+ - LAHOLMS TIDNING Dagens nama: LEMENS. "Solen går upp kl. ned Kl, 15,40, Morgondagens Damn: Dia GUDRUN: ned Min själ är fun av, ; mycken I Borg, dock vill jag helst ej klaga. Med blommor: upp til: ismärtans : ot Och: Breda ute en glädje" utan like, Åfrån en fjärran, bortglömd trakt "di livets. rike. EN FRU FÖR MYCKET. För ett "Bär år sedan gifte ett ungt "Par, men äktenskapet "varade bara. något Över en, må- nad, därefter. kildes .de. :I rät- tens utslag, stod att hustrun skulle bo kvar i orubbat: bo ' till dess -att detta lagligen .skiftats, berättår Bryll i DN; :w Något år senare, när: skilsmäs- > San blivit definitiv,” hyrde? sig ma- ken en annän bostad och; våningen upplät han. ett .rum till sin f. & fru, Nu, har han ingått nytt äktenskap och då wille han att hans, f.d fru uskullesflytta |: : därför-att-han-till-det nya hem= . met behövas håla” "våningen själv. -Men £. ä. fryn vägrade; hon "hade helt ””énkelt . inte” någon” "annan stans ätt ta vägen. oe Männen har, sedan gått ända till, hovrätten i, sina försök . att få sin förra fru avhyst från: bo- staden, men det har rätten väg- rat. I rättens dom heter det att eftersom det icke kan anses åda- galagt att hon: själv! tagit sig rätten att bo där hon nu bor, kan hon icke heller därifrån yräs . kas... Därför. :får :hon alltså .bo kvar. till -dess vatt" hon. frivilligt flyttar, vilket med, de förhållan- + den ”på' bostadsmarknaden som' > nu råder kanske inte är "så allde-] 108 "lätt, ” - ÄRLIGHET VARAR Det kom en man promenerande på landsvägen och steg in genom grinden till en villa, -.., — "Trevligt ställe, sa han till villaägaren. — Absolut, Ett land de bästa " hårate, s — Mer kostar” det inte väldigt ” mycket?" Jag menar. reparatio-- ” ner och bränsle och sådant, .:'. —' Visst inte. "Jag har inte! natt några reparationer på tio år: . och bränslet tar jag ur skogen; —"Skatten då? + oc — Skatten är: ingenting att tala om. Jag har fått ner taxe- ” ringsvärdet . till hälften, och så drar jag förstås av en rund sum- -ma för "reparationer och omkost- nader, Skulle, ni vilja köpa villan Sön. ss — Nä, det Hör jäg inte tänkt. Jag är -ordförande 1 - taxerings- nämnden! > "> rö ; I GRÅDERNA. Det finns mycket mellan jord] och himmel som en människa in- te kan förstå sig på. Som nu. det- ta med titlarna. Kaptenens fru &r kapfenska och majorens är majorskå. - Nu läser vi om en frånskild kaptenska, söm till sist | blev överstinna — fast hon var skild från sin man. Allt eftersom. kaptenen avancerade i graderna följde den frånskilda frun med -— det vill säga 1'titlarna! « . Var det inte Nathan som svarade , I telefon en gång 'och:sa: ee - -— Nej, biskopinnan är inte in- ne, men «dröj så skall jag'-höra om fru-Böderblom är:här,es. In . Nu skall stadens råttor dö en kvalfull död, För den saken har hälsovårdsnämnden .'med - dr Edén i spetsen kämpat både länge och väl och sedan sta- dens fäder i höstas anslog en tusenlapp för ändamålet — efter att ha fuhdérat både län-: Åge och väl på saken -— skall det nu ske. Men finns det då så mycket råttor, att det lönar sig, frågar nog mången, Ajo, jom än kanske det inte finns 1 överallt, så nog finns det råt- il tor. Och det lönar sig givetvis inte att bara lägga ut'gift vid Jen fastighet utan det skall va- Ira över ett större område. Och ' som sagt i dag börjar "I det stora 'råttkriget då Garan- . ti "AB. Anticiméx från --Halm- stad skickar. hit folk som Jäg- - | ger ut förgiftade. beten. Dessa RN upp KL. 849 och är paketerade: 'och innehålla färsk böcklingsmassa;' förgitta- de med sjölökspreparatet Anti” max. Betena: är: relativt :ofar.- liga ' för såväl människor som husdjur; -men bolaget: vill dock 'upprana folk”att hålla husdju- ren--under' kontroll, ty ägarna, får " själva stå risken för de- samma, Likaså bör man tillse, Jatt inte barn får tag på pake. ten, : Eventuellt. överblivna : pa- ket skall efter fem: "dagar. upp- samlas :- genom" .fastighetsäga. rens försorg. Och så skall man + | naturligtvis vara särskilt noga med att svälta, råttorna under, | denna tid, inte kasta 'ut mat- avfall "på öppna marken och hålla locken. till .sopkärlen - väl. tillslutna, ; -Då .. kan: det stora g | råttkriget ge "gott: resultat. Kriget kan börja! - Som på annat ställe omtalas, så blir det ett verkligt stort konstevenemang i Laholm den 5-—12 december. På tal: om det- ta kommer vi att tänka på den Unge”norrman som häromdagen gjorde -ett lyckokast på Paris loppmarknad 'och: för 180 kr: köpte en tavla; som National- galleriet i Oslo sedan betalade med nära 26.000 krv lig. Eri liknande. historia utspela-; des på sin tid i södra HaHand, närmast på Vallens gods, men där blev det dock den dåvaran” de ägaren, som drog det korta- ste. strået, . Dr Karl-Asplund i Bukowskis konsthandel i Stock holm berättar härom:. >» : För oss svenskar är det spe- ciellt nära liggande att först och främst erinra 'om;' att Na- tionalmuseum en: gång i tiden genom .”en . lyckoträff och en vaksam konservators fina. nä- sa. fick en. Rembrandt -för -en spottstyver....Det : var: under gamle" Henryk Bukowskis' för- sta" tid i Stockholm. Av kam- marjunkaren ” Th. ' Carlheim- Gyllensköld : på Vallen i Hal- land hade han fått en konst- samling . till försäljning och däri "ingick bl. a. en målning > | betecknad - ;' ”okänd -- italiensk mästare” och föreställande en gäramal "man hållande en nyc- kel. - Vid ett besök. som Natio- nalmusei nämnd gjorde hos Bu- kowski kom dåvarande konser- vatörn och målaren P. D. Holm att observera konstverket, som han" fann intressant med på- följd .-att.; det ”på- hans. rekom- mendation "= 1881. inköptes av museet :för :400 ::kr, «När man sedan rentvättade. tavlan kom Rembrandts 7 signatur i: dagen, "| Numera 'är målningen ' omskri- ven i:litteraturer och ingår i museets .:samlingar. som . Rem- brandt: Petrus :med. nyckeln” Porträttet har- enligt traditio- Amsterdam 1646 av:dåvarande' Tägaren till egendomen Vallen och torde, om traditionen talar sant; vara den första Rem- brandt, som kömmit hit.” Ja, så kan det Zz en och an- nan, men ack så sällsynt. gång. Oändligt mycket oftare händer det väl att folk. bli lurade av samvetslösa . skojare. .och. kö- per en ”äkta. mästare” för många, många sköna tusenlap- par och att konstverket sedan visar. sig vara närbesläktat med Hötorgskonst och på sin höjd värt några :tior.' Var det inte en grosshandlare i falsk konst; som tjänade 70—80.000 kr. på ett år. Ändå är det kan- ske-bara :'en-bråkdel av den fal- dT ska: konstén,: som kommer fram.' . Många tiger. och lider nog, förr än de tala -om-att de d plivit-lurade, Och så-kan.oko- Island av i' dag” var ämnet” för islänningen kandidat Magnus Gislassons |. utläggning i :samrealskolan på söndagskvällen. Innan ta- laren beträdde estraden, be- stegs den av borgmästare Axel Malmquist, ordförande nen :inköpts: till. Sverige: från [1 föreningen Norden, som häl- välkomna, . Hr Gislasson gav först en översikt över öns historia och tog. därefter åhörarna med : på en vandring genom önA Islands folkmängd är 130.000, spridd över ett om- stort som Sverige, Reykjavik, som betyder ” ”rökviken”, har på samma breddgrad som U- meå. Skog finns inte 'på Is- land. Gräs är den förhärskan de vegetationen: Försök har dock gjorts att plantera skog, bli .. självförsörjande - ifråga om? gagnsvirke; men hittills | har icke några anmärknings- värda resultat uppnåtts i det ta hänseende." Jordens bör- dighet är det'intet fel på, men ' likväl här jordbruket att kämpa hårt för sin exi- stens på grund av de ofta o- gynnsamma ' klimatiska för- hållandena. Odling av korn och vete kan vissa år utfalla ganska bra; 'men andra åter-; inriktar sig därför mest. på anläggning. och- skötsel av gräsängar... Hästar : uppfödes i stor. utsträckning på: ö men - främst" står” dock får aveln. Ull är ju också. sedan; gammalt en viktig exportva-; ra på Island. Men .sin huvud: fisket är. .inbringande,Y. I lands ; industri . är också sentligen inriktad på att. till-: varataga : havets rikedomar; Under krigsåren flöt en mäk. tig guldström in i landet. Den! na har använts till ”upprust-' ning ' av. -industrien," -som på tionsgebit:. -cementfabrika- tion, textilfabrikafion +, My. källa på Island är turistström. men. Ön här ju ofäntligt myc] ket” att bjuda .ur turistsyn- punkt: vulkaner, :varma käl- lor,' väldiga floder med jät- teforsar och: vattenfall,:"men också ' sin egenartade” kultar, traditioner, sitt språk, som i mycket är en kvarleva av det idiom, som. talades 'i. Nor den på. 800—900-talet.:. -Vulkanerna: är inte alltid så: trevliga att'ha, Mer ute= slutande till”behag "är däre- mot: källorna med det kokan de vattnet. En sådan där käl- la finns nästan på varje gård, Där gräddar | husmor.. sitt bröd; där kan en turist koka sina ägg och ta bryggvatten till kaffet.: Reykjavik får he- la sin varmvattenförsörjning från en varm källa: till vär- meledningar, bad- och disk- vatten o. s. v. Överloppsvatt- net' går. ill: växthusanlägg- ningar, i vilka man' — dock med "hjälp av :kvartslampor >" kan - odla både tomater och sydfrukter;' isländska ba naner. är sålunda ingen säll-! synthet i fruktaffärerna; : sons färgfilm; som gav verk- gt levande: bilder av bru” | sande:. forsar; stormpiskade] sigt-" skimrande jökeltoppar, "” Jändskapsglumfar”., fån "ol CER "årstider, . : .hemåra- gande - fårskockar. 0. Sr yr men, först: och : "främst av. e springkälla, "en ” geysir, som sen-den ”vällustigt 'slukat:ett I: femtikilog '- :tvålstycke släpp- |; te sin livsglädje lös i.sk hö. ga ångkaskader. . - in paus i bildvisning en. fyllde hr Gislasson med ät sjunga några isländska. folk visor, varvid han visade sig äga en kraftig, varmt klin-)" gande baryton. - Ackom-|. panjemanget 'sköttes con amore av fil, mag. Beckman, i; ; Laholmsavdelningen > s avi sade - talaren: 7 och" publiken råde, som är 'fjärdedelen så | 54,000 invånare, . Ön ligger . så att landet skulle, kunna |. igen misslyckas. ” Bönderna |. sakliga näring tar. befolknin]|' / gen; ur havet, där särskilt, sill, > "ningsgrunder' för tum”som nyttjas ij sistone erövrat nya produk-|' En icke föraktlig inkömst- |. som ”"konserverat tusenåriga : ; Föredraget belystes - med I. färgbilder. Men känslan av I; att. själv vara med på den |: märkliga "ön fick publiken, | när den tog del av'hr Gislas- : floder; ödsliga vulkanberg, i-]" ? Tarifferna bör avvägas - bättre : på landsbygden ' Sveriges > lantbruksförbund ” . : och Riksförbundet för elektri-- Vfiering på landsbygden har hos , kommunikationsministern för ”reslagit vissa ändringar i ide av , 1947; års” > elkraftsutredning " framlagda förslagen till stan- ” dardtaritfer . för detaljdistribu- , tion av elektrisk kraft för nor- ” mal, icke industriell förbruk. ning "inom, tätorter. och på "landsbygden. vr Bla föreslås sådan jämkning att energjavgiften sänkes för för- 2, som överstiger visst ut- teg pr te, d.v.s. beräknade tariff- empelvis" sättas vid..100 KWh per te.x Bele VS Di föreslås ändrade be- ”I MIN RICKSHAW, GJORD För TVÄ, ”Pagen på den stora motorutställningen vi -. hör den här nya typen av ”rickshaw” av; ran Östern, där, kulin i enheter, och år, Gränsen bör ex- |- fDanska staten Å tjänar. 2.200 kr : . per alkoholist ' KÖPENHAMN den 22, (TT) S Enligt dr Martensen-Earséns be= räkningar finns det £. n. i Köpen-! hamn = 20,000 vuxna män som är alkoholister, och enligt Politiken förtjänar staten nu 500 miljoner kronor om året på sprithanterin= gen, eller en fjärdedel av statens alla inkomster, mot blott 100 mil=' joner 1938—1939, IN Spritförbrukningen per hvånare : var 1947 räknat i ligger dömd Till de originellare eli- |SPrib 334 liter och ligger därmed id Earls Court i London id för export på Fjär- ning, I dessa siffror har medtagits - sitt tunga 25 procent över 1939 års förbruk«= - räkningstal för alla alkoholhal=" tiga drycker. Antalet egentliga de- räkningsgrundert vid - bestämning av tariffenheter för bostäder. Lant- bruksförbundet anser. . att AÅord- ]x br « bör. k :seras' med 'hänsyn till -att kostna- derna" för -elektrifiering av jord- bruksfastighet är högre än för "exempelvis en” villa, ' Villaägaren får i regel ledningen dragen fram till husväggen" under det att jord” - Frågan « om semester för alla, alliå inte” endast Utan även 'för jordbrukare och -andra företagare," i Norge och ” diskuteras' nu i Pressen där, Det EN EE . vill. ökat stö d åt ” brukaren ' får ledni; gen ' till en för gården gemensam mätarplats "och: själv : får bekosta rätet inom; gården; d. v. s. från mätarplatsen fråm till de olika bo- stadslägenheterna, -Jordbrukskastig- heterna bör kompenseras med hän- syr härtill på så sätt att grund- enheten”. "bestämmes till 1 te per abönnent' i sfället för 1:te per lä- ”genhet. + Enligt 'en'sådan' beräkningsgrund "skulle ». vid "en Jordbruksfastighet, där t; ex. arbetarbostäder finns, be- ”höva betalas- för en "grunderihet för al d. . 2 som gett 'sig i kast med frågan, - men. det finns tydligen stort intresse för den även. på annat håll, ,. Därom , vittnar ett intervjuutta= lande: i Sotidningon Nationen "av Ena träder inte”: har ? ll: uppgift att : syssla "med der” sidan ' av "proble- mét. Hr Jöhnssons kraftiga under- el trykande av” att staten bör ägna| Mjärtat Marshallplanen; De två . semesterfråga ". stor] . stora arbetarorganisationerna, tyder dock på att). CIO och 'AFL, har vid flera han haft även samösterhjälpsprob=- «. tillfällen offentligt tillkännagi: js tankarna: öch : att han , vit sin anslutning till regerin= tänker sig en utredning 'av frågan] gens Europa-politik och far=- efter : ungefär 'samma "linjer "som'' marna har På senaste tiden de-' dd sramförts. äv. Bondefö bundet vid . klarerat sin villighet att påtagi nu L fått: sin ”semesterfråga ordnad genom semesterlagen; Bärmed är emellertid inte hel - mesterfrågan löst, säger "han; grupper. av medborgare » komme r rlämligert, inte än. under” denna” lag. Xx ”Sckreterara > Johrisson även” åtgärder” för att | kanska farmarna inte kommer att huv "medan gr terna bortföll. för övriga bostäder ädikningsf slaget essutom ' vissa” förändrade beräk- endast viss del av! året, s. k, som- marrum, 'REL'har därjämte före- lagit att överflödiga: icke elektri- rade "rum, "som ofta förekommer s gamla, mangårdsbyggnader och "som, inte: utnyttjas 'som ”bostads- . fum, helt undantas från ' tariffen- betsberäkningen. SAN "maskiner GÖTEBORG den (TT). En svensk 1 "betodlingsexpert, rytt- mä tare Leif Houman, -sedan mer än tjugo år knuten till Svenska ".Sockerfabriks AB, kom på 'sönda- - gen ' hem : från : Valparaiso med .Nordstjernans Peru efter att i det "närmaste ha lyckats övertyga chi- lenärria "orm. 'att det skulle löna sig för dem att sätta i gång med. soc-13 ling "och k ri efter "svenska principer. I FR produceras inte något socker, och. öhileriska regeringen torde nu en- ligt vad hr Houman meddelat va "rå villig att medverka till'att en första sockerfabrik bygges. ' När det blir vet man dock inte, Man har ont om dollars och därför ön- "skar nog regeringen att man: från 'svenskt håll investerar "kapital. Detta är tänkbart genom ' att vi .landsbygdsfolkets intresse nöja sig med en hundraprocentig hemma; i bygrnan, och "han; rekom: I uppslutning ' bakom Marshallpro«: >! retagare och. deras hustru Nranter beräknas i år till cirka 35 Åmot så gott som ingen före kriget, nigen kommer tidningen i si-. i till det I att staten från Varje alkoholist har en inkomst på ungefär 2,200 kr, som går förlorade om han botas, : De USAs farmare . "> Europas bönder. åväl arbetare som farmare alv örenta Staterna stöder hel- ' . sig icke oväsentliga börd : Detta betyder, att de'am rid tällnin= + utan utöver detta på an« reslås för e landhygdens folk. Det är gläd- "att: Norges .Bondekvinnelag för att lösa "Problemet, Men jag anser 'att detta är ett så” stort och viktig sätnhällsproblern; att. det , diskuteras. "på" bredare ' bas. Även staten "bör: ägna denna isak | stor uppmärksamhet, .: Frå h Mal- Det; kan illa gas att denna frå munismen skulle komma att utgö.l dra sätt bidraga till att Europas, varna, alltså detsamma som sedan] bönder får ökad hjälp, någon tid, med stor framgång prak- tiseratg.i vårt land genom det sam- arbete .som inletts 'mellan 'SLU och bl: B Dramatikerstudion I Förenta Staterna är den över. väldigande majoriteten bland fare]. > marna fullt. på det. klara med det tv hot mot deras fria näring som ett! ytterligare framträngande av kom gå r aktuell. även T; Da därtra Erfarenheten från de k bl.a, vissa försök tll utbyte äv se niststyrda . östeuropeiska länderna mesterfirare :mellan landsbygd och stad ' gjorts,” Hittills har: det: dock mest blivit köperhamnare:' sor bes retts ; möjlighet /att Ko under se- mestern i jylländska 1 tas upp i'samarbete”. med alla' de "Sekreterare Johnsson: polar vidare, att landsbygdens folk och i synnerhet de som arbetar i jord- ; "bondgårdar. har givit tillräckliga bevis för hur ” efter sövjetryskt manér, De bon- deledare från "Rumänien, Bulg: rien," "Ungern, .. Polen och Tjeck de: för jordbruket brådaste perio- i "året; - vilka ju "sträcker [sig praktiskt taget över hela som- maren, För dem lämpar sig alltså Hölö "bäst 'för" n |Det är då rätt raturligt, menar hr > fJohnsson, att landsbygdens folk då utsträckning kunnat" semestra Köpenhamii har. frärmst berott på att det inte varit. mö ligt att ord= "av; -semes- tern för freden folk" är dock en relativt enkel sak tack vare de slovakien, som -nu' befinner sig'i USA, har på: ett otvetydligt sätt: omvittnat vad som kommer att sk med '" bondeorganisationerna " oc! enskilda bönder i ett land som på. tvingas "en" kommunistisk regim, i "Tha miljöväxling, och -det är 'kan- ske: det väsentligaste. .med en se- ; > Inkvarteringen:: bör - med Lörganisationernas hjälp kunna ord- på landsbygden, Kruxet är semes- Innan den frågan blir : ett . tillfredsställande sätt går det inte” att lösa semesterfrå- ska farmarna kommit till insikt : om att de i sitt eget intresse mås ste göra allt-för att stödja och stär« a. de europeiska bönderna, nas privat eller på hotell och pen gan.: för landets . alla Det var därför Bondeförbundet fö- semester för joräbrukare och & reslog + utredning” av” frågan "om dra fria företagare, Vi känner ju igen dessa tanke- 1 ha. fråga här i vårt land, : När det gäller landsbygdens husmödrar har ju vi hunnit ett litet stycke på väg mot det mål, som:sekr, Johnsson i Här praktiseras inom semesterhemsverksamhet "Jen viss" utväxling . av semesterfi- rande husmödrar mellan olika orter , . och det förekommer ju även "att lantbruksmödrår :be- redas semestervistelse i städer. Ty- värr är det ännu 'endast en myc- ket ringa' procent av'lanthusmöd- rarna som får semiester, vilket dock mindre beror på bristande inkvar- teringsmöjligheter än på svårighe- ten. att erhålla . ersättare för att Sjukvårdsteforme STOCKHOLM den 22,. (mm) - Axel "Höjer "att fäkarförbundet z. < vid. sin' utredning :om kostna= - "derna för den öppna sjukvår- t den i riket—L3 miljard i'inves- 850 ” iskickar ! som" chilenarna slipper betala, '. Dessutom ' önskar "iman 'eckså få över svenska tek- niker som hjälper till att få Ågång verksamheten, I : milj. kr? i årliga driftsutgifter "kommit fram. till dessa stora . belopp : genom - alt man i stor ' ä it att räk- röres inte i intervjun” med sekre- trare Johnsson, men: det berör väll. på att den :organisation han före- v STOCKHOLM I den 2 22. (TD) En hög sysselsättning Komner sannolikt att ; betsmarknaden även under det kommande året -och ett otillfreds- -- "> ställt, behov av. arbetskraft konwmer alltjämt att föreligga | inom issa områden, a + Detta "hindrar icke att .yssel ” Jningssvårigheter kan -Uppstå på en Idel. 3 rter och inom , visa yrken, H i ningsutvscklinge n under 1949. I si- Särskilt. kan. störningar som föran- na med det som redan finns.” ' Medicinalstyrelsen beräknade län : 17, 000 och sex medicinska fakultez ter ' för läkarnas utbildning. "Jag "att : detta: låter litet, om man ' som” ikarförbundet kommer + Ide kräver” 249 hälsovårdscentraler > Generaldir, "Axel Höjer. De: detoder, som använts vid el- de), förklarade hr Höjer för MT, Emellertid räknar jag inte med mer än 50 sådana nya cen- traler, ty man kan använda myc- ket av det vi redan har, en sak | Björn: Forsell öperachefj Öl inte brytt sig detta" sätt bedömer arbets- Efter. vår bctäkning föreligger STOCKHOLM den 22. (TT) på 200 mil-! Operasångaré' Björn Forsell vän-' joner,' men detta kan fördelas på|tas inom kort bli utnämnd till chef [eder d driftsinskränkringar, inträffa "på .--grund - av nödvändigheten att 'skära ned importen från vissa län- :der," A andra .sidan torde import- begrätisningen ” stimulera ” till, 'e Sättningsproduktion' och därmed ö- kad sysselsättning. I de fall 'syssel-. tsättningsminskningen Grabbar fö- retag på orter med ett icke diffe- sliv, kan vissa svår. jarna fortsätta” sina, härininge. tåg i stad: och vå land. "Tyvärr. sen 14,3 milj. kr för arbets! 4; ex. 10 år eller mer. tens bekämpande mot 4 milj. ! karförbundets utredning finner jag vara uppseendeväckande, slutar hd Höjer, > > penne IT Innsbruck Mycket avlför operan i Innsbruck. Kulturs" .: läkarnas resonemang står och fal- | rådet i den tyrolska huvudstaden nor för innevarande budgetår, för vilket emeilertid även en roserva- tion på 12,4 milj. kr sted till för- Vid ingången - av nästa beräknas endast 125,000 kronor återstå av denna'rcserva- har till två tredjedelar ställt sig Vårt förslag syftar yt- [bakom hans namn bland de 33 Eö= terst till att förebygga sjukdoms-| kande - och han har fått sådana fallen genom att på ett tillräckligt | försäkringar, att: saken praktiskt tidigt stadium spåra sjukdomen och ) taget. är klar, meddelar - - vidta åtgörder. främst med tanke Björn Forsell 'kom till' ;iwnebruck få de vanligaste folksjukdomarna. lår 1941 : - EN ehuru-helt oförberedd för .sa- ken, varför en stor del av det I jatören till godo. .v- Tobias, 4 starka bifall, -som mötte. sån" garen, får räknas ackompan” av .borgmästare' Malmquist, vars ord publiken underströk Hr. Gislasson avtackades med en kraftig. applåd. ' zz. : IPrenumerera. på LT - apr KAR Fp RA RAA | FA Do MO RS LES ALB DINA SBA DOME ELR BIRKA ASDSÄRERLDAT ARA SKAP PPI PRAK RALKD SF RSKPPIERIP Ale AD RE I LANKA ARA OKI e GRAD ADR AS teten en fri bondebefollcning behandlad ' > Med anledning av "vad. som” 'sketb "0 i Östeuropa: har: nu de amerikan Se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.