+ De . lallt längre ”YYYYVYVYYYTYYYTYYTTVYYFTYTY YT vv Yrvvvyv + ot «ry Fodgen. 16: november. 1948! - vrrvv 2" LAHOLMS TIDNING + 0 0 ir vrvv YVYYTTYYYYTTYTYVTYFYYT FE "Dagens namna: : EDMUND, No Solen går upp kl. 8.01 och ned: kl. 15.5 52. "Morgondagens namn: | "NAPOLEON. / "Solex går upp. 'kl. L 804 och ned kl. 15.50, &, så blir I Ahas lopp: och Jörg" begär ej lyfta. opp. det flor: som chöljer - morgondagen. Rysk reaktion Ryssarna reagerar oftå på ett underligt och oväntat sätt. när de, får se amerikanska filmer, berättar, en amerikansk tidning som belyser. det med följande intermezzo:.'. i När en journalfilm rullades ny-; "ligen, hördes många häpna: ”åhh”- när publiken” såg, en amerikansk polis. mörbulta en. strejkande, rie=' ger, Den som tror att det var av harm över överfallet, tär fel, Det var i stället ett uttryck för oför- ställd beundran. : När. negerti låg utsträck på marken med : fötterna : såg blik vilka fina skor. han hade, Det var det som Kom Tyssarna att ända hit Vv En sommarsöndag "satt ett gäng värnpliktiga och spelade kort i-en : du ej bedragen: jag följer Blad de strida Hmmar-, : ILJONER. JÅR GAMMAL den härovan :vara, . Den' hittades i den vetenskapliga; vär « förhistoriska. apskallen vid”, å i - vd ÅR HAR MAN både här hem- ma i Sverige : och i Amerika högtidlighållit :' 100-årsminnet : av den. svenska ' emigrationen, av den. stora 'folkutvandringen i mitten av 1800-talet; Litteraturen kring den- na företeelse växer med varje år och. undan för undan klarlägges de "sociala "och" ekonomiska 'orsa= kér, som ledde till denna flykt från fosterlandets > magra + tegar, .;: Men "] kanske. kan” det "med ett. visst. fog .|sägas, att denna uppmärksamhet — ”Tett namn som Vilhelm Moberg spe- Har härvidlag en viktig roll'— kom-i mit att. något ensidigt riktas på. ut-: vandrarna. från vsyd«' och 'mellan=' Sverige, från småbrukarnas Små en ö i; ; Victoriasjön i Afrika, Fyndet har mottagits.med största in- än hi anses den lilla apskallen på. nyligen av dr Louis Leakey på Mrs Leakey visar sin ankomst” till London. ET VAR VISSERLIGEN så, att "man föreställde sig näcken ” som”en gammal man," vilken ibland " höll till i kvärnen! = där. han nat- « tetid malde sin säd och kanske höll ' kvarnhjulet stilla för den 'som mal- ide då -—:och ibland vistades i nå- got strömdrag, därifrån han kun- de. visa prov på: sin spelkonst eller lära. "ut den, Men kanske ännu vanligare har tron på näcken i häst- gestalt varit. Några exempel på denna tro i Halland följer" här ur . olika källor: .. ;. Kunde man kasta en grimma på häcken eller '”bäckamannen”, för- N vandlades han till. häst och kunde tjänstgöra. som dragare. (Herplin- a 92). : . i Där:som var mycket vatten, där .visade sig näcken titt och ofta. Nu vi På de: sidlänta” madmarkerna ut- : med ån uppenbarade sig näcken nästan varje afton i skepelse av en häst, Bönderna där i byn hade > länge, gått. och funderat över, vil- « ken. präktig dragare det kunde bli s"av.det djuret; om maän”bara kunz ” de få fatt i det. Slutligen lyckades +-man skaffa sig ett betsel, som var + sådant, att näcken inte skulle kun- 7 na göra sig lös. Efter vad jag hört, skulle betslet. vara förtrollat på nå- got, sätt av en klok gubbe. : + Bönderna i den här byn: lycka- des verkligen fånga och betsla näc- "ken en gång, då han visade, sig ” som häst på deras mader. Och sen " var han: fast och fick göra nytta för födan, Varenda bonde i byn ” körde med denne hästen i tur och - ordning, Och det var rent en vål- ? lande häst. En kunde lässa och kö- ! ra hur som helst. Ingenting .var för . tungt eller för. svårt för det krea- ” turet. Likare ök hade dessa gub- i bar. aldrig sett eller hört talas: om. Men så var de oförsiktiga nog "att "stryka. av "honom -betslet .en gång, 'skogsbacke, . nära ., förläggningen. IN:r 123, som i hade k i och i, mästerskap i snarkning, anlände jeften-en stund och lade sig i gräs set bredvid de,andra:för att titta ipå, : som : har. sade... Det dröjde emellertid. inte länge förrän! grova förkunnade att" nr 123 insomnat, = =" > i De spelande led i. tysthet, till lav dem till sist utbrast: =- + Ska killen : ge 'matinéer nu också! ; Brud fick "oväntat. ack, Ce av journalister : - Oslos. journalistklubb hade härd omkvällen - beställt. - fem sköna "blombuketter. för . att hylla , en kvinnlig, artist som deltog i en nattiné till förmån för klubbe hjälpfond. När buketterna Särlöst överräckag var de' tyvärr spårlöst försvunna, ' Först efter veckoskif- tet fick man förklaringen:. affäre hade skickat. blomstren till ett bröl lop som kölls. samma kväll £' sam= ma byggnad, "Vi skulle gärna. ved Jat se brudens ansikte — skriver Morgenposten — när hon mottog icke en utan fem blomsterbuketter med - följande hälsning: Med tack blev, han; borta, "som om. han sjunkit i i jorden. Och aldrig mer såg de näcken i den byn. (Fagered). > > I Då va en gang:en: bonne; sum skulle köra, te Götebörj. Så når han va kommen näj imode Prästabroa, - feck'en säj en vide häst i sina åk- "rar. Då hållde'n på väjen å geck å skulle ta, fetten; Men hur han geck, så töckte'n, att han inte kom ” närmare, udan atte hästen tåcka sä, "ätter sum hån geck. Når han hade gått ett stöcke, börja'n å dra mess- tanke, för han töckte, dä börja när- ma sä åd åna, Han tänkte då: : ;. -— Dä:bäst ja tar å vränger trö- ja, får detta här, måtte inte vara rätt fatt, ; Se, om vränger ett. vlagg en har på. så kommer en te rät- te, om en äj villfarn, — Å så tog'en. å vrängde tröja, å då sto'n just på ånabrädden, men i däsamma för- svann den wide hästen, å å då skrat- telit i Pecksåsherget. finns, en. rg äv. sägner . om :som:gjorde: sig så: lång från Oslos j : Kanske, blev: även brudgum : jänksam. "7. en smula, be amn. att en. mängd barn fick plats att "ridå: på.den, Meri just som shästen -. skulle störta sig med barnen i sjön, : var det en by, som -låg vid en. å. ' trakter. ländska ”å and och stat l Nytt från. Filmen: Folket: under frostpiskan från den norrländika" fjällvärlden. Den karga jorden kunde helt en- kelt inte föda sina bebyggare och de stora : skogsbolagen: såg. inge ting hellre än att de' fattiga böj derna sålde sina marker och: sin skog: Så-övergavs by efter :by och" - ett stycke av 'Sverige hotades att ' förvandlas till. ödemark. Naturligt- >. - vis fanns det. många, som harma- des över denna utveckling och föl sökte rida ” spärr mot dersamma, men de hade mäktiga, alltför mäk- tiga krafter" emot :sig :—' krafter som syntes. stå i förbund med själ va naturen. Frostpiskan: ven bok- stavligen över" människornas | ryg-" 7 gar. och' i deras öron. viskade re- och bol ålar, dröjer, följer fåror, fårade av gammalt flödes tusen röda droppar, Sverige . :IMen det var inte'-bara: från: dessa av-itvårt land, som: den ström rahn,..om ;vilken Ossiannils-. ; |son:i.en gång sjö Den. strömmen, det öda "blodet, .Jrana"”även': frå dalar.: ende oc "Norrland, från jämtländska "fjäll: och ångermari- Även : där tände bitterhet iopade någon” "Kors — 1 Jesu namn!” eller liknande varigenom makten hos detta vattenväsen upp- hörde, :: sår barnen. : kunde räddas. Denna sägen finns i många varian-' ter: upptecknad över hela: Halland: ”Amt d ömmen” > i upp på den' långa” vissa öden till mötes. Men om den 1 nas : hjärtan "och även här: sälde man ' sina : sista : ägodelar ' och: -bröt ilämne:: i] filma, Ömtåligt:: därför "att det in-.. -[bjuder:till så mycket falsk roman«-- >. ; iItik, till-så mycken falsk vildmarks-, . ». "Iskildring. —. det kommer så lätt ; [något Skansenartat över" upptågen. : Men jag trör inte att vi behöver” frukta : något > dylikt i dettå fall,” skördarna i: Amerika, . Ett kapitel ur denna tragedi är det, som Bern- hard "Nordh berättar i' sin v ”Flie- kan ' från fjällbyn”. = Det ligger i sakens natur att ett som "detta är ömtåligt att Därför. borgar - naturligtvis i fö; sta hand "Bernhard Nordhs na men "därför ; borgar, även regissö= :.. : Han: rens .— "Anders: Henrikson, är: den av, våra .regissörer, som vi- sat det största intresset för modern svensk : skönlitteratur. .. Men ländska den" :”En: hop barn voro i en sjö och badade, En vacker häst kom då upp ur vattnet. Han gick fram till barnen och ville låta dem rida. Han gjorde sig mycket lång, så att alla skulle kunna sitta på hans rygg. Den pojke, som sist satte sig upp, fick knappt plats, och han :tyckte, att . situationen ' var .Justig, varför han "utbrast: - Med — Kors i Jesu kors, jag har" al- drig sett ett sånt hors, + "= o- Då hade bäckahästen, ty 'det var han, ingen .makt att springa i sjön med" bärnen, såsom var ämnat, utan han sprack mitt itu.: (Knäred) ...: Förr användes ett talesätt om så- dant som var onaturligt långt, Man sade nämligen 'att det var. ”långt som Rinna Märr”. Anledningen till skö mellansvenska,” 0- är mindre 'skrivet och: den' är mindre bekant: "Naturligtvis var den ock- så -av mindre "omfattning än: den men ', den 'är. för den v skull inte mindre: intressant som fenomen och dess mänskliga aspekter. inte mindre rika, djupa och väsentliga.:' Operationen "var inte ' mindre: smärtsam här," även om den utfördes i. relativ tystnad. Till ' tiden . var. denna emigration, också några decennier. senare än den » mellansvenska : och. av. olika öremål . för : mindre ””publici- tet”... Men - ett, riktigt rättvist ljus har på detta sätt icke spritts över den svenska emigrationen, Det finns dock författare, som" känt och upp- märksammat detta och försökt rät- ta till denna brist. Till dessa "hör LL detta uttryck skulle vara följ: Några barn:yoro samlade på en äng vid Rinna by i Förlanda socken. De fingo syn på en häst och be- slöta rida. på den. Allteftersam de satte 'sig "upp, blev' hästen längre, så att allesammans fingo plats, Häs- ten gick sedan mot en å och skulle dränka : barnen, Men: då ; Htrapade ett av. barnen: j Milan Kors, aldrig såg dag's så långt orst : När korset blev nämnt var häc- kens makt bruten, och barnen be- litteratur: Sigge Stark, Och. av. Nordhs ". alla böcker är det ingen, som nått en sådan": : popularitet som från fjällbyn”. —, "under: den gång- ha sommaren och hösten filmad av Europa Film. ' ”Flickan Nordh, i, detta nu, en a vårt. lands mest lästa författare, vars- böcker går, ut till väldiga publikskikt,' "som annars" mera sällan nås”av annan än: veckotidningar : och ör från" Ilådedi. Flickan jällbyn” bar Icke detta 'namn:' då, den första gången 1 3 ismen " och. den. knappä lyriken + sat honom precis :— de bära bägge hans eget -lynnes signatur; I- allt det skiftande, och . fämlande, som bjuds oss denna mer än vanligt labila ' säsong, '. bör ”Flickan från ' ; fjällbyn” , bära det'äktas 'kännes« märke' och' den' har något att. be" = rätta: för oss om” vårt. eget land och dess människor.>; Solsken i Småland "Det var en "flicka" i Växjö som tappade 'en femtiokronorssedel. Med tungt hjärta och föga hopp ' gick: hon till: polisen och" anmälde > förlusten. Efter ett par dagar kom emellertid ' 'en:< anna tade ” "den," "glad : 1 hågen” glädjen blev inte'långvarig. - På väg från polisstationen tappade hon se- deln igen, ' Och så var det bara att gå tillbaka och anmäla, ;; > Dagen därpå fick. polisen telefor. I från Kalmar.” Det på: ' tillfälligt :Vä femtilappen, » 'Han . fick. flickans r en man som adress . och flickan fick för andra. ; gången tillbaka sina pengar. En” dam? län, förlorade Jå obekant 'sätt en funno sig åter på sin lekplats. (För- landa) : . På ett ställe ' var en. | hel "klunga barn ute och lekte nära en 'sjö. Då kom en granner, häst fram till dem, Barnen såg inte, varifrån han kom. Han var så snäll, att barnén snart vågade klappa honom. Barn är all- :sig' på bok na. Då hette den ”Undan frostpis- kan”... Denna 'titel var :på . en gång realistisk och" symbolisk. Ty fros- ten 'och kölden plus: de: av: fattig- domen betingade otillräckliga jord- bruksmetoderna var det, som i för- sta hand förorsakade utvandringen kronor. : Men det "hände för tjugo år sen — så det är ingen nyhet; inte heller. att hon satte upp an- slag på lyktstolpar och andra lämp- liga ställen, 7 annonserande” förlus- ten, :er ta "Men i dagarna — nu Kommer I alltså det nya — - har: damen fått motta. en p på 65 kro- tid nyfikna, kan, veta. Så fick en, av pojkarna lust att rida på den snälle hästen och försökte: kravla sig upp på kreaturet. Jo bevars, det nor, Det var från tjuven som stal N Noörd-Europas modernaste. ladugård finns i Värmland agenter si- . na :lockande. ord om de gyllne.” "inta . bara" det : största utan också det, Han utgår från stof«' fet — han förvandlar och förvan= = > skar det inte.” Och den sträva real- ;- , och: et] den. frågan, De: 150.-SLU-are, :som ”Flickan från fjällbyn” bör ha pas- ci jöbo : till" polisen. med sedeln. ' Flickan häm. | « öbesök ':' hittat”4.. ] storiadustrins : tidevarv. Lindfors” i Delary, Kronobergs: Nå 255ön - smalspårigaste ”modernas ladugård och smal- 'spårigaste järnväg? Det är nog inte så värst. många som kan. svara. på deltog i SLUys riksmästerskap i g- Tientering i Molkom 'tlen 31 okt. i år kan det. Dessutom torde ytterli- gare några hundra svenskar och två turkar kunna ge ett riktigt svar. Båda" "de nämnda” sevärdheterna AR FINNS 5 NORRA EUROPAS : gård. CNeders i bruk varande lok, > DEN - GAMLA ” ladugåräsn P Lindfors är omkring 100 år. gams). mal, . och "det visade sig att” :det skulle bli dyrare att restaurera den. än att bygga. en helt ny.;Och: så: kbeslöt' bolaget att: åstadkomma: en ' "ladugård, 'sora kunde tillfredsställa alla nutida krav på modernitet: bål ' de i tekniskt och hygieniskt åvses' .; ende, ' LBF fick i uppdrag att ut-i föra de" ; byggnadstekniska >. kon= strukti ' Utarbetan «| finns på: nämnda plats, nämli Lindfors" gård i Värmland;.-.; Hela järnvägen ligger” förstås inte'på denna gårds ägor, men väl ändsta- tionen : och lokstallet, är det samma ägare till & gården som > järnvägen, nämligen Uddehol bolag. Ladust backen" -— den forna bruksbacken — på Lindfors var målet för SLU:s tiksmästerskap i orientering, ..:. Lindfors gård ligger i Nyeds soc- ken'i Värmland, ; Det är en gam- "mal /brukssocken, Ar 1649. erhöll den privilegier! som: eget bergslag, och": under ,de närmaste 15 - -åren därefter 'anlades inom socknen ett "slut 1883, ; Dessförinnan hade även de övriga "bruken i socknen sopats "bort såsom ; id: tiotal stångjärnshammarbruk, Det] ”:: f största var Lindfors, Dess saga tog det av de tekniska ritningarna i på - olika arbetsmoment gårdsarbetet, + Byggnadsarbetet påbörjades 1947) och i april i år togs ladugården i bruk, "Den är uppförd i ett planj + och ansluten till en äldre loge med; silo.... Väggarna :- består -' av stölps verk. med '. bräder och eternit på” båda : "sidor ' och "mellari. dessa” enl glasullsmatta. :: Mellan ytterbekläd- naden "och isoleringsmaterialet är ett luftrum,., Taket är utfört efter > 7 samma - principer..: Ladugård beräknad för 60 djur. ffa DEN I FÖRSTA - överraskningen :; man möter när 'man stiger. inom -, dörren till detta förnämliga fähis '- varande öde blev dubbelt tragiskt.” Någon tid efter det bruksdriften lagts ned såldes gården, som består av. 125 har " odlad jord och " betydande skogsmarker, + till jobbare; + som skövlade skogarna och lät jord och hus : förfalla. : Gården och bruket hade då länge varit i släkten Gei- jers ägo, men efter brukets :ned- läggning var det ingen av den siste brukspatronen >. Geijers --a 'som : ville överta gården. 5 Imsider'; inköptes Lindfors gård "av ', Uddeholms aktiebolag, som ju ilär en besöksbok, som ligger på en pulpet fastsatt 1: väggen. -Överst : på första sidan i denna bok läser man : " namnen "; Axel :Pehrsson= . Bramstorp ' och Bernhard Ekström, : Bläddrar man vidare bland namn- > teckningarna hittar man många ländska, bla två turkiska. -Lufteri , inne .. i. ladugården son frisk. "tack vare moderna "ventila=, tionsanordningar, "Otaliga kontors- : och bostadslägenheter i Stockholm har 'mycket sämre "ventilation". och sämre luft; 40 mjölkkor: och : ett 20-tal : ungdjur : står och mumsar ” foder 'ur ett foderbord, som står på '. gick märkvärdigt lätt, .Så makligt hade' det aldrig. svarit att. komma] : upp på ryggen av fars häst där- hemma. Men naturligtvis skulle'al- la. de" andra barnen rida också och började klättra upp det ena efler, det: andra. Och var inte det besynnerligt, att allteftersom bar= nen kom upp, så längde sig hästen, så att de fick gott rum så många de var. Hästen började sätta sig i gång, och det bar av rakt ner mot sjön, Då blev en liten parvel rädd och skrek till; = Kors i Jesu namn, vart skal detta bära hän! ; Men .-knappt hade han »nämnt namnet”, förrän hästen liksom flöt bort. under, dem, och alle ungarna ramlade''i en hög på marken, — Och det var allt en Guds lycka för dem det, ty hästen var ingen annan än näcken, och. hade han fått hål- lasy så bade han ' tagit :alla. barnen med sig: ner i sjön, och förtrollat jen, "variant från Laholms länds- rsmaling omtalas,” att det. ;vår en äldre kvinna som genom sitt tillrop i PRESID, J "Nset efter 'sin återkomst till Washington. : h Royal (t. v.) med maka : Forrestal: anlända till evenemanget, hn " Kennet) AN "HÅR HAFT MOTTAGNING samt a Hus, cc pch här ses arméminister försvar: sminister Jan ames .dast uppgår till. 1,000 har"; SÖREN - "Eftersom Lindfors var en av den "geijerska'. släktens. gårdar kan det förtjäna ”erinras om, att Lindfors "nye ägare, Uddeholms: aktiebolag, grundades : av en Geijer, nämligen Bengt Gustaf Geijer. (1682 1746). 100 gr. risgryn Pr person. ".. - Slutligt "avtal. om import av. en mindre. kvantitet 'ris” gryn från Italien har nämli- gen .: träffats. :... Kvantiteten I 2 medger 'en "tilldelning av 100 gr.”risgryn pr person. Det gäller - nu "också att. partiet | skall hinna transporteras till Sverige före jul. > "För risgrynens fördelning har ” livsmedelskommissionen i samråd med handelns orga- nisationer, beslutat . ordna ett beställningsförfarande. -”All- or > Jamen, bästa” chefen, saken kan ju ses frå två sidor — — ideen är ju inte illa av pojken — en tom etgarrlåda och en rättfälla - — — in ta mänheten .: kan: sålunda un" der tiden: 15—23 november i detaljhandeln ” beställ ris- Bryn. - Härvid skall "kupongen" x 89 till inköpskort K 14 läm” nas. De' allmänna inrättnin” Tgarna- skall hos kristidssty- räddade barrien, och från Vallda sä- I väskan för tjugo år sen; gripits av . | äger flertalet: av'de. gamla" värm- | räls. > När, djuren. : skall utfodras i : ges det ha varit en liten gosse som I samvetskval långt om länge och nu ländska bruken och bergsmansgär- | trycker > ladugårdskarlen ' på: en / "a. inte hade kommit upp på hästen, . I ville göra rätt för sig, '. la darna, ” Dess, skogar. omfattar 28 knapp, varvid foderbordet rullar ut. - | kvad il, medan å en-.t ur ladugården och in i foderlad; kraftfoder, rotfrukter och: ensilage N på andra sidan, . Varje djur får sin : portion ;' utan att fodret behöver : bäras. > När alla portionena är kla- . ra trycker man på knappen och fo > derbordet rullar in i lad gården, 0 Byggnadstillstånd : SÖ "har av arbetsmarkiadssty relsen ". beviljats ; Hallands Lantmäns Centralförening, Falkenberg;' för- nybyggnad av potatiskällare på tomt nr i kv. Filaren I i Halmstad." relsens kontrollbyrå ånsöka om'--tilldelningsbevis för” ris-: gryn. Härvid kan vanligt an- sökningsforrmulär användas... —' För. att underlätta" jul- handeln ” har LK medgivit handlande rätt att få tillfäl- lig " lagerökningslicens "för NEFETTe xegicks av omfattande" tidsstudier.: Sn ladus, > Där. finns 'stråfodret på ena, sidan, | . Yvvv Vv v YYYrYYYT " YYYVYYTYYYYVYYYYYYYYYYYYVYYYYFTYYYYYYYTYYYYYVYFYV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.