YvYVv veyrYrYreryrvv , bilder. 7 7..! vevvrervvevtrrvvervvvvvev "Tel 104, + rön Fotograf 0. feat ae Markaryd. ' gåva Beställ redan, nu. «. "Söndagar öppet kl. 1315 | : från och med den Ti nov. "till z och med den 5 dec.” rel: 104. : Skogen ' behöver ' mera folk och kvalificerat' folk; detta var ett av de stora -probléri, som debatterades vid de drivtekni- ska kurser som Kungl Domän- verket anordnat! i Traryd - för sina jägmästare och, kronojä- gare, s Inte i nog. härmed utan även drivtekniska rationalise- ringsfrågor. , stod. på: program” met och kurserna beledsagades' med demonstrationer och Jjus- "Den förs "kursen påbörja: des i måndags och avslutådes i onsdags och'på torsdagen" 'på- börjades den andra kursen, vil: ken ” avslutades. . vid en liten festlighet '” på ” "fredagskvällen. Kursdeltagarnu ” har -” kommit från Skåne,” Småland "och Hal- land med en jägmästare. och 3 kronojägare: från varje fevir." fill den sista kursen var bl, a. LT, inbjuden" för 'att "följa med vad som händer inom den- na för vårt, Jand'så viktiga ex- . portgren.' Kursöns ledare, över- jägmästare: Claes Danell, Kri- stianstad ' hälsade , välkommen, varefter jägmästare: Sjöstedt från Kungl, Domänverket . ; höll ett instruktivt anförande om dfivtekniska rationaliserings- frågor. . Den första dagen an” slogs till föredrag och filmföre” visning samt praktiska demon- strationer : av.. alla moderna hjälpmedel, "demonstration av skoning av-hästar m. m, - Kursernas . syftemål har varit att — bland! skogsfolket' sprida ytterligare "kunskaper om "mö" dern — drivningsteknik ; sämt skogligt. arbetarskydd, = - Arbetäkraftstillgången.:. här, som "vi ovan! omtalat, varit ett mycket debatterat ämne: En av prof. "Wahlund "upprättad sta- tistisk heräkning ger vid han: den att skogsbruket måste fin- na sig I en arbetskraftsminsk-' ning under, tiden till. 1960 'av närmaro 1 procent per år. För närvarande räknar man med on arbetskraftåtgång' av 0,9 dags- verken per avverkad- kbm. Minskningen av de arbetsföra åldrarna gör att skogsbruket i Sverige — ovillkorligen . måste omställas till en arbetskraftåt- gång 1960 av+0,8 dagsverken per avverkad” 'Ebm, 2:35 För att effektivisera: skogs- bruket! går man ' fram på: fiera | olika linjer. . :Man, försöker att upplysa folk” om. att skogsar" betarens arbete" , visst inte är ett arbete för vem som? helst utan; för: att.bliva en, riktig sko5shuggare. fordras det myc- ken kunskap om skögen själv, verktyg, transportsätt och na- turligtvis yrkesskicklighet. Den scnaro I har "under de senaste åren' fått allt större vikt och betydelse inom skoS5sbruket, Man! har mer och mer” "börjat inse,' att skogsarbetet visserli- gen är:och även för framtiden kommer att bli starkt manuellt betonat. Där kommer att fin- nas mindre plats för det ma- skinella än i många andra nä- ringsgrenar, Med hänsyn här- till kommer den drivtekniska utvecklingen att intimt sam- manhänga :med skogsarbeta- rens yrkesskicklighet, För att få iotresset för yr- kesskicklighet och för"att:på- visa 'hur stora oly cksfallsrisk- erna äro i arbetet har man un- der flera år haft filmpatruller ute i de stora skogarna i mel- lersta och norra Sverige'och fr. oc m,, på nyåret 1949 kom- mer sålunda filmpatruller att även startas i. södra Sverige. Le parat med sig "och visar då för skogshuggarna sådana” filmer som är upplysande” och. visar skall gardera sig mot: "olycks- fall och som "avslutning visas sedan någon lättare' underhåll- skogsarbetarna .en trevlig bio- om: kåren svetsas ' samman, Den söm, har hand om 'en så- dan filmpatrull . skicklig" huggare. "med special- |. utbildning och när han” kommer film så'går han först ut till'ar-, betsplatserna; och inbjuder, till kvällens' föreställning” på" sam” ma” gång” som han ger ”huggar- na goda' råd. "Man "vill. framför allt avveckla 'skrivbordsmänni- skan i skogen. och i stället få ut sådan som står 'skogshug- garna nära och som' "själv. kan yrket. Arbetskraften och nyre- kryteringen ” till ” skogsbruket behöver höjas och det klagas]' alltmänt: på"att det” är för. lite skogshuggare, vv” " I norra. Sverige håller man på med "särskilda .'fortsätt- ningsskolekurser Jå anslutning till skogsbruket.” " Dessa ' fort- sättningsskolekurser är ju ob- ligatoriska "men sedan gäller det för 'skolråden att bestämr- ma i vilken yrkesbetonad Bren söm det skall undervisas i. Nu försöker man med trévare om en i södra delarna av ning så att ungdomen får reda på: vad 'skogsarbetet är. : "Den. pråktiska" "delen av kur sen” : Vär förlagd till skogen” i Fågérhult, ” Här demonstrera- des: "maskinell fällning, ' såväl med enmans motorsåg som med tvåmans.: Den: maskinella :fäll- ningen och kapningen har inom skogsbruket varit: föremål för ett "stigande intresse under. de sista 30 åren” ” I Sverige finns för närvarande ett 15-tal olika fabrikat, alla tillverkade i ut- landet, Fällning : med en'god motorsåg är under vissa driv- ningsbetingelser välmotiverad, men det. blir inte altid. mest ekonomiskt att använda sig av detta: rationaliseringsredskap. » Det gäller inte bara att fälla och kapa av träden utan "dessa måste ' forslas fram till bilväg och här är det allt som oftast hästen" som får taga vid. Här i:södra. . Sverige ' måste - man” ha andra redskap än vad somian- vändes 'i Norrland. Orsaken härtill är naturligtvis . klimat- förhålländena ' och" vidare: stånden, I Norrland -t. ex; är det mycket lång väg från den plats där huggningen äger rum och fram till bilvägen eller flöttningsälven. SE Södra Sveri- ge är avstånden från huggnir- gen och till bilväg i medeltal omkring 400 meter och det är givet att dessa faktorer spelar en ' avgörande ' betydelse vid transporterna. I södra Sverige lönar det sig inte att köra fram stora ” lass på grund av den korta vägen medan man i Norr land måste lassa stora och tun- ga lass, Släpkörning'eNer' vå fackspråket ”Junning”. använ- des med fördel; här nere och vid kursen demonstrerades o- lika sådana redskap. En sådan släpkärra måste helt anpassas efter "de - lokala” förhållandena. Om nu våra förfäder för låt oss säga 50 år sedan förstått vilken rikedom som ligger i Dessa patruller har en filmap: Dy hur de senaste nyheterna inom | skogsbruket användes, hur man : ningsfilm. På detta sätt får|: Kväll "både 'med underhållning |: och . allvar. och kontakten: Kd : är. själv en | till: en plats för att visa sin]; -stréck "och "även äldre kan införa . sådan undervig- böN firar vi med att giva trevliga NYTTOPRESENTER.' "vi har god sortering 'och Handla förmånligt, | handla hos: . Anders ed Lidberg.. N y Tr vn "Tel. 110. "Tel. bost; 1022 j Bästa inköpskälla. - Markaryds. Bio: ; Söndag kl.-4' em; Matiné MÄSTERDETEKTIVEN ros BLOMKVIST:s so H med: Sigge First och: Ca et 12 os Reinholdz.” er Barntillåten: ; H Mafkaryds Bio SR : spelar på söndag K 4 m. ett. "matinéprogram "med fil-" men :”Mästerdetektiven Blora' kvist”; I huvudrollerna red<- domar, ” Filmen 7” är "full -av trevliga och 'oförargliga pojk med glädje se filmen” och kan ske" känna” igen sig själv, i) Folkbildningskursen | i Hishult: fortsatte.” på torsdagen med en dubbelföreläsning. i fölksko- lan” av” rektor. Torsten Åberg, Katrineberg, Som , talade. över. (Den naturalistiska livssynen). Rektor. Åberg redo- gjorde för "vad som menas med fritänkeri; och: hur gudsförne- kelsen «tar sig uttryck;i själv: dyrkan: > Denna dyrkan, som ofta :mynnaår. ut. i. materialis- tiska” önskningar, gör att män- niskan : -slappnar i. andligt. AvV- seende, I sammanhanget .berör-. e tal. även den, falska. roman” tiken som blivit. en: tidens” +ten- dens.” :Denna romantik. uppam- mas, också av. den kolorerade veckopressen, vars innehåll of- tast är. av :sådan art: att, den förr? motarbetar än främjar de andliga; värdena; ; Den :sexual- moral : som - "tillämpas" av. nuti- dens. ungdom gör. att den lever ut. sitt. liv på ett. tidigt stadi- um, . Tal. belyste föreläsningar- na med talande bilder ur livet och; :Bav lyssnarna en -god in- blick i ämnet, Han slutade fö- reläsningarna "med att citera ”Grubblaren” av Rydberg. : Ett ".75-tal personer ” hade mött upp till föreläsningarna. i N tär skogen därefter hade vår ex- port på svensk skog nu kunnat vara 500 miljoner kronor högre varvid vi sluppit denna brist på valuta som nu gör sig så kännbar. Skogen är vår natio- nalinkomst och därför måste skogen skötas och skötag rik- tigt så att inte skövling och in- sekter "får härja och anställa skada, Det vore säkerligen ä- ven enbart. till sin fördel om allmänheten på ett bättre och riktigare sätt bedömde skogen och de som arbetar i detta hantverk till fromma för Sve- riges land, vår svenska skog och skött Ry sal se os. ! Ezsji. verkar. Sigge First ' och Carl [72 Reinholdz och:ett flertal ung jur : Hagd - Härs i tillbehör . till. över : s av a a an : andra gripne: Dräktparad > - voch batnpjäs : på -RK-söarén Och mycket annat I trovligt.. "Röda Korsets soaré å Stade. | hotellet i Laholm i afton” blir nog — av programmet att dö- ma — en båd2 intressant. och trevlig tillställning. : - Efter en barnpjäs. alltid förtjusande, när. de upp" träder — kommer ., vår: egen landshövdingska att. tala :om -Iden . Internationella Rödakors- kongressen, 'som. hölls i Stock- holm i höstas och i vilken fru Johansson .— som, ju är :leda- mot :av Röda Korsets översty- relse -— deltog. kommer. våra rödakorsare.och intresserade ..att få:en ”HHärorik stund, då landshögding- skan ju även'är känd för: att kunna på ett tydligt. och lätt begripligt: sätt: skildra. och be- rätta. obe :l Etter en kaffepaus hotellets goda kaffe 'och hem- bakade kakor är väl:lika upp- skattat som, hotellets goda mat — kommer så ' en program- punkt som säkert uppväcker många både glada och vemodi- | ga minnen. Det är en dräktpa- rad .-— med -tyngdpunkten : för-. till slutet. av- förra och.' början av detta sekel — som visar kvinnan i:olika skepna- I der;: bl. a.; som brud: från 1903, -hattarna..:och - övrigt "dräkterna: skall vara både vackra och roliga. De många dräkterna — ett tjuöz 1 gotal, — äro lånade; ur gamla gömmor . i. Laholm” och Halm- / stad. De: :komma :att: bäras. Av kilt. ven prology: vars. författare. ännu .;'osäker -”'om 'succés ; eller fiasko ,—" föredrar. » att. vara tulla hela kvällen, nera! på många vackra vinste Båstadstjuven : erkänner .; vr flera brott... i "Ytterligare: 13 inbrottsstö der i- trakterna kring. Båstad: så här. nu erkänts av den-i Bå- stad för-ett' par dagar sedan - snickaren | Wilhelm Svensson : från Mal «Vid :inbrotten,- som hu: vudsakligen förövats i affärs lokaler, + kom :Svenisson icke några: större-: summor; utan. "det rör -sig"i allmänhet 5 RET på mellan: 20 och - 20-årige ".. CPREDIKOTURER 7 Va RE missionshus: Söndag. | Ppred. av David Paulsson: Offer- dagskoll. Onsda; Emil: Olsson, - cialredskap räknat. i kronor/hästkraft. I Kontakta oss för "närmare upplysain gar! | : Aktiebolaget = Janne Richardson HALMSTAD. Telefon ”Janne Richardson” | Filial i Falkenberg, "tel, 896, 696. Helt säkert Stads- & kl. 3.30 pred. traktorn ä är med sin 'hydrau- ”liska lyftanordning och spe Kursverksamheten Vår! E- konomi höll på" fredagen ett -imöte på Stadshotellet i:La- holm... Den tyvärr alltför: få- taliga publiken fick sig! till liv ett instruktivt 'och' trev- ligt upplagt progräm. i . Studierektor, A, Hällöf in KVE:s verksamhet och mål synta' industriledare, dir. P. : | Eg. Gumesson vid. Höganäs- Billesholm :och Chr. von Sy- dow vid Holmens. bruk. , Ett studieråd tillsattes med f.' ge- som ordf. och med bl. a. Pro fessor Westin Silverstolpe: o. docent : Anders Östling som ledamöter." Under det första verksamhetsåret : "deltog : om- kring :20,000 Personer i de o- lika cirklarna, :: Det” är folk från alla läger och alla sam- hällsklasser, civila såväl som militära, : söm" återfinnas ' i denna: folkets: grundskola "i samhällsekohomi;" som EVE]: vill vara; - Studiesekr, : ER Jönsson köl därefter ett mycket instruktivt anförande: 'betitlat. ”Barnantal och: levnadsstandard”. :-- "Han framhöll .hurusom befolknings- siffran "har. betydelse” för' den ekonomiska" "utvecklingen, ;' ty det! är människor som ”produ- cerar och. människor :som' kon- sumera, Med statistikens hjälp byggde '-han upp "8. k, 'befolk- ningspyramider;' söm påvisar förhållandet 7 'mellan ;: de olika folkskikten; ' Principiellt ."': kan fastslås att den, produktiva: de< len” av. befolkningen —" mellan 20—65 .år.:— försörjer. övriga bärn: .och:åldringar. | Med'all tydlighet. framgår, hur detta” förhållande” mellan olika befolkningsgrupper'”. ; båverkar och kommer att påverka; den samhäl sel omiska. utvecklin- båda anförandena - välgjorda” filmer, sade: några av. : de” grundvalar, -Ipå "vilka" den” ekonomiska” ut- : En": ny. " Jandsomfattande klädesinsamlihg kommer ' ätt sättas 1 gång och :som berör även Hållands:län:' Försörj- hingsläget i-de' krigshärjade länderha' har "lyckligtvis för- bättrats,' men ännu finns nöd 'och : elände ' ibland”. 100,000- tals barr och vuxna. Tack va 'ré' svenska folkets stora upp- 'slutning i-vårens insamlings- aktioner kän Svenska Euro- pahjälpen ' utan” förfång för|. hemmakonstintionen”" även i vinter upprätthålla: en”omfat] . iltande 3 | samhet” framför 'allt i -Tysk- Tand och Österrike, och full- följa driften av”en del barn- "| hem 'och'barnavårdscentraler, fHärför beräknas — om intet oförutsett inträffar — att 'ré- dan insamlade' pengar räcka. = "Annorlunda är det med klä der' och skor. Svehska Euro .Ipahjälpen "står alldeles utan "I hjälpmöjligheter. Lagren äro uttömda, varför en landsom” fattande klädesinsamling be 4 höver” göras”: ;D H ISvenska Europahjälpens ”för- hoppning, ” att "alla tidigare médverkande : "organisationer :,' |och? Iokaloråbud även denna gång äro behjälpliga med klä desinsamlingen '. och ' att all- mänheten åter vill ventilera sina gårderober och skänka vad -som är. .lämpligt. och möjligt. v i Se "över. Eder garderob! Alltid finns det något Ni kan undvarats, a Svenska | Europahjälpens.. .'kommittérade i Halland: . > Reimer Johansson Jandshövding, " (to ov Anna Rex” länsombud. .: | - Kungafemman är. kungs-| : » | "vägen till bättre tider för Sveriges : ideella « ungdom. Köp Kungafemman i när- maste bank- eller Ppostan” ” - stalt, ” (Kve- körisn id i Lähela] Jedde med några ', ord om |: | Denna. ideella. stiftelse bilda- |. des på initiativ av två fram- |- neraldirektör "Anders Örne |' som” på. ett belysande. sätt vil barnbespisningsverk- - "son, Laholm, bland seniorer- :Ina samt Valfrid Göransson, Bandyn blir i Bandyförbundet >= hoppas på "ryskt ke utbyte” i: vinterj]= STOCKHOLM den 5. ' Inom hbandyförbundet hyser vi -. den varma”förhoppningen, att den vackra sport som' bandy ut= . gör nu verkligen skall slå ige-: nom : internationellt och alltså få sin berättigade plats i solen - — så småningom t, o. m. I den ” olympiska, säger ordföranden i . + Svenska ' bandyförbundet, ' dr >; "Sune Almkvist, när vi tillfrågar honom hur han ser på den stun= dande .bandysäsongen, + "+ > Dessa . ad asoppningar är - -änte Tords Jönsson ' :: klarar: Örnens. - a keeperproblem HK: Örnen har som bekant "haft en del svårigheter med sin 'målvaktsfråga, sedan . Sune Svensson vid sista matchen bröt ett finger och inte kommer: att spela med i fortsättningen. "Nu EN erfarit =— ordvat sig i och klubben : Tords -.säkre keeper fvggåa vå lösan sand. jar utvecklingen ä ännu inte gått så ångt att några avtal träffats om itomskandinaviska matcher. 'Men i era länder har intresset för ban- dysporten stigit åtskilligt, och från både Amerika och Tjeckoslovakien bh för att nu endast nämna ett par "exempel — har framställts begäran om att vi skall sända dem klubbor ' och bollar: samt regler för speletsjj Kort om: n sport ; De båda fina: italienska diskus- lini och Tosi har i: edrivande, Det blir en "angelägenhet för den'internationel- » Ja.regelkommitté, sori bildats. > Vi hoppas också att få kon- "> fakt med ryssarna, fast det sy- : ns gå trögt, Vid flera tillfällen :” tidigare har vi sökt få i gång . - bandyutbyte med dem, Men det r har stannat vid halva Iöften, > som irte lett till något resultat. > Nu-är det vi som väntar på att . ”- kommer att göra det. :. Det skulle' vara 'mycket glädja le, framhåller dr: Almkvist, om ett internationellt bandyutbyte snart» kunde: komma till stånd och kon- urrensen därigenom ökades, - Hit- itills har ju bandysporten endast va- rit .en interskandinavisk. affär, och där. har vår överlägsenhet de se- naste å åren varit så r.arkant, att den i många mån kanske förtagit " bo- queten. ; Därför :' hoppas; vi på ett Starkare, nordiskt. motstånd - i fort- sättningen, inte minst från finnar- has sida — ja, en finsk vinst'kan= ske kunde vara uppiggande för'bå- da. parter, : men' naturligtvis önskar med'"segern. : : = Match- och serleprogramniet blir ; för övrigt:detsamma som tnder: de senare åren, och vi hoppas att det även nu: skall ; kunna enomföras "Badminton : "Svensk 'störslam mot. irländarna "MALMÖ den 5 (PTYlf i” "> Sverige "segrade : med 8-1 i - badmintonlandskaimpen mot Ir« 7 : land, som avslutades på freda=:- gen med dei. resterande: fem matcherna, Irlands vinstmateh.. i togs i heridubbel. genom Fitg= > 5 gibbon' och Peard, i som slog : I Paulsson Wahlberg med 2 SI äs övriga fyra matcherna. vå » kades inländarna icke vinna något set, Mest överlägsen var Olle Wahl- - berg, som endast släppte fem poäng från sig mot Peard. > "i: Resultat: Conny: Jepsen-—T. TT. IT. Majury 116, 15+$, Nils Jon- :-'son—B; D. Gréen 15-—1; 15-13, ol "1e Mahlberg—F. W. Peard 152, 15—3, EM Jepsen/Jonson--Boyle/Rankin 1 15—9, ER a Par Ulsson/Wehlbcrg 18—14, 15 2 "Höstens stigfinnarfinal, "Sydsvenska ”tvåmilen; går för tredje gången nu. på sön- dag i trakterna av:Fröslidaj: —Torup. Som arrangör står Hyltebruks + Idrottsförenings orienteringssektion.: -. "Tävlingen har liksom före- gående tilldragit sig 'oriente- inslag ” genom” Danmark som sänder sju av sina bästa” lö- pare. Av de' 84 anmälda'star tar:sex i' oldboysklassens': BL de ahmälda :återfinnes' flera av-sydsveriges yppersta stig- finnarelit ' av ' vilka "vi ur listan saxar: Hennig Anders son, I. -K. Uven, Lennart Hjortvall, ' Dalsjöfors, Tage Jönsson, F. K. Snapphanar- na, ; (Ölympiadeltagare i gång), Hans Johansson (fjol årssegrare), Gunnar Nilsson, I F. - Göteborg, Gösta Gustavsson, : Georg Salomons son : och - Sigfrid Svensson, : | Markaryd, Nils . Alm, Nils Henningsson och Bertil. Pers Laholm, bland oboys.” : . ". Laholms BE. I " Följande "spelare samlas i morgon vid Centralcaféet kl. 12.00 för resa lill Getinge: ' ' : Kurt Svensson, Sven Anders” gom Åke. Anderason; Syen:E- . I som hade namn om :sig att ha varit: Åk "jag att Sverige ' alltjämt. skall. avgå : "TH antagligen möta, belgaren" Ref ch | förbundet, rarelitens stora intresse. Täv | pingen får i'år internationellt | - - påven, som skall äga rum i början : Påvens idri 5 "noteras med belåtenhet av de italienska' tidningarna, som förkla- rar, att därigenom ' bevisas, att på- ten, och 'att han förstår dess in- monde på den italienska .Jungdoz, men, . ; VRT NL ER seys forne motståndare, mannen bästa, mest ch oci mest älskvärde tungviktare genom! tiderna, ringdomare i Bryssel. Den populäre| fransmannen kan välja själv, vilken) match han vill döma, ' - po Den" tyske” cyklisten” Gustav Ki? lian, som hade inbjudits till USA, vits: och kunde: delta. i New York six days. Då han; inte hade tid a träna eller acklimatisera” sig, kun= som partner. oplacerad, AMSTERDAM: "H ollands cepterat en inbjudan att starta vid de": amerikanska . inomhusmäster= skapen. "Slijkhuis "skall springa' en engelsk mil, och på denna diståns svensken. "Ahldén.: :Med Slijkhuis teser fri Blankers-Koen, som ock- "inbjudits av” det. amerikanska engelske kollega Jack ”King” So-' lomons, "Engelsmannen .: har: lova! resa över till Bryssel och ge segii Englan : "nn BERLIN: Berlins Yotboll domi 408". av, "Union Oberschöneweide”, som är. ärklass bästa” laget: | Laget prövades konkurrens med! blyg” röll;? Tari män medi beräk= gått tillbaka ViBerlin,. där profts- sporten "som" "boxning, brottning, hästtävlingar ov håller det italienska: cykélförbun« det s8 I ; slippa jumbo. - DS matchen i höst. Sista mätehen i höst på Le: holms ”. Idrottsplats spelas: i morgon kl. 2, Och "sista paret ut” blir Laholms, IF och Harp- linge' IK: LIF har 7 och Harp- linge 9 poäng och om Idrotts- föreningen” skall . klara sig i fortsättningen måste man. helt enkelt ' klara bägge- poängen. Det hoppas vi givetvis skall gå för- sig.: Följande spelare sam- las kl. 1.30: Bo - Hansson, John Johansg- son, Villy Hageltorn, K.-E,:Se-' vandersson, Kurt Nilsson, Stig Nilsson, Gösta Hansson, S.-A. Svensson,, Knut Frisberg, Nilsson, 'Ture Johansson, riksson,' Lännart "Jönsson, Ru . ne Magnusson, Albin. Nilsson, - Bror E. Johansson, Arne Fran- zén, Olle Nilsson och Stig Lars- : son. PO SENN an har det emellertid — enligt vad | i” med ' att framlidna halmstads- i MR . Sven Jönsson är halmstadbo. >; och gör f. n. sin |". . värnplikt vid I > Nl fe NN - 4 i ven ser med blida ögon på idrot=' .": a Georges Carpentier, Jack Demp- ; H de" han , inte 'göra "sitt. bästa. utan, i slutade: med amerikanen” Mike” Abt” ; äl löpare Wim Slijkuis- har i dag ae "1 doux' har fått ett telegram från sin 4 ren iden belgiska tungviktsturne- | ringen "en" chans: för en match iv: de västtyska lagen "och spelade en i i DS (NBAPEL: 1 början a av december: : labs: (C3 - Men. då. £ordräs vinst i Sista Kjell : ost erbjudit sig. -att. spela med fal- on bjudits lt en extra audiens hos 0 har 'inbjudits att agera :: men som vid sin ankomst blev in=! : > I. ternerad på Elis Island, har frigi-, « Bg at dedvriga. "Berlin-lagen/ bode betydligt ;: sämre än. ”Union”,)' H förstås + mån. hur: standarden” har;, +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.