BAAASANAAAASADAASAANSAMALNDSAAAANAADKA. . Om än dina visor bredas . GAHOLMS TIDNING ANDERS. Solen går upp kl. 8.30 och ned kl. 15.31. i "Morgondagens n namn: len går upp kl. 8. 33 och ned kl. 15. 30. « Kärlekivisa (som jag hört en nordisk vikin- gaättling, i mera prosaisk form, tillägna en sydländsk skönhet). Blommor nicka vid din sida, - vindar leka i ditt hår. | Gudar sina ränkor smida - uti svaga mänskors vår. Spirar vän vid dina fötter blomman utav: Attys blod och "en hemlig längtans rötter ' skänkt. ditt jen: glans. och mod, Jordisk Rea, Arr dite; i allt vad” namn jag kan dig ge; räcka skola de" för lite — . ” att en bild av ” dig få ge. Snart du reser; borta. är du . — hösten svalkar sommarns glöd. Eden brytes — som du svär nu, blodet svalnat -— som nyss sjöd. ut av hetsigt kärleksblod, våra. minnens gravar. redas. djupt i. "Letes' 'svarta” flod. :»Inkognito. — I Tusen tack. för julkortet, fd Olsson! t— Detsamma, ' "detsamma, frå Jansson! - " De « > Fel forum > Claude Marsan,' en 38-årig franss man, som ger lektioner i ”how td make love”, är rädd. för. kvinnliga - domare, . Den föregivne ”storé älskaren" står till. med sin 3 assistent åtalad i Los Angeles, men när han. fördes inför den kvinnliga domaren Mildrid. Lillie tittade han på henne och bad sedan att hans sak skulle komma före en annan dag,. När han återkommit till fän-. gelset, :sade' Marsan. att han” vår "rädd föratt dömas av en. kvinnlig domare. : oo Kanske jag kan pättre förd klara min oskuld för en man, sade han. dat Kungen får folkoension Kungen och kronprinsen Kar få röda ryttare” i mantalsverkets' res gister "över : stockholmarna. Del betyder en signal om folkpension; Båda, kan få sin tusenlapp... .-»- "Enligt den mantalsförordning aa hu trätt i kraft talas inte längre oj att svenska undersåtar skall vard mantalsskrivna. utan: svenska med borgare, a Tärav, följer att: äver skall ivas hovförsamlingen. "I ' och med de nya ; ät pensionsförordningen - ”gjordd " ket en ping av alla stockholmare som vat erättigade till folkpension, Det var : då kungen fick sin ”röda ytarel d. v. s. att rött märke på majestä tets namnplåt i mantalsregistret, Den 1 november 1949 ingår Pp "0 vs Intresse Kapten Östergren från Väddö sil " matrosen Larsson, som varit bor från sin familj under flera år utan utt ge livstecken ifrån sig: — Jag ska hälsa Larsson så mycd ke från hans hustru, 7 CL. Har han träffat min hustru? — Jaa, - Har ho många barn? ANNONSERA i LAHOLMS TIDNING ”— Ortens eget annons- 1. och nyhetsorgan, MIDINETT. FE: idinetter kämlar sig till det årliga . firandet av sitt speciella skyddshelgon, St, ateljéer tråeklar man som bäst ihop de mest fantasifulla hattar och : Catherine, och. i alla - . kostymer för att på rätta sättet kunna begå den glada festen, åldern hade det varit betäckt med + enstaka fläckar, men nu, när han » hått sin fulla kraft, var:det i stil med hans. övriga” fjäl drivande vitt, - Nyck var en fjälluggelhane. " Vidare var: han en betydande ; herre, sju decimeter lång och med en vingbredd icke mindre ä än halv- annan meter, s . "En. mycket respoktabel företel- se således, ' "Som han - därtill tillhörde den hans renommé inom fjällen väl sä- kerställt: «> ; Han hade gul i: iris, & hornsvart näbb. tät fjäderklädnad å fötterna. samt + vad han. själv ansåg igen förnämligt små örontofsar.....; L Tre ting älskade han, Lugn, ens samhet och — lämlar. . "Vad han åt? i +-Jaj -lämlar älskade han som sagt, Tipor fångade han. med. lidelse. Därutöver. godkände han alla sor- ters däggdjur upp till harars stor- vilt av olika slag: — skogshöns; än- der, vilda duvor och så vidare, iskot; "Hon Nyck skaffade sig maka. hette Tea och var något större än . han själv... "Denna tog genast itu med bosättningen, ori man nu kan använda den benämningen på hen- nes förfarande, Boet råfsade- hon ämli ihop 1 en hand uppe. på .en klipphylla. . Det blev endast. en grund fördjupning i marken, litet torrt gräs och några av hennes egna fjädrar, Sedan var «hon nöjd med bostaderi, ">> - Därpå började hon värpa och nu :'var Nyck verkligt intreserad, Upp till sju ägg -skulle hon lägga i van- liga, fall, men skulle det.inträffa + Jämmelvandring det : året: skulle : det bli tio — ja flera. « . -. Det blev bara sju. Och redan ir in- nan de, två sista .Jagis hade" Tea börjat ruva. Med sådana metoder är' det ju inte heller underligt att mani fjällugglans bo ofta finner ganska aigkomna" ungar: och ägg samtidigt, MA endl Äggen var. ungefär sex centime- fer långa och nära fem tjocka, så- dedes, ganska runda, s mt + enförgat Vita. Are " "Tea ruvade "ensam : och «låg hårt på äggen. Men Nyck höll ständigt god. utkik. och varnade om fara sihotade genast : med höga skrik. iBlev . "Tea - uppkörd "kunde paret. thålla: sig svävande i- timmar, innan ide: åter inyvestigerade bort; . "Men, .det kunde också hända att yck gick. till anfall. Vilket där, emot aldrig Tea | el de, SER ee Rn be 4 ' . ”Nyck' jagade för makan. På" korta, breda, "starkt, kupiga ingar hade han lämnat boet och därefter -slagit sig ner på en. kulle, från vilken utsiktsplats han då och då Jät, höra ett kraftigt, . utdraget |. Jäte --.ej olikt havsörnens skrik, £; Som: Nyck härifrån inte kunde "upptäcka "något byte kastade han sig åter upp i luften — det där ha- .de egentligen wvarit'ett försök att komma över någon sork — samt sortsatte därefter' ömsevis flygan- denoch Bvävande, -Han kunde fak- Fiskt vila på vingarna en kvart, «- + Och nu kastade han sig mot var. e föremål, som ,han såg sväva i funten. Det där var kanske litet Idumdristigt, detta kunde" ju till exempel visa Sig vara én örn, Men icke: eng för en sådan hade 'Nyck någon vidare respekt, På sina svär vande . vingar gled han tämligen dot fall samt fortsatte t mot = En djurstudie av Eskil Edén = el Som ung hade hans breda bröst) varit brunvattrat, under medel- modigaste arten av ugglorna var idslidand, blick i sista ö ett obetalbart trick! : ' Ja, rädd av sig var Nyck inga» näsan på jäg en, Främst då ripor, igen en eller: annan a Iyckades Nyck äl äta. sig. själv mätt, Men han fortsatte, makan skulle ju också ha sitt,;. Fram." på - efterraiddagen "blev, hans flykt ora möjligt ännu livli- gare, Trött? Inte alls! Nyck kunde obehindrat flyga en dag. och: en natt, Det gjorde honom inte det minsta, >. - Men nu slog jakten till... nom en kort stund hade. Nyck (fångat. både en sork och en lämmel;' '.Tillfredsställd 'satte "han med” ett rov i vardera klon kösan mot: bor [platsens 3 | för. Tea, Båda var ar nämligen spräng=' feta, ek, däribland ekorrar. Vidare flyg- ; : Hade av röding. och öring.” "|: Här slog han ner på en klippa, : -Isom sköt ut i denna, gick: ut till '”.fsatte. därpå kurs mot hemmet, -dätt i sidled undan en-dyliks an-' r Nästa dag fHek Nyck han skulle fiska,' Han ' styrde genast kosån port mot en fjällsjö, som han visste vim=- vattenbrynet, lade, sig ned. nästan platt med huvudet nedtryckt och : vänt mot. vattnet. Ställningen var fullkomligt sovliknande, Här låg i Rätt som 'det var höjde sig en röding inom ”griphåll, Klon ned. i vattnet. och upp med den! Som den. : var liten vek han den för sig själv. För att inte oroa. fisken i sjön gick - han emellertid några steg bakåt in- nan han åt den. Varpå han åter- vände och på nytt intog sin förut- varande ställning! i iEn andra röding befann vara för liten att. dela på," varför kan åter drog 'sig tillbaka: och. för- - tärde den... Men ban gav: sig inte. Samma :var förhållandet med en tredje. Det där började sannerli= gen bli enformigt! :. ; :Men nu! Nut.Di kom en tig > bumling ' till" laxöring, ' Och" den kom :upp ipregis där rödingarna kommit nyss... Nyck blev faktiskt alldeles het av' spänning. . Så med ens kördes klon i vatt= ' net och fick ett gott grepp i den feta ryggen, >» Men denna gång: var i stället fisken för tung för att han utan vidare skulle kunna dra upp ; den.: Han reste'sig därför halvt och i. samma ögonblick som de väldiga | vingarna spändes till flykt fick även den andra klon fäste i fisken. Det blev '€ ett ögonblicks vilt flaxan- de med, dessa men. därpå höjde sig . Nyck , sakta' men säkert. När han kände. att vingarna buro gott jäm- kade han till tyngden 1 klorria: och : Laxöring : tyckte Tea om, me Fer ör bd na "Den vintern blev: det tidigt ett- rigt ' kallt, varför Nyck drog sig närmare bebyggda trakter, Varför? Ja, det, visste, han, faktiskt inte. själv. Men det hade nu en gång för alla blivit en vana för honom att göra det vid alla vintrar, Det året valde han ag umäsberget i Härjedalen, på ' os ' fir Pfrenr En man kom Ånstegande på en pastorsexpedition och bad att få tala med kyrkoherden. När den- ne kom ut, framförde mannen sitt ärendé = han. kom för att ta ut lysning! + iv Men ' var: är den blivande frun? sporde kyrkoherden, .' ; JO se, jag hade liksom att: det ,. skulle bli som..en liten kning för. .hennet...; « nl ag något. välbekant gömställe, Ja, han hade faktiskt varit. med om att en sådan anfallit gång på gång och -lndock' klarat alg undan, Det dör 2, NI Nin vi far fomtio' öre för kaffet Å dag på grund av konserten, = - Jask, det är dyrare annars? ; i oo veid på Het FEFETTg NESUVETTTVYVTg var lunda, Det hände till och med att : han snåppade bort bytet mitt för : : Det skulle Cbli en: riklig: måltid inkt, tände), » Medan återuppbyggnadsarbetet a -- Västtyskland skjuter god fart på de flesta. av samhällslivets områden står det fortfarande nästan. alldeles ”stilla på en punkt, '. : re Ruinlandskapen i Hamburgs ut kanter är ännu — 3 1/2 år efter + Brittzonen i november, (TT:s ut< ir RUINER och FOLKSPILLROR| TT:s utsäde I Britt r alt ruinlandsk i Tyskland På sina håll är lika skrämmande ödsliga ov som tidigare, I Hamburg måste t, ex: de 1,5 milj. invånarna tränga ibop sig . "inom ett bostadsutrymme, som endast är hälften av vad det var ” före kriget, I Dresden däremot råder större i iver i dT återuppbygg- naden, Orsaken härtill framgår av artikeln, a aren krigets - slut. — lika skrä - ödsliga. som någonsin, Över .änd- lösa ökenvidder av raserad bebyg- gelse reser sig enstaka" brandsvär- ”-tade, k Fr” som arma stackare framsläpar sitt liv är miserabla, De lider brist på allt — främst. mat, kläder, skor, bräns- le, h 1], (Inom stumma vittnen till en mänsklig tragedi av ofattbara mått, Silhuet- ten av en frilagd : marmortrappå med praktfull balustrad som genom . en sällsam nyck har skonats från : förstörelsen. avtecknar. sig. sirligt +: mot himlen, en bukig balkong hän- + pad" gavel, Rostigt, förvridet järn- sskrot sticker upp ur :avskrädeshö- gar av murbruk, cement. och tegel + mellan "vilka ogräset, frodas, Mitt ” inne i stadens centrum står spök- lika fasader:av' urblåsta byggnader i med, tomt: stirrande. fönsterhål -till ögon, :Här och var går några arbe- + tare och påtar bland: de, bedrövliga lämningarna: av -'vad som: en - gång varit ett affärspalats, men. det ver- ” kar just inte som om de uträttade mycket. Fort går det i varje fall in- te, Med den arbetstakten / kommer det att ta 10, 20, kanske 30 år in- nan spåren av krigets förödelse har utplånats, | :; Och . samtidigt ä bostadsbristen fruktansvärd, De 155 miljon invå- ”narna måste tränga'ihop-sig inom "ett bostadsutrymme som endast är » hälften av vad det var före kriget, Massor av utbombade lever i pro= visoriska : träkåkar som ger föga "skydd mot vinterkölden; Andra är »inhysta hos folk med större vånin- .gar än de självå oundgängligen be- höver, ''Trångboddheten" skapar na-- turligtvis : ständig - friktion mellan ” motvilliga : hyresvärdar : och ipå- :-> Frågar man varför det inte vid- ' tas mer energiska åtgärder för att i röja:: undan -. bråten. och : avhjälpa :.den värsta. bostadsnöden får man olika svar,. vart. och ett -£ullt över- de, .: Uppröjni be fraktas som improduktivt så länge « alla ansträngningar måste inriktas 5 på stegring av den livsviktiga pro- .duktionen, Men-i Disseldorf, vars » centrala -- partier. är proportionellt : mycket -; värre sönderbombade. än " motsvarande + delar av Hamburg, > blir svaret ett annat — ett svar i handling, inte i 'ord. -Ateruppbygg- xer.nya hus upp ur ruinerna — inte bara” affärer . och . hotell, utan '" bostadshus; .;.De skadade ' byggna- i derna; lappas. ihop. och bygges till med. användbart material från' de förstörda. Murrester som hotar :att störta: : rives, .' spillrorna : sorteras, vad som är: obrukbart forslas. bort med lastbilar och :handkärror, Fast ' det , inte syns någon ände på det : oerhört: tidsödande uppröjningsar- » betet fortskrider det långsamt men " duktivt.: Myndigheterna har insett "att bostadsfrågan är ett nyckelpro- «blem -- av liknande art som: livsme- :; delsfrågan, . Ruhrindustierna . behö- "ver. folk som bor ordentligt för att | kunna arbeta 'ordentligt, Den psy- + kologiska” faktorn spelar också sin «; roll. Man har förstått vilket be- klämmande intryck det gör att år « efter "år ha -rui vanstäl- ; naden.» pågår > för - fullt. Överallt fi säkert, Det anses inte vara impro- |, parentes: Vore det inte en angelä- gen uppgift för Rädda barnen eller Röda korset att sätta i gång en hjälpaktion + här?). Inkvarteringen är. fullständigt undermålig. Och de två läger, varom följande-skildring är avsedd att ge en åtminstone blek föreställning sades ingalunda Hills höra då sämsta, fer "I det ena rådde "ett elände" som trotsar all beskrivning. Ingenstans rmärktes ens en ansats att: bättra på de, värsta skavankerna i: de. primi- tiva NEN hoptimrade, dragiga, där buds, Och de hade en god hjö ätpare | och organisatör i den unge, ener- li giske, initiativrike 7 ”lägerledaren, | själv en flykting, som spotrade si-1, na olyckskamrater till att göra det|; [bästa möjliga av. sin -ömkansvärda belägenhet, 5 "mn. "Det & är folk av det slaget det nya Tyskland behöver människor som inte slappt resignerar inför. till synes övermäktiga svårigheter utan med . okuvligt mod griper sig an med att försöka besegra dem, 'Och det förefaller. som om. den. tyska ungdomen i stort sett är besjälad av den. rätta andan, Vittnesbörd förrädiska hål efter murkna plan Kor gapade här och var i golven,” I det andra lägret var ordningen mönstergill — : gårdsplanen' sandad och'kantad av prunkande blomster- rabatter, blommor :inne i de. -ren= skurade, prydliga , rummen, : tråd- fina gardiner för fönstren, bro- kiga dukar, eller rättare sagt tyg- stycken, på borden, Så långt ut- rymmet räckte hade" varje familj fått ett eget-rum. eller åtminstone skilts. från med en från insik såväl b som tyska: talesmän tyder på att krigs- upplevelserna årgångar inte har satt så djupa spår |" hos de, unga som man först trodde. [Det uppvä släktets och arbetslust. inger, trots allt gott |' hopp :-om en sund utveckling för hela det tyska folket — eller i; var- je" fall den del: därav. som lever 'väster: om järnridån, Ännu återstår dock "mycket- av - trångsynt "partis kul » krass själviskhet och trög avbalkning, : De vuxna- beklagade sig. inte, De medgav 'att de hade det 'svårt men försökte inrätta: sitt liv :så trivsamt :de' kunde. med de ofö — ett helt k 1 av nederlagsstämningar — att ö övers vinna. om ' de gigantiska problem som. Västtyskland ställes inför skall ytterst torftiga medet som. stod till kunna lösas. ses förl oartt Agr. Filip Johansson Giv kon, vad Per: Olssor 1 Sör gården är :en duktig lantbrukare. Ingen kan be- strida den saken, Ordning och reda överallt, . Grödan ' står bördig och vacker på fälten,' och på de fro- diga betesvallarna. gå djuren blanz ka och. belåtna. Allt tyder på att husbonden är en kunnig och in- tresserad - jordbrukare, Annat är det hos Ola Persson i Norrgården. Hela gården ser trist och vanskött ut. 'Åkrarna se ut att ge. missväxt, och allra : värst är det med 'rot- fruktsskiftet, En och' annan rova inns det visserligen bland ogräset, men detta har: gjort: allt. för att förkväva. de : stackars rovplantor- na, Och beteshagarna, så de sér ut! Inte är det mycket för en mjölk- ko - att.: hämta - där, inte: Och så gränsa de till på köpet mot Sör=- gårdens .. välskötta och gödslade betesfållor. + -Den gamla skällkon i Norrgår- den, Skramla heter hon förresten, kastar Jängtansfulla blickar 'på .det frodiga! betet på andra sidan 'gär- fesgården. Tänk, den som vorej! förr Oo konbehöver jå Se så där, ja! Du inte "rent obotlig. Men ser du! Även om bå- de kolhydrater och fett huvudsak- ligen användes för att bilda värme- energi eller 'annan , energi. av i kroppen, så kan. dom också an- vändas för annat ändamål. Du är mager "och" eländig, och därför har så gott som alltihop av. dom nä- ringsämnena använts för att bilda värme och över huvud taget energi för att du ska kunna uppehålla livet. ' Men titta på mej! Jag har kroppen, Och :titta. sen ' på : mitt juver!- Där finns dét' mjölk, och den innehåller både fett och mjöl socker. Och allt. detta, det bildas av fodrets - fett och kolhydrater. Men det är klart, att också jag måste använda en del av. näringen för energibildning.” ”Finns det socker. i mjölken? jag aldrig förut hört Det : har? talas om” : ”På sätt och vis är det så. Soc- ker är en mycket lättsmält kol- hydratsort. ; Och till de lättsmälta > som fodret innehåll nazismen. med | undantag - för några oförbätterliga H lagrat upp en hel del som fett il: ker en.svår kollision vid > Postkontoret, 16-årig yngling körde På släp. vagn till långtradare. - . En - ny "svår olyckshändelse inträffade i går omkring kl, 16 ” den farliga korsningen rv, Järnvägsgatan och Trädgårds- gatan vid Postkontoret i La- holm, varvid en 16-årig yng ling, "Nils Jönsson från Veinge, anställd hos ”köpman Gösta Johnsson, Värnen, ådrog sig rätt svåra skador. '. 'Nils Jönsson kom på cykel Järnvägsgatan från norr. ita stor tung lastbil med släpvagn, en s, k. långtradare, kom sam- tidigt :- på - Trädgårdsgatan 1 riktning mot Lagavägen, "Nils "Jönsson, som ju åkte i utföra- j backe hade antagligen rätt god ' | fart: Han "körde rakt på släp- vagnen. och föll: i gatan, Han: skadade sig därvid — troligen i fallet mot 'gatan —'så svårt . att han förlorade medvetandet. I: en ';taxibil kördes han till sjukstugan, "Enligt > vad LA sjukhusläkaren 'dr Möller 'om- talar ; på », vår. förfrågan har "ynglingen: "fått: er' hjärnskak- ning och en del skrubbsår. Nå. . gon fara för livet torde” ej för. = religga.. grn Nils. : Jönsson hade: tydligen . "inte sett släpvagnen utan trott, . att vägen var fri, när själva "lastbilen passerat. Bilens -föra- . re rärkte ingenting utan fort- ; 'satte.: resan. utan att stanna. . Då han' kommit til Halmstad, , kom man i förbindelse med ho- nom, .. och han ;visste intet om olyckan förrän han där fick ve. » Barnamördaren” snickaren” Sven” August Herman .Roos : förklarad på i ; fredagen ; skyldig ” enligt 14: strafflagen, d. v.z "mord "med" bei rått. mod.” vilket lagrum stadgar) «. livstids "straffarbete; Med Hänvis. ning till ”Jäkarutlåtandet förklaras - des : emellertid : Roos straffri och : sattes på 'frå fot; Han tas emellertid assjuldhus Fot Br nå hon. Inte visste hon, att. det hör- des. ända till. Men hör också" stärkelse, Av den finns det ' i ganska rikligt i de Blanka i :Sörgården,' en röd, väl- mående ko med 'mjölkstint 'juver, hörde, att det var något galet med grannkon på andra sidan. stängslet, Försiktigt närmade hon sig granr nen. + Vad står på? Är du inte be låten? . Nej, nu ser jag! Får: du lande ; skönhetsfläckar- i en eljest . vacker stadsbild för ögonen som en ständig påminnelse om : krigets, Skillnaden & ör symptom i framträdde ännu. skarpare vid jäm- ' förelsen +: mellan två av de talrika : flyktinglägren i Schleswig-Holstein. > > Båda hade samma yttre: förutsätt; ningar, det : vill: säga. ett .-armod -:utan gräns, Flyktingarna, som alla »har kommit från de. numera polska ” östområdena, , : är. totalt utblottade, 1 De har förlorat sina hem, 'öfta sis , na närmaste anförvanter, allt vad e ägde utom några småsaker som de lyckats rädda med sig på flyk- "sten. De består till 90 procent. av +. gubbar, kvinnor och barn — mass- svist råed barn, Av de få arbetsföra :, männen kan .endast en ringa, bråk- del; genom. säsohgarbete i- -jordbru=14 Csket förtjäna , något Jitet bidrag till ; sitt livsuppehälle utöver det njug- ga 'nödhjälpsanslaget från "kommu- nerna — 24 mark pr vuxen persori och? månad, De har mottagits som : ovälkomna främlingar i den bördi- +; BV kriget oberörda; landsändan i— en fridfull idyll, med. feta gäss SYRE kring knutarna på de sto- «ra bondgårdarna, YI viss mån. kan man förstå urin- ;ghet mot ”snyl terna” = genom - deras iillström- '|' ming här. den välmående : provin« isens befolkning nära nog fördubb- ilats, underhållsbördan är tung, för Jandskommunerna.«, och : borde för jämnare över. hela Västtysk- särskilt, den franska. zonen " folktätheten är minst kunde Tncd litet god vilja överta en rim= lig andel av flyktingskarorna som redan uppgår till 12' miljoner män= "niskor. och som: fortfarande ökas med i runt tal :1,500 om dagen, De . förhållanden ,,.. under, . vilka dessa delas Fang a 2 du behöver?” att äta? Mager och skral- tig är du, .s så du: knappt hänger ihop”, sn. -. +; ”Nej! Som du ser; så finns här knappast ett grönt strå,” «”Men hur får du då. den” ”Näring! Det har jag aldrig hört talas om, Vad är det? Är. det når got man kan äta?” - > ”Javisst är det så, N just vad. vi behöva äta. ing, det & är : kantskap med. växttråd, : Halm och flesta” av ' våra fodermedel. : Men akta. dig för växttråden.' Det. är också . en : sorts kolhydrater, men den är. svårsmält, den. Halm och sent skördat hö innehåller mycket växttråd, Det är därför så'nt foder är så svårtuggat och hårdsmält. Det känner du ' säkert till, för du'ser då sannerligen ut,'som om du inte rd fått annat ätt äta än växt- tråd.” >n «3 CAbå ja! Nog har jag gjort ber gammalt hö det är det enda foder jag får på vintern. Du har. alldeles rätt... Det Syns på mej. Och inte blir det nå'n mj Ik heller, som sagt. Men: prot Ja, ursäkta att jag "avbryter, Jag vill säja en sak till angående det finns "i fodret, Och. jag har hört min husbonde :tala om att det. är mycket viktiga näringsämnen, som finns' i fodret: Han. kallade ' det protein och fett och: kolhydrater, Men ibland sa han äggvita i stället för protein, så det är nog i stort sett d Det. blir .fod heter 'av' det, kan du tro” ns : PStopp! Vad sa”. du? Foderen- heter!. Så tokig du. är, 'Har din husbonde talat om allt. detta för dig? Men foderenheter, är det alla de där: näringsämnena du räknade upp?; Kan man. äta .foderenheter Också arean ar i ”Har inte din husbonde ”ålmin- ståne nå'n enda gång talat om så'nt här, då han gått i lagårn och gett dej foder och skött om dej? öm 'en riktig utfodring. > i Jo, ser du! En foderenhet är så mycket. foder 'av vilket slag som helst, som .innehåller, lika mycket näring. som .1 kg korn,. Det är helt enkelt ett mått på våra foderme- dels . näringsvärde, . kunna jämföra dem med ,varand- ra, Av sänt här gott bete, som' jag får äta, behövs det ungefär 6 kg till" en" föderenhet. Men du får komma ihåg, att man endast mäter fodrets kalorivärde i foderenheter,” , ”Förlåt! Jag börjar bli vimsig i huyvw' t, Kalorivärde! Jag förstår du menar värmevärde. jag "märkt, att man blir varmare och får bättre humör, om man får äta sig. mätt,. Det är alltså foder- Nåja, det syns förresten på dej, att|- han inte begriper nä'nting ifråga ; så att vi skal” :Nog hart” där om foder > Vi använ- da foderenheten också ; som: mått på den . mängd näring vi. behöva. Då vi mäta. fodrets näringsvärde och vårt "eget näringsbehov . med samma enhet, ä är.det lätt att ordna utfodringen på ett riktigt sätt. Nå, vad var det; du ville säja?” ;-- - PJo, du. har tidigare talat om protein eller äggvita. eller :vad det var du kallade det. Vad ska: vi ha .det till?” :- a ?'Det var protein, ja. Det måste vi också ha för att kunna leva. 50 på mina m er! Det är protein] nästan alltihop. Och ska vi kunna ge liv åt en söt och rar liten kalv om året, så måste den ha nä'nting att växa av. Det begriper du! För in på Protein, som kan användas till att göra de allra' finaste julostar av! -, Här står jag och bara pratar med måste skynda” mig nu, men det ä! en sak' till, som du måste. veta,- när vi ändå ha börjat resonera om detta, » Fodret ' måste också inne= hålla mineralämnen och vitaminer; om "vi ska kunna påstå, att det är värdefullt foder. Se, vilken skill, nad på bete du och jag. får. : husbonde har både kalkat' betes fållorna och gödslat dom med su perfosfat. . Och ' därför - ; innehåller betet både kalk och. fosfor. Och det bör du lägga på minnet, att det - är just dom mineralämnena vi behöva. Och vitaminer, det få : vi så mycket vi behöva på ett så'nt här bete, Men hur tror du de går till vintern? Då kan 'det bli. knalt med både mineralämnen och vitaminer; Va? Du ser så bekym-' rad ut! Har du inte-förstått?” : = - ”Jo,..jo:. Nog. förstår. jag.. Men ... hur ska man få allt det här, som du talat om?: Det begriper. inte... - Med fodret, kan du veta! "Met. det ' hinner jag inte. resonera medi. dig om nu. Vi träffas igen en/ annan dag, och då kan vi språk om den saken”. Blanka fick bråttom att söka” sia till det bästa: betet för att söka ta igen den förslösade tiden, -Menj .: Skramla . såg sej sorgset omkring -, på den avgnagda betesmarken och! att inte tala om mjölken, som spän- ner i. juvret. Den inehåller sänt. enheterna ' som åstadkommer det" suckade än eh gång: Tänk, den; som: ändå vore på dgr ra "PRENUMERERA" PÅ. FO dej 'och ' försummar -att äta. Jag ot Tel FETTITVEEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.