YryvYYYYFTYvFYvYYTYFYYYFYTYFYTYFYYVYYVYYYYYFY vYYvvYyvvvYSYTYVYvVV Vv t vrevYereTteeYYYVYVvYTVFYYVoTYvvFvvVvve CAHOLMS TIDNING | vevrvvrevvvryvv vevevvYYrvevreveFoVV y vyreverYYFYVTEIY ". €openbarade sl sig'e? kväll i Jyvälä- | ski, "när "de "svenska -tidningsinän- hen sutto vid ett festligt dukat bord' tillsamrmans med'värdar och finska journalister, Som en stormvind träd- de där in'en man i 50-årsåldern. Någon av: våra: finska vänner upp- lyste Konom om, att han tydligen kommit fel och att sammankomsten . var enskild, "==. >: . — Mitt namn är Sjöblom! Jag har kommit hit i dag med en buss'från hus '/ och 'hälsni från avd Det ” bansjuk huset i H Hetstnofora.. pengar till: -sin- verksamhet, "Men . när .jag 'då drar fram med slands= 7 | hövdingen -brukar det gå något lät- tare”, förrådde han för oss kväöl . len. därpå, när han i:sin uråldriga buss :fört. oss på" krokiga,' backiga' vägar och håliga. gärdesvä "till i hp - i i kvällen. upptäcktes" på slutt- ombord... Något spår. av de »: från; i. 1948, ”Drottninggåtan 38, 2 Stockholm. Priset är 15 kr. R på lördagsmorgonen, 12 illa lemlästade lik inuti vraket av det”>saknade: Nya Zeeland-|£ flygplan, :som '. på fredags: ningarna av: ett: berg i mel- lersta delen av Nördön: Pla net hade tretton passagerare , återstående: kunde man dock I "Kungaporträttet 21948 i. ram, med kunglig "krona ?..Beställ, det annars "> Kungakommittén och postgironumret 901948] JE ; 300-årig s lönngång nu. 4 i.dägens ljus gandes villa? En viss mv G, don kan göra det... '.:. iv För någon tid sedan börja de han till grannarnas stora förvåning gräva på sin tomt. Själv för". klarade han, att han; höll på med historiska utgrävningar, Ingen : förklarade spydigt, att 'An- |: derson säkert fick gräva bra storiskt. ; 1 Gänska' djupt grävde ”An-| gen kunde han avslöja vad en lken -hittills utbetalt” .: Nära Helsingfors' har på. så "sätt + uppstått. en hel" & kV Finlands ::, isth och gav, 083 10 minuter till att put-. sa -dressen för: att' vid, en. måltid... träffa landshövdingen — som .be=. fann. sig I. Sverige!' Vår. värderade ciceron, hade ,då "under 16 timmar givit :en allsidig. FR av 'Finlan hela, soci Kö 1) jektiv sam=, mansättning > som möjligt. .15,000; invalider .ä j Under minst 5 år: beräknas: härtill åtgå mellan 200-—300 milj: En; annan form- av: de frivilliga ;I ingen, sedan” vi . Jandshövdi it d, att jag 'skall hämta ' de" svenska tidnings- "männen :i morgon :.bittida...: Kl 7. 'startar-vi för en 20<milafärd i bus- sen, så herrarna får stiga upp i ot- tan, om. vi skall hinna. med pro-] ”; grammet för. dagen; (div upp kl 5 svensk tid!). ,sz.:2:: . Det var inte vem som helst och inte en som :lät, avspisa sig. utan vidare, tan. länsstyrelsens :inspek= ”tör för Finlands folkhjälp i Tavast- land, en som. det sedan visade sig : verklig, eldsjälv,. som något' ville « och något kunde, Givetvis. välkom- ""nades ; han; till "dukat bord. Hans - mission är, att. uppsöka. fattiga. och hjälpbehövande,, som :det finns gott om i våra dagars Finland, och hos dem” är han alltid välkommen, Så "> är inte alltid fallet, när han. kom- ' mer till. bättre situerade för 'att få Den ' i likskändningsaffö ren från Skellefteå landsför- samlings - -kyrkögård; åtalade förre -gravöppnaren' här; på lördagsmiddagen '' helt; fri- känts av hovrätten: för: övre Norrland, som" på fredägen och lördagen behandlat 'sa- - ken vid, sammanträde” i Skel- " lefteål >: Åtalet : gällde ' urs rungli- gen fem fall av likskändning av "vilka den åtalade inför häradsrätten : erkände”. två fall; Sedermera ' återtog” han emellertid. detta erkännan- de, Den åtalade har. nu inför . hovrätten gjort gällande. - erkänmandet : tillkommit. " inrådan av hans dåvarande | offentlige. försvarare i. tra att målet därigenom skulle komma ' att : erhålla en för honom. gynnsammare utgång än om .han: .vidhölle” sitt ne- kande... i . Hovrätten förklar. att erkännandet icke. vunnit så" dant skäl ' av vad i målet i Övrigt förekommit. att. det | kan läggas till grund för må lets avgörande, Med "hänsyn | & "härtill har den' mot | gravöpp naren förda "ansvarstalan' i dess helhet ogillats av hov- "rätten, Utslaget är enhälligt. Sk Fagerhult - - Kyrkofallmäktige SES ” höll i onsdags sammanträde under ordförandeskap av kyr- koherde : G.' Gustafson; 'His: VWasar län kommit in, i Tavastland, började 2 införmationsdagen a med hälsningen: — ”Mitt namn”; blom; 'och här i Tavastland säger. vi. alla: du "till varandra”, z Alltid snabb i vändningarna. och en. hus= hållare med tiden lärde vi oss bi värdera. vår ciceron; som :varit &; 'manspräst i. Spanien under inbi deskriget. där, men nu hade stå sin eminenta förmåga i det egna ., landets tjänst. Hans uppgift var:in« Må te endast att visa oss' det ”gästfria och välmående Finland, vartill men formligen tävlat under vår vistelse. dittills. När han vid dagens avslu. tande: höll: ett varmbhjärtat tal för.5 Sverige, ” ”som gett. oss. något av sin" själ”, då glimmade i ögat” på "den : eljest kavate' mannen en tår,” som :' underströk ati det sagda k am från” hjärtat: > Krigsinvalidvärden i Fialan, ning ' till” sina medlemmar,” Nät med 6: milj. mark, Nationen: helhet . deltager så uti betaland en :hedersskuld till .dem;' som i: tu. sental. vila under, då vita kors,' vila kyrkogård i:Finland, I én oss för Jagd': redogörelse” 5 nämnes” särskilt” + Sveriges: hjälp i form av. vård och 7 omskolråing av. många hindra I inv av sådant: grundunderstöd : kajliksom hör samman med varje” |] han funnit — en hemlig tun- nel:som ledde: från Themsen fran till villan. .. >, I "Början : av«tunneln: hitta- |; de man för många år sedan vid Themsen”, berättar An- ; derson, ”Nu: har jag till sist : hittat slutet på den. > Tun: ;Ineln byggdes för 300 år 'se- dan” av Karl II för att han i:hemlighet skulle kunna ber "söka" sin. älskarinna; "den vackra Nell Gwynn; som bod : de" i den” villa: jag nu. äger. " Här träffades de två i hems lighet .— det. trodde. de 'åt- yminstone; själva en; ärskidl hjälpform,. som till ärntpas av Finlands Folkbjälp: och. Mannerheimförbundet, Tre typer av sådana har:uppgjorts ritningar: till, för -uppvärmning' med: ved och centralvärme, dock med fri når haft till Uppgift att i görligast mån bringa. hjälp åt inemot 50,000 skadade. Totalsumman: sårade, som. "erhållit sjukhusvård, ä är c:a 170 000.” För alla de"'svenskar, som i en"el- I ler annan form givit vårt östra brö. « 'derfolk stöd under dess svåra: år, bör en kortfattad redogörelse vara bete;' Finlands folk självt och med < utländsk :bjälp till självhjälp utfört, Huvudforrhen för hela den socia= ++ Je "vården av krigsinvalider' är ar« |. ården. med. därtill..h då yr« | kesutbildningsomskolbing, - ; janskaf«- fande.. av 'råä "135 milj. mark, Medan i genomsnitt av intresse, Det är ett störartat ars > kommun: att. göra önskade ändringar, Hittills har för detta än? damål av” "Finlands Folkhjälps häl å &; beviljats :under-- 300, ;000 ;réark; utbetalts: till envar ämligen. väl ställda k n ; har, belopp på upp till £00,000 mark | . förekommit till ett. par sä betungade i: norra: och, ö la glädjande: att på senare tiden .vis= s2 svenska kommuner lovat ekono= ;. och arbetsförmedling. Finlands Rös da :kors har föranstaltat yrkeskur<" ke ser, skolning av de krigsblinda samt ' arbetsvård för. c:a :13. milj. mark. Invalidstiftelsen : har "Jagt: ut nära 25 milj. mark, Brödraförbundet: över 10. milj. och de civila invalidernas förbund över 2 milj. Statens; sök Arbetsvårdverk ” .har ” tillsammans med,;; de fria vårdorganisationerna redan .omskolat 5,850 invalider — i Sverige 600 — och förmedlat arbe- te åt 7,00, redskap och. materiel åt c:a 1,500, >Ien redogöre! ; nämnes den äto= ra insats, som Sverige genom Hjälp= kommittén '. för, Finlands. invalider : utfört. 10 93:av de krigsinvalider, . som erhållit. arbetsvård, har erhål- lit denha skolning till ett nytt yr-' ke tack 'vaåre i stor. utsträckning av kommittén "anskaffade maskiner, verktyg: och :råmaterial.. Vistelsen i Sverige anges av "olika skäl ha fadderk i deras I sitt tacktal till Sverige ämne | förenämnde' Ånspektör. Sjöblom;; att , insarflingen” i Tavastland uppgått till 900. milj. mark; Sveriges hjälp - anslog han: till ett värde av, 10 mil ark Även” nämndes att ä och Pb: Uppmärksamhet under' den run vandring, vi där. bereddes' tillfälle till under sakkunnig ledning. Sjuks huset förklarades: icke ha kunnat - åstadkommas : utan da stora ' gåvor till detsamma, som skänkts. rige. av. Tander "di iskt haft en stor betydel: ännu beräknas det dock laga tre tre ;sektionér,.” etkningab. « öm- lacerad. Y sedan sjukd i : - naturligt tynges Finland de:smånga 'kontantunderstöden å form av -livränta, familjeunderstöd - o. d. till efterlevande, Dessutom har. statens" olycksfallsbyrå hittills. ut". betalat 723 milj. åt' krigsinvalider med regelbundet 40—50 milj. mark pr månad, Statens utgifter till de fallnas. anhöriga är. redan uppe i 1, 480 milj, De fria vårdorganisationerna utövar en "mycket "betydelsefull: verksamhet - genora storstilade in= hult, » Arvid Fridéns ägelso på grund av avflyttning från orten godkändes. Domkyrkoar- kitekt Grebes förslag till för- stärkning av ' kyrkans torn: bi- fölls. Uppgörelse angående el- installationen i kyrkan, hordla- des till nytt. förslag inkommit. Kyrkorådets förelag till ord- nandet av kyrkogården bifölls. Därefter, fastställdes statför- slaget, som slutade på en sum- ma av kr. 36.100. Utdehiterln- donationer och affärs=, Stödver ta= ger alla former i sin tjänst, antin= gen det gäller för en invalid att bygga ett hus, fähus eller stall, kö- på en häst, ko eller annat husdjur eller starta en affär. Det avser att sporra till Självhjälp genom en= ectrnat verksam form, ' som handhaves av gen blir 1:50 pr skattekrona, därav 1 kr. för församlingens |: smittosamnia sådana. Planerna före- låga redan före kriget men förverk.. ligandet fick :ju anstå till efter kris gen: Chefläkare är professor Arvo römd barnläkare. som vår Olive- cerona på sitt område. Sjukhuset har redan tilldragit sig stor uppmärka samhet från läkarvetenskapens si- : da, särskilt på grund av dess pla= nering, Behandlingsmetoderna an= ses vara de modernaste, liksom ut- rustningen, 'Den elektriska utrust- ningen för röntgen, köksavdelning m,m, sades vara. en gåva av Sve- rige Tacksamheten . härför : hade 'man velat manifestera genom -en etsning på en glasvägg i vestibulen - ning av Sverige och Finland och i "devisen: ”Grannen gav. 053 hälsans gåva". den var en yrk som man höll på att uppföra i Åbo, til "dels för medel man under krigen erhållit för försåld fisk, skänkt av. Göteborg till dess fadderort Abo. jÄnnu några finlandsminnen sko- behov o. 50 öre för pastoratet. la sammanföras i en följande arti=. miskt. stödja. även denna” hj pform "svenska tidnings« Tr t 3 art fästställts och Ylppö, vilken förklaras vara lika be- .: i form av en allegorisk framställ- | En form av: stöd. åt den finska. Den onödiga: importen- kriti- seras av Svensk Bagge ritidskrift som bl a. skriver 7 iDå-man: ser vilka. "besvärlighe- ter .som "uppstår genom, att" vi . saknar betalningsmedel att: från utlandet” kunna köpa" livsviktiga åvaror, "blir mån en: smula fö; ånad då man: studerar :våra.im- « Portsiffror : för | första: halvåret > 2948 i den utav kommerkollegi- un utgivna tidskriften,: Kommer- + siella Meddelanderi;' Vi återge här några exempel på, enligt vår: me- »+ under: första: halvåret '1948, ; > TDikörer, ' viner. och "spritdrycker : Konfityrer » ter, Töktobak: » Puder, . smink + pr Parfymer o, Pälsverk' Leksaker : ;Enbart dessa: axplock av. onö- diga importvaror går. löst på” en summa av över 34 miljoner kr. För dessa, pengar hade. vi i stäl- ;.Jeb;, för att ta ett endå Exempel, "kunnat importera o:a 275. 000 ton tldningsolja. Vad detta Hade be- i Det, vore väl mera förnuftigt att tillsi idare inskränka: impor- e råd till sådant; och i stället köpte sådana: varor som" vj:i " dagens läge bäst behöver, fram håll idskriften med rätta. för prima friska griskullar i kl. (pris till säljare för hel kull) fritt: .centralens:. iuppsamlings- för, 'griskullar. upp t, o. m.. 17 » k&:s >" medelvikt 2: kr. pr kg. | Uppgår medelvikten till över. 17 kg. betalas. för överskjutan- ide kg, 2 kr. upp t. o. m. 25 kg |. joch därefter 1 kr, pr kg. Kl. UIgrisar avräknas efter samma grunder nen. med 50 öre lägre "pris pr kg. Premiegrisar kl. I "från. .veterinärkontrollerade friskförklarade . besättningår lavräknas ” med ';15 öre högre i pris pr kg. än övriga kl. I-gri- 1: jer i alla viktgrupper. ' 500: barn skadas "årligen av att skjutsas på cyklar, > som... saknar... ekerskydd . Många av dem få men för = xvet tack vare de äldres o betänksamhet. trodde "egentligen på I hans möjligheter, Grannarna rv djupt för att finna något hi : ing: till stor del, onödig” import k ' skåne Blokinge : | Vem kan skryta med att |. ngelsk. kung och hans : älskarinna , en: gång i tider]: mötts i hemlighet . i ens:ä-|: W. Anderson i Fulham i Lon | . män splittring ”och känslomässiga och” nyfikenhet |; yf . logiska "aspekter. Det finns, högst derson. också. Men på sönda- |... EN SPANSKA FRÅGAN : Hart . på . nytt: aktualiserats, i vid FN:s generalförsamlings möte i Pas ris tilldrar den sig på sätt och xis större intresse än de stora” och i ad, till N "och! Sovj Krasst uttryckt ter sig saken så: Förenta. staterna . önskar : 7 kunna räkna med även den spanska krigs- potentialen vid en ev. militär kraft- med Sovi on grunden vikti Orsa- : ken är väl närmast att den är, mer facetterad, mer inbjudande till all- : ställningstaganden än de stora. frå- Men det finns även en annan or- sak, som vi i -Eurppa står mer, ove- tande om, men som : de ik ö gor, . där - öste Möre vars Argentina, som a går : spetsen för den ;'syd mot Förenta: staternas ekonomiska inflytande i' Sydamerika, har: via sin. diktator, general. Perony,. gjort ett -: formligt : avtal "med general Franco.. Detta. är: ur. Washingtons . i synpunkt inte bara politiskt besvä- rande, utan måste främst uppfattas hänsy ika som; ett led i den sydamerikanska väst från början är mer ] "Pr Jis isk . Det är Och problemet har inte bara ideo- | arbete på att. via den P; ik Jande ek iska intres- '- konkreta ekonomiska och storpoli- tiska . intressen. ' i denna trassliga härva, N i "För FN:s "de er problemet när- mast detta: skall församlingen helt "avskriva den rekommendation till "som + på grundval av 1946 års I itté så a ska . unionen; svetsa : samman alla Nord= och Sydamerikas stater, har efter vapenstilleståndet icke. givit de konkreta resultat man hoppats på. De sydamerikanska republiker na: har ur Washi ti ne som här står på spel Situatio' nen har:så blivit den, att Fören« ta staternas intresse att i görligaste mån företräda en gemensam ame= rikansk; utrikespolitik, att bevaka isk W visat en besvärande lust att gå sina egna vägar. Ekonomiska och, poli- ; rapport och förorda återupptagah- "de av" ka : och tiska” förhåll på den södra kontinenten har även gjort, att För- sina :intressen' i Syd« amerika och i Europa och att till= försäkra sig militära” förmånar i händelse av en öppen, konflikt med Sovj jonen inbju= ekonomiska förbindelser med Fran- cospanien; och skall man t, o. m. gå ett stég. längre och stryka ett :streck, över 1945,' 1946 och 1947 års kraftiga deklarationer och förbere= L da Fi di enta stat 'icke längre ot har ledningen. Brasilien, Peru och först” och, främst Argentina, fram- står alltmer som 1 Slvariga I konkur- renter, Nibe . General Franco. har. på några ; FN? Den senare frågan är nu knap- "pest aktuell och- torde väl även, i fortsättningen bli olöst, . då ett . spanskt, inval : alltid kommer att ” vägras av” öststaterna” med" Ry: ;.lands veto som stöd. Men. den fö sta" utvägen kan göra den senare I frågan likgiltig: blir Fi d. när — däribland Chile och Mexico: — kunnat : upprätthålla bmycket : goda förbindelser med de der' till samma slags” politik gent« emot Francospanien.' Likväl är det icke säkert, at Föra enta staterna i nuvarandé läge, vå= gar gå längre än man redan gått. Den europeiska demokratiska reak- tionen inför den nya., amerikanska kursen har varit "mycket ogynnsam, Det spanska inbördeskriget och de lati Med Ar- | 6; gentina och, Peru, har de inte bara giska motsättningarna har här varit ringa, Många av de syda ik varit goda utan intima, De. ideolo- |A d rna jär, inte lika snabbt” glömda på denna sidan tlanten; Väl är den fransk-span- it] ska gränsen, åter, öppen. Och väl nH io- informellt upptaget i kretsen, så är "vägen därmed öppnad till deltagan= dei Marshallplanen; ja kanske ; t. Vad som gjort frågan om ska ' republik styrs, trots sina fermeilt demokratiska författningar, efter principer, som högst obetyd= ligt skiljer sig från de francospan- ska; ;. Av, språkliga och historiska skäl har, de iberiska staterna. un- gefär samma ställning till Sydame- länder ner nästan lika bra med en chargé d'affaires som med en minister, el- ler ambassadör, Men få europeiska .torde vara nog "realpoli= . tiskt”. inställda att acceptera gene- ral Franco som medförsvärare uv hotade demokratiska värden. AÅ aktuell, & är i mindre grad de di- , vekta z peruanska; och. -argentinska har varit: ganska växlande: Under krigsåren: 3 kritiserades” skarpt den försiktiga brittiska politiken gent- N emot Franco, vilken hade som främ- "sta syfte att hålla det kela gående, |" Vså att Franco, ej skulle "komma med "i kriget på axelmakternas sida. :1I "slutet av 1945 drog Förenta 'stater- "na tillbaka”. sin; ;Madridambassadör | och.” ”utrikesdépartementet - i. Wa= "shington.; örklarade, att man inte + ämnade": sända dit någon :efterträs are, När FN-rapporten. om" Fran- gjordes, väckte "detta en utomor- . dentligt". stark reaktion. till; "livs i "Förenta. staterna. och ytterst kraf- tiga officiella uttalanden gjordes. i Men från 1947. sker en allt. mer markerad,” omsvängning i Förenta staternas Ånställning.. Då frågan på hösten ånyo: kom upp, i FN,var .. Förenta staterna redo att förena sig "med: de sydamerikanska . staterna mil .om”att. rösta .bort den para- . graf.i det nya:resolutionsförslaget; . som de 1946 års rek dation till medlemsstaterna att dra |- bort sina diplomatiska ambassadö- . rer, och: ministrar ' från ; Madrid, : Denna paragraf hade därmed för- svunnit, liksom i en fallucka utan) -'att; den : blivit: formellt upphävd, - Kort därpå ;: förklarade ” president Truman i ett budskap till kongres- sen,. att ”vilken nation 'som helst - även Spanien, kan deltaga i Mar- shallplanen”.: zz É I: januari i i år är man färdig för ett jaktparti, av den art, som väl känns igen från tidigare tyska jakt- : partier. : General - Frånco inbjuder Förenta staternas chargé d”affaires > Madrid + tillsanimans med den "spanske. utrikesministern” till ett Jektparti i Sydspanien, I mars tas ytterligare ett steg: det amerikan- ska representanthuset fattar beslut om att Marshallhjälperi preliminärt skall: omfatta även Spanien.” :Den " häftiga reaktionen framför ” allt i London, möt detta beslut gör vis- serligen, att senaten stryker denna ” passus i den slutliga editioner. Men "den" goda viljan, har demonstrerats och. "vederbörligen applåderats: i de ”spänska tidningarna, Marken ä är, väl "förberedd; i Madrid, när presid politiken. gentemot, nera 3 Franco : cos .. väldokumenterade : "samarbete - ..med Hitler. och Mussolini offentlig= | ka ig och i ”fressant att sätta igång med ars t ». betet om hur man på kollektiv "väg skall kunna hjälpa kh öd= " att ana hjälper d dem FN I ul: "Kommittén för heta och fas miljefrågor, som inom parentes sagt gett impulser till den nu startade d: "om :kollektiva anord- " rarna& och hemmen, säger rek” tor Ester Arfvedson i Osby i iett > uttalande för Skånska Dagbla< " ” det på tal om den nya statliga "kommitté, "där hon”. "kömimet ” Om hur. arbetet skall upp, vet... jag ännu ingenting be- stämt;' fortsätter, hon. Riktlinjerna skall dras upp :vid vårt. samman- träffande denna vecka, men en sak är man uppriktigt glad. över och det är, att staten på: allvar. tagit upp ' dessa frågor. Samhället. har under de senaste åren visat en me- ra positiv inställning till de famil- jevårdande uppgifterna, och 4 som ett "nytt. steg på denna" väg kan. man se tills tandet, av denna kommitté, ; Kollektiva ; hjälpåtgärder t; har under "des senare åren i: någon | form praktiserats nästan. över ' allt i landet. "Längst torde vi väl ha nått i fråga om andelstvättstugorna, som de befriats. från en tung. och pres- sande del av. hushåll betet. Ännu för lanthusmödrarna inneburit, att | hingar, har i sitt betänkande snud- dat vid tanken: på hemhjälpscen=' . tialer, och den torde vara värd att beaktas. Försök med en sådan cen- nöogillet i Stockholm, men” hur. det 71 utfallit, känner jag inte till : En anha sak är, om Slanen går. att genomföra för landsbygdens del! För" flickor,” som vill” ägna” sig. åt husligt arbete, som yrke, vore det givetvis trevligt att få bo; tillsam-: mans i en välinredd' bostad. mitt. i byn, även om. de 'sedan under; da- garna hade sitt arbete förlabt: till hemmen både” i byn och trakten a ig kommunerna skall kunna: "uppföra sådana. bostäder under nuvarande förhållanden på bostadsmarknaden : och hur" skulle kostnaderna ställa sig, för en dylik' hemhjälpscentral? Går det för övrigt att skaffa: folk till-"den? Ja,- det är frågo: nsyllrar fram, "och" man betona, att varje po: slag är rt att . prövas. Hemmens kvinnor är värda att samhället gör. en :an- finns dock inte andelstvättstugor i den utsträckning som behövligt vo jag även: . vilja uttala den önskan, deras storlek och driftens utform. ning, Samma storlekstyp Passar inte överallt. Här borde, en smidig an- passning Då av efter bebyggelsen «Och. värför inte, Det vore: mycket” intressant att få se, hur det skulle: utfalla i prak- tiken, Bussen Skulle, ju kunna ingå ij inventarieuppsättningen ' på en maskinstation'. och” sedan, " om den inte” själv "var. : motordriven, med traktor, fraktas ut Ull sin, bestäm- melseort för dagen. I. en, by skulle "Trumans ;: personlige - representant -”hös påven,;. Myron Taylor, i april avlägger ett besök hos Franco. Be- söket var ingen artighetsvisi överläggningarna deltog också Förr enta staternas chargé d'affaires, , . «I september kommer så den ames rikanska . militärdelegationen ' til Spanien 'under ledning av ordfö randen - i senatens militärutskott ” Shan Gurney, - inför -:vilken. den spanske överbefälhavaren, general Vigon, redogör: för Spåniens behov av krigsmateriel, ' Det är tydligt, att denna kraftiga glidning i Förenta staternas syn på den spanska diktaturen bar reella orsaker. Orsäker, som enligt ameris . kansk uppfattning väger så tungt, att man "är villig att-stryka ett streck över de ideologiska. motsätt- ningar, man tidigare så starkt bei tonat, ' Den: ena av dessa ' orsaker är "uppenbar: det” dag för dag ”skärpta- förhållandet mellan Fören- den kunna st s för en Der re, och i det sammanhanget skulle | ' att kvinnorna själva ute i orterna t., skulle få litet mera att säga till om] vid dessa tvättstugors tillkomst; .omi |. göra. ett. försök. "med: tvättbussar? : sträj för att hjälpa dem med Jen, arbetsbörda, som i många falll hotar: a att bli dem. Svermälktig.: - Det gamla hederliga Polatisg Nn vinet kommer åter. Detta glädje- budskap för alla” vänner av ;Abso- lut renat: och' Skåneaquavit- kom=' mer från Spritcentralen; där man I'nw håller 'på ”att bränna sprit av e årets 'potati skörd, som ju glädjan= de nog blivit så: 'rekordartat; tor, att man på sina håll £, o. 'm. ifråga= ett par' ' dagar och så och orgning. av flera: hushåll. ae satt: åtgärder för 'att till- varata potatisen; Det ä är. därför helt hoppas vi får dning att äter- komma till' denna fråga Ander ut- redningens gång. . ,Andelsbagerier har det växt upp all era under de senaste åren, men för husmödrarna så arbetsbe- fligt, att en del a årets pota- tisskörd: går till brännvinsbränne. rierna, ”Planksaften”. i all: ära — men den har faktiskt i många av. P |öconden visat sig vara mera skad« ig för k nä; än Potalis- . sparande. inrättningar som andels- fryserier finns än så länge knappast på några platser. I Skåne har vi väl inte mer än ett, Vid alla dessa andelsföretag har emellertid nyttiga erfarenheter. gjorts, och dem bör man givetvis studera; när man nu tänker att låta dessa kollektiva ”an- ordningar. få en Nidare omfattning. För landsbygdens hem och i + är hemhjälpsfrågan av oerhö, stor vikt, Hemsystrar och hemvårdarin- nor fyller en mycket betydelsefull brännvinet, ba -— Vi har fåt tillståna att brä 10,000,000 — liter : 50-procentig änna av årets potatisskörd, omtalar in- genjör Gunnar Bergman i Spritcentralen: Det. blir i runt tal” 12,000,000 liter brännvin, och den= na kvantitet hoppas vi skall räcka till nästa pPotatisbränning, dv. 5. till: hösten. 1949, När potatisbränn= vinet kommer i marknaden kan jag inte säga - med, bestämdhet, men årsskiftet, Beträffande sorterna så blir det som vanligt Absolut renat uppgift, men: de räcker tyvärr inte brännvin ,och Skåneaquavi kommer att framställas; SN som ANNONSERA I TAHOLMS. TIDNING fal har gjorts av. Kooperativa kvin=. det torde väl bli någon gång efter , vp z
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.