YYvY YyYYTYrTYVT ver Y YrYr i a Pe YrevrettYreTTETTYYEY vilar du hös "nig; När jag smeker dig med; nanden akälver havet ini dig. Djupa: hav; gom födds” dig. Kom intin mig, nära til mig, : djup, som "blivit. du. : - : - Detta: Bori inom "dig, skälver är . Den amerikanska. atomst den Oak" Ridge hav. slagit. upp sina 'pöttar. för allmänheten. Vem söri . helst ' äger, rätt "att. kila in och titta på en "speciell: utställning; 'kanad ”Människan :ochi-atomen”; '- Man 7 vill gärna tro att utställ- i | fingsårrangörerna. satt. upp skyl- tar "med . vägledande. text, Ti: ex; ”Det &F människan: söm. ses t. h: och atomen sont: står tv. Sven eh, åtom är: .eh-ytlerst" liter: före- teslser. och ” förväxlingar 'bör så Jängt: det” är: möjligt: undvikas. Goda” tillfällen; till reklam ska ldrig ”försummasirHur voré:det omp. Häninger: för: atomfabriken delade ut små. provbomber. till besökarna ?; Näpot : att. ta med hem" till "de små: barneh;: Gärna JFhed ten: pigg och stimulerande "eder inskription: frips:" änd ” "gamla värla til öss och få. den tillbaka som ny.-Om ni nu över huvud taget får den tillbaka” »” GÖTT EXEMPEL: > Det var en gång en skotte s som - fadö sju bårn: Då julaftonen kom. dör egentligen? ” smet"skolten plötsligt ut och av- "yrade "ett" 'revolverskott..: Han gick in igen. och berättade för de förfärade” f barnen” Satt j LÄRARE EMELLAN. "Vad . opererade. du honom I På ett helt år har min kloc- |: ka "varken fortat eller saktat sig "en enda sekund.” ” Galira ut garderoben! - 2 Europa- hjälpen vädjar. för- millioner > o& ser frysandee > "Det:.s står "nästan Hika illa Kn «som någohsin " bland folken: 1. de krigshärjåde länderna, på lyda ännu rapporter- na från Europahjälpens åarbets: fält.. Med-mat och bostäder har "det i allmänhet blivit något bätt- re, men lumporna till'Ilädér hän! inté', samman över ännu' en ”Vädjan” öm. hjälp utgår därför” ännu” en” gång fned lika stor - enträgenhet ; som. någönsin - med : "kläderna: ga : vinter. förr. sa. Det är en. kodérasak tör.0as 2 "ja att hjälpa, och hjälpa kunna : VI säkert alla, ty något han kan- ske blivit över och något han bli- r vit avlagt sedan 1 fjor. Börja te- kan undvara; Det finns en hel del . onödigt i gömniornä, som för än- ” dra kan vara osköttbart; Ni kan göra en medmänniska överlyck- lig, kanske rädda hennes liv. «... Svenska Buropahjälpens . kom- mitterade 1. Halland vädjar till alla . ; samhällsmedlemmar 1 Hal: ” Jand ätt Stödja derna. behjärt värda , sak, Alla: vöblydålngart "jämnas'av dir. Anna Rex, to 1270 Halm- stad, RA ra; "LJ EYVIND LASSEN; -I flicka; på samma gång människa Den” kulturtnstitutfön” << ;xsom . , : "Från "konstnären > Eyvind" | Lassen har Laholms Tiulng | H fått mottaga följande tempe ' ramentsfutla inlägg I ett åk tuellt ämne: kö förbaskad .på ' sin lokaltidning, par mil-norr om den: lokala in- | | tressesfären men ändå ibland bjut der på ett eller annat” som även en Tokalpatriot” av renäste vatten vill vara! med 'öni,” Man” förlåter den "omedelbart ” därför. ätt. den värd, : Under ' Förenta ”Natiorier- nasgertidevarv får? ” det emellertid inte glörnmas att även Inom eg- tven”landsbygden, bör 'ha” tri inslag i stadens andliga meny; | kt. lg Én ”förnämlig” gäst I vår ,landsända:- en Hiten fransk bondfileks vv. i rad r ett ; fö fmämligt besök: en enkel öch helgon, levbnde som histöj bersönlighet I kraft av "sin 1 lism 'och; sitt'möd en legendarisk symbol, en av dessä"värs "gärs ning : för all evighet" Har något att säga oss människor — en -Jis ten"fransk bonagrieka Johanna från:Lothringen. = it ; Hon kommer inte ensam. Riks- teatern är. Hennes följeslagare MTAré som i hon också "nämnes är en. mycket omskriven person som har. inspirerat "eri lång "rad av "JT diktare””" till ätt”'skildra” hennes dramatiska 'och. korta levnad i skådespel» -antingen'.de:"velat'visa hennes - gärnings storhet, ' hennes sinnes renhet,' hennes samtids”o- förstånd eller som en GBS med hennés ! skepnad som utgånga- punkt" svänga -satirens "spö över vår egen tid. ”Hoh hör till de'klas-' siska ämnerig som har tolkats av Villon och Shäkespeare,. Voltaire doch "Schiller: men aldrig har nå- I gon: diktare som ”Maxwell Anderson,” taren till aftonens pjäs! >. = Det "7 intressanta ” tppslaget i pjäsen ” är ”att författaren inte tecknar "den historiska” Johanna utan skildrar denna som”en skå- despelerskas rollskapelse som har att ; kämpa med regissören "för behandlat ämnet örfat- Ar « jatt. bli den bild: av rollen som ak- trisen själv känner är den rätta. Det blir'en bild”av konstverkets - I födelse: och mänskligt sett kam- Pen för det tänkta ideal och vad sök” såterstår av: idén efter: alla kompromisser," djupast sett kam- pen: för: trön på det: 'egna jaget genom «alla / konflikter och" på- tvingade Systems. .+ += Författaren ; "vill härmed säga att' värje "handlande ytterst vilar på något annat än rationellt tän- kande.. Man kan kalla" det vilja eller "värdering. Själv kallar han det tro. Pjäsen är rätt spelat vi- dä! mer än teater: i vanlig me- tings” den är" en: "diktares, förkun- nelse.— "en" predikan som Här. ett vat en komet med eld i stjärten, 2 afton: får "halmstadspubliken uppleva denna "pjäs' som kommer att tindra på 'stådens' andliga ho- risont-sdit en sällsynt stjärna, medan ” ländsbygden ligger Y- sänkt. i. ett andligt mörker .som skriker högt om”att ingen tän- ker tpå att bland folket härute finns själar som. har "behöv" av att få'vara med att njuta av vad som" bjudes; Riksteatern far 1 väg som en komet med etd i stjärten, biljetterna . skall -helst slutsäljas inom några timmar. till förköps- pris: ; N Föne d NU, skall det medgivas.: att en teaterturné är ett affärsföretag som bör gå ihop ekonomiskt, men fast”all konst.bör ha krav' på att få: sin Jön' "har der" först och fränist förpliktelse att bjuda sig till för dem. som, vill njuta där- av.'Om konsten eller dess utöyva- re glömmer att konst mera är att I ojate a "4 dan I dag att tänka över, vad Ni : Det” händer, "ibland att man blir därför att den: glömmer”att' tala. : oOm-vad Som händer i länets hu: vuästad som för. all del ligger ett”. annars är både trevlig" och! läg-” Het ”att'tå 'der.av ett Jultirslit ” Jag: skulle gärna velat se een na- nationen alla goda” uppbyggt ., gande krafter bör förenas och mr | i ge . än. ta har den; förlorat det som” djupast sett är dess väsens innebörd, Och ' den -kulturinstitu- tion. "4 detta tillfälle "'RPO ,-— som bara planlägger en: visning efter "den 'säkra- inkomsten. en stads > premiärpubiit Utgör” för- olämpar alla: dem som inte "lyds kas få biljett tur en” ant! för liten teatersalong Nog tycker” man. att eh "pjäs som 'denna kunnat. ges två aftnar i följd. Att' direkt få biljetter reserverade" för." Jands- bygdens "del vill 'säkert vara eh dröm .som kommer en turnéleda- "I re:från huvudstaden ' ätt förfärad, men” hur" det är tycker man att namnet Riksteatern förpliltår. i SLU kulturell banérförare, men är för snävsynt. CC” "Sår har svin I SLU, vars unga kretsledare har avlöst ”skollärar- ne. söm "landsbygdens: ”kulturella banérförare, .” medan > skolfölket slumrat in i: 'eltonomäsk välmåga. Här och där sitter kvar en gam: mål skohräståre för vilken kultur« kamp är ett' livsbehov, men de Ero lätt räknade som undantagen frän": ovänstående” Pästående:: Nu är. SLU tyvärr lidande av ett allt v ” snävsynt.: faästhållande - "blott intressera | sig för vad som att: ges l egen regi — det skulle ver- ka välgörande att 'se' ett krets- initiativ ”.som' inte''dikterats av distriktsstyrelsen; Hur 'skulle. det vara om man etablerade ett sam- arbete med RPO?- Det kan knappast .. distriktet, . men . det skulle inte 'vara omöjligt för en krets; Inte är det meningen, att SLU-arne ' enbart : själva skulle rekrytera > publiken, - 5 Uppgiften skullé vara att. få oss: andra med. Var inte detta" värt mer än sata: arbetet :- med .studieteatern som ni kuskar. runt: från bygdegård till bygdegård i i SLU: s egen regi? Studieteatern | har" - sin mission, Men först "den dägen då kulisser- nä får lyfta scentaket i höjd med vaktmästarens privata takarma- tur?” och" enkla "men användbara belysningsanordningar ' "installe- ras, helst också en rundhorisont! -.. allt kan frånsett. ersättningen till" väktmästaren göras" för små medel, .; först då kan det spelas tester på landsbygden. Jag tyc- ker-'synd :: omr. kärngubben - och höbelpristagaren -;:Swedenhjelm Som inom kort skall tTyta som 'ett lejon på: bygdegårdsscenerna; 'Pu= bliker tar nog med Big såväl far« tast. »som. iblévelseförmågan;; rhen dessa” förnödenheter för all teater brister - ohjälpligt.'så fort illusio- Ben»brytes; Och den kommer :&lls tid att brytas;.så, "länge:scenerna är i nu befintligt.skick. Häri lig- ger svårigheten att' finna" en -för fräsygden | välvald repertöar: Er Man måste" sikta högra” om Äntressot skall uppodlas, I Skall det intresse" för teaterns konst som sverkligpn finnes hos landsbygdens - folk : "uppodlas' och förädlas: blir: det nog. tvunget: att sikta':högre än män ny gör. Om man” nu tänker big'ett sådant ar: rangemang "lagd till grund för denna nu aktuella pjäs, 'hade det säkert ; fundlta möjlighet att ge föreställningen upprepade. gånger i Halmstad.gom ju, från alla. syn- punkter p sett är. mittpunkten: för RN ban äl nn "och dit,'som han bistått med, "där "| var "han: nöga" med.” Saliga äro de "Allhelgonadagens bleka | si- gården, och. te avlövade träden” stod risigt nakha-i den frostklara: luften: Bonden i" gården, Eskil -[Sevaldsson, satt-i skjortärmäria som bara: Planläggor + efter den SO inkomsten från en stads premiärpublik, förolämpar dem N nfe tyckas t "biljett. k och präktig skinnväst på söndags morgonen inne i sin storstuga och bläddrade i en det handlingar och Papper; som” låg: framför honom På bordet. Det var mest rever- ser, smålån på en tusenlapp hit det värt: brådskändeé med kon- tanter' öch inte tid att fara in till banken, ' Ty Sevaldsson i Berga- gården var 'er tär män; "som man räknaf det i en "kärg "och fattig skogsbygd; . Hah hade ”sin väl- skötta gård ograverad med "löst och "fast, "och ”äärtill” "många ti senlåppar 'på "banken. ' Och ”dess- utom”alla reversernå här och vär ute i bygden. Ty störbonden” 8é- valdsson” var "sådan, att han ' gär- ne lärånäde små håndlån till dem som” behövde, "och inte var han särskilt hård med” räntan heller. Nej; för 'all :det. "Nog kunde Bergagårdsbondex lämna en" tu- senlapp” till ett' hästkbp mot'en revers; men säker! heten 3 för lånet "Han dag- tingäde ' inte” heller : med inädriv- ninger; men ändå kom Sinåfolket till: ;Sevaidsson för” att "få ”Täné- hjälp: "Dét Våg niänga små "jord: lötter 1 Skögsbygder runt "om- kring, där den ”éné ”småbrukaren behövde ei ko Sch 'den'aidre en smiäla "byggnads: = eller” odlings- hjälp.” Fattädes' kontanter; gick de till Seväldsson: Den behövande vär 7 gläd" ati tjänster, och så småningom” blev: Eskil Sevalds- son de fattiges hjälpare och kre: ditgivare. : Men de visste också, att de syndigt fick punga ut med vartenda öre eller säkerheten, om de så skulle. stå på bar backe ef- ter uppgörelsen, » Så var det ändå” ” Bevaldsson; som” tjänade P4 sina små låne- sffärer öch ned årens lopp: för- ökade sitt: bankkonto. Het hände mänga” "gånger" att i fall, där skuldräntan ': inté kunde" gäldas, Seväldssok' fick lov att överta ett kräk eller” nägra ”nyköpta” ”red- ska ; Det var: hans" rätt. ”Alarig lade hen fin; rarna emellan,” och. i Bergagårdena - "stora > ladugård fanns det gott om plats: > bl » Trots allt detta hade han emel- lertid under åren3 lopp förvärvat sig" ett rykte i bygden som". en hjälpande? man," én . välgörare” i smått, och "som : därtill Sevalds- son. var hållen för 'en strängt gudfruktig "man, .. blev han : sin orts specielle välgörare 'och hel- gon; "Men hur det nu i verklighe- ten' förhöll sig därmed, må vara en anhan sak. Det fänns också de som "sade: att Eskil: Sevaldsson inté blev rik" för” inte i en : stor "och "intresserad lands- bygd. i :';- : Då hade bygdens folk natt till- fälle :att uppleva den stora kon- sten; diktarens förkunnelse hade hunnit längre än till stadens pre- miärpublik 'och |förmedlaren hå" de, med någon; mera: rätt” burit sitt namn RIKSTEATERN. : å Jag skulle gärnå vilja sé.en lis ten Johanna frän! Knäred — en erikel flicka söm aldrig ; fett an- hat ;-än-sin -hémbygds- sceh — uppleva” den -stora teaterns: mä giska illusion äv; rymd och. jus skulle is ögon: stråla som Mary Gréy — Johannas när hon i aftonens "pjäs'-slutligen ; finner att. vad hon sökte det fann hon; konstenst.v.y en min ölanstäcnde vill vi tillag- ga, att RPO- avdelningen i Halm- stad avböjt annonsering av kväl- lens "föreställning: $-Lahölms- Tid- ning "med, den". motiveringen, att tillgängliga” biljetter -1cke: räckte ens för: halmstadspubliken:; Teå- terföreställningat "tillhör "ju 'så- dant, som" annonseras, ocH vi hår givetvis' icke kunnat ge kvällens föreställning : någon gratisreklam, : helst - som vi .med :en.: sådan :en- ; dast skulle. ha föranlett -våra lä- bare till. onödiga: avgiftsbelagda telefonsamtal" till "Halmstad: för biljettbeställning och i värsta fali Oriödiga resor dit;' ty plats på tens tern” har” som” nämnt ändå” inte kunnat beredas dem, Anlednitigen till att. föreställningen icke tidi« gare. nämnts. 4. LT beror , sålunda icke, på ett: förbiseende : från vår i vid lade in genom: fönstren på Berga- N amtäröga.. sd SNRA TS v KARL WILLIAMS. : "(Eftertryck förbjudes.) EV RESNESNSEE "Nu satt han där och bläddrade i sin gamla portfölj, och när han letat er stund fann han det-pap- Per, han sökte.. Det var en genom pantning - -"inlöst- revers på 'sju- hundrafemtio' tio år och som: säkerhet för kapi-. tal och :räntå fanns där en för- skrivning på låntegarens” krea- tur, .närmare bestämt. en ko och ett ungdjur — hela besättningen, vilken + nu rstod + Bergagården som pant... le tå LYAKE, borta i obygden 'vid namn' Jonas Öster, som hade sin "egentliga in- komst som gare åt det kronor, ställd på | : Låntagaren- var en: småbrukare ; Förskingring på Fifi Halmstad En uppscendeväckande I . Skingrings- "och ” rd ar historia har avslöjats på Hals lands Flygflottilj, Underbefäls- kårens kassör, en flygtekniker,' har. erkänt att han glort av" med praktiskt taget kårens he- ' Ia kassa mellan 5- å 6,000 kr. När upptäckten gjordes, fanns: endast ' c:a 200 ke av kårens sparade medel, Förskingraren, ' som anhållits, torde till största delen ha gjort av med pengar=. Ma på ett högt levnadssätt. Den” skyldige har varit kassör i Junderbefälskårens styrelse ” ett par års tid, 'Hela historien med för= snillningarna rullades upp, då ord- föranden i underbefälskåren en dag erhöll ett brev från hyvudorgani- sationen Svenska Underbefälsför- bundet i vilket F 14:s underbefäls- i Jutni des att Höstveteskörden i fallig på" protein men rik på vällen Leverknserna till Centralför- eningen 3 gånger möt inert SV den i Halland har. givit bra s mycket över medelskörd, Hela grödan är välbärgad, och man måste säga alt speciellt rågen - är mycket bra. Här i Falken- - ” berg hav. vi fått in ungefär . - 253,000 säckar brödsäd. och i Halmstad och Varberg resp, : > 40 å 45,000 och 20 å 25,000, vil- " ket är ungefär tre gånger: så mycket :som förra : årets: > "Av Den som framhåller: detta lir agr. Jon Fremberg på Hal- lands L c sända in sina kontingenter till för- Hudet, fraföranden. blev självfallet "konfunderad, » visste alt stora timmerboiaget och brukade sin " Nlla jordlapp som .bisysslå. Nu hade det gått. illa för Öster i två års tid. Först hade han rå- kat utför en olycka under tim- merfällningen i skogen, och när Han väl blev frisk igen och skul- 18: börja” ” arbeta, så ' inskränkte bruksledningen "på" aritten, " Nu fanns'det helt' enkelt inget arbe- te ät honom. Sådant är svårt för én fattigman'; i skögsbygden även om” han är ensam, meh Jonas Ös- ter "hade hustru ock "fyra barn, alla småy-att försörja. Ingen vill Kähske tro'oni man säger, att un- der sista tiden måste östers hust- ru ransönera ut friaten till famil- jen. Bära så att dö fick nätt och jänint " "att stilla hungern med, Och gick det litet till, måste' de tage "barnen - från "skolan, därför att: ' de" Kriappast ” hade kläder lämpliga att visa sig med. i Så var det faktiskt för Jonas Östers familj. Det var tunga tider uppe i -”skogstörpet; och vintern” stod för: dörren! 72 Bron Sedan olyckan med Öster sked- de hade han inte kunnat varken göra någon. avbetalning eller be- tala räntan på sitt lån hos stor- bönder" Sevaldssön. Och söri det klickat förut,var! där hu ' ränta på ränta i al! oändlighet; Och Se: valdsson ; var. 'en : bestämd "man, -som -höll sitt: ord, därför ville eller fordrade han också att and- ra skulle hålla sitt." När han nu i åratel ej kunnat få ut sin rätt hos Öster, änsåg han sitt kåpital |: i fara,och därför bäst rädda.det i tid, ”Pskir Sevaldsson ville: varå en : gudfruktig och rättvis iman, men: inte: pjunkig ' eller känslig. Så när han: väntat till den utsat- ta' dagen; 'tog' hän tvenne vittnen ned: sig och gick bort till Östers i Skoögstorpet. och" hämtadé he- la: kreatursbesättningen -— ; kon 22 Ja, ja, min käre öster, sadé Bergagårdsbonden " beklagande, när torparhustrun” och alla bar: nen gråtande: skockade sig om- kring kvigan och kon.; Jäg har]. varit tålig och mild som :ett hel: gon mot:er nu i flera år. Och jag måste 'ju' rädda mitt i rättvisans hamn; När du” kan: "lösa Aina ré: vers; får du dina djur iIgen.:” Is” "gick: Sevaldsson hem tig Bergagårds den: plockade: ihop sina skuldsed- lar och' hahälingar 'meå en smått brydd' min och valde ut två pap- per i samlingen, vilka han stop- pade. i plånboken. "Hestdn' låste rån av gedigen" vk. Så sköt. han upp "glasögonen "I pannan,” ryns kade ögonbrynen och ropade: på sin + hustru med hög röst: : + Johanna, kom in! : ” 7 Hustrun: kom in, "tyst "och und: randej: ock? starinade vid" dörren sont 'om' hoh 'Varit rädd, Hon vär Hten öcH klent. växt och hade gö- da, blå ögon.” : it Vénm”var åct du talade med ute .i i”Köket hyss?” sporde man- nen. Säegs dt stR åar gts BR "Nu 'gick hustrun” fram och sat- te sig. vid bordet innan hon sva- so Ah, sade: hon” stillsamt, det var. Östers hustru borta i Skogs- F torpet.= Det är? synd: om" dom ” > Sevaldsson ryckte till och blev mörk i' synen,. Den” där kon och kvigan, som stod i hans ladugård, håde i alla .fall oroat. honom :på sista tiden." 'Hean tyckte att de inte liknade de andra djuren utan sted där. liksom: för sig själva. Och .råmade :-gjorde:.dé.:järat så Sevaldsson "blev. rent nervös ;dv Aa få (Forts, å'sid, id): v: han in igen I den stora 1klaffby- ]- a Nottiljen full- giort. sina, + betalningsskyldigheter. Att: det var något vrångt förstod han emellertid, och kassören togs i förhör. Till en; början. slingrade . denne sig, men' när han. av ordfö- 'randen. och nyutsedda. revisorer ordentligt. ställdes mot väggen fann han för gott'att erkänna, att han " förskingrat-. praktiskt ' taget hela kassan, Stölderna av kårens medel hade han synas dölja. genom, att och. avgifter samt manipulera med bok- föringen. Denna är för övrigt så pass "underligt skött,. alt det inte blir någon lätt sak att bringa teda i härvan, . Den skyldige. lovade emellertid att ersätta vad han. orätt- - mätigt tillskansat sig, men: då ti- den. rgick . utan ; satt några : pengar äterbetalades gjordes” Li: Under. veckoskiftet har flygtekni- kern - också varit i förhör : inför kriminalpolisen i Halmstad och därr- vid erkänt vad som lägges honom till. last; H nn för ungefär en 'månad sedan igång satta undersökningarna' av vatten från olika platser i Halland för att ' söka. -;upptäcka. «den .. långvariga . barnförlamningsepidemiens.; smitto- källa pågår alltjämt, och det torde ännu dröja en: ganska: lång tid: in+ nan: något resultat kan påräknas, Det vatten, som man förmodar . vara infekterat, insprutas i aphjär- nor, och det efterföljande förlop= "pet som det gäller undersöka, är en. mycket invecklad ". procedur, upplyser prof, Kling på vår: för frågan, och det kan dra långt ut > på tiden innan man kan säga; hur ” undersökningen utfallit. . I . Samtidigt - pågår, biologi ska' och bakteri ; ett stort antal fastigheter. i Halm- - stad Flera har" redan undersökts, |. "men ' det återstår. en'-hel: del; och inte heller beträffande dessa jun- ”dersökningar kan's man resultatet kan ireligga. Massaexporten på: 2 Amerika går trögt : "Trots "slopåndet” av " exportavgif- Yerna och de. i samband. därmed . (företagna "> prissänkningatna "har som bekänt. masaförsäljningen ; till USA. under: fjärde, kvartalet gått synnerligen trögt. Sålunda torde, » enligt. Finanstidningen, avslut hit- ”' tills ;endast 'ha” kommit till stånd för c:a 40, 000 ton. Detta pekar hän emot att: "massaleveranserna till Förenta staterna under året i dess "helhet eventåellt kommer: att stän« na vid föga över 300; ,000 ton, vilket | "skulle innebära” en reducering med med, £jolåret.; 4 - Förklari till de sk 1 Importörernas ' avvaktande ' attityd "är som bekant bl. a. de höga sven=- > ska, priserna och: de stora lagren på massa: och papper” hos de ame- - rikanska. köparna, 2 iv [Cd i "Statens ” bakteriologiska ' avdelning | - när +”. ringer honom för att höra hur årets skörd har utfallit." Och = tilläkger agr. Fremberg -— kva« liteten, är genomgående: god, ts a « = ; Givetvis. finns... beträffande kvaliteten vissa undantag. En rätt stor del, av. skörden skördetröskas ju numera, och därför, innehåller den för stor vattenhalt, vilket i sin tur olyckligt nog 'medför avdrag på priset, Här gäller det för lant- brukarna. att se: tiden an med 1- tet tålamod :tills .säden har torkat. Naturligtvis; har:;. många lantbrus kare lärt; sig att använda : sina |fkördetröskor På rätt sätt, men på mångä platser har man, inte ; jdet tålamod, som fobdrag, +. « > Vad här har sagts' gäller br a säden. Beträffande, -havren har vi inte fått in så mycket att hah kan göra : några "omdömen, ; Priset är nämligen så lågt, att lantbrukarha föredrar" att, använda den. själv till >, utfodring, och. det; sär där ör som det; pppföda ; > höstvotöskörden förutom: den: höga vattenhalten. Den innehål: ler. för ”UVtet protein," och "det medför ett litet avdråg på pris set. Det var för litet solsken '- ; > $' somras, och dessutom är, det: t iw ont on kvävegödselmedel. I - ' stället innehåller" ju vårvetet : dess:mer prötein, så att där har. "+ bi: faktiskt fått betala" ett visst ; överpris; men: det ligger så att « säga 4 'vårvetets natur att-det "innehåller mer protein . vetet "ven F > + Glädjande :nog' kan man, även” konstatera, att de halländska jords: ! brukärna ” odlar” mycket”, Nårvete” och " efterhand: övergår nan mer och-'mer därtill, lantbrukarna" i höst "inte har sått) så mycket: vete, men vi väntar: ätt . det 'skall bli mer i vår, : si Det är klart att, det är väl digt svårt. med: lagerplatser nu, när vå faktiskt. får in hela skörden på en« |'dast. ett par, månader när .det. förr a har” tagit "halvår: i anspråk, innan, allt : var” färdigtröskat, . Här. har 1 on allt gått bra, På flera "ställen / mhellan-Sveriga har ”-cen(falför=' eningarna varit så överbelastade, D- att; man: vissa tider fått stänga. Dessa svårigheter kan även ha sin grund Å,, att, man där -uppe: "måst skörda säden -å mel fuktigt, till. stånd än vad som är CN med så Perfekt ' skördeväder' som här. Tråkigt nog : var dock vattenhalten rärr besvär + lig i år.; Den. höll sig i genonisnitt : mellan'.17 och ;20 :"/, men detihar har hänt, att vi fått i -nvete. med en vattenhalt upp till. 30-—40 Jaak 5 fjol var det ingen spannmål. med! över On och normalt ligger, den: Ågr. "Frenberg' tal "om," att" det' ännu så länge $ "Halland är et oerhört liten del” "gom " skördetröskas. : De -flest I lantbrukare är dock intressera "de, men det hela: är ju en'frå-. "ga om,ekonomi, Det är klart att ökad "skördetröskning.. medför + ökat . besvär. för ss, men det - är ju det vi är till för. Dio bu | TCO-representant i utrednin- gen om obekväm arbetstid: és som, under ords Sjentan Hat vtVad ? . för "massaexporten till Förenta staterna +;på något längre sikt ter de sig ut- omordentligt.: svårbestämbara, . var- för det knappast; synes, möjligt att "nu. ställa en prognos rörande den ”volym- 'och Prismässiga utvecklin- gen under nästa år, Att Jäget inte "inbjuder till imistisk ; ligger dock i öppen dag, Biograferha i | Vällberga. och Våxtorp ' ger "denna "vecka. Ådalens Poesi med ; Adolf" Jahr, ;Carl-Henrik Fant..och Naima Wifstrand :i huvudrollernå.»> Det :.:är; Pelle Molins Adalen,-ett av de mest storslagna och natursköna:'par- tierna :i vårt land; som” blivit !$ förevigade på films Det pänr förra ss förandeskaj' , av” géneraldirektör Erik Swartling . skall utreda frå- gar om & k. obekväm arbetstid och därmed sammanhängande ”pro- | blem har kompletterats med, om- budsmannen. i Kvinnliga Telefon- tjänstemarinaföreriingen, kand. Märta Liljegren. TCO:s hemstäl- lan att. bli representerad i utred- | ningen har därmed bifallits.. i nändé ” och ”, hahdlingsinättade innehållet. har. gjort den till en ” publikfilm. av stora; mått. : tt 2» Skottorps blograt, 7. >. "Torsdagens prögrani "blir den med första prisbelönade ' file . men vid filriolympiader i Brys- sel,””En natt-ått leva”, James Mason;; Robert., Newton -..och Kathleen Ryan i de bärande rollerna, 'Det är en storslagen film;r med en - skicklig Togisse”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.