s Du havets jäsande" sälta, resemmenyser vit flytt Dagens namä:” | SABINA. " Solen går upp kl. 7.15 och ned kl. "16.36. Morgondagens 1 namn " SIMON. : Solen går, upp kl. 7.18 och ned kl. 16.33. | Dagens dikt: i a reor, os ' som piskats av 'stormiens' ris, - " Stig upp över stranden att välta hit in för en fråsande bris. För sött och för klemigt i firat i'ba- "vår kropps och vår andes' bröd; "giv smaken som”fäderna smakat av kärvhet, av fara och nöd. i re (FARLFELDT). : Våra dagärs billörrorister, tju- var, och våldsverkare, som ser ut att bli till allt större bekymmer, och som ofta förs till polisen på löpande band, hade sina föregån- gare "på. Gustav II Adolfs tid. Gamla rättsprotokoll vimlar av rannsakningar om dråp och över- fall. : : : En gång. sakfördes t.ex. fem ”rövare och "mördare", som inte bara hade ”rappat och rövat klä- der, värjor. och annat från folk på "gatan, utan också. gått in i husen och stulit oxar, " kor," får, getter, gäss och höns; vidare huggit 'en 'arklimäståre;" slagit ...hans. piga, rövat ”kannman av. hen- ne, sjutit en hattmakare samt slagit ihjäl en galt På gatan”, REJALAST. Ni "Det var en gång en Lek d: vi presenterar är två bilder från: SLU. är Vingslätt,. Den första föreställer ett ekipage klart för start i kör" striktets "tävlingar på + ningstävlingen, Den andra bilden visar fyra av deltagarna -i : de " kvinnliga tävlingarna Evy Larsson, Morup, Elsa a erssom Två; åker Maj-Britt Andersson,” Gunnarp, Trönning och -" Kari | Rikligt med. grankott och ollon i l hallandsskogarna n Det & är i allmänhet gott om grankott iår. Fröår på gran in= träffar i regel tre gånger på tioårstid. Även boken har i år gjort karl, som gick och friade till den snyggaste flickan i Rättvik. Det tyckte ' rättvikspojkarna förfär- ligt illa om, i synnerhet som Lek- sandskarlen hade en viss fram- gång. Därför sammangaddade de sig en lördagskväll och överföll friaren. " Han' slogs" till 'marken --och låg där utan. att- kunna röra . sig med en rättvikspojke över sig. Denne vände sig till en kam- rat, som stod bredvid och hsåg på och undrade: oo Du Mats, ska Jag a ihjäl "en? ; Mats funderade en stund, strök sig om näsan och svarade: Ja, det vore förstås rejälast PATENT. bt ri En del nattliga bilolyckor upp- av den ant att chauffören somnar in vid ratten, Nu har en firma i Columbus, O- hio, . USA, - introducerat en ny apparat som skall förhindra dy- lika olyckor, Genast när föraren nickar till, utlöses genom hans else ' en ringni > nismy så att chauffören blir .upp- märksamgJord "på: att han inte ligger hemma i ein säng. ”Oturen - ville emellertid, ätt en av de för- sta chaufförer "gom" köpte" appa- raten" blev till den grad: skräck- slagen, när ringningen "gatte' in, att han med, buller och bång kör- de ' bilen . mot en telegrafmast. Apparaten är nog Ingen patent- Tösning, «7 os soda ELAKT OM SOVJET. pet I Ryssland hade man anordnat en pristävlan för skulptörer om en staty av Maxim Gorki. Pris- - summan ” var "jättestor, och det vinnande förslaget upptog en jät- tebyst av. Stalin, — läsande Gorkis verk... as om ner Mi Kan, i AS Pelle i i Stacker c (Forts. ) ” ' ”Du har väl åtminstone en sup att ge mig, du scm har bränn- vinshandel?” .. : x ”Det ; skall du år, sa Pelle, ”med..-villkor att du. säger . tack då du tömt glaset”, ”Det skall jag göra så du hör det genom. bägge öronen om jag får en bra sup”.; Pelle gick uti boden och fyll- de: en silverturmlare, c:a 20 cl, med ren” sprit.” Marja, tömde" bä- garen i två drag och så sa hon: ”Tacta-ta...”. Det rev nog lite kraftigt 1 halsen så hon fick inte fram tack, | 3 ] i "Ja, att du; är tatatare”, sa Väl” kommen” "genom. "porten började. hon. lägga pinnar . kors och tvärs på vägen för att Pelle skulle se' att hon trollade, 'Men han stod 'i fönstret och skrattadé. Så 1omade' hon av och kom aldrig dit nera. - Innan” hon kom / till nästa gård måste hon sova 'rbset av sig. i diket.” I ; Då det var lång" väg till ”ky kan och. mycket betungande med tidens” sed' att "bära; de döda, till graven, gjorde” Felle själv en lik- vagn och körde" själv mänga av- lidna "till .: Våxtorps kyrkogård. Han ; hade' av. ek tillverkat ' sin egen kista, som Fom väl till pass vid hans ”oförmodat hastiga bort- gång.. Han var sysselsatt med att” hugga / is av, vattenhjulet” vid kvarnen, då detta kom i rörelse och klämde honom ögonblickligen till döds i rännan. - Han var då blott något över 60 år men allt- jämt vig som. en yngling. : en Oo Nilsson. s ; I FINLAND rätionali- seras jordbruket på annat sättäniSverige' — "genom ätt" skapa tiotösentals nya jord. bruk. Från en "studieresa södra och mellersta ' Finland - denna . månad 'har i ett par artiklar berättats om därvarande livsmedelsläge, ekono- miska förhållanden, inflationen och '; det enorma kolonisationsproblemet." Placeringen inom landets nuvaran- de gränser av över 400,000 karelare tilldrog sig ett alldeles särskilt in- tresse, I det jordfattiga ” Finland har. Tordbrukarnas placering varit svå- rast, Det har gällt att skaffa jord lämplig skall bebyggande :ske — "åt nära 43,060 bondefamiljer. Mån- ga enskilda har därvid måst splitt ra "sina gårdar, frivilligt eller ge-- nom expropriering.. 1,509,000 hekt- ar för brukning 'mer eller mindre jord och "skogsmark hade: vid halvårsskiftet dår anskaffats, svår: material-" och "arbetskrafts-" "brist, "Det arbete, som därvid ut= föres, är imponerande, ' Ett särskilt bolag '. sköter ” skogsröjningen. med 150. röjningsmaskiner, - . därtill kommer bristen på redskap, vilka ju också stannade i ryssarnas som man har svårt att har de fon: ägo och Soto När som så måst börja sitt liv på nytt, måst besitta ; otrolig - "energi och arbets-| vilja för att fkunna reda sitt nya hem, «ry . s En annan grupp; som fått kö "med svårigheter, är fiskarena vid Ladoga " och Finska vikens. östra vilka. inte. kunnat få kusttrakter; f derad i'skolans- närhet, - Rybinää och andra -Otto Virkkis gård i Saakoski by vä med hustru och elva barn i bastu jet par veck relen "åter fritt, så . flyttar. vi "till- baka och bygger igen, tillägger han, Han är en händig och driftig man, som nu bygger tre rura och kök på nedra botten och med plats på' vin- den för två rum och kök." Äldst av de fyra barnen är Silja, 16 år och med ”läshuvud”, Hon cyklar varje verst ses familjen Räbmid utanför sitt halvfärdiga : hus ngstraktorn har brutit upp stubbar och sten, men mycket turbe- te återstår för att reda jorden för sådd, — På den undre bilden ses Jodarakre Böj i Korpilahti sin Där bor han < nm (till vänster minsta” barnet or gammalt. : TNE CA så med den välvilja 'och tacksamt” S het, som slösadeg från” finsk sida ' på ”sällskåpet. > " förminskade. ; dag en mil till och från. mell lan men är under: vintern inachor- fick av finska staten 140,000 mark och ersättning efter 1944 års priser för det 'i Karelen. förlorade; ' Han har fått en verkligt ”kall” gård, där Hur upptog, nu den tidigare bo- fasta jordbr ave” ståendet av mark till de inflyttade | karelarna? , Ja, . nöden har ingen > lag, ' och. sambällssolidariteten: har : varit god. fr ke Före 3 Efter besök i det gämla a vatten: omilutna ” fästet St ”Olofsborg i" ett gott slag för sitt släktes föryngring och fortbestånd. Det är fortsätta - att idka sitt havsfiske,| åker måste tagas ur skogen genom | närheten av Savonlinna eller Nys r. " nämligen rätt gott om bokollon också, isynnerhet på mera. fris : | Man har nämligen inte velat per avröjning och svedining. För röjs | gott. 1 - Savolaks, gästade vi der : ställda träd. : . | cera > denna finskspråkiga :befolk- ningen med maskinkraft måste han största gården i trakten, ägd av den os ning i de svenska bosättningsområ-1 betala visst pr ha. - Han utför en 45-årige EB, I. Niemölä, eh av de : Denna frö- och ollonskörd | bör | tornä få den näring ; de behöva för: dena. utmed "Bottenhavet och Fin-|kulturgärning, ' men inflationen är -|f3 i trakten svensktalande." Gården , beaktas och" utnyttjas av skogs-jsin utveckling och trivsel, «> M ska viken, " Beträffande både jord= | honom " och alla" - nyhvsgare ett. hade '300-åriga anor och försåg i ägarna” Visserligen sköter naturen | "Efter en avverkning med ty &-: i brukare- : och fiskarebefolkningen| streck i räk "] Hdra” tider slottet. med livsmedel, ' själv om att massor av dessa frönj följande " körslor blir ' marksvålen STOCKHOLM "den 26. . (rn) "> |] förklaras dock, att de ha en ljusare i > I Efter, gårdens skiftesrika historia J falla i god jord och ge upphov tilll... ifall snö ej hindrar — mer eller' En exportaffär i trähus av.bety- | livsåskådning än andra finländare]- >" Karolarna äro ofta barn "inköptes den under förra seklet av, ”nyå individer, mén mängder av fröj mindre söndertrasad och mineral-'. dan nde omfattning har enl. ett Vet- och att deras kulturnivå och sociala | > - Niemöläs svärfader för 32,000 Mark, . och. ollon . falla till. ingen nytta, jorden, delvis blottad, I så upptra-' ddetande-" till lag ha bidragit till att översfi:s. sc» sh vale Den omfattade före styckningen 100, enär marken icke är i sådant skick sad mark kan alltså fröna finna: ningarna: träffats mellan Ad S007 d- vinna ' svå Det rör sig > Under ex 20-milsfärå isen den ha ddlad jord, hälften täckdikad, ör att frö eller ollon kunna finna gro- | grobädd, Men detta räcker i regel; een gån staten. Det rör sig | Om en Jlivsduglig, begåvad folkstam, gamla tidens > bussar och r den. vilket var sällsynt där vi reste och bädd, Huggnin garna kunna ju vis- icke; Andra hjälpande åtgärder börs: In om export av 600—700 monterings-'| som nog. kommer att småningom mest backiga och krokiga väg man". som ' måste” försvåra en: rationell serligen så bedrivas, att, ljus och/ra vidtagas: I smärre luckor:kan': ”färdi, hi kall" 1 känipa sig till en plats i-solen i kan "tänka": sig (sjöstränderna är brukning av jorden... Hela: arealen "nederbörd kommer åt marken var- | det går bra att med hacka avlägsna, ärdiga träl us, som:s vara fer. idens Finland, : finte ”snörräta”) kom vi i Tavast var. 100 ha, varav 35 måst avslås. I i vid omsättningsprocessen i humus- marksvålen : och . om det icke ör. | = -yererade till på cålle nästa Jand till en av karelbyarna, Man! Före inköpet Lär svärfadern Hade" [ lagret : gör marken. mottaglig för| fråga: om uppfrysningsjord, luckra är. kronor > går på åta illiga. - o- ÅH - ”h r ir b £äjnen var "med en av' sönerna borta gården varit - skuldsatt - för -10- = + nr självsådd' och livsbetingelser givas]upp jorden : något. .Dessa fläckar: her kronor '— troligen milj. — os en So; ar bygg för.att skaffa tegel, men. bustrun” åubbla Köpesumman! Nu' fanns där de :små pl » men det är of-|böra vara omkring 20—30 cm i fyr-: och a rn av då typer, Ön var hemma med sju barn; :Ytter=! 3 mjölkkor 12 ungkreatur: och 2 tast nödvändigt med vissa hygges-|kant och med ett inbördes avstånd. | - nt ett. antal batocker: Husen är Längst. i "norr under vår.resa| ligare fyra voro i Sverige, "Äldsta; höstar, de sistnämnda på grund av . vårds- och markberedningsåtgär=|ayv omkring en' och en halv meter : ” d lv vo nådde vi en vacker oktobersöndag flickan 18 år, yngsta barnet ett par: att det gällde ett stuteri " Arbets- ider.: Sålunda bör skräpskog efter | eller så, Men är området där man; inte utrustade med golv, u n så. | nidde v Käämelanti veckor.” Bebyggelsen ungefär lika a ick nu. till 160,000 Mari 1 bortröjas, lik k 4 d dana gjuts på kb och '; by i Käämelanti soc- 1 k förutnämnda ; lönerha gick nu Ä ark avverkningen bortröjas, likaså så k.| tänker sig självsådd av större for=; | - ' beklöd: d kalkste Likviden | ken, Kolonisationen i hela Finland | långt kommen som på ;; | pr år. Man tog i detta burgna hem , .marbuskar och sly. En tjock mark- | mat, bör ' markberedningsarbetet! a a me; ” sten, ' Likvide är indelad i 20 kretsar. I Kuopio- | stället... Fru. Virkki. såg ljust på avståendet. såsom en naturlig sak svål" eller "ett. tjockt lager mossa] mekaniseras, Det-finns olika red-'. re RENT kretsen skall anläggas c:a 4,000 nya tillvaron... Från sin gård i Volki- 7 och . redde. sig tydligen "gott även -.. | ;. hindrar och försvårar självsådden. skap - härför; - Här finns sålund; "a | 5. k, ”källa” gårdar, d. v. s. av mest järvi, 25. km, från ryska, gränsen;; efter avståendet av, en del utmar' .'Mineraljorden . bör. därför blottas,]skogsmarkskultivatorer . som dra. . skog och ängsmark, Man hade hit- | hade -de: måst: fly 16, koddeä vad | 5 : a oa så fröna eller ollonen få en pas-| ges av traktor, men det finns ocks 2 ltills röst ca. j hå. byggt vägar! get: De återvände, bodde i. var . dp en ningsplog, som drages av, en hä f | 2vlopp, I detta distrikt skall det bli skogen och uppodlade en' äng på! 'vastland, kgaren: hette” Palnuot - och betjänas av två man. Med e c:a 2,000 nya gårdar om 6-—15 ha,|en ha, men fick med tiden 30 ha: och -var -svenskättling. "Fru" Palme sådan plog och: betjäning kan e lea 2-6 ha:och 300 tomter om odlad jord, "I ersättning fick de av! ot'var från Karelen och hade ned- Urs fu llteck nad markberedning (sargning av mark.:" 142 ba. Vi: ha under bilresan | finska staten 200,000 Mark, Rn ine] fagt et. värdefullt arbete för a ytan) utföras per dag motsvaran-'" Vid en av ? Strängnäs stiffsråd och från ; Kuopio. och "hit passerat 'ett|jedel av nyvarande va ll 6 hd och . hjälpart sed an etf å EF på - de vad 8—10- man förmå prester "Örebro '-länis allmänna nykterhets- | monument: över Sandels: Savolax | Varände gårdens & - 5 De betala . | i Jämsö, bl. a, åstadkommit en ar- '. . med handhackning.” « förbund ånorånac konferens i Öre-| brigad och från "det:höga tornet odlas, resten 202, 000 Merk förutom - betsstuga för karelska kvinnor, Den '” CM th hå I ' Alltnog, " granens fröår bör, ut bro den 23 och 24 oktober antogs på utsiktspunkten Puhjo blickat ut 5 oo getter Dl juingen. Hlev sedan mönster för mänga ar= an us d e nyttjas . för : erhållande av själv. : ett uttalande,” vari det- heter satt | över '14 socknars milsvida" skogar Lik de am de rd vtlide ka kas betsstugor i landet; Då familjen ' Jå sådd å områden där fröträd finns. : lagstiftningen på nykterhéetsfrågans] mellan en del av ”de tusen sjöarna”. I vi HI do Fr obliga- saknade barn hade av 102, ha od= 1 Länthushållsskolans vinter« |Det är en billig och bra metod och område i hög grad behöver stödjas] . på båda sidor . om vägen ses relarna, Sedart låneräntan nu nått | lad jord och 500.ha skog måst av- | 'k hå t därtill får skogsägaren garanti för. av: reli ; av de "3 Järer mottagarna få räkna” 'stås -47. ha” jord .och 250 .ha skog. . - vs, ar har öppna 8. É fröets härkomst. Klimat och höjd > Vi. vädjar, heter. let, till: kyrklol- tädstubbar och här träffar vi ny= med bol dande kursförluster men '| Men Jämsö kommun hade av 163 : läge har stor betydelse, Om sålun« . > kob, prästmän såväl som. lekmän, | byggaren ' Johannes Rybinää med betala - själva efter dagspriser ha åker måst avstå 145 ha och 500 -:- | Kobinbergs anthushällsskolas da en lyckad självsådd inställer sig: - att. 1. alkoholfrågan inta 'en klart |familj, Här ha de tillsvidare ”gått sb ga måst o oh o dan det ha skog. Förut hade man med av= .: >. fate på med "massor av plantor, så finns: | > nykterhetsvänlig ', inställning. Alla |under' jorden”. « Bredvid varandra” Ybyg ikastningen kunnat underhålla ål= Han ett som v arit fulltecknad s6-| get ju ett rikt material att välja på" | — kyrkligt intresserade bör målmed-| ligga tvenne. bastur nedgrävda, en| 4 usst d nåd. | derdomshem och andra sociala får "Je el nr illbalca, deltaga följan= om några år vid röjning i plantsko«! ' vetet bidra till att tränga tillbaka | mindre, provisorisk, och en större, | Under” vår längt by utanför Ta" rättningar, 7 . oe i el : Kåbe, älva alkoholseden, Ett särskilt ön- | som nu är bostad för familjen men de vi även en karelerby + 1; Kul ville : I Si Ån Br d, gen, ' själva alkoholse | hus, där man hade nått långt - I hnsson,- ndersoon, Jrcared, ga" ok ns skemål är att alla officiella fest- sedan skall '- bli beständig bastu. me bebyg gelen, eftersom jord ta«". efter ett gästfritt mottagande hos - « [me . son Fagered, Inga Johansson, Fril- Isjö t "ligheter görs Sprittola, Den större har två små ät da ämna | gits från tidigare odlad jord. från prosten : Kaarlehti" även ana pöle Fdsås, - Maj Medaljutdelning i i | Kä llsjö Två "gånger har vi mi iftet till staten done" tillmötesgå' hans framställning" a ; ås, ja ' Hallberg, Harplinge, » I vårt hem .borta i Salmi socken il en vid sekelskifte db kyrkan, en sevärd. korskyrka. HÅ iKerstin, Johansson, : kyrka .. -s' I Karelen) först. under vinterkriget, |rad herrgård, Där hade en familj ej = I mer mn ett hem är man bekym= " ] Bengtsson,- Hishult, ' Stina Nilsson, ägde på & dagen Sum i samband) : >7 |aå vår "gård brändes, sedan vid det mindre än tre Hickor vid univer= lad över hur det i fortsättningen i |Hishult,. Kerstin Persson' Kvibille, | med . gudstjänsten, varvid ' ortens : GöTRBORG den 26,” AD, tif andra krigets utbrott, 'då vi: hade | sitetet i Helsingfors; De ändkl. "| skall gå med gästfri iheten I pråst- i Elsia ; Bengteschy- Källsjö,.. Anne] finska fadderföräldrar. erhöll Man-l "+ Direktör Fred.Kanold, som av= | återuppbyggt det mesta. Nu byg-jsom efter vinterkriget omhänder= gårdarna, söm nu måst avstå de ti-" ! Food om Tiungoy, Lilian] nerheimsfört undets > mi dalj.]: "Fed för: eft par månader sedan; | ger wi åter, och jag har' faktiskt togs. bosatte sig « före: penningvär-" digare prästjord +; Tack vare | rsson, Okome, Elsa Bengtsson;l De medaljerade var Karl. Bengts-! ”ekterlämnar ' en: Så vmögenhet ; 2V | byggt i hela mitt liv”, -säger den]|dets "deras avkastning har kunnat 1 utövas ISibbarp, Ingrid Johansson, Sibbarp, Son, Gunnar. Svenssony 8.612 krans vb pesto årige : karelaren. : Men. blir Ka- och blevo kvar, hade med den era kh 21 tagen gäst erstin ; Henriksson, ' Skrea, Asta | Akerholmen, ... Alfred Jol 3,05 . 45-årige X z sättning 'och hjälp" de fått kunnat "| en myc set i anspri a. Ar Svensson, Skällinge, Ellia Henriks. Egnared, Hulda . Larsson, Kampås, | i "betala sina nya gårdar. Så spelar; frihet : LÄRA 2 RN s Ison, Snöstorp, Karin: Jönsson, Snös= Axel Karlsson, Källsjö, Per An - krigstider” "och" "penningvärde för. a |torp, Inez Johansson, | Stafsinge, dersson,' Fagerhult, och Karl Lars. | : "mången en stor zoll. Sö i Ka : Sonja Hermansson, Viessige, Asta son, : Näs, - Edvard? Emanuelsson, I . d Olsson, Vessige, Signe Andersson Gnipe. . : : . Nad : Fann vi mycken odlarevilja och AN ou - ; Vinberg, Elsa Johansson, Älvsåker, - energi, så mötte-också här och var. INGET ÅTAL? : Inger Osvald, Göteborg. : s Trafikolycka i i Svenl; Unga. lidande och nöd, Många män drab= > AM sor re er a + Dessutom pågår i Gunnarp, Gäl ; På J 5 " bades 'under krigéts strapatser av "|. En firmä'l Skelsör i Danmark, | linge, Idala, . Laholm, Ljungby, k lördagen inträtfade vid” det tbe. och känner krafterna minskas, ansåg sig bestulen på frimärken då Spannarp, Svartrå, . Veddige, Azr-|5 sk Hälsingehem 'på Kinnavägen Omsorgen om familjen lättar inte i så hög grad att man polisan-"' | stad, ; Älvsåker och Östra Karup|i Svenljunga en trafikolycka, som; motståndskraften, Vi kom under |rhilde stölden, rapporteras till kurser , med kombinerad muntlig dock avlöpte relativt lindrigt, En! färden "genom Tavastland in i ett AB. Trots en massa förhör och od och - skrifilig undervisning i hem» |telegrafverket . tillhörig bil, - soml hem, där nöden var bar i ett et unde man Inte i vård och lanthushåll med 200 del-|kom från köpingen, svängde in tilll underhaltigt hus, Av de tre små Häroma lös- i tagare, en av fastighelerna, men denna! barnen satt en påklädd vid ett bord! | reda upp saken. Härom agen - + Som "lärare tjänstgör konsulent ändring av körriktningen obser=i : ”knaprande på en morot, medan de. Ite sig problemet av sig självt, då ; Greta . Persson, Halmstad, hem-|verades inte kv, en. från Redsla- båda övriga, tydligen av brist på |iman” under en storregöring fann : slöjdskonsulent " Margit = Edelmo,| red kommande” motorcyklist, . vil kläder, låg eller satt i en s. k: latt en råttfamilj tillägnat sig de Halmstad, fru Karin: Andersson, ken körde. på. personhbilens bakrei: säng, det ena tydligen med feber. |dyrbara . pappersbitarna till att - Varberg, fru Brita Wattsgård, Ves. | del. Det blev rätt avsevärda ska= Resenäferna hade inte rest till Fin<" |pygga sig ett bo av. Och med igebro, rektor Astrid Brinkman, dor på re fordonen. Motor-=; land med tomma väskor, Ofta in= "|ett teende kunde kriminalpolisen shushållslärart kli jarade. sig undan olyc- , venterades dessa och uttaxeringar - ' lägga saken till de fullt uppkla- | em Eriksson, Katrineberg, och kan relativt lindrigt. Efter att ha å äro duktiga 4 handslöjd, och spionrockar 1. "voro regel, där hjälp var uppen- rade handlingarna. : pp! . löjdlärarinnan Inga Taundstöm, blivit förbunden på ukstoganj arelska kvinnan ; lt sa bj hemmen, ” 2 i” bar. Gåvorna voro små i jämförel« ri Aa IKatrineberg fick han. återvända hem ; ond surrar flitigt i nybyggar i pt snälltåg på sträckan Stock- RI RE - holm—Malmö . förbrukar elkraft ' TS GYNNA. LAHOLMS: TIDNIN Fm fn sd - + I : . ös | / " i : + , i SE Arne IR ss FAR ARR EP SR FR RSA FRA MAKAN AAA AD SN ANA AA ap MAA ARA?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.