Onsdagen” 10" november: 1948. "Dagen namn; NN MARTIN; LUTHER, " Solen går. upp. kl. 7. 48 och ned kl. 16. 94. : Morgondagens. namn: "i MARTEN: Solen g går upp kl. 1.50 och ned kl. 16.02, mm « Dagens dit: Engång blir allting "stilla, i engång får allting ro. Ej: något skall: förvilla ” | mink själ påk kvällens" bro. | Ej skall. jag se: . kllbakta, ""ej heller framåt än,; z > alt minne [dö . > och uv och "död. min "vän ETT VÄRNLÖST OFFER. Su En del mi rkmän, hår opererat i Salatrakten den: senaste tiden, " och man: kan' spåra en viss' ner- vositet "hos befolkningen; Egent- ligen borde. det inte, finnas så "stor anledning till fruktan i Sala, " vars 9.000 änvånare: är Snälla och fridsamma,- men det - händer ju | ett- stockholmare och annat löst folk gästspelar i staden, och" trim- mar poliskåren! - Härom kvällen” inträffade” ett intermezzo' i. en av: stadens; ut- kanter, då en ung fru i uppjagad sifinesstärining var på väg hem från en biograf. Med en viss bä- van öppnade hon: porten; "Trapp- "Hon lyset F strejkade" nämligen. blev "Inte lugnare då" ne ett flåsande stråx 'i in mörka förstugah, ” 2 Damen war” emellertid en' reso- lut | sådan och” dängde med" an kraft. sin” handväska i ansiktet på" den” flåsande, Det' ”klirrade av krossat glas,' och ett vredgat ut: rop "genomborrade "mörkret." Da- men kände "igen 'den "Vvredgade rösten: Den tillhörde hennes man, vilkens” glasögon hon? "krossat. | Den "Jede "mannen” Svar på” väg ner efter en kall bilsner.” UA rli VIOLINSOLO INFÖR DOMSTOL " Den, ende” violinisten" i världen som -gett'. konsert : från vittnes- skranket i en rättslokal lär vara könsertinästaren Sigmund Beels från” Los - "Angeles symfoniorkes- "ter, :en. av: världens största vi linister,- säger "ett telegram - :där- ifrån. Beels Hol, en . ”Stranäivarius värd” 10,000 "dollar, blev" stulen i och återfanns hos en pantlånare, där den sälts för 5 dollar; Poli- sex fann” tjuven och han dömdes till fängelsesträff:för stöld. :Som en sista..begäran :bad tjuven do- marén > att :hah skulle få höra Beel spela på dyrgripen,” Konsertmästaren- grep flolen från domarens' bord; ställde sig "vid vittnesskranket och ' spelade några nummer, som inhöstade ett brakande - bifall. "Högst och längst. klappade tjuven, söm 'bu- gade djupt för Beel och domaren, innan hän fördes til sin cell. SPARVAGNENS Lov. ; En insändare i den engelska tidningen Times Jovsjunger spår- vagnarnaä,':- som hån anser att folk inte har den rätta förståel- sen för.å lö gi öken nia 6 or i— spårvagnen är, skriver han, ett föremål som man kommer att hålla av " iiksom". elefanten på grund av deså' klumpighet och i| synnerhet, dess synbarliga hjälp- j- löshet bland : de - andra: fordonen på gatan. En. modern buss är in- te på långt när så klumpig som en' spårvagn... Den vimsar om- kring 1) "trafiken men framkallar över huvud taget inte vår sym” pati, Däremot är det något rö- rande hjälplöst över spårvagnen, som är bunden till sina skenor.' oNA oa UR BARNAMUND, i — Vår fröken är så dum såå. Hon tror att man fär "barn Ber 1 "betet "behöver, det:är idébä-' "Katrinebergs .-.,; Sen, till sin ort. i: "vidare. på att furnera allmänheten " da: måste vara.av stor betydelse, : något gott tips; som de unga kan" : medföra i kappsäcken hem, .' > «> den, bästa redan" ---statens ökade generositet mot stu. "de. Det gäller således" att bedrivi : kuniära : välvilja. + Sedan- därefte . påtåren, .- inmundigats, a man för upprop, varvid det visade : sig "att kursen fått 26 'deltagare, : "re. David är eka "som ie- +: Vad det fria folkbildnitgsar fare — folk med-uppslag ute i: distriktsorganisationerna >, och . socknarna men framförallt folk, som » kan förverkliga dessa tuppslag, > yttrade Algot Hantoft i i sitt inlednings= föredrag på den Bornader gå "kurs, som i går. | helsrörelsen, som växte sig Stark åren 1860-80, . : £ Här er "bjuder sig'f. ö. ett ex- i empel på, hur den ena folkrö- relsen tar . den andra 4 sin tjänst | för ptt nå sina. syften. "Igår vårt lands näsa förbi, En stö; Utökad svensk Ckontinenttrafik med lastbilar. 1 STOCKHOLM : att Svenska Iasttrafikbilägare- förbundets kongress 4 somras. fattade ett förnuftigt beslut, när den "beslutade 'om anslutning : till det internationella förbun=, > det, IBU, skriver direktör Ceve ; Byström i en sammanfattning - jav sina intryck från det sist- nämnda förbundets kongress. iv oktober. ns " Många tycker kanske: att” Své- rige' ligger alltför långt från den N kontinentala trafiken, men "faktum ” är. dock att--redan' omfattande ' transporter « med lastbil: försiggår - till och från kontinenten och att > dessa transporter i huvudsak ut- föras av andra nati lastbilar, > or blo och de" närmaste EvvttrRRRRPPRRRVRR | Vita. huset. EKELSKIFTETS - " amerikanske president, Williarr McKinley, klarade sig med en personlig med-]n arbetarstab på-ett dussin personer. Calvin Coolidge, president neder den: måhä Trumans månadslön utgör 6.250 dollars, " uppgår till 277 personer, uppges idenna - : artikel, som handlar ; om: arbetsdagen; bt medarbetarnas « antal tott 0r000600 klockan nio, då presidenten konfe . rerar med de ovannämnda herrar=' > sina.; militära 'adjutanter och eventuellt också andra: medlemmar av” staben, ' sv . Klockan - tio börjar ” USA:s - senare historia 1823-1929, var omgiven "av femtio sekreterare "och andra medhjälpare, "I dag sys- Jsätter - sd F A gnit av anmälda äudiens> sökande, Det är dessa samtal — i" regel betydligt mindre formella än : vad ordet audiens antyder i— som ,Office över tusen personer. Dessa arbetar i lokaler i tre olika bygg- förser 'dagstidni i USA och världen runt med:'en hel del stora i förstasidesrubrikers= a nader, och deras tjä upp=- tar. en golvyta på omkring 12,500 kvadratmeter, > "vilket" motsvarar övers. hundratalet fyrarumsvånin- Då dessa körningar betalas i hård- valuta är det ansenliga belopp; som ' re: svensk andel i denna trafik är” rättvis och dessutom nödvändig fö : den rätta utvecklingen av den sven- ska. landsvägstrafiken., Genom 'n- gar, Bud för deras verksam- -het stiger till" 18 miljoner kronor. ”' Behöver - pri meghjälpare? enten” så många "hörda, .' Marshallplanen, : eller Eu- "robean' Récovery Program, som den "vanligen 'kallas i USA, bygger på "stora "rapporter," som tillhopa folkhögskola. . - Kursen, som pågår. veckan ut, '. bevistas av: ett 25-tal ungdo- Ymer från hela: länet. Vi skall. hoppas att allesammans åter- > vänder” som. idébärare. var och ” "' Arrangör ' är. Hallands ”Folkbild- " ningsförbund, som 'träget arbetar kunsk genom , ka- " naler. En kurs som den nu inled- dratal ” ty: alltid. är .det någon impuls och i Trivseln ' var > från början, då man samlades kring kaffebordet i. matsalen. på Katri- v neberg, där fil. mag. Helmer Åkes- : ” Son i rektor Åbergs frånvaro häl- sade välkommen, Han erinrade om” "dieverksamheten - och . understri att en sådan välvilja är förpliktan. studiearbetet :i-en. sådan omfatt-' ” ning. och efter sådana förnier, at det . motsvarar statsmakternas pe-! .. samlade: därav 1 från TBV, 17 från Lands- bygdens '.samverkande : studieför- - bund, 4 från ABF, 2 från Fagereds 7 patienters understödsförening och till resultat, utan. ett hös :jande : av” den allmänna bild « ningen. : ms : Det ges andra” exempel, på, hur två folkrörelser kan kommunicera. ABF är således framsprunget ur arbetarrörelsen, ' och SLS har ju det intimaste släktskap "med. 'bi Hantoft bud. 2.5 från garskolan. 5 so, nt Kursen öppnades av ”folkskollära- av " folkbildningsförbundet ” hälsade välkommen! Förbundet har år ef- » ter år ordnat. desså kurser på Ka- — trineberg och den goda uppslut- ningen. visar," att. det finns både . vilja och intresse ute i bygderna, Tår har man rent av. planerat två z . studieledarekurser, ä Ombudsman Algot Hantoft, Fal- kenberg, höll.så en dubbelföreläs- Medbor- i ” räknar. sina. disciplar, män kva deyörelsen,.. Tal, nämnde - "härefter om - arbetarinstitutet. och erinrade om att föreläsningsanstalterna blev N landst kursledaren : Nykterhetsrörelsens ledande". |ternationell trafik erhålles nya tra- män var, fullt på. det klara. med, fiktekniska och :—ek ims., I Aret satt "den, nykterh b ; I pulser som utveckli sc : skulle | erhåller :en sporre,. vilket. är :så mycket mera nödvändigt med tan='”: ke på vårt lands vägväsen och Me skilt då våra svaga broar, Ä + Brofrågan är av. sådan hbetydel- se, att alla goda, krafter måste sät=" tas "till; för att rädda, stora. nåtio- nalekonomiska. värden. + Väg-,.och. vattenbyggnadsstyrelsens., utredriing . om broarna konstaterar, att det. be: ' hövs 150 milj, kr för att rusta upp: : samtliga broar till. ett hjultryck aviy” 2,5.ton, Detta kan tyckas vara. ett: stort .belopp,; men: om;, man : hä; igenom '. kan : reducera -transport- kostnaderna : med : 5: proc, skulle detta " innebära, att lastbils-- och hbusstrafikens årliga kostnader kun=! de nedbringas' med inte mindre änj- 55 milj. kry: vilket skulle. innebära! - en mycket god räntabilitet; fit: ! Man > vågar nog säga, att här i: landet har landsvägstrafiken städ-| - se seglat i- motvind. och .i dagens. F i i situation synes: motståndet: mot. landsvägstrafiken från visst håll. vara än mera markant. Det är | mot fa den; bakgrunden så mycket ji santare att kunna redovisa 4 trotsi- - att sysselsättningen för bilar i"alls män trafik” märkbart minskats att "fjärrtrafiken med; lastbilar i stort. sett kunnat hålla sin: Hä "Ett: perativt krigsspel I under överbefälhavarens ledning .: äger > denna vecka rum i Stockholm, Sär- skilt samarbetet i" krigstid: mellan militära” och ' civila : : myndigheter: : krigsekonomiska NM probl dettas” motsvarighet: på den; En annan mycket betydelse- full pådrivare i folkbildningsarbe- tet har - varit: St r Verdandi, mest känd gen m. sina rupplysande. småskrifter, ' = Vilka "medel och vilka. tillgångar vi än har så står det: dock. klart, att sfolk med, idéer: är 'den' största ill de > tal. Vi ning om ”Studiearbetets metodik” och skisserade 'först' upp den hi- storiska - bakgrunden till : det : fri- . villiga . folkbildningsarbetet, som har. urgamla. anor, Så långt. man kan... minnas "tillbaka i tiden'har «människor samlats för att: utbyta erfarenheter och överlägga om ge- mensamma angelägen] Det behöver folk med idéersinomi folk- bildningsverksamheten, i 'distrikts- organisationerna och i socknarna. Ännu finns, det många tusen ung- domar, som -står främmande för den fria folkbildningen," och som inte av sig själva sluter upp kring $tudielampan. Det gäller att ge dem impulser och förmå "dem ”att . kanske var den allra första formen av cirkelarbete. Man kan nämligen lära mycket av: varandra, och hur "många . exempel. kan inte ges: på ungdomar, 'som satt igång studie- . cirklar utan att förfoga över — ledare. Folkbildningsarbete i: kon- "kret: bemärkelse .har' existerat allt sedan ". 1800-talet, då 'vår gamla -folkskola framträdde som den för- > sta” ; egentliga '. kunskapsförmedla- "ren.; ' Upplysningen : vidgades, Så bildades 1830 Sällskapet för nytti- "ga kunskapers spridande, som ge- nom utgivande av ”Läsning för fol- ket” utförde ett gott arbete i folk- ”bildningens = vingård. - Nästa steg ansluta sig till denna folkrörelse, '. | I sin andra föreläsning behand- lade hr Hantoft studiearbetets me- todik, ' vilket £. ö. "utvecklas i ett tredje 'föredrag närmare bestämt på fredag. I dag fortsätter 'kursen, då Alg,: Hantoft talar om gruppar- betet- : och: 'folkhögskoll, - Gunnar . Orrling föreläser ”Om böcker”, = Del är i allmänhet i 20— gar, cheferna. "för | rksnämnden för civilförsvarsstyrelsen jämte un-! derställd personal, : «-Riksspelet -följes "av prins Berti samt av, statsministern" 'och andr medlemmar :. av regeringen, ”". I Jordbruksarbötare Erik "Bengta son, " "Trönninge; är" ansluten till ABF och” berättar, att man just” startat en matematikcirkel i hans. | hemort och planerar 'en kurs i kommunalpolitik. 'Lokalfrågan har . I varit litet besvärlig i och med att" man sålde Folkets hus, men nu, har, vi Jyckligtvis, fått tag i en;annan Iokaly. som "är «tillräcklig för våra. behov, säger. hr Bengtsson. Det är, första gången jag är med på en sådan kurs som denna, och jag tror « att den skall ha en hel del att ge. Även TBV. är representerat: på Hrincherack Brå fi ; cirka 300,000 ” ord. "Det är lika mycket som fyra 'ordinära romaner... Vartenda- ord i dessa rapporter :måste president Truman inte: "bara, ha läst, utan också. nog- "grant begrundat.« Han måste sätta sig” ntin Aili Ja, , låt "oss ta ett + konkret : exempel på. hans arbets-|! figurerar inte på någon "lönelista. Skulle man strängt följa lagens. bokstav. borde : han varje månad lämna: in en än! sökan till sin regering med begäs ' ran + att : få en: tolftedel 25:000 dollars -utbetalta, + 'arx i ten går "det emellertid" än: Omkring den 2 I varje månad : utställer det amerikanska statskons' toret” en fullmakt för William ”A,' Julian,. statskontorets chef, att.till Harry 5... Truman” utbetala : 8,250 dollars. : Efter ”aydrag av inkönist=' skatt, uppgående till 1147 dollårs beh" 60 cents, överlämnas resten; 1 5,102 dollars och ' 40. cents, i check till bemälde Truman. Checken' är "rörande planens" utformning, han "måste" välja bland olika förslag, och han” måste. träffa avgöranden som kunde utmynna i i hans budskap i Hill «kongressen i i denna fråga.” I:'och-för. sig :är' detta en myck ket stor arbetsbörda, Men samti- digt ställdes han "inför en:hel del andra problem nd sparpropagandan : livsmedel, ”. inflations- utrikesministerkonfe- : Vidare residenten så inge kon- gressen är: samlad känna lagar eller inlägga sitt veto mot” dem; + Han -måste veta, exakt Det du d av en:png'dam vid: hamn- Miss ” Pallas. Mr Truman kvitterar den och låter: iskicka” den , till sin bal ” MH !” Av dessa medel nu en-hel del” mera” personliga utgifter” beta= las, . Kvar blit omkring 800 dollars i månaden.- Det-är mindre än 3,000 svenska krönor, och det kan ju tyc-" kas vara mycket blygsamt "för" statschefen i en stormakt." | i Men. man : hör inte glömma . bostad” | fepresentation' " och "resor ” betalas 'av amerikanska staten. Vi- : dare torde 'de' flesta företag betrak=" ta et: som "en ära "att få-skänka presidenten rov på sin produk« . tion: 5. s finns” nittio olika" oms pr esidentötis "Det ä alltså bdigt a att tpredide - "ten behöver sina många ”medarbe= tare. nu bildar en kår 'på 277 . Bersoner, som förblir papper tills de genom ” Underskrift får” laga |: kraft och;ver] an och inflytandé. på det; amerikanska samhällslivets ut- De närmaste av dessa; som ”Avlöningsförhållsndena” inte” det 'enda'kuriösa £'Vitå huset." Där distribueras" också "världens utan gensägelse mest exklusiva "tidning, Den': trycks" 4 ' ett exemplar. och överlämnas en kvart över åtta Vär- je morgon ul presidenten. 47 : 7 Tidningen: heter ”C.'J, G.” och de , som vet vad de bokstä=. är. hans? EC a och" p ] flesta av dessa presidenten mera” närstående medarbetare bor i själva. Vita” "huset, i. östra. och verna "betyder, kan'räknäs på ena: handens fingrar. KEN ”O, JG.” omfattar tre si or, och” tryckeriet har: en personal på tre vem”. som ; får” träffa presidenten Personligen i och < vem, . som; skall .hänvisas. till någon? lav medhjälpar- "nat Charles. G, Ross sköter 'förbin- delsen: med press och radio, en be- ; tydelsefull uppgift. iiett land där med ; folket som fallet är i USA. egentlig bemärkelse och : ånisv ar för presidentens korrespondens.” - -. En. mycket. viktig befattning har Maurice C,' Latta, vars officiella titel är Executive Clerk' in. charge västra flyglarna. 3 > sv | man. i Tre” generaler, för "övrigt" I Läant NEAR SAR Redaktionschef '' är generallöjtnant" "uttvas av tra män. H Se Hoyt Vandenberg, chef för förs fen Mathew J.; Connelly bestämmer . statschefen "meddelar" sig så direkt rets ': Hemliga underrättelseväsen, under kriget. - R "Vad står det att läsa i ”C. I G>? "Det är hyheter från hela världen, samlade" 'av diplomater, , hemliga; agenter,: amerikanska afförsföretag i utlandet, Presidenten och ett par : tre andra' män får ta def av. den ) tidningen... Men ingen annan il "Så fort presidenten har läst da=" gens' hummer" av ”C, J."G;” föres det till National Archives Building, , ett brand=; inbrotts- och bombsä- kert rum, Där vilar de brännheta” nyheterna gott — lika säkert som i < och : hans, nä of the White House-E ive 'Ofé fice. Vita huset under president McKin- ley år. 1897, 'Nu' ansvarar han bl, a. av: Karl-Axel. Lindkvist, . 25-årsåldern och överlag vakna och pigga ungdomar, som inte' är räd- da för att göra personliga uppoff- ringar för sina bildningsideal. För Halmstad som" tycker att det är roligt : att få” kontakt : med studie : kamrater från olika delar äv lär s länet. fet - Ifata N ZH - bildnh t.ex, -lantbrukare: Per: S- h Skattagård, Steninge, som är själv- ägande "jordbrukare måste det na- var de' 'första sock ' uppkomst. Det" var -något revolu- tionerande, och man - kan: vara .cä-- ker; om att dess pionjärer: hade . irögt före i portgången. För folk- ” bildningen betydde också nykter- : hetsrörelsens' genombrott ett myc- ket stort steg framåt, Peter Wiesel= gren ställde sig i spetsen för den bära, en viss uppoff- ring att: slita: sig "ifrån det dagliga gärningen: för "att bövista: en nära veckolång kurs, : sam - Studiearbetet . har. emellertid alltid :-intresserat. mig, säger han. Det "är. visserligen 'första' gången jag bevistar en.kurs som denna, men annars :har jag : varit med i s k bild en studieform som successivt utbygg- des, dock utan att kunna jämföras "med våra dagars. begränsade stu- diearbetet ett. tiotal år. Hemma i Steninge har vi 3 cirklar igång, nämligen 2 i amatörteater: och; 1: å husdjurslära, 7 e.o co. Sot "Teateri t är som synes , diecirklar. Vid ett av Stockholi bildni; möten räknad deltagarna till 1,500, vilket mera "påminde om massmöte än en stu- diecirkel, Andra viktiga faktorer i folkbildningens tjänst var folkhög- t skolorna de första startades . 1868 — samt den moderna nykter- : ganska 'stort där hemma, imen det beror på att det var några -.. ungdomar som började, och se- " dan följde andra efter... Dra- " matikerstudions turné härom- - året bidrog nog. också till att ” animera intresset, = ov nr volsahet har vuxit sig stark på . relativt kort. tidrymd och i Halm- stad .har; vi: nu inlett vårt tionde arbetsår, herättar han. Vi här f. n. . 46 : cirklar, i; verksamhet med .&a , . itill Vita huset, i . |: (fArbetsdagen i Vita huse! huset. kö börjar a akter rening” 4 550 delt: vilket beteck re- kord för vår del. Av cirklarna stu« derår 15 språk, 15 yrkesutbildning, 5 -.organisationsfrågor och resten - allmänbildande ämnen och hobby- ' verksamhet., Vi har faktiskt. två cirklar i målning och två i model. lering, vilka har förmånen att räk- na kända -hallandskonstnärer « som lärare, sc, ov bfoonn, Pr . LAN detta var. några glimtar. från . katrinebergskursen, där unga friska viljor från, olika läger strålat samman, alla dock . med samma motiv: Ingen, blir ; fullärd här i världen. Vi be- " höver alla förkovra. OS. i ch L SS > Kelly. . avräknar ; innevarande : vec ka för svin vägande 62-—92,5 g. kr. 2:62 pr kg: Föregå"- ende : veckas. tillförsel 1,450 svin, : 6001: kalvar, ' får och lämm "och 2 200, storbaoskap.- ; vr : Predikoturer Nu Vallberga, Missionshemmet. Ons- dag kl. 18 söndagsskolbarnen --samlag, KI. 20 missionär Alfred . Andersson, Berg. o. sångare, missionsoffer. . Skogaby Ordenshuset, Biblioteks- rummet. Fred, 19,30 John och Pp! Mr, Latta började arbeta i - för den rätta distributionen av del. ittligt cirka” 5,000 postför- i 'sändelseri. som” + dagligen = anländer q för att få om 1 för att få 0 UR, E, Porter ” feet yetaes "Hon: er Soppan på den här: smakar ju som disk- . Ian: — Ja, 0 :-I boken» På stranden, : « en svit "minnesbilder från det yttre och inre livet”, har Helen af Ene- hjelm sammanfört en rad håg- komster,. som kanske. bäst kan liknag vid ett rikt och mångskif- tande blomsterfång. Det är en vidsynt livssyn, som” kommer til uttryck i dessa minnen ' från Ka- lifornien, Mexiko och Tavastland. mäl och syfte, medan hon berät- tar och gör sina reflektionéer.: Hon vänder sig till läsaren i en levan- de och sympatisk samtalston. . ' Det är livets symbol, vattnet, som i ett svalkande strömdreg går genom hennes minnen och tankar,. Upplevelser vid sjöar, floder och hav har hon här åter- givit på ett utsökt sätt. Ur dessa Tkritik för. bl.a. : En dagi i Vita huset Illa larsson lörsvarar' sip, ” ”Jag har handlat fullt korrekt”, ee a yen - 'Oskar Larssön ” i Stenby, riksbekant. för sina misslyc- kade försök att organisera, svensk kolonisation i Afrika, har som bekant polisanmälts ' av en av intressenterna i :hans” Afrika-förening, I en. skrivelse till polisen i Halm- stad bemöter han de påstå- enden, som gjorts i polisan- mälan, Samtidigt har han till Pressen: distribuerat en skri- velse, 1" vilken det bl. a. he- ter: ': Jag känner ingen bygg- mästare som skulle ha satsat några 500 kr. på resan ej heller 'vet jag om någon ma” riningenjör som har betalat 2.000 "Er. Men en byggmäs-. tare Gunnar Larsson, Stock holm har? ämnat:500 kr. i förskott. På "resan . till sin. kvinnliga sekreterare: : 'som . skulle vara: hans hjälpreda där nere i Kongo och en ma- N Sven Landström. kar. betalt 500 kr, i förskott och" jag står redo att fullgöra mitt uppdrag så fort "vederbörande har sina papper. klara "och fullgjort avtalet. med resan. Och jag vill i samband härmed påpe- ka" att, det är inte jag: som”. skall, Ordna: deras visum. « 1 Orsaken - till « «polisanmälan är inte att jag skulle: ha be- gått - något olagligt ... eller . brottsligt då anmälaren” mye ket väl: känner tatt jag, har mina papper klara. Men nu sitter han:nere i Mom- basa 'och tror sig vara.i full säkerhet "och ” försöker här hemma dölja "sig bakom sin fader överstelöjtnant Olive" crona ' i 'Falsterbo "och sin bröder : löjtnant Olivecrona'i Stockholm: "-' Överstelöjtnant Olivecrona har' till mig. ut- betalt pengarna :. :1.000 7 kr. med uttrycklig 'order" att de :: skulle "användas" til" "bilköp och jag har ; handlat fullt korrekt efter denna: order: | Anmälaren direktör Olive erona : befinner. sig som re" dan. nämnts i: Afrika -:och har efter allt att: döma : sitt. finger med 'i spelet i ett med ' "| mig.: konkurrerande : trans”. . "|Portföretag” som : enligt. upp? gift på afrikamötet i ”sön-: dags harv tvål personbussar som står" klara: ”- Hälsing. borg med' Afrika som ' mål; ' Man påstår att jag på mös tet i Halmstad: den 31 okto" ber blev utsatt; fö häftig tigt förfarande och detta är fullt-" riktigt ” men när "jag. nämner, att denna:kritik gäll; de, att "jag själv och event. andra intresserade”. medlem- mar ville resa till Sydafrika i:stället för Belgiska - "Kongo ' och. "ordföranden. . menade : att detta var. brott mot före ningens stadg. så måste man.. ju strax vara :klar över att detta inte kunde vara någon anledning ' till " polisanmälan.” Jag. -kunde. bevisa : att före-. ningens, stadgar inte på nå-. got sätt ger ordf. rätt att be- ” stämma var”. i" Afrika med- lemmarna "skall. slå sig ner : samt” begärde ” mitt utträde ur” föreningen: vilket bevil- jades' enhälligt,» +: födks sik : Jag har nu begärt polis- förhör med direktör "Ölive- eroha - skulle : "vistas ''i ]Kenya' samt” direktör Enock - Ehrengren i Stockholm.. som "enligt." uppgift ör Ene ronunsrera på ut ordning i tillva: in, "som rymmer allt från "barnslig tasi till en vuxen kvinnas allvar, ".. Helen af Enehjelm har med den- na bok dokurhenterat,' att hon är . lek och fan- Författarinnan har oavbrutet ett] en fängslande berätterska. fint färgade minnesbilder stiger egenmäk- Vv M | | [ nom " frömjöl "och" pistiller och A NNG ONSERA I LA HC OLMS TIDNING! Svea Bore. 1 la starkt vppleva sbilder Stiger fänbe I pott Pöedaree Rv än rm De a ROAD AN Benkt arne a Are I RS | - - bh + NH ; i emd LÖ f i Lu a | Ana deta FE NERFIFINSTIT An NYFETTITTETFSETETEOT - Fv | Y — |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.