"de. 'Vi höll till hos framlidne |; lantbrukaren: Wilhelm >Pet- tersson i” Hemmeslö "en, tom lägenhet. Vi yar ju inte så "många, omkring ett tio: tal, men vi beslöt att bilda en avdelning. Själv blev jag ord förande och i styrelsen märk tes i övrigt Anton Bengtsson, sekr., Nils Ahl- ström, Gräsryd, 'kassör samt Filip Wilhelmsson; " det var svårt att få medlem- - gick i längden. Medlemmar- ' gårdsidén, Man var rädd för]: Fördagex 4 detemtor 1918 7= " EABOLCES TIDNING ”v La hj ”Det var arbetsamt, > nen det var roligt" AVDELNINGENS FÖRSTE ORDF. IVAR PERSSON, U ESKILSTORP, BERÄTTAR. Valåret 1928 betecknade genombrottet för SLU- rörelsen i vårt land, Visserligen hade det tidigare fun- . nits SLU-avdelningar ; här och var, men i samband med valet blev det verklig fart på ,. både bildandet ' av avdelningar och 'arbetet inom desamma. Och det- ta var fallet inte minst i södra Halland, där i höst tre avdelningar 'högtidlighållit tjugoårsjubileet, näm- | ligen Våxtorp, Skottorp och Ränneslöv. : I dag 'kan Ytterligare. en avdelning fira .20-årsjublleum, nämli- Ett och annat ur. ett gulnat' > mötesprotokoll Och några ord 'om aktuella I Problem i Ö, Karups SLU. » Året 1928 var ett rörligt år slute på landsbygden. i södra Halland; då de första BF- och SLU-avd. bildades. - f| Den 28 juli 1928 skrevs Öst. ra "Karups" SLU-avd. första protokoll. — f. n. ett gulnat men kärt papper. vor ”Det var dåvarande ombuds- mannen Ernst Dahnborg i Fal- kenberg, numera en grånad 60- RUNE JOHANSSON, ”. avd:s nuvarande ordf, ” gen Östra Karup, ;. ; Det. fick vi sex själva görä baka på avdelningens 20- , fick vi låna, Det var under 1; antalet steg.nu raskt och > ett. år ökade det med om- avd. första : pionjärer... Det In r jubileet här Laholms Tidning haft ett samtal med avdelningens '. förste: : ordfö-| rande och: lédände' kräft un- der det första decenniet, lant- brukaren Ivar Svensson," Es- «Mycket arbete ligger. alltjämt : framför OSS.4 Landsbygden behöver SLU- . organisationen. fem kronorna står kvar. En- da nackdelen med bygdegår- den. är, att den ligger långt . från centrum, nämligen nord väst om Hemmeslövs- gård. . son; Vi satte byggnadsföre. ..faget-- på andelar om femtio] kronor pr - styck; men det! var ingen som ville:teckna.! : När man nu blickar: till- » och vi tog vardera' ett par åriga verksamhet och 'sitter andelar, Resten av pengarna och bläddrar i gamla "proto- kollsböcker, som visar avdel- år. 1930, som vi byggde den ningens start 'och verksam- och den kostade c:a 2,500 kr. het igenom tiderna, så kan Det. : var : då Sveriges första man' inte undgå "att. lägga SLU-bygdogård, :-: Medlems-: märke till allt. det idoga ar- på bete, som » har. nedlagts av rt , kring.-femtio.', Då blev. byg-. var säkert ingen lätt uppgift degården - för. liten- och:vi för den ' första ;: styrelsen. byggde till den:-Men omkring "Ingen lokal att tillgå .: och 1935: var den :likväl för liten små : ekonomiskt ” - resurser. och. då byggde vi till. den för tredje gången. Då fick vi ock: tfappt,' utan låde' npp:vackra så " en "scen och byggnaden framtidsvyer' och" med friskt fick "'sin' nuvarande. utform- mod strävade mot dessa; Och ning. Då var det inte längre resultatet uteblev inte heller så. svårt : att intressera folk — bygdegården kom till, täv- Men .trots "detta gåvo de: ej]. årig : yngling, ” som hade sina färdetåg i S:a Halland för att bilda SLU-avd. och naturligt vis hittade han även till Östra Karup. Men han behövde även hjälp. av Iokala' krafter. och dessa fann han i numera avlid- ne lantbrukaren Vilhelm Pet. tersson, ."-Hemmeslöv,. .. vilken samlade : några ungdomar: till ett möte i Ö, Karup. Vid detta möte "medverkade även ' frökén Agda” Johansson, Sporda;' den välkända Asbojäntan, med ett föredrag. "5 CV en Vilhelm , Pettersson '' hade dessförinnan - medverkat - till bildandet” av BF-avd, i ö. Ka- rup, och. ville. nu samla lands- bygdsungdomen.”' Vid ' starten fick ;. avdelningen "716 medlem- Den ;. första . styrelsen hade följande sammansättning: Her” — Vi bildade avdelningen pstråx för e Valet” 1928; lar hr Svensson. Det v 4 budsman Dahnberg från Fal-, kenberg och "Agda: Johans- ; "berät framåt öste. och. det. var lättareatt få an” ;;. Idelar tecknade. ; Allt. sedan <Jdessihar det.ju. gått stadigt me shoes är ”alltså ett stort och väl i— Under det första decen- niet var teaterintresset myc- "lingar "sattes : igång, . spar] ': klubb bildades..: och :" studier. ”cirklår startades, o, s.:v. Det 'grundat; arv, som vi: yngre hår fått övertaga och som vi sön, kallad: Asbejäntän, en i mycket, duktig "kvinnlig 'agi- tator, som var med och tala" ket"stört. Skräddaremästaren skola bygga vidare på sn oh vande kraften och våra ama-. bevistade, : kunde : man " ställa Harald Nilsson var den dri-'i Det första mötet; som-jag']: törer... uppträdde : med - stor" vissa. frågor till : sig själv. |: Vad - har": SLU-organisatio- ramgång . på både distrikts- och kretsmöten;. 7 7 => SO Själv var jag ordföran- 1. fem. år men inte i en följd... Det var ansträngande år de båda första. Man fick nen för" syftemål, och” vilka fördelar " kan : den ->'erbjuda + > mig som medlem? Men efter | ." hand som. man korn in i'or- ganisationens , olika ; grenar byta lokal jämt och så hade började man att få 'en klara- vi en kaffeservis, som ordfö- re uppfattning om vad SLU randen fick :fa med sig till var för något och vad den varje möte och sedan bära.kunde blisman kundé då svå- hem "igen. Inte hade vi råd ra på frågan: ”Väd är och att annonsera våra möten u- vill SLU? =. i st !ins (ASTA: JOHANSSON, : . avd:s' sekr, . män Nilsson och Anton Bengts- son, Eskilstorp; Ivar Svensson, Gräsryd;' Edvin Nilsson, Lyd; Rut" Sebelius, Hemmeslöv;. Fi- lip ' Wilhelmsson, . Hemmeslöv och:, ; Nils" Alström, Grisryd, Föreningens . förste ordf. var Ivar :Svensson : och. sekreterare Anton Bengtsson. vv. ess vv löv. . . ss — De två första åren var synnerligen besvärliga, ' Ett par möten höllo vi i lägenhe- ten men den .var liten .och att intresset. fina där mar. Sedan förde vi en am: |levande som på vår tid. bulerande tillvaro. Några möten höll vi-i en tom lokal, där :Rehngren förut haft:sin affär men även den blev för liten. : Medlemsantalet . hade då stigit till ett 30-tal. Några möten höll vi så i ett maga- sin och några i en skola. Men snart förstod"vi, att det inte 1e: behövas, så ningar och kalas där. na började tröttna. på kring- flackandet och vi insåg, att avdelningen skulle gå ömstyr om det inte gjordes något. " — Vi var då 'sex 'pojkar, sex själv gjorde det. Men beslöt nämligen att'på' egen hand: "bygga en bygdegård. Men det blev gehast svårig- heter. Någon tomt stod inte att få. Det fanns ingen som - helst : förståelse " för bygde- Ä SON; |: Cel. att "vi skulle "störa de om" kringboende. ' Men" än en gång. uppträdde Wilhelm Pet tersson som eri räddande än” gel... Han var mycket intres- serad av bondeförbundet och |; SLU och upplät en toråt till oss. Vi'fick betala fem kro- nor om året i arrende och det kan man ju säga var rena välgörenheten. Östra Karups SLU är skyldig honom myc- ker tack; Det är numera 'so-] . nen som 'har gården men de 2 vs - tan medlemmarna ' fick ”kal- i ' Då man i dag ställs inför las pr telefon. Men roligt var frågan: det och roligt. är det att av- delningen" väl förvaltar ar- svara: ”Därför att SLU är vet så att vi pionjärer kan se lika i ;[och som har visat sig kunna ”-— Men Östrd Karup behö- ver bygga en ny' bygdegård. Den: gamla fyller inte raåt- ten längre. .Den' ligger ocen- tralt:och har inte de möjlig- heter till servering, som skul- att vi skulle kunna hålla bröllop, begrav- "Men det verkar som om det skul- le vara betydligt svårare att : bygga en bygdegård när he- la socknen är med :än när vi gsproblem år vänster nuvarando ordf. Rune Johansson " nyligen bortgångne elektrikern Alf Olsson. Flickan t mitten är Maja Ekenberg och till höger om- henne syns Harry Jo- - hansson. Längst till höger synes Allan Lundgren och halvt skymd av honom Ruben Ekenberg. - s M Md Prb färs ba ner AT ”Varför är jag med- lem i SLU?” kan jag endast ” Avd:s "ordf. har i övrigt va- rit: ':1929: Anton Bengtsson, Eskilstorp; ' numera ” bosatt i Trulstorp, 1930: Ivar Svenson, Eskilstorp. -1931::. Filip Wil- helmsson, Hemmeslöv. : 1932— 1933: "Ivar Svensson, : 1934— 1935: "Sven ' Jakobsson, Gräs- ryd, :1936:” Nils ”Bertholdsson, Dömestorp, numera Ö. Karup. 1937; Gösta Jönsson, Hemmes- löv. 1938:: Anton Pålsson, Bå- stad,: 1939: Nils Bertholdsson. 1940: Folke Svensson, Gräsryd numera" bosatt i Mellby. 1941: Allan 'Andersson; L:a Dömes- torp. . 1942: Ivar Gran, Hem- meslöv. 1943: Tage Lundgren, - (Forts, å. sid, 8): . -landets största och enda uhg- .domsorganisation, ': som a vill tillvarataga . landsbygdsung- domens + intressen, att skapa ökad - trivsel och en förnöj- sam tillvaro på landsbygden, och: först .öch främst att. få landsbygdens folk. jämnställ- da med städernas.” .. Det är Några av SLU:s syftemål öch när man känner och förstår dem, då behöver man inte längre vara tveksam om var- för man är SLU-are. ” Genom 'god möteskultur, le "n vi genom studieverksamhet och rs - hoppas para ösa frågan praktisk verksamhet, fostras Vi då s vi | när det bara blir tider så att vi. till kunniga som tog 'ett djärvt beslut.:Vi man får lov att bygga byg-' are, som hängande degårdar, - slutar ' hr Svens- vill '”jaj illsammans ' med hun SFÄR IAN andra SLU- are arbeta vidare för lands" bygdsbefolkningens . fram- « Det ' ligger » ännu mycket arbete framför oss SLU-are. - [Många stå ännu utanför vårt I förbund och Bondeförbundet och övriga bondeorganisatio- ner behöva vårt stöd. Vi kun na med säkerhet fastslå: att de närmaste åren komma att bli. en ' hård strid för lands- bygdens folk. Vi behöver då stå enigt sammanslutna och med fasthet peka på de krav och : de rättigheter, som jor- den och dess utövare äro be- rättigade till. n Medborgare, .som känna an- svar inför tidens krav. Gott kamratskap har alltid präg” lat SLU, och i denna anda så 1944. Längst till och diärlntill den 1948. sn ma å i . mens ene -Ablem. äro likartade nu och : för . När de första medlemmarna, : Bygdegården som Karl XII-föredrag måndag i Laholm Karl XII:s historia upphör al- drig att fängsla sinnena. Den har något av de gamla nordiska hjäl- tesagornas glans och skimmer, Karl XII var en stor härförare, som i nio år förde sina arméer från seger till Seger. Men då kom Poltava, nederlaget, och hans ol dalade, Pampen kunde han han- tera, men fick han en Penna I | handen, kände han sig tafatt. år 1930 flyttade in i den nya : SYNS i bakgrunden, När SLU-avd, i södra Halland i höst nästan allmänt fira sin! 20-åriga tillvaro, kan man sä- ga att de stå vid en milstolpe. "Två decennier: ligger bakom, år som varit arbetsfyllda för våra pionjärer. . a : Vid ett jubileum, av vad slag det vara må, gå i regel tankar- na tillbaka till tiäar som varit; man:' följer utvecklingen och ser efter i vad mån det en gång uppsatta målet blivit verklig-. het. vt | enl : När det gäller en: ungdoms- Organisations jubileum, där en viss svunnen tidsperiod inte får tyda. på tilltagande ålderdom, utan där jubilaren allt'fram- gent skall leva ung. och frisk, är. det" riktigare - att blicka framåt mot tider som komma. . När Ö. Karups, och flera 'an- dra ' sydhalländska SLU-avd.,, nu firar. sin 20-åriga tillvaro, sker :: detta helt, 'säkert också. under det mottot, att man med : bibehållen kontakt red det för-' flutna, "banar. sig nya vägar mot rörelsens mål... ser. cs : Mycket: av. ad de första pion-: järerna — det må "vara : Ivar. Svensson i Ö, Karup, Nils Pers- .|Son i-Mellby,: Rickard. Bengts-. son ..:1 :Ränneslöv - eller... Erik Larsson: i. Våxtorp — drömde dimmiga och ' konturlösa' dröm-" | mar om, har under" de gångna Åren tagit form och gestalt... - Landsbygden «; har ' under: de [Senaste :,20, åren : gått. framåt , trots med' de: förhoppningar de hade” från, början... 0.0. 00 3 i» När; SLU-avdelningarna i södra - Halland : bildades stod ungdomen kanske trevande och sökande inför en oviss framtid. Det var inga stora' skaror med från början,:det var en här och en annan där; med ringa kon- takt. sinsemellan; som grubbla« de över landsbygdens problem. Men 'de trodde med ungdomens djärvhet "och : entusiasm . på en ungdomsrörelse på landsbyg- den, , men trots deras djärvhet vågade de nog ej hoppas om den utveckling,i som de under årens lopp fått: bevittna. Ingen kunde väl drömma om att 1948 skulle" förbundet . vara ägare till en egen skola! ole I dag står landsbygdsungdo- mar i. hundratnsental samlade under SLU:s gröna fanor, | | : Denna ungdom är inte en sö- kande "skara, som . känner. sig oviss eller står famlande inför framtiden... >>> så ; Nu består SLU-ungdomen av en målmedvetet ' organiserad samhällsgrupp, com har bättre möjligheter . och " bättre : ut- Bångsläge, .men' som —' märk väl — ännu ej har nått målet för vår strävan, i non .: Problemen . är ännu « både många och stora, några pro- 20 år sedan — bl.a.” det, att få medlemmarna aktiva från början: Den stora: folkomflytt- ningen har gjort att det blivit föreningslivet för. de ungdomar som äro kvar. Det är framför allt landsbygdens tillbakasatt- het, när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella förmå- ner, som fått till konsekvens att en mycket stor del av ung- domen " vänt landsbygden och jordbruket ryggen och vandrat in till tätorternag mera lönan- de sysselsättningar. Det har varit. enklast ;att lösa lands: bygdsproblemet' ur individens synpunkt; men" ur samhällets och .folkgruppernas synpunkt är det ingen lösning alls. : ”Jaldrig lösas Finsbo; Östra Karup, i dec. Rune Johansson. - Jar endast stegrar svårighet-- . Samhällsproblemen = kunna genom en flykt samhällets stora... förändring medförande « bättre betingelser : för kultur och bildningsarbete, I Vår: med jättesteg, det märker kan- ungdom ske pionjärerna först då, de sel: Men all. a NERON -| på" vad som -hänt och jämföra : liga :kraft.. som. ligger "förbör- mindre ungdomar på landsbyg-]: ' den, ' vilket givetvis försvårar |: Han var Ingen ordets man, var. ken det talade eller dot skrivna, Politiken var heller inte hans styrka, : När vapenlyckan svek honom, var han ganska litet rUss ON tad att fortsätta kampen med politiska och diplomatiska medel, Efter Pöltava drog han ner till Turklet för att från turkisk ho- risont, som han trodde, kunna di- rigera ett nytt fruktansvärt an. lopp mot moskoviten, Han kände ännu ” inte nederlagets förkros. sande "räckvidd, Det fanns inta längre någon kunglig armé; det fanns ingenting att underlätta den svåra mödan att locka tur. karna till anslutning; och det fanns :för turkarna Ingenting att ansluta sig till annat än en man 1 Bender, nyss tidens Alexander, nu.en ensam pilgrim och gäst hos . främlingar, avskuren från ett fjärran hemland vars nödrop ——— erna för dem som måste stan- na kvar. Se Den landsbygdsungdom som vill något mer, måste tränga till botten av Problemet; det gäller ingenting mindre än att skapa sådana förutsättningar i samhället att landsbygdens ungdom får samma möjligheter till arbetslönsamhet, socialför- måner,' bildning etc., som tät. orternas ungdom har, | ", Det sägs att den nuvarande ungdomen saknar idealism och intresse , för samhällsarbetet, men jag tror inte intresset är dåligt," utan” fastmer är det ur allt "mäktigare flenders ring. Men det nordiska lejonet stanna- de hos, turkarna 1. över fem år, till synes ganska meningslöst och försittande åtminstone 'ett tillfäl- 16. av"! världshistorisk betydelse, ' då "turkarna inringat tsaren och hela hans armé vid'Prut. Gåtor och .. frågor > för... ett :- förvirrat skuggspel; när. det'. gäller ' dessa olycksdigra år. Där, nere'1 Bon- der var kungen snarare till'ska- da än" nytta" för: sitt land, ”Om han fallit vid Poltava; eller dött på stäppen, - hade "Sverige — då ännu "långt mindre ”'sönderslaget och" förblött än '. efter 1718 — mänskligt att ' döma : bort : kunna: n&' betydligt drägligare fred än den som slutligen kém' till stånd” Vad var det som höll Karl XII kvar: nere 1' Turklet,' vad gjorde han där nere? På den frågan svarar docenten Jerker Rosén på måndag, då han föreläser i sam- I ämnet, Do Ro- sén är ett av våra 'skarpaste hl- storiska huvuden för närvarande, ständigt 1 elden 'som fakultets-' > vid doktor Pp nera, ' god" talare och en verklig förmåga i . utredandet av till-' trasslade "historiska problem, En: föreläsare 'av rang, som bör mö- tas av.en talrik: publik, som gjort att människorna och framför allt ungdomen har svårt att anpassa sig därefter. Ungdomen ' äger vissa speciella egenskaper, som . bör väckas, därför att varje sunt samhälle är i trängande hevo av dem. "Från de högre myndigheter- na, talar man om en.standard- förbättring åt alla' folkgrupper, vilket i" första” hand :skulle komma den yngre generationen till del; mycket kan också 'gö. Yas för att få till stånd en bätt- re. balans i.konkurrensen -mel- lan ;;de » många :krafter,'. som kämpa om ungdomen: i'skolan karriärsträvanden,” föreningar- nå, och nöjeslivet, = + vs svenska "landsbygd. har : it av gad i ungdomsvärden,' behöver väckas, den behövg så inner. ligt väl i vår förflackade' tid. "Vi. behöver i unga år, inom de 'égna leden skapa förståelse för vad ' sammanhållning och solidaritet -- egentligen” betyder, och Jag tror att all:SLU-ung- dom -är :besjälad av att skapa en :' hållfast — grund. för den |. fullständiga ”” enigheten. bland landsbygdens folk, som utveck. lingen ' kräver. Efter' dessa 20 år skall vi inte tro' att vi nått ett slutgiltigt mål, utan: blott en epok i den numerära utveck- lingen, reset fe ' Det ' har under dessa' 20 år tagits : många ' steg för SLU- rörelsen i sädva Halland, men jag är förvissad om att de ta- gits med en travisshet att ska- pa ett forum kring den egna bygden : 'och dess värden; att] skapa bättre förutsättningar !. - åt den efterkommande genera- tionen, och det är säkert också de äldres önskan att det verk, som de lagt grunden till, blir väl förvaltat. 560000 "> Och vi — dagens ungdom — får mottaga ett arv, som för- pliktar, och som det gäller att väl tillvarataga, till kommande släktens "vård och förkovran, Med ' detta för ögonen bör det: bli vår fasta föresats att bygga Tuberkulosföreningens nya . Jul: och nyårsmärke, . ' "Svenska ' Nationalförenin"- gen mot tuberkulos utsänder i dagarna ett nytt jul- och ny årsmärke, ”det. fyrtiofjärde : i ordningen, : En avbildning av detsamma återgives häro- van. " Konstnären Karl Örbo vidare på den grund som lagts | har "utfört - teckningen tjll åt' oss. nr märket, Hd et mr | Ljyaj Ö. Karup . den 3 dec. |; Aa få ML. - Skummeslöv Skummeslövs SLKF-avd. ..har enligt annons möte i bygdegården ' på tisdag em. ma Harry Johansson. : ”Jag är med eder' visas i. USA-kyrkor. Den svenska nissionsfilmen ”Jag är med ader” skall visas i Förenta Staterna. Broadway-premiä-” - ren" beräknas äga rum i bör-. jan på december, Senare äm" aar man få filmen uppförd i. landets samtliga lutherska” Zzyrkor. ”Jag är med eder” : är den första utländska film ' -Isom har importerats för de lutherska ', kyrkornas '- räk. '. mee ; HARRY JOHANSSON, Lya. allt starkare' började förnimmas A TYven w res Ha ) HäR sabaseere od I SITE RETT TTT ETTT ITE SETS TEST TEES TERE TLELANG srt ens svs rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.