vr "ju nn Eörängen den ? oktober 1948 "', EKHOLMS TIDNING. "Solen" går upp kl 635 och ned kl. 17.23." " ot , Morgondagens namn: : HELMER. Solen går upp kl. 6. 37 och ned kl: 17.20 : Solen går upp kl. 6. 39 och ned kl. ATA 18." i : nalkas, ID och smular solens sista barn till oo 0 stoft inn så ät mig känna,” medan blodet LYCKLIGT: VALFÖRLOPP. > Sedan den Politiska ”Jidetlighe- ten något lugnat ned sig efter det stora ”vålslaget, har Grönkö- pings Veckoblad hänvänt sig till samtliga partiledare i staden. med |; en ; förfrågan. cm geras syn På det. han är mycket op imistisk rörande "partiets framtid; Tappa” kit någon procent, vilket är! storartat . resultat” om” man "på tänker att vi "Haft en ”så' kärv . linje, säger herr B. och” bjuder på en ”middagscigarr... - "+ Vår. framgång är "ju a komligt obegriplig, "utropar herr folkpartiordf, . : härstädes -' herr folkmag. Hagwald: Visserligen |: sitter den "gamla regeringen od stört 'sett alltjämt kvar i högsäs tet, men kan detta, icke” grumsa, (Herr sötmän' it segerpokalen, ;: mag. HH. "ber: : sistanämnda vis endast” innehåller. lingon! rus). : För: böndeförbundets del var Jet sen, stor framgång," svar rar 'vår” ortå ”aktade" herr. bonde. hövding och. riksdagsman hem. äg, J. Krökén i Kröken och cite- rar def kända rde De personliga som, är det”. högsta i historien. — vad betyder häremot några Törstsiffrort NS vi vant valet trots olkpar- tiets ;! med anledning av den kända hi- storien -med > herr riksdagsman Molander i Kungl, huvudstaden, besvarar herr socialdemokraten, |. drätselchefen och . finsnickaren |, Joel Eriksson vär fråga. Vi sitta alltjämt fasta i sadeln såväl här i staden som, i landet i sin helhet och hetspropagandan har fått det svar den förtjänade, betonar herr E, Stutligen ha vi även vänt oss till kommunistchefen, her? £. för- rädaren 'H, Peterzohn, som. för- klarar sig mycket nöjd med 're> sultatet. Visserligen sjönk röst- siffrorna i staden från tio. till fem, men är det bara bra att bli av med de tveksamma, säger hr P.,, som betonar det man nu i stället 'skall gå in för en mera direkt revolutionär och kominfor- mad -. politik, vilken kan vinna massans förtroende. ve Valet I Grönköping. gick sålun- da lyckligt för ala. parter, och är från valdagen :ytterligare. en- dåst att notera, det vär. stads vördade ' tldsta, Liljedottér, även denna gång var den äldste röstanden, Hon infana sig i god tid i sin. rullstol och be” gärde att få en röstsedel med herr Professor, Bertil Ohlin på. Då hon upplystes det någon. så- dan icke stod att få härstädes tog "Hon i”stället högerns med herr >godsäg.- Brylén & främsta ; . [ misstag, fröken” Sophie ]” 1 - - i "Potätisplockningen är en re- markabel händelse inte bara för jordbrukarna utan även för hela folket, Då bärgas en 1 viktig del av daglig föda åt oss alla, oavsett vad yrke och när | ringsfång -vi-ägnar,-oss åt. Ja, det plockas "potatis t. o. m. åt dem, som inte ägnar sig åt nå- got arbete alls och vars starka armar skulle "behövas" inte . | minst . under : potatisplocknin" gen.. - Men nu börjar väl” det vik- tiga arbetét att ta upp potatis "7 att närma sig sitt slut för den bär gången; En underlig" pota” tisknöl/ ”har visats upp på te- daktioneril Den har plockats på lantbrukare Ernst Perssons gård i Fladalt i Våxtorp." Det märkliga med den:knölen är att den ser ut som en männi: ska. Den har huvud, bröstkorg och . små ' missbildade ' armar. cv Egentligen ”. vår det meningen, att en bild av den kuriösa. krö” len ' skulle :' Ha illustrerat den här: spalten 'i dag. Men ett lic tet missöde lade hinder i vär Igen härför. : ts FE Vår. vän örfattaren J. ”Anker- Paulsen ' har > skickat oss ett vänligt bröv, vari han påpekat, att det inte är alldeles riktigt att säga att han är ' en dansk författare, vilket "vi gjort vid ett” "tidigare tillfälle. Jag är norsk-dansk, skriver” han. Vi ber att få korrigera vårt Hr: Anker-Paulsen håller ju till en del i Sverige också, så det mest korrekta är kanske "att: säga att han är Iskandinavisk :”Den' närmaste anledningen till hans "brev till”ogs var den animerade diskussionen i LT:s spalter: om ' hur namnet, Lofu- fjorden uppkommit. 'På annat ställe i dagens tidning, finns en” ärd artikel. om bebyggelsen i. södra Halland. : Apropå det, Åhur - har smeknamnet på La holm, Laputa,” uppkommit? Är det spanska kanske? Och”: det i så fall skrivas La Puta? Har ..det något "med latinets I putus (liten »gösse) - att. göra? 'Är det spanska, 'så är det en feminin form, och då betyder det kanske Lilla Flickan. . 1.3 fall är det j ett. rart. smek- får: vi bara. hoppas, er-Paulsen. . inte kommer med”sin” ”saddelpute” och säger sista” delen av detta ord: är densamma, som "senare delen av Laputa: ” Men' det gör han naturligtvis inte, ty han är en språkman. Men, om detär någok av vå- sare; pom'k kan upplysa 'den fåkunniga. sign. om kh nam- net Laputa" uppkommit, så är hån välkommen, För säkerhets skull” skall vi emellertid 'läni- nä en liten" varning: : Kom inte.och säg, att Laputa.är det: samma som franskans la pPu- tain "(skökan)! Den det gör, han = kommer att åka ut.från redaktionen med «en sju särde- Om han ringer eller skriver. och sålunda meddelar oförskämdheten, skall han få en "stämning - för utspridande av falskt rykte. och ärekränk- ning. LSE ”Eder goda Laholms Tidning är för. mig mycket intressant att läsa. Det är mycket con- trast i Edra europeiska" nyhe- ter” skriver bl. a, Ev L. An: derson, Wallingford,'R. F. D.3 Conn., USA, i ett brev ti S vilket han slutar med ”De ki ta hälsningar. till: henibygden”. Vi tackar very much för bre- vet, ' och hälsningen till hem- bygden är härmed vidarebeford fad.. Det är alltid roligt n Staterna, ” "Det. är. "också ett nöje att kunna konstatera, att Laholms Tidning "läses." mt gärna Aeon TE plats, ty — sade hon - — pen är mu också en ståtlig karl”. ” i | Att ni gifter er på föl dagen! 121 : ”— 'Ja, vi har' ört att tidiga äktenskap blir, dom lyckligaste. a > "Tyvärr är a era skor för smala i lästen för mej. —- -— Ja, men den här säsongen ska skorna vara smala i Kästen. .— Det kan hända, men jag går tyvärr” fortfarande i fötter "från förra. säsongen, H å igång. t till dem det vederbör och inte ;) till några andra: Tigg inte tid- : svår situation. Den allt strängs« dT troll i Kungl. ortsnamnskommissionen | har "nu: med sina” publikationer nätt Halland; Del Iav de halländ- y Bebyggelsenamnen is ödra Halländ, Av läroverksadjunkten. teol. kand. och fl, ORTNAMNEN IT HALLANDS LÄN. På offent- e - "ligt uppdrag utgivna av kungl. - i». > missionen genom Jöran' Sahlgren. Del. I Bebyg- -".; Belsenamnen i södra Halland. Lundequistska bok- s . handeln, Uppsala 1948, 185 sid. Pris häft kr. 10. ortnamnskom- Körsveka och en del andra namn, förklaras betyda ””Jandtunga", Väkrök”, Det stämmer .ej helt med ” knäredsdialekten, Vad de ska ort ; bebyj - nen i södra Halland, är: utkommen. . va med . fågeln hök, a sitter på tingshuset. i Laholm, 'fast det sä ges att namnet är flertydigt.: T olika förslag t till” .Iösning av frå kommer av. hög, "gravhög, - där menigheten fordom samlats till ting. Ett tredje alternativ är, : att namnet skulle komma av hok, höke, näs, udde. AV "dessa ! tre förslag” synes mig endast; det | första "vara - antagbart, ty det förklarar. fullt s-formen:;: "Hade namnet haft med gravhögar att göra, skulle det. väl blivit Höga härad. Hok, höke kan inte" gärna vara f. led,, ty ting har nog al drig” "hållits ute på näset, där kafältets .Kronopark : nu ligge dd Häradets ' gamla tingsplats är Tjärby och dess" avrättningsplats : Daggarp, ett stycke därifrån. Det behöver inte alls vara n got samband mellan ' häradsnam" gamla Xknäredsbönderna menade : med Vege, var inte bara uddarna : och krökarna vid en & utan aha de flacka” stränderna, särskilt de, som, översvämmades vid. högvat- ten. Det var så ”Jett”,; tyckte de att slå gräset på vegarna, ty där lg så” mycket grus och äv, som vattnet fört med. sig. : I: TLaxhult,: sid,.. 29, förmodas, att £. led. är fisknamnet lax, an- ' vänt som tillnamn, Jag undrar, om detta är' riktigt. Pekar inte det - äldsta . belägget, Laugsholt 1574, - mot en säkrare lösning? "I Knäred kallas kärr och moss- - kanter för laugar, smål.dial. lag- gar. - Nu ligger- här, det gamla Jångsträckta » hultet, . varav byn en gång fått sitt namn, vid en sådan: kant (mot Laxhultasjön). Är, det då orimligt att antaga, att namnet kan betyda. hultet vid laugen? Ove Sid. 30—31 få vi veta, att Put- - sered kommer av pölsa, "ett slags korv”. Med : pölsa menade de "gåmla i Knäred altid blodkorv. "All korv' äv kött och "fläsk kal- lades hackepölsa, : Man hackade du" i ett tråg av trä sönder med "en" yxa det kött och fläsk, som skulle stoppas i Uj stern och så bli h net. och. Höka fly Asfält, så- som” förf. tyckes mena. ' Flyg-. sandsfältets f. led. " "kan" mycket . väl Komma av ”hoken; näset me an Lagan och Fanobosbukten. 'F. led. i Körsveka, sid, 29, ges vara thyrnir,' hall, dial tjör- ne, hagtorn. Språklig väl "inte något hinder för . detta kan vara riktigt, a på tingelser, : som. kräves. a Förutsättningen är, att dä. e en skulle .;; växt riktigt med vild hagtorn på eller” vid: dessa : vekar: Några enstaka' buskar skulle” icke varit nog att locka . fram namnet... Men nu "har jag ingenstans.” i : Knäred. sett vild hagtorn växa, fast den är allmän på många platser I vårt land. än- da upp till: Mälardalen, Knäreds- | jorden är för torr och mager för den. Men nu'ser jag av Hellquist, att "törnbäsken;"' törnrosen,; i "4, da. ” också kallats" tjörne." ” Och denna växt. förekommer ' mycket | talrikt i Knäred. ' Naturen: här uppreser alltså inte något hinder ; för namnet. Men kommer inte 1 i stället språket med ett veto? De gamla i Knäred kallade allmänt' rosa canina tornabusken, törna- rösen, En åker, på vars ena ren det växte en het hop” tornabus- kar, kallades Tornager. Borde det inte:då i stället för Körsveka ha "blivit "Tornvega? : Jag bara frågar, ty något bestämt påstå- ende vill jag inte:komma med. Med vad som här blivit sagt, vill jag bara påpeka, hur. vanskligt det ofta. kan vara att tyda. de gamla -ortnamnen, Det : räcker 1 många fall inte bara med språk- vetenskap, hur .gedigen denna än kan vara. Även en god Jokalkän- nedom "är av nödens; na : Ordet. veke, som förekommer 4 även i I Laholms stad. Detta för- hållande föranleder 'oss 'ett li-| tet påpekande, "vilket är "riktat ningar - av .. våra tidningsbud! Pojkarna är redovisningsskyl- diga ” för " vartenda exemplar, och den som tigger sig till tid" hingar åv dem, ställer dem i en are 7 -Pappersransoneringen helt enkelt. tvingar oss numera till att tillämpa-en noggrann'kon- över : användningen :. av vårt . papper, 'Tilldelningen be- stämmes efter våra officiella upplagesiffror.'F. F.ö. är en tid- ning” en "vara" som det kostar pengar att framställa och bör alltså . betalas | efter sitt pris liksom andra nyttigheter. > a|e0r veckohelg? : Och så till sist det vanliga: "och .en försvunnen by eller gård :Höka i norr. Låt gå för ”mel- ee Mellby, ” slå. 37, 'stiges. betyda ”mellanbyn” -. på "grund av - sitt läge mellan Skummeslöv i söder lanbyn”, :om man inte vill eller kan räkna med 'mjäll, den lätta jorden "och flygsandsfälten väs- ter om -byn! Men' varför, Skum- meslöv "som "den - sydliga gran-. nen? Det". finns ju gammal .be- i byggelse” närmare. Och i norr har man en gammal by åmot ganska nära, Därför behöver man ej gri- på +: till. en gård eller by Höka, som, "om den nu : verkligen fun- "nits, måste ha: legat längre bort än åmotsgrannen..' i uu "Sid. '15 säges som absolut gi vet att f. led," i' Sjöboholm. ur- sprungligen är pl. av sjöbod, Jag undrar: högeligen, om detta verk- ligen kan vara förhållandet.' Vid sjöarna "här uppe” 1 skogsbygden hade " man. säkert I gammal tid; alls. - inte. behov, av några . skjul eller sjöbodar. Sin lilla 'eka satte | man - utan vidare vid stranden, och sina få och enkla fiskredskap I Hog man med sig hem, Sådant gör i man vanligen här än -: id Ane nat kunde det vara ute vid kust- i erna, di j skala, + led. är utan tvivel fsv.' bo,. "altså. "boningen, -beby; gelsen vid sjön, det är uppkallat efter herregår- isket bedrevs i större F. Om Vannås, sid, 16, påstås, att i . mag. Joal Wangö; landsförsam- och : Veinge socknar, och därav har den fått "sitt namn, +; Om , Erlandsbygget 1 Knäreds socken säges,” att £ led,” syftar på den :man, som” brukat "detta mellan : Laholms . lings . nybygge. "Påståendet ' är säkert inte riktigt. Detta bygge har u- tan tvivel, liksom Stenlarsbygget och ”Akehansbygget, sitt. namn efter grundaren. -Av gamla. dan- ska kungabrev få vi veta, att en hel' - del "nybyggen grundades i Knäred på 1500- och 1600-talen, Och det är just under det sist- nämnda som dessa byg ggen först dyka upp i jordeboken, Rörande bynamnen på -red i Knäreds socken uttalas de enligt Wigforss utan hörbart di slutet. Detta är absolut felaktigt, .. Jag har ' aldrig hört någon-infödd knäredsbo, varken ung eller gam- mal, säga t. ex. 'Knäre, "Tomare: På andra ställen i värt land kan. man . I sitt uttal följa det wig- försska receptet. I Västergötland t."ex, säger man Kölingare i stäl- let för Kölingared. De av prof. Seahlgren senare gjorda uppteck- ningarna angående” uttalet av dessa namn, med hörbart d i slu- tet, äro alltså. de. riktiga, .:.;-. , En : del - felaktigheter finnas, väl/ beroende.;på rena -förbiseen- NN | ägarsäng. VILDA, MÄKTIGA ns SE DET PRAKTIGA . . SKÄLLA HUNDARNA, ' BÄVA LUNDARNA; : SKYTTEN GÅR FRAM OCH HANS LYCKA FÖRUT. SMATTRA, VÄCKANDE JÄGARHORN! CC TRÄFFA, SKRACKANDE LOD OCH KORN! - FÄRGA MODIGÅ ' .HÖGDJUR BLODIGA! > BÖSSA, SJÖNG SOLO BLAND FJÄLLENS TORN! I KVÄLLSOL, BLANK ÖVER SNÖVIT FJÄRD! «oc oo: HJÄRTA; TÄNK ÖVER DRÖMMENS VÄRLD! . VITT: KRING ' MOARNA | HASTA LOARNA, ae 00 ULVEN OCH: BJÖRNEN. SIN RÄDDA FÄRD. nns TRÖTTE JÄGAREN. 2 :. HEMÅT GÅR. : : GYLLNE BAGAREN. BRÄDDAD STÅR: HÖGT FRÅN HÄRLIGA ' STJÄRNOR KÄRLIGA! oc MINNEN FÖRTÄLJA OM UNGDOMSVAR EN : 2 AN GD, Va rtoA vas att ”Norrlian; som ligger unge- fär norr om Björkeberg; väl är namngivet från ' denna senare ört”. Det är tydligen Björkered (Börkered) som åsyftas, ty nå- gon, by med namnet Björkeberg finnes inte i Knäred. Beträffan- de namngivningen hade 'det nog varit riktigare; att Brånalt fått ”den'-äran”, ty. denna 'by ligger betydligt ' närmare Norrlian; "än vad Björkered gör. "Vad Flamma- bygget, sid. 41, angår, hänvisas till ett bygge med samma namn 1 Knäreds socken: Ser man emel« Tertid "efter det här, "så finner man det inte. : Det står varken under : Jonsnahuilt, dit "det hör, eller på den plats, som tillkom- den. Så står det t. ex, på sid. 30, Man har: -tydugen tänkt på det men 'inte tagit det -med på Pap» peret. ” vand Munk oc år "a En annan atilistisk' felaktighet påträffas också, t. ex. på bid. 28 (Kyrkhult);- där det' heter ;”att det ursprungliga hultet. legat et. ter vägen till Knäreds kyrka". På riktig 'svehska: héter det; att något ligger utofter tellér vid vägen... . BRL SER märkningar,' beträffande som: kunna” göras innehållet" i7boken. vid Knäred, min hemsocken, som jag känner bäst till. Men nu skatl mer . det : I . bokstavsordningen. den ”Vannås nere i Skåne. Detta l; |. t.. verk r lite. långsökt, Och; vad H bevis har man härf ; Är det säkert, att . folket i. ”vannästrak- ten: hade någon kännedom om i. . den "skånska. herregården? Vann» ås ligger i en, verklig ödetrakt, och källdrag. Här kunde det vara äl' att' tala om vattenåsen,"' På tal om: Jonsriahult; sid: 27,' får vi veta, attien hemmansdel i byn kallas Asabyggel. Varifrån har” förf.; fått, det a, som gör namnet fyrstavigt? Det skrives Aasböggedt. 1629 och Åhssbögget ! b 1646. Jag har aldrig "hört någon i enda: människa 1: Knäred uttala | namnet annat an som Asbygget|:- När det sid,'67—68 tages om Hjörnered, att f. led. är hall.) | aja. . hjörna, träffas "säkert de rätta förhållandet, Men när det) nämnes, att byn ligger mellan en M : stor krök av Lagan och en bäck : från Hjörneredssjön, så är det nog ” fel 'att urgera, att det är , hörnan här, som varit utslagsgi- vande. Byn ligger uppe i sock- j nens nordöstra hörn, och det är” nog detta förhållande, som varit anledningen ' till namnet ”hörn- i röjningen”. Här är det tydligen ; samma sak som med Uddared Knäreds . socken. Denna "by lig: ; ger på "udden, längt ute vid soc-. | kengränsen ” C väster, På kilen| är det finnes en sjö. samt sanka |: mossar och kärr med'vattenpölar ”utc ade, som | L 1 Lägg Din fullmakt i 1räl I intressen blir tillvaratagna. » Kgarcas intressen. srt or ce inte i första hand ullgodoser. skogs. rätta bänder, ghd ini skogstgareförenipgsn Därigenom slår Du vakt om Din skog och ser till att Dina se | - Föreningsröreken et | y är rggraden i i jordbrukeri ekonomt . ägare lämnat fullmakt mm sina egna | föreningar a att, handla för 00 "dem i de viktiga frågor som rör deras skog, Men q skogsägare, -I Vsom står utanför föreningarna, tvingas ofta att ge sin fullmakt till, Detta . var "några: av de" an. ' Särskilt har jag tippehålit mig ett prbete. "Inte värdesättas efter . sina fel utan efter sina förtjän-' . "(Forte A sid. 8: vote on
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.