon själv. Hon: hade--också växlat- några ord . med honom — vid ett tillfälle ha- « de han låst upp porten för henne då hon. glömt sin portnyckel, och . en 'anhan gång hade han frågat ' henne" var församlingens pastors- '” expetlition låg, Han hade då talat - en -uppsvensk dialekt och helt sä- ” kert:ivar, Bån också en inflyttad > dandsortsbo, Men. fast -han :kanske plågades av ensamheten. lika myc- ket som hon själv, så var det ju fördenskull inte säkert att han pre- cis längtade efter hennes. sällskap, Det variäåtminstose : vad Ella sade sig själv, därför att hon var, alltför blyg för ett närmande, Hon rod- nade så fort hon skulle tilltala en ' främmande "man, voch den unge » ' landsortsbon tycktes lida av samma åkomina,;: De båda gånger: hon 'rå- kat. byta några ord med honom hade han varit röd ända ut på ör- snibbarna, och-det hade. givetvis inte minskat hennes egen förlägen= i - fan omkruka n: Novell av HÄNS AHLIN — kan i hu dem båda med sina bästa koppar och de äkta silverskedarna, «ee = — En sådan tur att jag fick kru- när han satt vd kaffebordet, — Ja, jag menar att det inte .var-någon annan, skyndade han sig att till- lägga och rodnade ännu värre, ” nare skalle — nej, inte så ....men le någon som blivit rasande och ringt om att få gå allena, Och det var|efte; te : — Och nu rär ödet velat att det skulle bli jag, så tycker jag att vi bör fortsätta bekantskapen — jag heter Sture, sade han blossande röd och räckte fram sin hand, Garbo lever inte på . stor fot . Greta Garbo it "nyligen "middag På Hollywoods berömda kinesre= staurang, Ming Room, Hon var en=- sam, vilket inte förvånade de and- ”|T2 gästerna, Men att hon åt med De misstag Mu förledas un nas pinnar — och tydligen utan svårig-) vå salta v av hans huvud i'gasbinda. Samtidigt |het — väckte däremot uppmärk« gra Som den Vin tv 9 - jdesn satte hon på kaffe och dukade för | samhet ' vinst vi skörda ges t HRESENN >» På: tal. om Garbo påpekar. on känd skoatist att ingen numera kan göra siy lustig över hennes fötters storlek. De var ju legend. riska på sin tid, men numera har den . amerikanska kvinnans fötter blivit . minst två. nummer större. Det är de lågklackade; ”tåöppnade” ) Jat, som 2 då. md detta. i. förening med det ökade|l - bom överdriven försiktighet, —, a » >» Thornton Wilder, Inter, lismea är nödvi dig såsom nationalismens full= komning, De ivå äro lika inbörs des som Friheten och lagen, : :.. - - "+ Ramsey. Mulr,'- ivutet! sade hah spontant me — Ja, det tycker jag också, sva- |! kvinnointresset för sport, vilket Att dö I radio tillhör otvivel.: rade Ella och rodnade nu”även|medfört en förstoring och förstärk-| "Ktigt stötestenarna inom skådes , hon. — Ja, jag menade att det ning av. kvi ob spelark se böt kunde ju ha varit någon med tun- | Många av USA:s mest kända skön-| «. så se ev Karin Schulte heter har — påstår samme skospe- cialist — skonummer upp till ett > Det vore ett svårt för. par och fyrtio. Så att bredvid dem sort för. hr . Ohli m nå; i T polis, > nn . k d ">. ofter sig Garbo som en veritabel fprena a ÄgOR hittade på att + Den un; ask! . a FE EMTRET pl a inslämmande. en nickade ivrigt | askunge, : : för varje friförsamling i riket, +: VG MP... Många .av' deltagarna kom. dis ' rekt från militärtjänstgöring,' och de var ganska rädda, att Ye drabs » bats för mycket av exerciyens alls Kärleken är alltid ung Det senaste beviset härför läm-|. nas av 100-åringen Antonio Pelli- can, som på onsdagen gifte sig med 63-åriga änkefru Caterina Gattuso, meddelas från Reggio i Calabrien. när skyldighet som levd gen de h munerna tedragarn; med den mannen vär nog inte att tänka på, konstaterade Ella med en suck, ty med undantag av'rodna- den hade. han gjort ett mycket , sympatiskt intryck på henne, .. - Ella: suckade - ännu en 'gång när hon tänkte på vilka murar som :. kofivenansen "rest ' mellan: männi- skorna och öppnade fönstret för att ändå: få en liten: samhörighet med de -flanerånde nere på gatan. Ett ' par blomkrukor stodo i.vägen när hon "skulle luta. sig ut en smula för att hon-skulle kunna se längre ned: på: gatan, och -då hon skulle » beflytta uädan' dem råkade hon täppa "den minsta krukan med ett lovan= de skott äv en'flitiga Lisa, Krukan ; föll 'mot- fönsterposten och ”stud= ” sade"därifrån it gönom fönstrét, -- >” "Ella följde .förskräckt krukans » färd ned. mot' gatan. Det var: en hel; del ;: människor därnere, och ';- Ella vågade. helt enkelt inte se "efter. om någon fick 'den. i huvu- det eller inte, Blundande ' fick: hon > hastigt >: igen Fönstret ' och sjönk . sedan fullkomligt förlamad ned på "En stol. Hon väntade att höra skrik och rop nedifrån gatan och ambu- « lahsens siréntjut, Och sedan skulle väl polisen , komma och ringa på hennes dörr och ta henne med till ett: pinsamt 1 förhör på polissta= -Vonens 3 sova sespart + Vad straff kinde' hon fåjrtro? +" Det var ju inte med vett och vilja "hon khuffat ned blomkrukan, Meh Erov, vårdslöshet ' taxerades vi: Då ringde'det' plötsligt" på dö: - ren. Mycket lätt och försynt, men - Ella? flög ändå "upp. från stolen. IPolisen!: var .- hennes första :tan= i ke: Men: här: vär inge Häastigt. borstade hon ill Fick” öch öppnade, 26.4 "Det var den unge mannen i sam: SS ma' trappuppgång 'som stod därute, | tödare i ansiktet, än vanligt, "- i: — Jag ringde på för att tala om = att.det bara-var jag som. fick kru- + kan, i huvudet, sade han fort och , Md en suck äv lättnad, : io. 2 "Ja, instämde den unge man» " nen glädjestrålandi NM man alltid att tala om, > På detta Plockare i den gamla: goda tiden hålla på! från gård till gård under ett par veckors tidi både vackert och dåligt (väder, medan hans egna Potatis, mången gång fick vänta på blev klockare, varför de inte alltid - ES Trots det hårda arbetet var stäm-$ Hisao ansåg att förbudet bör upphävas i dessa 'demokratiens dagar. De "män som” tving sätt kubde: en-potatis- 7 ningen tämligen god, 1y'n-eot hann | I. oo Men ni blöder jul sade Ella förskräckt." Från "ett ganska fult ; kår i hårfästetsipptade blod fråm, 'Ni måste kölmma: med in så jag "får förbinda ers gor. re ec "Det är inget farligt, jag har så gott läkekött, försäkrade deni unge mannen men följde det oak- I tat beredvilligt. med henne in. Ella värmde 'våtten och tvättade såret ; rent vårefter hon vecklade in hela ål den, om orten. så ”jvälkomna i samhället, Detta: visar inte minst beslutet om barnbidra- gen som tier, ;:. tid. terna på världen. "' kasta sig j. |rande barn sådan fön för arbetet att de kan spara något för sin egen na. de inte. '. Nu skilliga an: I LIVER INTE PÅ DEN tiden te kom inflyttande' folk till. kom- munéh som hade för många barn, . Fattigdomen var, ”förklarligt nog, ofta . stor i de. barnrika familjerna helst-hos lantarbetare och torpare träda 'emellan med hjälp, och skat- blev för hög, uta Numera är kommunerna . glada, många. barn, skolformer och fler arbetsföra” på ct «'En del : nog över att de inte fick någon |; : +. hjälp 'när deras barn var små. |: : Skoltiden var ju inte. så lång. då och föräldrarna hade mer hjälp av barnen i: hemnet, . Det. uppvägde väl i hågon mån barnbidrag; Men vi. måste också länka / gamla förr i: världen” inte. hade folkpension, De fick sitta på. un- dantag och svälta sig fram . under svåra . förhållanden, om ' de som självägande . haft, det ganska bra, Det var ont om pen- garna, :Jag tror inte att nutidens gamla vill: byta med dem. Och så tycker jag att vi kan kvittera jämnt mellan de gamla och unga i vår Samhället . sörjer för båda par- det ju de gamlas skyldighet att blev för gamla att göra någon nyt- ta, Den tiden vill vi inte ha till- MI va - + Ne baka, ” sd Ä . -i Men .det kan nog hända även nu alt. kömmunalpampar som lever i förgången tid tycker att det fjäs- kas för mycket med ungdomen och att den får allt på en bricka, Så väl är 'det inte, åtminstone på lands- bygden, Där har man svåra ung- domsproblem just därför. att många Jlanthem inte kan betala hemmava- "själva ” blir ' pensiorismässiga, |. i | Man kunde nog önska sig en jord-1"" : brukarepension som” gjorde det möjligt :' för -jordbrukåren att dra |sig tillbaka redan i sextioårsåldern doch lämna plats för de yngre, ket skulle vara vunnet då, några andra yrkeskurser finns. det tingens. yrkesundervisning få kur- ser i räkning, svenska, maskintek- nik,. matlagning, sömnad - En del kommuner gör nå Srep och tryckte den medi Pejlicano är född den 9 decum-| "Änna fördunkling, .n oo vec. Värme, oas do er te L ber 1848. RN . Testande vid Chalmers! . SS . > När den, till vilken man talar, icke förstår en, och den, som ta= » lar icke förslår sig själv, . så är det metafysik, + ta FM OA, de gdom och kommunalpolitik er äre SA NR ns SS Voltaire,: 3 Av MÄRTA: LEIJON 0. tese flög 0 8 Völtlreev AV Anspråkea stiger, Vad som .vat trevligt omoraliskt i går, är kan« 'ske trist 'morallskt i dag, oc” set Levi Petrus I Dagen! -' oc Danska moderfattyg : > iFladenfisket =. Vid årets ladehsilliske hur dans= karna satt in motorfortyg för sina =" båtar som bedrivit sillfiske på Fla= dengrund, De har wtvänt ett uts; rangerat .:-passagerarefartyg - ”Asta ' rea”: som moltagit fångsterna från sju fiskebåtar, Farlyget' har värlt « [stationerat ute ' vid Fladengrund 1 fn haft eh besättning på 40 man - .'» för att hjälpa de unga till så 'god yrkesundervisning . som möjligt, Men andra kommuner förbjuder fortfarande ungdomen till och med att använda skolsalarna för studie- irkel + + Somliga . lämnar anslag till bibliotek och stu= dieciklar, andra :anser att. det-är onödiga utgifter, - Vill, ungdomen 'skaffa sig'sam- lingslokal på egen hand får de på samliga platser allt stöd som går alt få medan på andra håll allt gö- res för att resa stenar i deras väg, Man. glömmer där att vill man ha ungdomen kvar bör. man, visa den sådan uppskattning att den känner sig hemma i hembygden, , : ' kommunalpamparna ' hade t att se till så ätt det in- fe vid svältgränsen: antin- un ade. barn eller inte. Kom- : måste - ofta: nödtorftigt Se kite a > knotade ” om - skatten arbelv !e: på den'rena landsbygs ' det kommer familjer med Det betyder bättre om tillvaratagit den slil som fis kebålarna fångat, Genom detta ara ,. angemang — har' väldiga mängder . rivmedel inbesparats, genom" alt Jäiskebåtarna icke behövt gå henv | till Danmark då de erhållit full last utan endast gått upp till ino=, derfartyget "och "lossat samt -ome=- delbart tagit itu med fisket på nytt. Årets resultat av fladensillfisket betecknad dock,- liksom för: Sve= ! N : N ox | riges' del, såsom ganska svagt, bes ' det av kraftledningar : Sovjetunio roende på det blåsiga vädret söm nen? -övergett- koppartråden- acl vari ådand; . lisket övergått "till aluminfum;' +; 1: > | Varit , rådande, . varigenom ” I Vår stockholmsredaktion har vänt sig till Statens: vattenfallsverk för att få veta huruvida man i Sverige haft tillfälle att pröva aluminium- tråd ' och - vilka erfarenheter man har' av detta material, > oc FÖL Vi har i mycket stor utsträck- ding använt oss av aluminiumtråd vid kraftledningsbyggen, framhåller ingenjör K. Thorsson i Linje- byrån, De första försöken med alu- miniumtråd gjordes här för om- kring tio år sedan, För oss är det följaktligen ingen nyhet. ” Våra erfarenhete: äro i stort sett goda. Materialet är ju tämligen lätt i jämförelse med koppartråden, men man kan knappast säga att det har saråma hållfasthet som den senare. Därför måste aluminiumtråden all- tid innehålla; en. kärna av ståltråd, I, hur:;'stor : omfattning aluminium- tråd kommit - till användning vid svenska kraftledningsbyggen har jag inga exakta siffror på, men det rör sig” säkerligen om, åtskilliga tiotal mil. Från det byggnad va- rände krafiverket vid Harsprånget kommer: kraften sålunda att trans- porteras . per. aluminiumtråd,. ; Den sammanlagda . längden på dessa :li- nor-Uppgår till-570 milj: of» : Aluminium-tråd. a ": ersätter koppar i". ” krafttedningarna ;' Enligt en uppgift i en Riga-tid- ning har man nu vid framdragan- "småningom. "Barnen är omfattades av':alla par- äldre personer kverulerar a på att:de nn ” icke kuniat bedrivas så intensivt, Att använda moderfartyg' liven för Sveriges fiskare gom "' bedriver fiske på dessa avlägsna vatten Vvo= re. väl något att tänka på, Genom ert dylik anordning skulle fiskeflot= tans kapacitet» kunna -ulnyttas I betydligt större omfattning, då fis= :, ke även kunde bedrivas under tid som . nu åtgår för såväl ut- som hemfärd, och dessutom 1 vårt an- strängda ” valutaläge, dyrbar olja kunde sparas, Detta vore väl en =, betydelsefull sak för Svenska väst=> ; : kustfiskarnas centralförbund-att ta : itu med? | , till och med ett annat'sätt än förr i I allra äldsta” tid var utför en ättestupa när de FN-dokument säljas på svarta” börsen "Förenta Nationernas ;officiella do= = > kument, som på grund av sparsam= : hetsskäl tryckes och distribuerag 1. - ytterst begränsade upplagor, har nu dykt upp på svarta börsen å Paris, "+ där goda priser. noteras på dessa sällsynta papper, a : . Detta är ett bevis så gott som ' något på fransmännens stora in- '” tresse: för FN och dess arbete. De =. nu;pågående FN-förhandlingatna 1' Palais' de Chaillot följes med spänt intresse av-den -politiskt. initierade franska allmänheten och det är tyd= ”fHigt, att många fransmän gärna vill «I ha - officiella: FN-dokument som :': stöd för sina-yttrår.den i de livliga ' och"-ofta förekomrmande politiska årdar , till. barnen innan å gle Myc- i a en ; Men kommunerna” kän gö diskussionerna man och man emel« ” del för ungdomen som på många Jan, - : ; v håll inte blir gjort. Vi har exem" Öh MM . er oe, pelvis i de flesta län inte plats för |' ? An - : mer än en pojke från var socken ATHEN: Tjugoen höga officerare, om. året i lantmannaskolan. . Och som anses ha varit kommunister, ; har berövats sin . militära rang, Bland dem befinner sig generalmas jor Seraphis, tidigare överbefälha« vare för vänsterorganisationen Elas och HKandakas, medlem 1 Elas. centrals ttskott, Av de övriga var två ge+ neraler och fyra överstar, ., oe kan man genom lands- on 0 Mt MV GAkr - -— Nu tar du, inga :omvägar, utan far direkt till månen och tillbaka igent: «cr 2 . äve ne Pa abe samt: åt- dra saker,... "v sitt bästa henne ned svarade: ”Inte"ens des mokratien gör kvinnorna rensa.” FOP HAT sno FA | T. O) — gar: - ' Energi och handlingskraft för- enas hos honom med klokhet och en -- mycket. rik erfarenhet från trupptjänst 3 en utväg ur detta: att ge bön- derna bättre betalt utan att sam- tidigt övriga befolkningsagrupper får trissa upp sina löner. En höjf- ning av mjölkpriset med ett öre fred och krig.... Sin samtidigt med övertagande av befälet över armén utfärdade dagorder slutar han med parollen: Vi skall aldrig .- OHCK-. ge 088. Det är i den andan alla ”IDen nye cheten : för grmén, generallöjtn. Carl August Ehren- svärd, har länge stått i främsta rummet . bland våra militärer, skriver Norrköpings idnin FETVESS STU TE VTTETTETETTYFSTOTEEUSTIVTIVITITVITITETTTTISYTYTVEN litern, det spelar en stör roll för ' bönderna, .. men vad gör det en person som dricker en halv liter mjölk om dan? En liten böjning av jordbrukspriserna skulle min- sann inte ha den förfärliga inver- so or ns en cc kan på eV de Inte lyckligt : Kungliga propositionen 288 ger|många tror. Det är inte lyc! en "mycket klar bild av olika jatt-en grupp I samhället får stå folkgruppers inkomstläge, säger |tillbaka för de andra. Man får unkten = Jinom armén. skall verka, det-är å «2 dj den andan, som skall besjäla för- svaret... som helhet, om ofreden kommer och landet angrips.. . - - Ett starkt, ansett försvar be- varar bäst freden At :vårt land or ee gar (h) och tillfo- nn han, och trots att bönderna upp-|också hålla i minnet, att bönder- nått betydande förbättringar ärijna är de största förbrukarna KM dock svalget mellan dem och den ins pr ! övriga befolkningen ännu större lär til industrins bästa om derås nu är. före 1943. De finns bara ]!köpkraft är stor, . oo -- ses se eMlijerg IR RICE MR LV A Et TER RS och - stabstjänst i sta 3 Nol FITFSTFSTSFEFFSFEFCESTTSTIFTEITETTEI SO SvT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.