vYrvYvY YYVvYTYvYYYTfr - former, - " kestrar Och världssångare;' sköna YYYYvTTYTT Solen går upp kl. 8.19 och ned kl. 15.39. »; "Morgondagens namn? ; : 2 KATARINA: Le Solen går upp kl; 8. 21 och. ned kl. 15. 37. Så fatta all sanning, s så våga, all rätt vo «och hälsa det sköna med glädje. s De tre dö ej ut ibland männi-" - "skors ätt — och tal dem ifrån tiden vi vädje. Vad tiden dig gav, må du ge: «> igen,... . blott: det eviga bor i "ditt hjärta än, : (ESATAS TEGNER,) : ÄLSKLING PÅ VAGEN.: d "färger, -' böljande tonsvall: från : stora" or- " Gnistrande najader i glittrande vattenkaska- der finns :1 - Metros” färgfilm ”Alskling ;på vågen”. - Til. mot- spelare har Esther Williams. den i Amerika välkände sångaren, Johnnie ” Johnston. Bilden visar Esther. » Skaplig tjej! VARFÖR INTE! Fort Det var i en dansk kindergar- ten för HlickéT, Lärarinnan ber rät:nde om Jesus i Getsmane och gjorde detta så realistiskt att de små flickorna blev djupt gripna. Särskilt en: hon”började gråta, och då ”fröken” "undrade varför, snyftade hon fram” ”— — Var der ikke nogen der kunne bjalpe ham till Sverige... ENKELT. ri så — Jag kan-inte gifta mig med Fredrik '—' men'hur ska jag. f få honom att inse det? — Mycket enkelt: säg honom att . din: pappa har förlorat alla sina pengar. DAMER EMELLAN. : I nästa månad f yler Jag 29 åros fate Paret — Det var ctt tustigt samman- träffande 2 det gör Jag också, + ” c- Jag vet det — men jag gör det. för första gängen.” . ORSAK "oci VERKAN. — Dom ser ut att trivas med varandra, Är: dom” verkligen a ta? ss > os un och - Ja fast inte med varandra. HÖRT PA STAN, ot Han 'är ju aldeles "förfallen. a, "ningen" om jordbrukets” byggnads Täck vare eden octeriskapliga ombyggnaden av. Hyllinge ladugård, klarar nu 2" såväl jog, SÄND ul todring I som Den väg som det "Jorabrykstabaiket n oo FRÅN VÅR UTSÄNDE MEDARBETARE —- Det nya : - dutkti i en långt driven rati ing och mera fullständigt heter Statens men A, Örnborn själv.” / > tskilliga främmande söm på fred n > redskap. Att man därvid hoppat över en sådan h veckling som de höga byggnadskostnaderna i är det emellertid äl meningen "att SFL, eller ”som' det " ad i form av arbets- gregatet ses i IR en ; Jetat sig bön från: Producent ti till. kons :- - ; oc snment har inte hört till den ninst törnbeströdda. Det krav som ställts på lantbrukarna att i möjlis ” gaste mån erövia förkrigstidens; .,livsmedelsimport i: inom Jandets gränser : åter har vi: | Flygbiten chaufför | stariade flygplan, kafastroflandning ;- Y LJUSDAL den 23, (TT) > - En oberäknad flygtur fick 30- : årige mjölkbilschauffören An- ders Olsson ' från Storbyn i. " Färila, "som + vid :16-tiden på . i tisdagseftermiddagen> klev upp i ett av Gävleflyg ägt. skol-, flygplan, : vilket: tillfälligt hes fann sig i'Färila och hade lan dat på Ljusnans is ;: n I ett obevakat ögonblick "date" tig Olssort på förarplatsen och drog ut gasreglaget för fullt, varvid pla< net satte fart över isen och lyfte: Ägarna, direktör Valdemar Stener beh flygläraren. Arne Fagerström; som båda befann sig på vingarna, | d ned av luftdi och 'hamnade på ' isen, dock" utan att skada sig. v : ! "Olsson gjorde” en perfekt s. k kavaljerstart precis . som om "han kunnat föra ett flygplan, men vat fullständigt okunnig därom. Planet gick upp till 15 å'20 meters höjd, men 300-400 meter från startplat- en slog det rakt genom isen” och blev hä ständigt spolie-' : "En" av de bästa elever 1 mate matik, som Hermods haft, var en . riksbekant dynamitard, och fängel- fen ”. for : själv 'in till skolan kat, Olssoti' blev ganska svårt ska- dad och? illa tilltygad i ansiktet, Han fördes i 'medvetslöst tillstånd till provinsialläkaren och därifrån jan 3 lasarettet i Ljusdal, där” han. och" tidsbespar ando. för LI faktor för jöri skall sätta Pr för. Att” man "också funnit en melodi, som har alla förutsättninga Pressvisning belägg för. Ty till och med den värste skeptiker blev allt eftersöm. dé: teoretiska upp- gifterna kunde kontrolleras sådana de omsatts i praktiken snart dika entusiastisk s som SPL- ragrono= att bli I sa. schl. d. gödseln alltjämt. är ett av de billi- duk deln måste i blandades med varandra i vestibu- len på Frimurarhotellet i Kristian- stad, ty redaktör Richard Iåkans- son i- Jordbrukets . Upplysnings- nämnd hade lyckats trumma ihop en synnerligen representativt sam- ling jordbrukssakkunniga, där pro- gaste pri n hög grad ge anledning till en ora- värdering av våra äldre uppfattnin- gar” beträffande stallgödselvården. Det kan sålunda vid gårdar ner till 10--15' kor ofta vara mera lönande, i' varje fall i södra 'och mellersta Sverige, att inmontera en billig me- In nära nög d kanisk utgödsli > i la "gav fi vg nå,” värför branäfö ringsbölagen ' ställt sig mycket förstående "inför ' kravet på nlinskade premier. - Till övriga nyhetet' hör en ödsliga anordning :" av -enkel: konstruktion åvsedd alt. prövas "med hänsyn till användning, vid. mindre jordbruk. i Det som döck, tilldrog största mtresse Sar vi samt brittiska, holländska och fin- lugården ä än att kosta på en dyrkar dselstad Beträffande urinens till- ska jordbruk i Köpen- hamn och Stockholm och represen- , tanter för såväl den utländska som "svenska pressen, allt som ' allt ett 0-tal personer. Det var "också på Fri hotellet som JA, varatagande' 'pågår försök att lagra denna i impregnerade träbehållare i stället för dyrbara betongbrunnar.” Utfodringsarbetet kan för de fles- sÖrbörn gav de teoretiska förut- garna för att man Hu -kom- it till eå vändpunkt i uppfa frågor. v ” — Man är alla ense om att bygg- .adskostnaderna, som hämmar jord- brukets ekonomiska utveckling i högre grad än inom någon annan 'näringsgren; måste 'sänkas,' sade han bl, a, Möjligheterna att sänka ”. 'de direkta byggnadskostnaderna till ta djurs! avsevärt . förenklas både med hänsyn till behovet av arbetskraft och möjligheterna att skapa goda foderstater åt djuren.” Mjölkningsarbetet;” som" vid: om- kring 3/4 av-landets kor utföres för hand, bör kunna göras lättare men också billigare. När någon talar om svensk .: jordbruksproduktion :- bör man hålla i minnet att ungefär, 80 proc, av vad som växer på åker och äng : vid det svenska jordbruket rdas till foder, som sedan skall i en lönande jor drift är myc- | ket små, Man måste därför gå en i "annan väg, nämligen att söka neu- Aralisera byggnedskapitalet, bl, a. genom en god planering av' bygg- |. naderna varigenom man kan min- - ska den mänskliga ' arbetskraften. Samtidigt ger de ökade mekanise- - ringsmöjligheterna förutsättningar ; för ett väsentligt mindre byggnads- behov än. tidigare; ' Mån har med andra ord kom-" i mit fram till en helt ny bygg- - ; - nadstyp, det s. k. låghusladu-" gården, där” fodret förvaras i - tillbyggda silostorn, och där de mekaniska hjälpmedlen anlitas > så långt den ekonomiska driften tillåter. Rationaliseringen kan här drivas så långt att det s. k. > enmansjordbruket kan omfatta upp till 100 tnld odlad jord och djurbesättningen upp till 13 kor ” och ett 50-tal svin, : : i Den ökade. mekaniseringen ger också möjligheter till ett bättre ut- ! ”mystjande av, det äldre ekonomi- |: å En av vallgrödorna an. vämligen både ädlas genom” husdjuren: Medan produktionen ' av” vegetabilier för människans mer eller mindre" di- rekta konsumtion tidigt har kunnat bli föremål för rationalisering, har animalieproduktionen och kanske särskilt ' mjölkproduktionen kommit att släpa efter i utvecklingen, En av de främsta orsakerna härtill är, att denna produktion i så hög grad är beroende av ' byggnader och att dessa kosta så mycket pengar. Ani- malieproduktionen är också till sin natur sådan, att den kräver mänsk« ligt arbete och tillsyn under. årets alla dagar och för den skull, sär- skilt om den idigt framhålles mepumpanläggningen, söm dels sva=" rar för uppvärmningen äv: tillhö-/ rande bostadshus," och” dels ken. Systernet fungerar i prin- cip på sammå Sätt som" i ett kyl-” a sätt att ett kyls ' örsystem med” hjälp av en” "kompressor pumpåsi rant mellan en kallare: värmekälla öch systemet” Na edan flera å år an-| vänts i Schweiz ock: USA, 'men svå=! righeten har värit; att.finnd en vär- mekälla med så" hög: och 'så "jämn temperatuir 'som möjligt. För sven-;' eka förhållanden har våra som re- gel tämligen 'välisolerade och väl-j ventilerade ladugårdar visat sig ut-| . göra en ypperlig . värmekälla, som har möjlighet att ge betydligt bätt-j re ekonomiskt utbyte än någon av] : de - hittills änvända:värmekällorna,' — flodvatten, ytterluft och grund- vatten, Anläggningen i Ugerup är: den första :och fungerar oklander-: ligt och efter de teoretiska beräk. ningarna. Kylbatteriet, vilket pla-| cerats i ladugården, hjälper till atti.: bortföra fuktigheten från. ladu- gårdsluften samtidigt som det tycks; ha en renande inverkan även i öv- rigt. Anläggningskostnaderna ligger) mellan 7--8,000 kr och de teoretiska] beräkningardia ger vid handen, att: 3. som mindre. lönande i förhållande till annan "produktion, blir mindre Iastbetonad, inte "minst genom den ofrihet som följer! med mjölkpro- duktionen,/ ont Etter ett' smakprov på vad som komma skulle — SoL-films .”Mo= derna '.ekonomibyggnader”. — och lunch för vilken Skånska Cemert $varade för värdskapet embarkera- des buss, och bilar £. v. b, till Ut- M:S minska å "mänsklig ar- betskraft och” bidra: till att göra : äldre :byggnader fullt rationella, ratur, som kommer till användning vid ensileringen," för: skärning av . halmen till hackelse minskar man ! också dess utrymmesbehov till nä- : ra hälften. 2 2 "ÄNDRAD UPPFATTNING OM STALLGÖDSELVARDEN. 'Genorå, att använda: samma appa-|; Ugerup, som i fråga om. moderni- teter. inte. har i ” ”JORDBRUKSFABRIKEN" Au "SOM VÄRMER OCH KYLER.” Den har av de tvehågsna kallats för ”jordbruksfabrik” bl. a. på grund av sin av' de höga silostor- pen dominerande silhuett. Dessa är nämligen så ordentligt tilltagna att de skall rymma hela vallgrödan, De | Den omständigheten ” att konst-|t Pe ehdns. usd fd é Få Mm Interiör från ladugården vå det hypermodert na Ugerup, årsk för detta uppvärm=i ningssystem -— amorteringen inbe-j räknad — ligger betydligt lägre än] motsvarande kostnader för oljeupp-| värmnihg och t, o, m. längre. änj årskostnaderna för . vanlig: koks. eldning, Ur privatekonomisk synpunk finns ytterligare 'en hel serie för-, månliga möjligheter ' att.. utnyttja den : för" uppvärmningsbehovet re- dan installerade kompressorn. Så- luhda kan man tänka sig, att kom- pressorn. även får driva ett kylag- gregat'. fö injölkkylning och. ett kylaggregat för ett mindre kylrumi för ' hushållsbehovet; Vidare kan sorns gångtid lit yt, « terligare förlängas (genom att män! : på, våren överför de icke utnyttja- ifrån ladugår=|" deh- till. exempelvis ett växthus el-/, ler annat” "utrymme, som på vår" sidan" behöver värmetillskott, Utan - | någon nämnvärd kostnad kan m: id vända på an- som ” fylld med 18 kor såväl värmer bostadsiviset som kyler mjölken. . gels -Stora Hyllinge, där nötkread ' . tursskötselns rationalisering var fö- | mjölkmaskinanläggningen. Ich läggni: så att I hållas lagom svalt. - MA . MJÖLKEN ”PUMPAS”. i; :t TANKAR” "Nästa. besök gällde Höganäsbolad. remål för SFL:s stora omvårdnad Avsikten är' nämligen: att” gårdens” . besättning på omkring 120 kor skall utfodras, mjölkas och gödseln spri- das på fälten av endast 2 man, För: detta ändamål har den gamla ladu- gården byggts om och den höga och arbetskrävande skullen ersatts med ett par silostorn. Vidare är bl. a. av ny typ. "Mjölken ? ”pumpas” nämliger Det här är sjunde krogen jag ser j — Tönar-sig-aft annon cc sera I LAHOLMS TIDNIK des, Olsson har" varit mycket flygbiten men ännu ånte hunnit få någon utbildning, ; ” Bogesund blir -försöksgård =. UT); ättas' en lantbruksförsöksgård, på med hans ”brev”,' berättar direk- tör Gustaf Carne "för vår tidning i en intervju i anledning äv skolans 50-å — Han H ermods 50-årsjubilerar: : en Fängelsechefen kom själv ” : med dynäamitardens brev. 1 Direktör Gustof Carne började hös Hermods redan 1912. 1928 i blev han institutets chef, 2. Den första - Hermodskursen varen H bokföringskurs.” Bokföring har alltid varit ett stort ämne hos Her- . > s .mods,' Chef för de handelstekniska kurserna. är - rektor. Gunnar i: Gaddén. 3. Skolan har elever från hela världen. De här breven från . New York, Sån Diegb, Los Angeles m fl kom nyligen en; a talet" 150,000 aktiva” elever ' per år.” Vad som. för 50 år sedan började” med :ett par enstaka kurser, är nu! . en vittomfattande pedagogisk verk-" samhet med stora avdelningär, för, h , dag. delnalast > lantbirndt 'var verkligen styv, säger dir. Car- ine; Han Hade” bara folkskola sord ”grubd," mén läste 'studentmatema= tiken, och hans lösningar kom vå- 22 lärare. att Jbaxna av beundran- 'de "häpnad. : . - Att Hermods & är Sveriges största "skola med förankring i alla” folk- och för - lärov (bara denna avdelning räknar år ligen ”12,000 skolungdomar ' som'. elever), vidare en del åvdelningar ' för juridik; för persohalutbildning, kurser i målning, musikteori m.xn, |” Den äldsta eleven" torde ha varit en 87-årig ' justitierådinna, som med energi läste sig till". grupper är ingen hemlighet.” "Det | mi är i dag nästan lättare att hitta eh människa som ”läst hos Hermods” (ett genom årtionden präglat .be- grepp) än :en som inte har gjort det; Sedan' starten har Hermods » kursanmälningar, Att elevskaran Blivit så "stor sa ilken skall "utföras by niska och -"byggnadsfunktionsmäs- inte så märl "ger dir, Carne, om "man betänker « ringa - befolk siga, jordbruk ” och djursförsök, Enligt det betänkan- de som försöksgårdsutredningen för Bogesund ' nu framlagt lämpar sig jde närmast berörda gårdarna inom [hållandena, icke för växtodlings= försök, men en försöksverksämhet, på animalieproduktionens, "speciellt. 'mjölkproduktionens, "område : kan jordbrukstekniska försök, samt hus-" bogesundsområdet, framför ällt på” skor, har "vi 7 miljoner, Hur vi än "bär oss' åt, skulle vi aldrig 'kunna fräcka studie- och utbildningsbeho- vet för de 7 miljonerna enbart ge- nom lokala skolor. Så mycket penz "gar har vi inte, knappast ens så mycket” tegel och inte heller: å många lärare. ' . Korrespondensundervisningen har "blivit. den naturliga och oundgäng- ied : fördel upptas där, Kostna för försöksgårdens upprustning be- räknas till 1,37 milj. kr.'Försöks= årdens djurbesättning skal utgö- ras av ett 100-tal mjölkkor jämte färbesättning ” uppsättes,. ” Arealen iker och betesmark blir totalt c:a j280 h har, Ett i det Färmasté full- n by der för försöksgården blir nödvän= Boknytt. al EH J. Kae Och så Zingo ; åred.” Pris häft,. 11:50, inb. "18:50; Hårriers Bokförlag... 2 Vår fid omspänner, dramatiska människoöden . och :". sällsamma händelser; ' Ett av de mera intres- santa var väl Vivekas — den un- ga kvinnan från Sverige som. for till Wien under leende förkrigs- dagar . och .där mötte den: man, som blev hennes livsöde. I breda, målande penseldrag: fångar för- fattarinnan miljön och stämnin- gen i. detta sorglösa Wien, vars lyckliga - dagar avlöses av krig, bombnätter "och. fruktansvärda upplevelser... > Gestalterna i hennes bok lever och. deras problem tränger sig lä- saren in på livet. ”Och så gingo åren” torde utan tvekan höra till det bästa hon hittills skrivit. ;: | för: borgenärerna - I h. -B, Uplandstisk: 1 | mtnliet efterspel för vissa "transaktioner ve d UPPSALA den 22: (TT). sj > Miljonkonkurserna hos Uppsala örsäljningsförening, A/B. Uplandsprodukter och | A/B Up- lahdsfisk har nu utretts av kon- sförvaltaren; ådvökat 'O. Chry- 'gander.”Enbart i de två förstnämn=' "da" "företagens konkurser kommer” »borgenärerna:; enligt denne att för- llora betydligt över 2 milj. kr. Ut- redningen har blottat sådana för- hållandenå - att det har ifrå ungdjur,” Dessutom ' föreslås att en” ”liga u ge för alla dem "kunnat inregistrera' nära” 1,250,000 ett Ba i bibelkunskap Varje år för ' Herrhods fram ett 100-tal elever till studenten och dubbelt så måns : ga till: tealen, ov . Vi vill hjälpa och råda, "säger ' Carne. Och vi vet, att det be= . Ö Många ” ungdomar” står Frås" gande ' och tveksamma inför lev-" nadskallet. Vad skall jag välja och! , vad skall jag bli? Och hur, skall” jag bli kompetent för den' bana” jag väljer? De ”goda” tider som” rått har invaggat många i en far-=" lig säkerhet, som hastigt nog kan” ta en ända med förskräckelse, ”Väl=" ståndet” — ofta en ren chimär 1” inflationens skugga -— kan snabbt i förbytas' i: hårdare "tider, "Tecken ; : å finns redan, Då gäller det" att inte stå handfallen, Mycket av” de 'goda ink som som > inte .. kan nås av skolor 'eller, kurser, Det är ingen tillfällighet, .. att "Sverige blivit det ledande landet i Europa på kor: respondensundervisningens - områ- de, Vi har behövt denna nya, mo- derna skolform, vi kommer. att be- ”höva den än mer i framtiden. :Det är- också symptomatiskt, att staten "liksom näringslivet : under 'senare år i allt större utsträckning anli- tat Hermods får sådan utbildning, där . eleverna varit sp idda över hela andet : Från 1 fill 150, 000 - Den 1 december 1898 fick Her- mods sin första elev; den 3 okt. 1945 registrerades den 1,000,000:e elevanmälningen. I dag är ån- Sann mn sommarsaga. ; CAtt skriva meningar eller — om man :är skicklig -— hela uppsatser, där alla ordén bör- . jar- med en och samma bok- stav, är ju ett rätt vanligt in- - tellektuellt .: tidsfördriv.'; . Den, söm försökt sig på uppgiften, ; vet att-den inte! 'är lätt. Här visar vi ett lyckat exempel på en dylik uppsatsskrivning. Ma- nuskriptet ' har ”tillställts tid- ningen av folkskollärare Aug. i Ysenius, och författare är ett - semestersällskap på” fyra per- "soner. Vi gissar, att hr "Ysenius var.en äv sällskapet, ” f NN "Semester. solig sommarmor- gon starta :- syklande : (svensk stavning) 'stittor samt spelemän söderut, sökande: Sällsjön, Stenig äg. Svetten strö sak- ta, Skogen susar. Småningom sy- nes. Sällsjöfjället, strålande, sol- belyst. Sällskapet. stannar. äl t Slåtteräng; Sorglös siesta Små- prat; Smekande sunnan. -— Skur, Sehare solsken, -. AE :Sandstrand. Sötbad. Svalkande simtur. Somliga ' spola stortå, Solbad. > Släta ' strand-stenar. Skrattande. slungas ”smörgås”. : Solbackens.. servering. Styrke- tär, . semlor, skorpor, ':småbröd, Stickande småfän surra, Skoj, spratt, . tt rättsligt efterspel skall följa rö- ande "vissa ekonomiska transaktio= ner inom företagen, - or direkt i eén' tank som sedan trans- ”portéras direkt till mejeriet; På så lsätt "slipper "man diskningen av "mjällutensilierna "och kylningen på Bården, 'karl-seglare synes söka sin ”snipa,”. Samtliga star- ta, Snurran smattrar. Svallvågor smeka stäven. Skummet stänker. Solmättad . sommarvind sveper. Ståtligt Sällsjöfjäll siktas säkra- re: skuggor, skrevor,' snö, ne Snurran stannar. Strömvallens säter. nu har, går till nöjen — mera bor-"' de gå till sådant sorn tryggar fram=. tiden, . som. gör "envar Kompetent. för större uppgifter. Hårdare tag . måste till. Jag vet, att vi i vår. strävan för högre kompetens hos” den enskilde och hos hela arbéts-,".- grupper har statsmaktens, närings-) livets och. de stora folkrörelsernas' | Sällsjö-skeppare sökes. Slåt- Strandhugg, | förtroende. och. stöd. Låt : KUNGAFONDEN bli minst "en .”Kungafemma”: i varje : ävlöningskuvert. - nig, 'sumbig skogs-stig. ” spång, stubbar, ' ”skutt.-: r .Smetiga slinta. '.' . Strömmen störtar . skummande, golbelyst. Stänket speglar spekt- rum. Stengrytor.:Skrovliga sten- hällar > sarga störtande. stockar. Storartat skådespel! ”— Str sc spelar- säl smäktande strofer.” Stämning! Svårt slutligen störa symfonin. ” Suckar! ; Sällskapet söker sin -säter samma stig. Små söta smultron snattas samt samlas strutvis. ; -'Säterjäntan " serverar '. stora sejdlar sötmjölk, Smakliga smör- . gåsar slukas. Sällskapet spisar sedan söckrade smultron samt . skumgrädde, stickande: silversker dar. | Senfärdiga '. soldyrkare ” sinka saktmodig - styrman. -— Strand- ' stig, — Snurran strejkar, Ster-- tar . senare: . Sällsjövågor .svalla såkta,' Skrämmande ' skuggor, så- - ande ;' storm, : svinina snart — - fr strandsätter .seglar- na... Solnedgång. . a ' Slutspurt: snabb skumrask l sykling. : Sömniga syklister söka slutti- gen sängen. Slumra säkerligen siart. —-—— - ”Strålk”- kvartett, Vä stedamte - > etikett: - njälper husmor. TI honom på 1 dag. . on nen Möba Orm Stätta, ' slingrande, amal, ste- s i , , u . ; a > N 4 > Lb N D] ” . SPEER JAVA SRS INA PAN SS AKA NS ISS AGN NS SPA SSP OPP JEN SIS RES ON ELEN ARP ER AP RA PS PRAO ASL OPPO PIN RAT IAS BE NS sk aa RI ERS EK EK DEAR EA SRA RESA KAS PAR PA RE RA RFA AR IAN iv FU th sne företagets bidrag till : | sulor ae Sång. : - i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.