pov . > Lördagen” 4: decomber! 4018” sen ned kl. 15.26. "red kl: 15.25. oa 12 a . ee - ”Mändägeils Hanin: "NIKOLÅUS. ” . Solen går upp kl. 841 och polalR stjärnor : : Den kanadensiska Hlinbytd YI frytt Morgondagens namn: SVEN. Solen går upp kl. 8.39 och Deh åtärke står "säker "och sar sig lätt .och hejdar förödelsens stund, == då,. omvärvå av bovar och utan «reträtt; den svago , för dö som-en Hund. s (RE SEHLSTEDT.) väderlek vid. julen) så kommer vi nog lite till mans att-ha ju tomteröda näsor, om vi sti ker dem utomhus, a TE Det älskvärda Tobaksmono- "I polet' har skickat. oss sin tid.] ning Tobak, vilken vi nu skall bläddra i lite" flyktigt. Här ta- las det om " varmsvettat snus. : Dagens narag: ; ;; lÄr det sådant, som män skall .; > BARBRO. :' ': |anväfda, när näsan är röd av Solen: går upp kl. 8.38 och j köld? Nej, det är bata'en bé- ned kl. 15. 27: nämhing efter tillverknings- på annat sätt, kallas kallsvet- tat." Vilket snusaren gott kan komma ihåg, ora han snisär i sommarvärmen. - Det ger då | kanske lite svalka. Det” gamla hederliga . snuset a ; [Tjunglöfs Ettan var varmsvet- tat, medan; Mellgreng. Prima Fint var kallsvettati -.Snuset har Sött sin storhetstid i Sve- rige, omtalas det vidåre i ”To- bak”, År 1800 tillverkades det i vårt lähd i fört tal 96 ton -jsnus per år. 1913, då tillverkningen: var ups pe i 6.993 fon: I fjor vår den 3.441; ton, Snuset repregente- |: rar. dock. fortfarande. inemot |: kvantiteten tobaksvaror, vilket "| förklaras: våra en för. Sverige 3 egenartad:., företeelse. : Enligt | "| disponenten - vid Göteborgs 7 ! Välrossär söm filt | Snusfabrik . ; ingenjör Walter ”' JAndersson 7 har stiuset :.fort- fårände :- en stor mission att Det skall ålltså bli kallt vid jul I tisdags —. Andersdagen |: -— var det så milt som det gär- I: na kunde vara. Skall det bli en |: motsvarighet fill .denna milda|. metoden... Snus, som tillverkas | Toppet nåddes = hälften av - den ' förbrukade] - Imedverkan”. "av : 1,500 . valrossarj ängder av isbiö Åre ler på att fullborda en filni Tider från Kanadas arktiska området, » Filmen 'som "får titeln.”Den ark- tiska djungeln”: är den andra i ent 'serie som skall; behandla lärnidetd möjligheter och utveckling, .I fil men får. man se en hel mängd av de sällsynta arktiska djuren, som vita. "valar . och 'somi nämnts det j'nä största antal valrossar som någon D fylla, - vt del yrken, där; tobaksrökning |- nn är förbjuden, Och då set bra att ha. Om mån nu nöd- :'vändigtvis måste använda to- :bak. Det måste man förtesten, fortfarande t: disponent | '' Andersson Så "hi Det. finns enlig hämligen. en ärju shu- sin filmats — 1,500; Vv Kamerorna följer bl; gar r Skimåer. na på. deras dagliga valrossjakter, Fotograferna . . vill "efter: sämvåron «> "med eskimåerna inte skriva under påståendet att de skulle vara obe= pwslrörda. iåv. civilisationen, .De röker cigarretter sora ce tänder med” ci Sedd mot bakgrunder äv dessa visa ord är en' händelse på. Fyn i Danmark för ett par dagar sedan rent av uppröran- de; .Tobaksodlare :körde där det ena ' lasset ”råtobak . efter' det drar på milen,” . köpa eri t 65 dollar, . > "mindre vackra Hickor. I "Milwaukee, USA, ' vår” Hert Chester Novak lycklig innehava- re av en flaska liniment värd 15 öre, bytte den mot en tvål, bytte tvålén möt ett halvt kg: smör, höll på i säåmmä stil tills hän = kunde visionsmottagate för En litén'skaridal har seglat upp i staden Platdel gotti i provinsen Modena i Italien där en stor skönhetstävlan atrange-' rades mellan stadens mer: eller "Tolv aspirakter ställde up ner och mödertia lampor och köms . mer man i sin motorsläde frågar de med detsamma hur många liter den Andre i sjön. De gjorde det som proté: t möt att uppköpårna var för. kräsna. 'Tobak och £p ofta nämnas i ett sammanhang. För att inte bryta mot denna gamla tradition skall.vi här sö Ba" några. ord räven om :brätin- vin: Alla vet vi, att det finns gott om potatis, så gott om de värdefulla ,-knölarna t.o.m, att.man. börjat: hysa: färhågor för .avsätthingén." Potatisbräni herierha kör med full personal, ått fabrikernas anställda skul: le vara berusade. varmed dock icke må förstås |: salkkurskapen var törande enig här" den korade miss Georgia som dei ljuvaste. Juryn var emellertid ho= tandé ;rnära att kollapsa, "när der miss de hade valt, AKS efte: lingehs " slut .' plötsligt rev "sig näkenj slängde de falskå byster= nå och: slutligen trasslade' sig ur deri djupt urringade. aftonklännin> gen. Kvar. på slagfältet blev en väl- skapad. ung man i badbyxor, Det visade 'sig vid närmare un- dersökning att ”skönhetsdrottnin- gen” var en student från trakten, Han försvann, Klimatet var: inte riktigt hälsosamt för honom mand, Mä de distanseradé skönheterna, - -Men allt detta betyder, att: potatisbrännvin kan, köpas till ve först fråm på nyåret; omtalade jul i, Sådant > lär . komma C.' Andrén :på Systermet i »åtminstone '. ”planksaften”, inn: . Efter dessa” ut: Lohob, vär vi träffade honom i: går, Systemet: vill. göra slut |: på en: del.-av an det siäp- per ut det gamla rejäla bränn- vinet igen. svävningar i Zatard nyss? - 2. det? gla: räv Det Hnnis "många å var "det för "väsen vil eloge — Det var en bilist. sö skullé” köra in: på en tvärgata... — Behövde, han väsnas så för visst, det fänns' ing tvär "Tankspritt «>> anekdo bprit och .tobak skall, vi sluta möd sått: säga ett par kloka och sansade. ord: Det är ännu inte för sent för den ärade iä- $aren" att” gö -Vännér : och ' bör känta det verkligt 'göda rådet att ” billighetspretiumörera : på Lätiolias Tidning för december. - b Beethobehs' tankspriddhet, Här är! en, Den store mästaren kom en dag in på en restaurang i Wien och badj om matsedeln: I stället för ätt be- att de han vär han var om sin. räknin; ätit, svarade:k: — Vad 'ni vill, Och vaktmästaren din" pappa? tr hougmk . Ä tällj tt äta tog han sig förj att AF imriodma några musikaliska fragment på : matsedeln, Alldeles inspiration ”glöm= upptågen av sin inspi in glöms mage sjöng en annår sång, När han var färde: med att komponera bad och — Men mini herr. här ingenting Har jag ingenting ätit; är nl alldeles säker säker på det? . I — Nå ue 3 mig litet un Jivst — Vad önskar herrn? gick ut i > ket och berättade att det satt « en' « "långhårig "dåre därinne, — Min pappa är polis, "Var gör — Han gör vad mamma "säger; , RE Kiärfeds bio 7 Har på sitt öhsdagsprograri ”Stormfloden”, eh film i färg, spännande och feälist z Skummeslövs<Hasslövs och ' Ö. Kårups RLF. " bhar: haft. ett välbesökt inöte it Hasslövs ? bygdegård... Väl komstarifötahdet.- hölls 'av hr Axel : Nylin, : och omibudsmar Artur : Pettersson från Udde- vallä' « höll: föredrag: om. för- enihgsfrågor. amätörer.. uppförde. en trevlig teaterpjäs " och sämkVvämet präglades av deh bästa" stäms ning: Hasslövs SLU:s | Du är ett OM ”GUD. "DE GODA: ÄNGLAR: SKADA PÅ - so DE KNÄPPTA BARNAHAÄNDER SMA, > 7 DEN GUD, VARS HAND ALL VÄRLDEN BAR, DOCK ”SER TILL DEN SOM LITEN ÄR”. a litet barn. FRÅN FAR OCH MOR DEN BÖNEN GATT, DEN" HÖJTS I ARMODSTJÄLL OCH SLOTT, DEN LJUDER ALLVARSFULL OCH SKAR SOM HAVER BARNEN KAR”, . MA ÅLDRIG STÄMMAN BLIVA SPORD, : 'SOM PJÖLLER KALLAR DESSA ORD! - VE ÖVER DEN SOM HANAR DJÄRV DE SPÄDAS: "BÖN OCH ÄNKANS SKÄRVE > cor EN STJA RNAS GANG, EN BARNASJAL,. "" HÅN STYR OCH LEDER LIKA VÄL, ' Mm - > OCH "VART VAR VÄRLD OCH LYCKA VÄNDS”, «VÅR. GIVNA LOTT AV HONOM SÄNDS. 05 SÄNK VÖRDNADSFULL DITT HUVUD NED - "-VID BÖN, SOM GENOM ÄTTELED =. : er HAR HÖRTS VID: HELGAD AFTONSTUND ON I OCH HAR DU SJÄLV ETT BARN, SÅ BED -; "DEN BÖNEN DJUPT UR HJÄRTAT MED!” Fagerholm,” "Laholm; =; Hr. Åke Karlsson, a med 2 - maka a Maja Lisa, född Mellberg, Ysby. - : (Foto Wennströms Eftr: : Dahlqvist, Laholm : i Då nä Iiodlingen. åter hart korämit till. heders ' i våra bygder, kan det kanske var ra av intresse att erinra om sättet för -däling och -.bered- ning av Hä för ett-hal ekel sedan éller så omkring; "+ Ordet.lif: användes meller tid aldrig av allmögen | på den tiden" utan det gamla ham- net ”hör”. Var och eh, som hade jord" att bruka, hade gärna. också sitt ”hörstycke” ofta i närhetei äv: hemmet; Det skulle helst vara myilrik och : väl: gödslad' jord. samt så fri från "ogräs som möj- ligt, så blev hören längre och résultatet sålunda bättre. Det var er vackér syn att se ett . |blommande: hörfält.. De ljus gröha små bladen och de ly- sande, .: klarblå, bjödg ett det fagraste. färg- spel; då vinden svepte fram över: fältet.;: Det var som vVvå- gornas lek ..på .en solbelyst sjö:.” Det: var: väl. också. där- för som smålänningen, : då han : kom hit ner på. slätten och för första gången fick se är pommande | linfält,: kläd- blömimnörna 'vdde;- att det vår haz vet; vilket -han - heller ' aldrig sett men väl hört omialas så som varande: blått. : När hören mognat, rycktés den för hand upp med rötter na doch bands ihop i tycket små -"neker;”: och sattes. upp - I tilll. torkning. Så tröskades den med; ”pläjel”. hemma på lögen, och det rödbruna, 'glat | 5: tå. hörfröet skildes :från ag- närna. ofta med kastskovel. Det mesta såldes," men något gömdes alltid till. utsäde -och för medicirskt. bruk. Hörfrö- gröt var bra till att få bölder att. .mogna; och mot: hästar- nas... ”kvarka”, svar, den .all- mänt använd.» 3 ' Den uttröskade hören bred '.des 'så .ut på stubbåker til rötning; s så. tt sådorna,- skär vorna” lättare skulle kunhna avskiljas. . Fram i oktober var tiden ., inne för -bråkningen, eller ;som :-det hette, för att. ”pryda”.; I en.backe utanför byn. hade: man sin gemensam ma., lilla; ”bastua”, och dit forslades nu. hören' till ;tork- ning..;.Det.. var ; en, gammal |: gumma, som skötte detta in: galunda. oviktiga arbete. Det gällde att hålla en lagom eld i den primitiva, ugnen, över vilken. hören var lagd upp: Efter. någon dag samlades så byns ungdomar. en kväll för att ”bryda”. De pläcerade sig i: två': rader utmed-den lilla bästuans långväggar;' pojken fråmför. sin .”brydestol”;: och flickorna" bakom” sitt '”skätfe trä”. Gumman inge vid ug- hen: . delade" ut: lagom: stora hörknippen ;:eller :;”händer"; som av ett: par, småpojkar bu ros framc.till..de: prydande"s i .Den låga bastun. var svagt upplyst; ;av;ett.par lampor:i faket,. och det. tjocka, kring- flygande dammet. gjorde in- te belysningen bättre. Det ro pådes oupphörligen: : ”Hånd, Hånd!”. . och. pojkarna. fingo raska på. annars vankades det ett svep om: öronen med hörviskan. Ungdomarna täv- lade. nämligen, om -vem 'som skulle. hinna .med. flest. hän der under kvällen. -. «I. sin . brydestol bröt, den marnilige. deltagaren sönder de spröjs sådorna och:lämnade ”händen” bakom ;sig till sin "kvinnliga partnér, som med ”skätteträet”. ytterliga- re slog bort ”skävorna”. " : (Forts. i nästå tr.) , i- LAHOLMS TIDNING — ortens: eget annons- "och nyhetsorgan ': » " Igår förbi ”dem.: . Sägner frå många gamla traditioner beva- rats ända fram till våra dagar. De ha bättre bibehållats i denna by än i "många av de andra by- arna inom "socknen. : Gravhögar och fornminnen äro inte . särskilt talrika i Perstorp. En gravhög . ligger. på Charles Anderssons ägor. Gravhögen, som är tämligen stor, ligger alldeles intill gården. ' Den har skadats något, då källare. grävts invid högen, - "Man hittade. då en urna. Då man förstod att Högen var en gravhög, slutadé att ätt gräva i den. En, av dem som grävde i.hö- gen. blev. sjuk, öck detta" trodde man. bero . på att man grävt i grävhögen, Btt stycke öster c om den nämn- da gravhö igen ligga hågra högar, som kallas Kyrkohögar, Huruvi- da dessa äro gravhögar eder 'od- lingsrös kan inte säkert avgöras förrän , en. undersökning -företa- gits.: En mängd sten har nämli- gen kastats upp på högarna. Namnet Kyrkohögar sägas de ha fått därav att man från dem kan sö -Ysby: kyrka. och syrkvägen En mycket gammal trädition, | som; ännu : Jever kvär; berättar att : digerdöden "1349 och' 1850 | dödad av dem, : skördade . många > (dödsoffer i Perstorp. Det skulle, Ha funnits 18 bönder i byn före digerdöden, Den förhärjande sjukdomen skör- åade de flesta av dem, I Perstorp kan man ännu finna spår av, fle- rä "garna Bårdsplatser, vilket, vi- sär " att: en. mängd gärdar 7 ha lagts ned. Särskilt många, gårds- platser förekomma rieltan Gado- sjön och Storsjön; norr om vägen Ysby—Hultabygget. På f. ä Isak Nilssons ägor kunde i man se tre sådana gamla platser efter går: där; De många odlingsrösena, up- på, på backarha ” visa också att jorden. där en gång. varit odlad, = Ute på Storeö i Perstorps sjö- ar. hår förr iegat" ef borg. Nume; ra, d sjöarna ha därnts upp, lig< gér. i det mesta av .Storeö under vatten. Mår kan därför knappsst så "hågra spår av den gamla bor: gen, De” ”bamlä rostiga. Järnkät- tingarna till: vindbryggan” kunde man då se, Tydligen Har man vid anläggningen av borgen framfö, d allt tänkt på försvarsmöjligheter. na... En” uppgitt finnes att den skulle - till Vallen 4 ' Våxtorp. Troligtvis har. borgen tillhört tidig medeltid. Den omtalas inte i några ä Sätertöt tillhör- de Skottorps gård" och ' arrenda- torer under: denna gård skulle göra dägsverke på säteriet, Man hade ..' schäferi . där, men inte i större omfattning. Fåren trivdes inite särskilt bra där, ty. ié "fingo för dåligt bete..".:.- [I början av :1800- talet fanns det ; bräktig ek- och bokskog i Perstorp och ingen' alls ”furuskog. Furen var älldeles , okänd; ;. Hur det. gick med den "första furen i Perstorps skog framgår av föl: jande: . » Man i "hade . synherligen vacker.' ek< och bokskog i Pers- torp, Eftersom många knappast varit långt utanför byn, visste de nästan intet om. andra, trädsläg, Ett: stycke. nörr om Fladaltehal- la källan Växte en:liten- iundoh- gömd fura; En dag fick er pers son i byn syn på den. Han tala- de om” let för ändra och. snart. spred sig nyheten, så att alla i Perstorp. fingo reda på det. Aila skulle då gå och se det egendom- liga trädet, sådant Hade måh älårig sett förr. Man tyckte att det”. var något" enastående med furånh öch bå ndrade mycket trä: det..Seät kvänen ex dag snäög sig en kviiina från byn. bort till furafi. och skar toppen” av den. Därmed vaf trädet. förstört, Hon gjorde därav. en klynga till att användd, då hon -spann lin. Ålla i byn undradé vem söm hade för- stört trädet..Till slut fick man reda på vem-det var. : Kvinnan fick sedän inycket ovett åv by- borna. och hon blev efter händel- $en aldrig. ”léen” 1 Perstorp. Rä- ven var inte lik vanliga röda rä- var ..utan - &vartgrå till färger. Man: trodde,” att det förr fanns enstaka exemplar av silverrävar och den räv, som skjutita £ Pérs- torp, skulle då ha varit en sådån. De gamle i Perstorp. och Ysby talade om det. " : Eee s Om de sista vargarna i. Pers torp berättas: : ha . värit eh föregångare + ån Perstorp. I Ysby. sn sveda var kommo två vargar, 'som an- föllo honom, Han måste då gå baklänges och slå med käppen för att hålla Vargarna på av- stånd. Hans mössa tog emot ån trädgren och föll av honom, Var- Barna stannade och började slita sönder hans mössa och blevo där vid . hindräde en stund, så att borden kunde klara sig undan dem," 7 I Peistorpe skog ligger & en ”bac: ke, - son -benämnas Fadabacken, Den har. fått sitt namn därav att en lafogde från Skottorp blev ihjälbiten av ollonsvin på Platsen, Man - hade : förr en mängd svin gående lösa 1 skogen, där de åto ollon och fingo sköta sig själva, blevö ävinen nästan som vildsvin. Lafogden på. .Skottorp skulle se till, ollonsvinen och red därvid omkring” i skogen. Dessa blevo retåde. 'på ; lafogdens hund och gingo till . :arigrepp mot. deine. Hunden .. kunde ' inte -klara sig utan hoppade upp på lafogdens häst, ' Svinen "gingo då till an- grepp på hästen och sedan på ia. fogden själv... Denne kunde helt naturligt inta klara sig mot én flock uppretade svin utaf blev CI Perstorp förekomma många hämngivna platser: En håla kal-. las Smehålan,:. Nederst' i-denna håla kan" man finna rester av järnslagg, vilket visar alt man i denna håla haft smid sarbete av något slag: 2 N Efter att ha varit 1 frihet en tid |: : : För Laholms Tidning av läroverkslärare Bror Jansson. ;r Perstorp i « Ränheslöv ha] skog mot hemmet. Rätt som det altare! Giv Oss nu nattvarden här vid stenen.” Prästen svarade då: "Ja, men då måste jag först hålla skriftetal.” Han fick då till- låtelse 'att hålla detta, Han höll därefter ett skriftetal, så att Snapphanarna, som annars voro hårda som sten, omvände sig och bådo om förlåtelse, Männen, som gripit prästen, slutade upp att Vara snapphahar och gingo hem att uträtta sina fredliga värv, Prästen lämnade de i fred och ingen av dem rörde honom mera, —L 0, Laputal Jag har inte vågat ta til orda 1 frågan Alupotta-Laputa-Laholm av fruktan, att väcka en liton vind,. som 'slumrar någonstans och drömmer. om att bll storm, Men sen nu den lilla vinden lndå väckts. och blivit en storm 1 ett våttenglas, vågar jag mig fram, naturligtvis rustad till tänderna, Ingenstans i hela södra Hal- land vare sig finns eller har fun- nits en ortnämnsform, som har eller har haft den avlägsnaste likhet ., méd-.. : Alupotta, så länge det gäller levande eller" I skrift bevarade former. . De +" duntda schakt som öppnar sig bortom denna krets har jag inte pejlat. Men däremot finns det inte ett aktstycke ' av något. slag från provinsens Medeltid, som jag in- te haft under mina ögon; Arkiva- lerna : är nämli Er backe. heter. I. Om denna berättas det att ung- domen i byn samlades till dans och. lek på denna Backe; .: Detta förhållande anges också av nam- net på backen. Lek är ett gam- malt ord för dans. - » En, annan backe" bär. namnet Robacken.' Denna. har också för länge: sedan varit. samlingsplats för byns. och traktens ungdom, . s-'Tre., namngivna källor. funnos förr .i byn, nämligen Skräddare- källan, Getakällan och Fiadehalla källa, :'Om den förstnämnda be- rättas on att' den ; fått: sitt namn därav” "att en ”skräddaré” en gång råkat drunkna i den, En skräd- dare, som gått alldeleg förbi Kkäl- lan, hade sjunkit ned och ärunlk- nat. Man kunde sedan. inte för. stå var han blivit. av.. Så: små- ningom; flöto hans kläder; upp ur källan :. och man begrep då, att han ; drunknat, ; .Getakällan "har nande . sätt; . en 'get har någon gång råkat drunkna 1 den. Käl- lorna användes mycket förr men numera är marker ödlad, där de lågo. Den sistnämnda källan kal- lades: Fladehala källa "efter en plats, som bar namnet Fladehal- la, - Ett kärr I inne od Perstorps skog bär det egendomliga namnet Ra- meltakärred. - Det har fått sitt namn efter "en sägen om natt- råmmén. En nattram "var en o- gärningsmän; som blivit nedpå- lad i marken för. att han inte skulle gå igen... Så länge pålen var kvar, var nattrammen tvun- gen att bli på den plats, där han var, Men. då. pålen ruttnat upp, kunde han ge sig i väg, En natt- ram, som inte längre var bunden vid . platsen, där han nedpålats, kallades myring;' Historierna om myringen äro synnerligen talrika i södra .Halland: Bakom myring- $ägnerha döljer sig ofta en här- delse, som . verkligen har inträf- fat... Namnet Rameltakärred har uppkommit -åv ordet ram som är en förkortning av nattram. & En . plats "i - Perstorp - heter Stainlo.” På stället fafins det en stor. stenhåll, som var tög unge- fär. gom. ett. Hub, Intill ”stödo. eh |: fem eller sex mindre stenär; In- till -- stenarna låg en brusbacke och från denna kunde man kriy- pa upp på dem, Vid andra sidan var lodrätt ned. Nedanför stenar- na var det sumpig mark och där växte rönn, asp och vildapel, .: ;En stenhall har på grund av sitt utseende fått namnet, Alta- fet. Stenen ligger ungefär: 1.000 meter från ruinerna av Perbonäs och mellan Bögebacken och Per- bonäs. Det berättas också en sä- gen , om .. denna 'stenhall,.;”Då snapphanerna härjade i bygden, blev en gång en präst, tillfånga- tagen av dem, Snapphanarna för- de konom in 1 skogen. för:att där Hultsbygget, Karl Svensson, kom | sade ! en gång gående genom Perstorps skämt till prästen: ”Här är ett döda honom, .Då de kommo till en En” bonde :från ) stenhall,. som liknade ett altare; en. av snapphanarna på MELERTSTEEEERENEA RESTER troligen fått sitt namn : på. Nike 1: "olika urkanäspublikationer: Svenskt diplomatartum, Danské diplomatartum, Danmärks riges breve o. sv, För nyåre tid är ar« kivmaterialet ; inte ...så utförligt redovisat, ' Men det finns 'en hel del urkundstryck härifrån också. Särskilt är danskarna beundrans- värda, när det.gäller publicering av historisk råvara: Kancelliets brevbeger, som börjar. 1523 och gAr fram till 1648, är sålunda ut- givna i tryck, Och vad beträffar holms - läns 'jordeböct sorir et er: utomordentlig kuna för äldre. .ortsnamnsformer, har Jag själv . excerperat dem 1 danska riksarkivet från 1580, då de bör- jade. föras,” tilt 1645, då Halland blev. ävenskt, Vidare samma läns svenska Jordeböcker, söm börjar 1846 '" och :som är tillgängliga i svenska arkiv, 2 : Om : Ala skulle återgå på et tidigare Alupotta,'. vars' förled trolöst 'skilt..sig från: sin äkta hälft, 'potta', vilket är både för- klarligt och försvarligt - (ty vem vill. vara förenad med en I, pottat), så; har; denna äktenskapliga tra- gedi, utspelats 1 medeltidens mör- ker före, : 1402,: då , formen Ala | först träder fram 1 källorna, (De som nu älskar att stava namnet med 'h', Ahla, är alltså inte så konservativa som de inbillar sig!) Sen uppträder formen Alle 1580, Aalle . 1603, .Ahlla 1648, A(hjla' 1660-1756" och Ahla 1777-—1878. fram ud: de irrationella djupeh, att. en .: form Alupotta kan. ha. funnits här på Hervarasagans ; tid och bott kvar. på folkets läppar under > århundraden, tills . den plötsligt. blivit -hemlös och bort- körd, sedan "den skamligen. för- fört - någon ita beryktad jordisk Lagapott, sedermera Laputa, Och det. "låter ju mycket plausibelt. Men formen" Alupotta existerade inte på .folkläppen vare sig på Richardsong eller Bexells tid, ty Å då skulle dessa herrar med stör- sta förtjusning jagit upp den som bevis, för sin hypotes om det syd- halländska. .starkather.. tropheu ET sig t. jag. här använt mitt allra bil: ligaste. krut. Det kan vara gott. nog att spilla på döda hökar. Laputadébatten har nämligen varit. dödfödd, alltsedan den läm- nade. sin svävande "tillvaro och sökte förankra sig 1 doktöral ort- namnsforskning. Men det är verk- ligen ödets ironi, att.den råkar gälla ” fust. Laputa.. Litteratur- histörikernäå karaktäriserar” ber dé . ön, ': som en satir mot alla verkligkelafränmande .spekulé- | tioner... Bl. a. ville den stränge Bentleys ' och . andra ortnamns- forskares; / . härledningsrhetodert Den olycklige Bertley' har fatt sehtidå efterträdare, Det är bynd : ätt ihté också Svift fått det,'' = AE . Nu bubblar likväl den tankén : nymf, som fått en unge, kallad ” . mäste jag .bekänna,.. - rättelsen ora Läputa, den flygan- reallstéen Swift” förlöjliga d:r NIST SAERTERNNENET grn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.