"ned kl. 15.45. ; Fredagen 19 november 1948 4 av veg vi ie LAHOLMS TIDNING YYNYYYVYYTVTYYTYFYTYTTYYVYFET YT > Solen; går upp kl: 8.08. och ned: kl." 15.47: 4 . Morgondagens namn: : "1; PONTUS. ”Solen' går tipp Kl. 8.10 och för vintervinden "som, rycker, och glädjom värt hjärta och . > ov, värmotrb, vår kind /- "Ya några meter därifrå «1: . Ilsbobonden”talade? kallat "jie här på Sanng hed, Ni vet : Historisk skildring av Folke Stigson.s.. :' LE ; Det var en gång i början av år 1735, På Sanna hed i Helsingtuna socken var mye” ket folk församlat. Men det var inte svårt att förstå att här ingalunda var fråga om någon "sammankomst av det | | glada slaget. Ingen skrattade Joch inga högljudda röster "hördes. Tvärtom gick alla om -I kring allvarliga och tysta; Lik som" i stor spänning. 'Inga kvinnor 'syntes bland de när- "| varande. Det var utéslutan” : ;|de bondemän, unga och gam Så plötsligt delade sig fol- ket i två grupper. Det var. när bonden Erik Nilsson. från Iis bo klev upp på en sten och - påkallade uppmärksamhet. Omkring honom slöt sig” alla ilsbobönderna, under: det de andra, som. tillhörde Rogsta, bildade en grupp för sig själ- i Vi: bönder i Ilsbo här. er från Rogsta till mö- nogsamt vad' det gäller. Om en timme väntar vi hit vår med skämtan och kryddade nye komminister Martin Gran ve drycker, - lund från Norrbo. Eftersom Ilsbo endast är. annexförsam i tjut 'och hojtande. Först isåg på en upprörd sjö. Men här och var föll en kämpe och kravlade sig krypande bort för att se om sina blessyrer. Och alltjämt föll slagen hår- da och blod, flöt, -: eo - Erik Nilsson var den res- ligaste i bondehopen från Ils ho. Ingen från Rogsta kun- de heller mäta. sig med 'ho- nom. Han hade. jättekrafter och ” hans ' armar gick som släggor. Varhelst, hans knut- na hand föll ned stöp en man eller. gjordes obrukbar för vidare strid.. Men många vil- le åt honom och trängde på. Tre "andra ' från. Ilsbo bilda- de emellertid en livvakt kring ledaren, som eggade och upp muntrade de sina, . Länge talades i :hälsinge- Ibygden” om det stora slaget på, Sanna "hed... Det slutade med seger. för Ilsbo; ty den ene efter den andre av män” nen från Rogsta drog sig 'un- dan," .ur, stånd att: fortsätta. Och när nederlaget för Rog> sta. syntes oundvikligt flyd- de "alla rogstaborna, förfölj- da av segrarna. >” 2 man endast en böljande mas- |. sa, påminnande om vågorna |. 3 '. Dödsstraffet : avskaffades i vårt land år 1921, men'det hade då ej på länge kommit till utförande. Ännu vid mit- ten av 1800-talet voro emel- lertid . dödsdomar och ' deras verkställande rätt vanliga. Straffet utmättes mest för rånmördare, oftast i sam- band med 'postrån, 4." : I varje härad fanns en av rättningsplats) vilken vanli- gen gick under : namn av galgbacke, ' vilket namn på många håll lever kvar ännu ji våra dagar, om också inte officiellt så dock på folkets läppar. Galgbacke kallades avrättningsplatsen oftast 'ä- ven om ej galge fanns' upp; rest där. : 3 : Platsen: var vanligtvis be. lägen på någon kulle; för att avrättningen skulle kunna å- ses av så många som. möj- ligt; ' Mycket: folk. samlades nämligen alltid vid dessa till- fällen, vilka var — hur otro ligt det än:låter. i våra 'da- gar '—'" verkliga: folknöjen. Ännu : finnas” många” i livet, Då "avrättningar: tilgrep - man stundom; den utvägen , att man benådade er brottsling mot att han å- tog sig att bliva bödel. Detta slog inte alltid väl ut. 'Så be- rättas. att nian, år 1687 må” ste . avrätta. tvenne. bödlar, den ere från Finland, den an- dre från Skara Efter av- rättningen, som ägde' rum i Timmele, blev den enes hu" vud' uppspikat: på en påle, Före avrättandet skall han Ba " Pnskat, att varje hans blodsdroppe 'måtte. bliva en Bästis oso ars : ; Låt 'oss göra ett besök på en galgbacke vid en avrätt- ning vid 1800-talets början! Redan i god tid avrättnings dagen '. var stora människo- massor samlade på galgbac- ken. Från skilda "håll både inom o. utom häradet. ström made" "folk till. Det gällde joma I nämligen att vara ute i'god. tid - för att få bra utsikts- plats, -ty senare blev; träng- seln så svår, att det var O- möjligt att tränga sig fram. -|De. ivrigaste. hade fällstolar (Forts) . - . ra Brodern, Ostar II,' föddes i Stockholm 'den '21' januari 1829, son till Oscar I och Jo- sefina av Leuchtenberg, för mäldes med prinsessan So: fia av, Nassau den 6 juni 1857, besteg tronen efter bro dern 18 september 1872 krön tes i Sverige 12 maj 1873 och i Norge'18 juli samma år; Han var konung i Norge till unionsupplösningen 1905, och i Sverige till sin död wvil- ken . inträffade 8 december 1907.' Denne; av hela folket älskade monark blev nära 79 år gammal. Konung Oscar II var en mycket lärd person lighet, representativ,” klok och fredsälskande människa, En lysande talare, poet och historisk "skriftställare, Hans statskonst var närmast över lägsen. Under hans långa och gagnerika , regeringstid ' ge- nomfördes många inre refor- mer, och han förstod att be- vara freden. Högt aktad, ut- åt och inom landet, vann han allas aktning och kärlek. Med sin goda och 'trofästa gemål levde han ”&tt. harmoniskt liv Svenska kungar vär ett folknöjel mm men . : | För LAHOLMS /TIDNING av LEONARD För LAHOLMS TIDNING av FREDRIK DAHL, SN rottningar, Hola skicklig skytt och sportälska” re har han in i ålderdomen bevarat en ovanlig vitalitet. Älskad äv” ett' helt, föll; dk? . tad och ärad'och respektes rad av många folk, utanför vårt lands gränser, önskår vi att ännu länge få behålla folkkungen, Gustaf V. 2 FOLKE BERNADOTTES MINNESFOND, ct öd. - Till. hugfästande av' Folke: s Bernadottes minne har ma Svenska Europaljälpen tagit inl-: "" tlativ till startande av en världs: omfattande ” insamling, Medlen -' skola användas till tjänande av de fredens och humaniteteng in- ' tressen, för vilka ' Folke. Berna dotte verkat och stupat, +. rt". Det är vår övertygelse att Sva . riges folk, såväl enskilda som or! ganisätloner ” och företag,” med varm känsla för Folke Bernadot«:: wo ett sätt, som för den övriga värl. , den skall.visa stt vårt folk levt med 1 den fredsskapande uppgift, som "han I Förenta Nationernas : namn blev satt att utföra och för. vilken han offrade sitt lv," +.- tes livsgärning "skall bidraga på > YYYEYYYTYYYYYTT OY reYT FIEF Y YFTE TO "> (ERIK AXE RARLEELDT.) IMa Moe Val. 1 öv NAR . lvill "Vi ära övertygadé om "att mån: a ga länders folk skall minnas Ber«': nadottes gärning I samband med . ., befrielsen av koncentrationsläg- med sig och hade kunnat in: | gystep. gr, na fyra söner, faga sina platser redan, da- geni lin . Lit tjänligt. rn ne vädret. Val” Hans äldste son Gustaf V, ling är det meningen, har vi hört,..att. även denna gång komministern. skall.bo i Rog- stå prästgård, där det redan Just då kom kyrkoherden, klockaren och. den nye präs- ter. erg mn For SE . . Kyrkoherden ocH' klock. ' PROFESSORN: SOM VANLIGT. En ny. version av. den' eviga frågan! garna i hembygden: : Mestadels ”utdörndes någon: av de sista avrättnin- :- je morgon vet, att jag har varit . i går? Nå, är det. några fler frå- - tet på sistone inte gjort så myc- nt, alt. prof É ; att: professorn. inte kan komma ihåg någonting ?: 1. - et” är "nonsens, svaradé professorn: ”Varicen "jag eller nå: gon annan professor är ett dugg disträa. Tror:ni inte att jag vaår- här och tror ni inte, att jag vet vad jag var och vad" jag gjorde gor? ch na En annan. student reste sig: ”—- "är det: sant "att professorn är så disträ?! löv de et — Utmärkt fråga, som jag nog tänkte mig” skulle; komma. förr eller senare, svarade professorn, Se, det'ligger så till. 35. cz USA-MISS HAR BRADIS Ett minst sagt ovanligt” sätt att företa en 'sightseeingtur 'ge- nom. Stockholm. praktiserades av den 32-åriga amerikanska missen Eileen , Bristol, när hon för ett par. dagar sedan kom hit från New York, | fivg Fe Som hon bara hade ett par d gar på sig och eftersom Stock- holm är en, tämligen vidsträckt stad även för en amerikanska, tog: hon helt: enkelt modern med sig " till Bromma och hyrde ett privatplan. En' stund senare rul- "lade plariét ut "på stärtbaniat med miss - Eileen ; vid spakarna och mamma Bristol som, passegerare och. Stockholm "gjordes ganska grundligt från luften, ”' le Då och. .då övertog modern "spakarna, eftersom även hon har flygcertifikat. i... : UTRIKESPOLITIKEN, mv a. , Från. sportfronten, berättas om en afrikansk. vilde, tillhörande mandistammen, 'som . kastat ett spjut 74,97 meter, Och ändå väg- de spjutet dubbelt så mycket. som det olympiska spjutet.” Kan man 7 tänka sig. ' Och ändå”stod:det längre. oc ua en Nu gäller det för Idrottsför- - bundet att omgående inbjuda den afrikanska = vilden "till tävlingar på Stadion. Det är verkligen på tiden att man gör något för att knyta : våra -vänskåpsband med mandistammen fastare, Man har ' på känn”7att utrikesdepartemen- ket ät den, saken. i AUTOGRAFBÖRSEN, «ooo På autograframlarnas, mark- nad i Paris: noteras, Vysjinskija . autograf till ett värde av tre av utrikesminister "Marshall." Bevins ligger något svagare än Vysjn- skij, men; är begärligare än ” Marshall. En 'av de minst 'note- rade är Trygve Lie, som har va- rit alltför frikostig med pennan; där skall det nio autografer till finns: en: kyrkoherde. Vi ils- Sj bor är inte nöjda med” detta.. Varför skall:vi behöva ha en så lång väg för ätt komma till. prästen? Rätt ock: skär ; ligt synes oss därför vara att den nye komrinistern nu får slå, sig” ned i Ilsbo kaplans- emot honom. :- Alltså frågar [vi niw'er, rogstabor, och detta för” sista gången, släpper ni komministern från er och lå- ter: honom följa med :oss? ”Y— "Nej, .det gör " vi inte, skränade alla rogstabörider- na, : och några av dem, tog hotfullt några steg fram mot den plats där Erik Nilsson Stods oo persnr er PE Och så framträdde 'tales- mannen från Rogsta och ytt- rade: Cute 7 s— Du hörde, Erik Nilsson och ni andra” från Ilsbo, 'att ; Jedra: ansträngningar är: för- gäves. Vi behåller. kommini- stern som 'förut, . och. ni kan gärna vända "åter, Inte kom vi från Rogsta hit för att ni stämt ” "oss. till mötes.: "Vi är här för att hämta vår nyval- de präst: Han kommer snart :|i sällskap med kyrkoherden och klockaren... saa 3 Man såg att det rådde upp rörd stämning bland bönder: na från Ilsbo. Men alla såg upp. till sin ledare. Och Erik Nilsson stod ännu lugnt kvar På stenen, Så yttrade han med hög och. klar röst: = — Är detta ert sista ord i denna sak, rogstakarlar? .: . — Jå, hördes ett samstäm mMigt svar, åtföljt av skrän och hojtanden.. = «fo "os - Och en av. dem, som när- "mat sig Erik Nilsson, skaka- -|de . häven framför ilsbobon- den och röt: ; co. > sen "i Och nu är det bäst att ni: ger er iväg hem fortast möjligt, för den nye prästen önskar "vi: själva möta och välkomna. i >< ber Då är det inte mer ätt om, ropade. Erik Nils orda .|Son, och hans' röst hördes ö- ver hela heden, Må vi alltså i Guds namn med knytnävar nä avgöra vem prästen :skall tillhörat — . st i | "Det "Var ett språk som ock- så. rogstabörnderna : förstod och en utmaning, som de inte gärna ville. säga nej till, all- rahelst som de kände sig ö- verlägsna i styrka. Ilsbo och Rogsta ' ordnade sig. i två slaglinjer på Sanna bed; Det skreks och 'väsnades, nävar knötos ; och höjdeg Hötande; "men. inga" hårda tillhyggen 'var. med i leken, Här: skulle bli en hård men ärlig batalj. Och man förstod att den för- samling som segrade också skulle få ta hand om prästen. Först nu skulle komminiser- valet bli fast öch bestående. för att uppväga en av Vysjin- skijs, a, -- Och så brakade de två bon gård, som står rustad att tal ren häde kanske haft sina a" ningar, ; men ”. tydligen, hår de inte väntat att finna Ilsbo som. segrare. ' Deras. häpnad och förvåning var "stor, och kyrkoherden, - "som "annars var.så ' talför, kunde, inte få fram .ett ord. ... nt S f[klockarens"'” förvåning : Vår stor, vad skulle man då säga om : komministern ? "Han 'såg en "skara. blodiga; svettiga "I bönder med" sönderrivna klä: der stå uppställda. liksom: till parad. Han tog sig öm pan: nan, såg ötsom frågande på kyrkoherden" 'och "klöckaren, och fäste slätligen sin blick på bondehopen och Erik Nils Son, '' som + stod, ett par steg framför "de"andra. 2... Då : ansåg tydligen” ilsbo- böndernas ledare: tiden 'vära inne att hälsa den nye kom- ministern välkommen.” Det uppdraget "hade". rogstakar- larna tidigare -vikit för: sin räkning, men ni hade om- ständigheterna. gjort att de hade förhinder, == 20 ':Erik Nilsson gjorde. en ta- fatt bugning: för prästen; ho- stade ett par gånger, de” sig: "öm pannan med en duk, .. och ' strök :bort blodet, som ännu rann nedför ena kinden, sv meet ras .—- Den högt ärade kapla- nen "må förlåta oss, ilsbobön- der, att vi. kommer i bedröv- ligt': skick för” att hälsa ho: nom "välkommen till oss och kaplansgården i. Ilsbo... Men jag måste "säga som-sannin- gerl är, att vi först blev nöd: sakade att ha en hård kamp med grannarna i Rogsta, in- nan vi fick tillfälle att ta e- mot vår nye präst. Se, vi har slagits hårt för. vår. präst, och om nu komministern föl- jer 'oss, så kan han vara för” vissad' om att -han kommit till” ett' trofast och tillgivet folk.” Kömministéern kan lita på oss och vi skall ita på ho- nom.” , M åse he .-Kyrköherden . och. klocka- ren hade dragit sig något av sides. De ansåg tydligen sa- ken redan klar och respekte- rade den”: uppgörelse, 'som vunnits "på" slagfältet. :, De kände sitt folk. Och det gjor- de': tydligen komminister Martin . Granhind, från Norr- bä också, ty utan tvekan fat- tade han Erik "Nilssons hand och. sade med -en röst,': som det låg både värme och re- spekt inv ve Do fat ren T Jag förstår, "Bott folk, och jag är er. man, . Må det alltså” från och. med.nu' bli så att komministern skall bo i Ilsbo. Redan nu är jag be- redå att följa 'med er. «+ Gud bevare kaplanen för de orden, utropade Erik Nilsson, och hela hans ansik- te lyste upp: av glädje och 2 dehärarna ihop under : larm, ' Men områ, kyrkoherdens och |. Lom, det. kun : [sockenborna, ' Iskap mellan ilsbo- och rog- döds” straffet för” mord ”öch verk: ställdes genom halshuggning. Var", den ; dödsdömde' adels- man," halshöggs - han med svärd "enligt ”adelsmans privi legium” medån ofrälse avrät: tades.-med..yxa av säregen form,”s.:k. bila: Se , verkställa skarprätta- ren eller: bödeln, : ibland: kal- fad ”profössen' eller 'mäster- mannen” efterskickades;. of: tast från andra. orter långvä- ga ifrån, 'Oviljan mot bödeln gjörde, "att man ej önskade taga någon från herätrakten, :'. Bödeln ;zvar's:vanligen stött” ur ”församlingsgemen- skapen "och fick bo: avsides från byn, ty man. hyste; inte endast. avsky för. honom" och hans hemska yrke”utan även fruktan." Föreställningen " att han stod i förbund med mörk rets makter var av naturliga skäl ganska spridd,' och :viss- heten ”att han brukade 'sitt förbund | till. att skada" ovän- ner eller den som råkade stö la sig med honom gjorde ho- nom inte mindre avskydd av i; Då i det många . gånger var svårt att få någon att å- taga sig:”yrket” som: bödel, är ”iordningställd: för: att ta emöt sin nye” herde, och 'en festmältid vä Oss; när vi kommer hem; . s . De andra bönderna instäm de” med” livliga; bifallsyttrin- 'gar och" hurrarop. SS ; OCH så förde de sin präst i triumf hem till Ilsbo, under sång, .-hurrarop ' och glam. Det blev ett segertåg vars li- ke icke" skådats. "via teet Den”stora bataljen på San na hed fick emellertid ett ef- terspel, ty några av dé värst tilltygade, rogstabönderna ha de till tinget instämt tio ilå- bobönder :.med yrkande att de . måtte. straffas och .böt- fällas för att de under slaget farit alltför hårdhänt fram. -.Häradsrätten" fick "en ”redoz görelse för förloppen och or- saken -' till > slagsmålet och meddelade "sedan i sitt ut- slag att åtalet på grund av dé" särskilda. omständigheter under vilka , våldet begåtts åste ogillas. .oc. oc vo. emma dom väckte stor til fredsställelse i båda socknar na, och det blev därefter vän stabor, I tio år verkade kom minister. Martin Granlund, i församlingen, " och hån, triv- församlingen - haft, och när desc. bra. på .kaplansgården i|. Ilsbo. Han beskrives som en | .Jav de kraftfullaste prästmän ;; Till" närheten ; av själva stupstocken" kunde dock me- nigheten ” ej ' korima, ty de församlade hölls på, ett visst avstånd genom en s. k: spets- gård, ett skrank av spetsa- de pålar: eller störar, nedslag "Ina i marken tätt intill var- andra: Denna spetsgård skul le. iordningställas av allmo- gen . i' bygden eller häradet, och " härtill "utsågs en man från varje matlag. Pon « Under 1800-talet var: det vanligt, : att : dessa” utsedda män ”stodo. spetsgård”, d. Vv. s, störarna slogos ej ned i marken utan höllos av män- nen, som stodo'i "ring kring stupstocken; "> "Spetsgården; som stundom var . dubbel, skulle tjäna dels till att hind ra folk att tränga för nära, dels till. att hindra den döds- dömde att rymma. "soc ans i På "utsatt tid fördes den levdömde av sina fångvak- tare"; till ””stupstocken; från vilken han, om han önskade kunde få yttra några ord till åskådarna, : Därefter : verk- ställde ' bödeln exekutionen. Sedan huvudet: fallit tilläts en del "personer ”spränga” spetsgården för att i medför- da kärl uppsamla några drop par. blod. Mördarens blod ån sågs som ett utmärkt medel mot "fallandesot,” en. tro som varit allmänt spridd.” Även andra ' sjuka voro tillstädes, emedan" de; trodde sig'kunna bliva: botade genom att be- röra den döda kroppen: ;- >; Den avrättade blev på vis- 152 platser steglad,'d, v. s. in- flätades i ett hjul; som upp: sattes på 'en påle vid avrätt- ningsplatsen. Vanligen. be- gravdes den avrättade ome- delbart på platsen; en avrät- tad fick liksom, en självspil- Läg, självmördare, ej begra- Väs i vigd-jord. Graven bru- Kade 'iordningställas av. rac- karen, d. v. s. hästslaktaren eller, flåtten, vilken hade nä- stan; lika - dåligt ', anseende som ',' bödeln. . Såsom ersätt- ning för sitt arbete med att Begrava "den döde, fick rac- karen taga av dennes kläder ch behålla dem; to scen Enligt ”' gammal" folktro fick' den,” som inte. var be- gravd i vigd jord, ej ro i £n grav, varför den döde i så- dant fall ”gick igen”. Passe- |rade man en, mördares grav På galgbacken, trodde man; att den' dödes 'ande kunde skada 'en. Efter mörkrets in: brott kunde man bli gastkra- mad. , Den, dödes' ande trod- des , emellertid, 'bli””bunden” vid platsen, om man kasta. de något föremål på densam ma, vanligen en sten eller en Han sedermera blev utnämnd till kyrkoherde i Harmånger var det med vemod han ska] N A Er vist... Småningom samlades å en sådan gravplats en hel hög stenar eller kvistar. En dylik kasthög, kallad vatp H "> belåtenhet. Kaplansgården. des. från sina.kära: ilsbobor. leller. bål,- brukar- även upp" föddes "i Stockholm den 16 juni 1858, besteg tronen den 8 december. 1907, Hans obe- nägenhet för ståt och cere- monier ..tog sig genast ut- tryck i en förklaring, att han ej , ämnade : låta kröna sig. Förmäldes i Karlsruhe 20 sep tember 1881 'med prinsessan Viktoria, av Baden; som, föd- des den 7 augusti 1862. Han har'”sönerna Gustaf "Adolf, kronprins och hertig av Skå- ne; född - den 11-november 1882, - Vilhelm; hertig av Sör dermanland, ' född. "17 juni 1884, och :; Erik, » hertig av Västnfanland, "född. 20 april 1889, död 20 september 1918. Gemålen, ' drottning". Viktoria dog 4' april 1930, «ens : Vår: högt. älskade,” åldrige monark” har, under sin' säll- synt långa regeringstid,: för närvarande :i det närmaste 41 år, på ett i allo hedrande och" förtjänstfullt sätt” fyllt sinä" höga plikter som landets fader.- Redan under -sin kron= Prinstid "var: han "i". mars 18847 vice ' konung i Norge någon ' tid och förestod som regent riksstyrelsen. bl.: a. en del av. våren 1905. Även un- der, + unionsupplösningskrisen sommaren .. samma år, före- stod " han. under sin faders sjukdom - tidtals 'regeringen, Särskilt, Personligt intresse har han ägnat åt de utrikes- och ”försvarspolitiska förhål- lanadena” samt åt åtgärder för folkhälsans höjande och främjande. Bondetåget 1914 och den så mycket aktuella försvarsfrågan " :och ' härord- ningen- -äro "påtagliga bevis på de omsorger han haft ' för landets väl. - Trekungamötet i: Malmö 18—19 december 1914 likaså eta :Hans valspråk: "Med, fol- ket för fosterlandet”, har va rit och är alltfortfarande en grundsats, som han alltjämt förverkligar.” Vid skilda till- fällen "och märkesdagar har konungen erhållit störa gåvor och kontanter av sitt älska- de folk. Dessa penninggåvor . hationalinsamlingar .— komma befolkningen till dell Redan, då konungen firade sin TO-årsdag gav. insamlin- gen närmare fem millioner jubileumsfond). => Beloppet anslogs enligt konungens för ordnande till kräftsjukdomar nas” bekämpande, Liknande insamlingar ' har gjorts, sist vid -. konungens - 90-årsdag; och alla ha de anslagits till folkets fromma, Vår älskade monark ' har 'kunnat glädja Sig av att ha ägt en god häl. sa; En suverän tenrisspelare, komma på platser, där nå: gehom"” mord hår "gjorts till fonder, vilka | kronor: (Konung. Gustaf V:s]. gon lidit en bråd död, t. ex.] réns offer och hans. insatser för himanitet och fred. Under vilka former en medverkan från'andra' länder "skall ordnas "är föremål för närmare undersökningar, ..:' +. , De som. önska insända bidrag": kunna » göra ' detta till Svenska . Europahjälpen, : postgiro 900.700, ; med angivande på talongen ”Fol- ke Bernädottes minnesfond”! "4 SVENSKA EUROPAHJALPEN . Fn n Arbetsutskottet.' itu | 2 SKAPLIG TJEJ. el "Ur ”Tennistidningen"” . knycker | vi denhär historien; som sipprat ”. ut från slottet, Kungen satt och tre hovdamer, när: en tjänsteflic- ka i" pin-up-stilen kom in”mc kvällstéet, =" FYN Ares "- Vilken skaplig tjej,:sa kun="- gens ver vie Sen Nu d ”""Hovdamerna" stud; en. av dem sade: ; '— Vad sade Ers Majestät, var ' estät lärt sig det Ut- ' tiycket 2. - sy N "— Haha, skrättade kungen, så -- säger, grabbarna "på tennisen, ”... SANN DJURVÄN, " ” ” En man, Kenneth Byhrns i Min- nesota, USA, har nyligen annons : serat att han tar emot alla hem- och saknar ägare, Han är'även' beredd ' att" härbärgera hundar, : kattor,! fåglar, och, även "fiskar, som inte längre Foar. dess nuvas oh rande ägare. Han är djurens vän nummer ' ett, säger "han; och vilt i 'stadens utkant, "till deras dis position. Hur' han tänkt inreda . sin villa för ätt kunna fylla äns damålet - berättar: -han däremot inte. na res : ne GOTT RÅD. Neil ”"Affärsmannen ' till: sin sen: i —,- Det är två saker, som du absolut får! lära "dig om -:du vill ha' framgång t affärslivet. Det . ena är ärlighet. . Det andra. är” försiktighet, + > vr het, pappa? on . .— Du skall alltid, vad som än sker, : hålla ditt ord, när du en gång givit det... soo — Och försiktighet? - — Du skall aldrig ge det! : HÖRT. öva — Låt bli att spela idiot! > -> — Jag spelar inte, : [ARE SEE GE Västedande ' hjälper husmor eller olycks+ händelse, - spelade bridge" tillsammans med: löså djur söm påträffds I staden - — Hur definierat 'du då "ärlig ON ställa sitt hem, en sjurumsvilla . - " aa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.