> . skogs”> och. dagens" arbete ” Nas de att konferera med för- ; CAHOLMS TIDNING « ; Hallands Skogsägareförening hade häromdagen ord- "' nat en synnerligen intressant skogsdag i Knäred hos n> Erik 'Sveisson, Dyreborg, som välvil- Nee” ställt. sin vackra skog till förfogande. sa Jant i dskogedagen: "s var” ordnad som en, instruktions- och ap- terin; igskurs, som leddes av jägmästare .'T. Dahlkvist: Bräkne-Hoby, disponent Tor- sten ' Svenäng,' Halmstad; samt skogsinspektorerna 1 "vår. Sjögren, . Getinge och Harry 'Brattberg; Knäred. "; Att intresset för Skogsäga- reföreningen och dess arbe” fen "till skogsägarnas from- ha är stort fick man belägg "för, då man såg alla dessa in « tresserade ansikten, ' vars .ä- gare på utsatt tid hade; för- såmlats vid föreningens an" läggning Knäreds Träföräd- ling. Efter en hastig översyn »äv densamma ”drog man till : började: wil :x Efter att ha vandrat en bra stund på slingrande skogsvä- . går ”samt. över stock ock slen på väg mot storskögens innersta - gömma” "spärrade fån plötsligt upp ögonen för | ett i skogen ovanligt ekipa- "Två man. med häst och ett: hästhacksliknande' verk- tyg kuskade omkring mellan trädstammarna .. precis som Gm de höllo. på .med att kupa potatis eller något ditåt! Men -dét: -hela ' .var' ej så konstigt . men därför ej mindre intres- sånt. Det var skogsvärdssty- . rélsen som demonstrerade ett ” Märkberedningsredskap. : : ,Länsjägmästare. Bele Berg "slröm, Halmståd, "gav däref- "tför;en' oörienterihg, i:metoden äm: ; markberedning samt be- . Skrev «såväl det demonstre- rade. verktyget samt andra "Ukhande maskiner, : vilka in- fresserade” "skogsägare kunna få lång; RESET sar gon A. B. N Mmeddela- "de "att redskapet i fråga varit Utlånat till ganskå många av "Ortens, skogsägare under hö-18J39 stens "lopp samt rekommen-b. terade detta. till fortsatt. an? fändning, då det i ycket gott ; fröår, i: inarkberedning ' väntas ge gott resultat. -Meningen ' med rödskapet är, att luckra uppl. Marken" och ge skogen. möj-|? "lighet-aft själv förnya sig ge- nom” självsådd; . sö Då är det länsskögvaktare — Mäninge som har hand. om åningen '. av redskapet är "det blott för. intresserade att tinga: 139 Knäred och förhö- Fa sig.om någon lämplig tid Punkt, då redskapet är ledigt. i. Och så var. vi framme: vid platsen där. dagens apterings , kurs skulle påbörjas. Dispo- nent' 'Svenäng- hälsade de. till étt' +50-tal: uppgående, delta- Farha välkomna samt gav en orientering om läget på vir- késmarknaden. samt :om den stora- betydelse - det har: att tera rätt samt uttaga rätt sortiment: ur det skogsmater fiel:man har till förfogande, En felbedömning härvid kan dfta orsaka flera kronors för Jöst-på' värje : -avverkat; träd. " Nidare:: påpekade disponent Svenäng att man ej' schab' . lönmässigt skall avverka och ”äptera . fram sortiment. i år ' Som kanske var. bra' i fjol el-] > Jr: något tidigare år. - Man skall i stället ta: hänsyn till efterfrågan” och konjunktu- terna: samt taga ut det som | för tillfället är. bra. . Då det ju. €j är så lätt för skogsägar na: att alltid vara orientera- de:i vad som går bäst uppma €ningens- skogsinspektorer o. » tjänstemän öm kostnadsfritt "stå. till. förfogande med råd och -apteringsanvisningar. . ; Vid de. därefter följande " försöken" med olika apterin- "Bari cav vid tillfället fällda träd, visade det sig också, att 'skillnaderna i utvinnig kan . bli: gånska väsentligakI skog som detta medgiver är nog uttagen" av kraftlednings”- 0. telefonstolpar. det allra bär Ba. Sålunda |) gav. "en IE | aptoring. kad möjlighet till ”stolpatall” vid uttagning av en stolpe och resten props ett netto av kr. 8:32 under det att. samma träd. pterats till sparrämnen . "och . props gav blott 5:49 kr. Alltså en skill- nad av 2:83 kr. I ett annat fall apterades en liten tall på fyra olika sätt. Som props gav. trädet ett netto av 3:10, en "liten sågstock och massa- ved 2:64 kr.'och som sparr- ämnen 2:80 kr. Alltså visade det sig att i år är props ett sortiment man ' kan rekom- mendera. I ett tredje fall uttogs ur enl tall ett slipersämne, en såg- stock och resten massaved o. gav” trädet " netto 11:22 kr, ning av tre slipersämnen och massaved 11:72 kr. Vid ap- tering av björk bör man no- ga'se upp om det finns möj- ligheter att uttaga fanérstock ur,: 20tbitarna. I de fall där: verkligen Tfarérkvalité före- ligger blir i regel vinsten gan ska-"”avsevärd :i förhållande till om man i annat fall tagit ut sågstock eller ved, Vid en av. skogsägareföreningen an- ordnad .apteringskurs i Lid" hultstrakten för några dagar sedan påträffade man ett fall, där vinsten på ett träd blev så hög som '72 kr. Detta gäll- de - ju förstås ett stort träd med :rotstock i helflam. +. Efter att på liknande sätt hä. behandlat: träd efter träd i ':olika-t'störlekar och förm- klasser". och : ständigt fått fram intressanta: fakta bör- jade dagen lida mot skym- ning -och kursen avslutades. Och så vandrade-en och var hem; -för, att: under. vinterns avverkningar i i:egen. skog dra ekonomisk nytta av de iaktta gelser,; :som ; under 7 dagen Kyrkliga ungdomskretsen : :. i Hasslöv hade på månda- gen höstförsäljning i Bygde- gården under stor tillslutning av bygdens folk. Kyrkoherde Hallind hälsade de närvaran- de :. välkomna ' samt ' höll ett kort > inledningsanförande, varefter försäljningen börja- de: . Till: försäljningen hade skänkts ett stort antal värde- fulla syalster "och andra går vor varför densamma drog ut på ' tiden, -'Då hasslövsborna bruka ' vara "mycket köpvilli- ga vid denna försäljning och Priserna bli höga. väntar man sig ett.-mycket gott resultat. Strålunde bra. kortvågssuper : för 234 kr! | : PHILIPS BX 370U/373A " Moderna, europeiska fler: i funktlonsrör med tillsam- nn mans 8 funktioner, samt : nya ferroxcube- -spolar ge -. ”. denna apparat enastående - ' räckvidd, god selektivitet " och anmärkningsvärd störs ”ningsfrihet. Ljudet är stort | "och fylligt och titseendet modernt och: tilltalande. Kom in och "prova den! som "massaved 2:47 kr., som. ”: rådets Frankrike fruktar ännu oe vapensmedjorna i RUHR NEDAN det kalla kriget mellan - väst och öst fortsätter i stegrat tempo, har Ruhrfrågan dykt upp kom ett allvarligt tvisteämne mel- Jan de västallierade -makterna För- 'enta ' staterna, Storb och — Senaste nytt:. FEubhr har blivit ett allierat tvisteämne ” av första ordningen. ' Amerika och Engl d önskar att åter blommar upp i Ruhr, varigenom de europeiska försörjnings- möjligheterna skulle öka, Frankrike lägger däremot traditionella » Frankrike, Deras olika ståndpunk- ter: i denna komplicerade fråga torde i grova drag kunna karakte- Tiseras så att de två förstnämnda, På Ruhr. REuhr, Det är således ett franskt troll utövas över dessa tyska industrier, = = och erinrar sig med'olust tidigare tyska invasioner, som möjliggjorts tack vare vapensmedjorna i "av kol och stål intresse att ganska sträng kon= iellt Förenta staterna, lägger stor vikt vid att produktionen av kol och stål i Ruh ökas i na: fördelning . mellan IT största möjliga utsträckning, så att : [Västtyskland kan lämna ett bety- "dande bidrag till sin egen och he- la Europas ” lastningen för särskilt de ameri- återhämtning enligt få .- Marshallplanen och samtidigt" be- inte känner sig bett lugnade a av STOCKHOLM i dag. Ett möte mellan nordens troligen att äga rum den 8' hamn, uppger MT. » gits till dessa da; » te fattats, Statsministrana i Norden skall mötas i Köpenhamn. (TT) tatsmini: kh eller 9 januari 1 Köper , De skall delta i den nordiska " Samarbetskommitténs sammanträden, vilka föresla- gar. Något definitivt avgörande har emellertid ännu in- export och inhemsk tysk detta brittisk tion. Franska i hade på tesgå » Under en stor utrikes- sin tid haft stora svårigheter att ' Londonöverenskommelsen av juni godkänd i alfö; I politisk debatt i nationalförsamlins gen den 2 december underströk en, Med knapp majoritet dkändi utrik ånyo dd franska farhå En tell" i händ tysk regel kanska skattebetalarna minsh 'snabbast möjliga — takt, medan fransmännen, som tre gånger på sjuttio år sett sitt. land invaderat av ett .expanderande = Tyskland, -med. envis konsekvens anlägger .: säkerhetssynpunkter på proble- met. Fransmännen iakttar med stor oro den 'senaste. tidens kraftiga Produktionsökning ' 't' Ruhrdistrik- tet, där dagsproduktionen av kol nu uppgår till 330,000 ton och må- nadsproduktionen av stål till. över L NA + 600,000 ton, och vill till varje pris Samma. träd gav vid-uttag-| förhindra uppkomsten av. ett starkt "Tyskland — ett hot mot Frankri- ke och freden;.: : HELA FRÅGEKOMPLEXET ak. : Waliserades på ett dramatiskt sätt dock med' viktiga förbehåll, ty franska regeringen uppmanades att åter" hävda den franska stånd- på en ring är lika farlig som en. privat. kartell i tysk ägo, sade han, Med stor : ' majoritet antog nationalförs punkten om nödvändigt av in-| ternationalisering av gruvor och nyckelindustrier i Ruhr och se till att Frankrike får effektiv del i kontrollen av den tyska industri- potentialen, På själva stilleståndsdagen följde nya franska protester i högtidligast möjliga form, President Auriol och nationalförsamlingens talman Her- riot varnade : i en tion, vari rege= - ringen uppmanas att för Storbrid tannien och Förenta staterna klar. göra att det franska folket avvis sar deras Ruhrpolitik, . Ett intressant inlägg 1 debatten gjordes för några dagar sedan, då ett Washi att amerikanska regeringen övers” väger en plan som går ut på att ställs under ins tal för följderna av att låta tyskar. na själva ta hand om Ruhrs nyc- kelindustrier. : De allierade "är i färd med att ak- ternationella kooperativa alliand sens förvaltning, Det är ameris : kanska kooperatörer' som står bak: om : förslaget, vilket anses kunna ternas öd misstag efter för- den: 10” » då Storbri a "ens och Förenta staternas militär- guvernörer '.i Tyskland utfärdade sin förordning nr 75, vilken inne- bär att förvaltningen av kolgruvor - och stålverk. i-det. rhen-westfalis- ka industriområdet åter skall över- gå i tyska händer, Tyska förtroen- demän skall tillsättas för att: ”pro=- visoriskt '. utöva äganderätten till företagen; : "vilkas: ledning" på nytt blir helt tysk, Denna ordning skall . bestå tills en ny tysk regering kan | fatta > beslut! om huruvida" gruvor och stålverk. skall förstatligas aller gå över till privata tyska, bolag. De amerikanska och brittiska mili- tärregeringarna ; bibehåller - dock "den allmänna - kontrollen och. skall se: till att otillåten rustningspros la duktion inte förekommer 'samt' att truster. och karteller'; står. : | Efter ' krigets" slut Frankrike till en. början. Ruhrom- politiska ” avskiljande från ; Tyskland.; Man - måste emellertid I snart retirera : från "denna "ståtid- - punkt, men krävde i varje fall in= ternationalisering. av. Ruhr. En så- dan, lösning motsatte sig emeller- tid Storbritannien” och , örenta ståterha' med” bestämdhet. . i Det" är ingen överdrift' att' säga, att” mi tärguvernörernas beslut, som". till Y tiden ' nära sammanföll . med ::' vapenstilleståndsdagen + till minne av första, världskrigets. slut, framkallade en. storm, av protester i praktiskt taget alla franska kret- sar.” . | UTRIKESMINISTER - SCHUMAN inlade omedelbart .en bestämd gen- ” saga: hos brittiska och amerikanska regeringarna > mot ; beslutet, ;. som fattats "utan: franska regeringens hörande, På franskt håll var man särskilt "misstänksam . med ' hänsyn till att beslutet tillkännagavs strax före den till den 12 november i London ”. inkallade konferensen mellan Frankrike, Förenta stater- ha, Storbritannien och Beneluxlän- . derna vilken i enlighet med Lon- donöverenskommelsen : javt oden 7 "juni i år skall bestämma om Ruhr-' ra . världskriget, framhöll de och utmålade de stora riskerna för en ny tysk upprustning och därav föl- jande "hot mot freden.” . I. ett memorandum till ”prittiska och amerikanska regeringarna sam- F slutet av månaden sin syn på sa- ken, "Frankrike heter det — kan inte "erkänna beslutet att en kom- mande tysk regering skall avgöra äganderätten till den ' tunga Ruhr- strin.' Franska” har flera gånger tidigare deklarerat att den anser varje beslut ogiltigt .som fattats-- utan: -föregående : samråd mellan de tre regeringarna, Ruhr» problemet måste få sin slutgiltiga lösning i | fredsfördraget med d Tysk” UNGEFAR "SAMTIDIGT hade” a« merikanske : utrikesministern" Mar- shall sett sig föranlåten att dekla- - franska regeringen ik + | stoppad: och de: svenska fabrikerna! H bli en möjlig kompromiss mellan fransmännens önskan om interna= tionell förvaltning och den brit- tisk-amerikanska kten så-' MEM. blir ” u Kastar vi blickarna tillbaka och niversitet” "för. landsbygdsungdom lärna, Att här I detalj skildra det ker på vad som förek i jen tidsepok av c:a trettio år, så ' konstaterar vi, att det under den= mn tid skett en intensiv utveckling f vårt land, och detta inte minst vad det gäller den' svenska lands- bygden. För något mer än trettio lår "sedan var samlingstanken för de allra flesta Iandsbygdsungdomar hågot främmande, Meataliteten hos ungdomen var helt olik den som nu är rådande, och det var därför ett jättearboete, som pionjärer inom SLU gav sig i kast med, när de under går in= överens om, att kursen hade varit mycket värdefull för oss, Vi kon- staferade bl. a. hur Iltet vi kunde och hur mycket vi borde kunna, Detta sporrade sedan till att yttera ligare sätta sig in i de olika spörs- målen, Man hade också under kur- sen fått en god vägledning att på egen hand studera vidare. Samti- digt kände man sig säkrare, när man kom ut på det politiska arbets- fältet, därför att man nu visste alt te. Samtliga kursdeltagare var . sökte samla svensk landsbygdsung- dom i en. egen ungdomsorganisas tion, Det är någon som sagt ”svå- dan denna tagit sig uttryck i de” båda miltärguvernörernas förord= år 1949 blir ett tt besvärligt & år : de ifråga om reservdelar och: däck ; till bilar, anser man inom Sv, last- trafikbilägareförbundet, Särskilt ser det 'mycket mörkt ut på däckfron=' ten; All import av färdiga däck är :. får endast råvaror, som motsvarar ungefär en tredjedel av .dess pro-. duktion” "under 1947, ” line rera 'sin 'r kt På tal om den . franska kritiken hän- visade han till: planerna” pi kerhetskommission ”. för kontinuer- lig inspektion 'av den tyska indu- strin "sedan ockupationen upphört. Säkerhetsproblemet 'uppställer” sig ju. inte så länge ockupationen va- rat, tillade han, och amerikanska regeringen har: redah givit uttryck |j åt sin. vilja att .vidta erforderliga åtgärder - för. att ' hindra. eventuell tysk aggression i' framtiden, . « Inför den bestämda franska 'håll- ningen såg sig de:två andra mak- terna dock. snart nödsakade till' en "Teftergift. "Den'25 november medde- lades att Frankrike på” jämnställd fot skulle-få ta del i den i militär- de kontrollen" över kol: och stål. i Ruhr, "Härmed uppfylldes ett gam- malt franskt krav, Förenta stater- na och Storbritannien hade tidiga> re lovat att. fransmännen skulle få vara med i kontrollen så snart den franska zonen slagits samman med Bizonien, Nu får dé alltså vara med redan. innan - sammanslagningen alltjämt : fransmännen, som ””skottavlor”. T Palestina. ' Bara några "stenkast från den . "Hats, "där Jesus säges ha mött Pontius Pilatus, ligger numera en ' amerikansk". skola för orientaliska studier." Denna imerikanska, skola är . högkvarter. för FN:s observatö- rer i Camla' Städen (den arabiska sidan) av Jerusalem, . Biblioteket, som upptar mer än 10,000 volymer, : är det centrala konitorsrummet. På ett bord "mitt i biblioteket ligger 'en jättelik karta över staden, Röda, blå, gröna och gula nålar markerar de. platser där FN:s obeväpnade . "observatörer håker ' vakt dag och "natt. "Mellan vaktpassen sover de med sandsäckar för fönstren, små fotogenlampor på borden och en "mycket obetydlig daglig vattenran- -.60n på tvättstället. Observatörerna, som är hämtade från Belgiens, Frankrikes och För- enta staternas försvarsstyrkor samt l från FN:s egen stab, tjänstgör i två tolvtimmarsskift, omkring ett dus- - 'sin man om dagen och omkring ett tjugotal om natten. De har sina 'postéringar mellan tinnarna på den urgamla muren kring Gamla Sta- den, bakom sandsäckar på taket till brittiska ” "konsulatet," som ejer mellan de "arabiska och de' judiska linjerna. "Vandrande bland ruiner- na av vad som en gång varit hem och : butiker, : patrullerar de längs Erä till det ing land, som uppdragits av FN för att hålla de. motsatta linjerna ' så långt isär som möjligt." - ”Så långt som möjligt” betyder i realiteten vad. som helst. mellan fem och femhundra meter, På sina håll" är : ”ingen-mans-land” en trång gata, med judiska prickskyt- tar. i fönstren på ena sidan och arabiska prickskyttar på andra åi- dan, . Enligt en rundfråga bland observatörerna i den amerikanska Ad, deltal ” guvernörernas + förordning stadga-]/ kommit till stånd. Hur skall det nn bli efter ockupationen? frågar sig dock i Dett också att bli, ont "ct, : bersonbi) r. På grund av import. hindré både" för färdiga bila: och" råvaror för den inherska till! yverkningen -— är det redan i dag praktiskt, taget "omöjligt att. köpa, : en "ny personbil. Lastbilar. är det > däremot gott om, beroende på :'att .. Sverige: har. en överdimensionerad '- bl.a. med . utsläppandet av över 10, 000 kronbilar för 2 å 3 år sedan, Dess- utom 'har de firmor, som köpt last- : bil, i viss utsträckning kommit un- derfund med att det blir dyrt med egna "lastbilar —' varför -de' säljer dem — och att' det blir billigare ' - ch Han : STOCKHOLM, måndag. (2; .« . - Under: de senaste åren Kar + : artificiell: befruktning av bo= >. skap som bekant börjat prakti- . , - seräts > på ” åtskilliga : platser i Sverige.” Resultatet tycks vara '. till. belåtenhet. . Kan möjligen ' > liknande metoder komma till" användning vad beträffar biz a drottningar? lara "Lo Ja, svarar Bitidningen. och fortsätter, För den som följt med” utvecklingen de senaste åren på Bil odlingens område i Amerika, är det ej obekant, att man där kommit till . mycket lovande resultat, Dr Lloyd, Raymond Watson, som önskade få ' Varje föreläsning gavs, tillfälle till är tillför att övervin- nas”, och detta blev våra pionjä- rerg "valspråk och ledstjärria, Det är Inget annat än ungdomlig opti« mism och framtidstro som har bu- rit fram vår organisation till vad den I dag är. Och ' det är vår för- hoppning att denna anda även i fortsättningen skall dominera inom vår rörelse. Det finns ingen grund, som ' är: säkrare att bygga: på än denna, den sviktar aldrig. Den lå- ter 'sig aldrig nedslås av eventuella "motgångar, den hyllar” helhjärtat vad den lilla strofen i Georg Ny- bloms sång tolkar: ”Den, som al- drig ser tillbaka, 1 vår krets är störst", SLU-ungdomen sätter stä; sdigt; upp nya mil för framtiden "och arbetar målmedvetet fö r att n nå "desamma 07 : När: därför : nyheten spreds att : SLU:s förbundsstyrelse" inköpt det :gamla vackra slottet Mem i Öster- man fått en grundlig och goklig upplysning i samhällsfrågorna. Jag är övertygad om, att denna ' kursform, är den: bästa vägen att få största möjliga antal aktiva SLU- are att intressera sig för samhälls- problemen, Genom den utveckling som skett inom vårt samhälle ställs det större och större krav på med- : , borgarna, . och det gäller för oss landsbygdsungdomar att inte bll efter 1 utbildningen," Vi: kommer med ”all sannolikhet att 1 en Inta alltför avlägsen framtid få'föra en. mycket hård kamp för att få våra . problem lösta. på ett för oss till- fredsställande ' sätt, - blurida 'inför' fakta" att. genom -den avfolkning : av: landsbygden, som skett och sker, kommer vi mer och mer : å > minoritetsställning, ” Detta, ställer ä än större krav på dem som skall Mem : kommer " att . bli den fasta klippan inom vår organisation, Där kommer vi att, samlas för att be= .. , rika våra kunskaper och diskutera , Vi: kan "inte, - representera landsbygden; Man kan” ”götland för att där inreda förbund: skolan, "kom inte' detta” meddelande som en överraskning, Det var re- även "i. någon: mån spåra ' en viss möjlighet att internationellt sam- arbete ” Fe k att bli fi 'sultatet av. en landsomf; in= 'samlingskampanj. När nu ' Mem strax efter nyår slår upp” sina por=- tar och börjar kursverksamheten;, är det en milstolpe som passeras. i "SLU:s historia... Äntligen, har ; vi igheter att under eget tak an- ordna ” dessa ' förbundskurser, gom har en sådan stor betydelse för vår "organisations framtida utveckling, melodi, .. SLU-organisationen har under ' en del ' år deltagit 4 detta ” samarbete och inte minst har kon« : takten, mellan de nordiska Jändepe. . nas livlig. Det är nu. vår förhoppning att Mem även 1 detta avscende, skall få 'en stor betydelse och bli gam= ' ' lingsplatser: : för : dylika. könferen= ser 'och" därigeno ungdömsorganisationer varit ' hjälpa" till att - Först . blir. det en j urs, därefter blir ' det en medborgar- och programk öv i Vad jag här skoll hålla mig till, är ; medborgarkursernas betydelse för SLU, , Denna form av: kurs- 1, "vetksamhet är inte ny' inom SLU, det var i' höst 5 år sedan den för- - sta " medborgarkursen - anordnades. Vi var eit trettiotal ungdomar från hela Sverige, som samlades på Jäl- la lantmannaskola, vilken är belä- ” gen: strax utanför Uppsala, för att); slå broar mellan landen, :1 detta fallet är 'det inte frågan om broar,' byggda och' konstruerade av skars= på”. byggda av, respekt, rättvisa och , ingenjörshjärnor, utan broar - kärlek" folken och landen emellan." En i sanning stor uppgift för ung='. domen! "" rill' sist" "skulle jag vilja” rikta" en. vädjan till alla SLU-are i Halland: Spar er inte i den nu pågående an- dra "insamlingskampanjen., för vår Lu la! ' Förra i där genomgå 'en treveckors med- ' borgarkurs; Kursprogrammet Vppe resultatet gjorde att vi fick möja ligheter "att inköpa Mem. Denna tog. kunskap, skap, "samtliga "svenska politiska partiers historia och program, psy- ” kologi m.m. Med några få ord: vi fick en god orientering i vårt sam- vård är' uppbyggd; Undervisningen gavs på ett sakligt och grundligt sätt av våra bästa föreläsare, Efter frågor ock diskussioner, de senare ibland ut till långt fram på kväl- fram en bättre biras sökte lösnin- gen i' instrumental insemination och lyckades småningom efter fle= : ra försök, I Alfred anlade han en experimentigård och inrättade ett laboratorium 'i sitt hem, Med väx= lande framgång och med hjälp av universitetet i Alfred fortsatte han här sina försök, Studerande från universiteten .och .råånga intressed, . rade biodlare från såväl staterna som andra länder kommit till dr. Watson för att ta del av hans men Elof Ericsson "röda korset?]” STOCKHOLM i dag. (TT) vi! alltför storå ekonomiska bekym- mer driva vår föreningsskola på ett effektivt sätt, Vi hallänningar bör hälles struktur och hur vår social- sätta en ära i att' inte blott nå det beting vi fått utan 1 största möj- liga grad överstiga detsamma, ' Vi brukar kunna. vad vi vill, och £ detta fallet fattås säkert inte den sione goda. viljan, . Därför friska tag i blev ofta mycket livliga och drog slutspurten! andra i är för att ' skall " få möjligheter att utan . Lilly N Nilsso 500 Ean Arligen av att skjutsas på "cyklar, ' .som saknar ekerskydd. ' Många av dem få men för "-Evet tack vare de äldres Ör betärksamhet.. . vote Till posten som ordf. i Sven toder. Watson var en skicklig. tek). niker som själv tillverkade all nös dig material, bl. a. en praktisk ån-, vilken efter ett skolan blir de beskj i tio gånger om dagen. Eå av dem säger: ”Jag skulle bra gärna vilja veta, om de bara skojar, eller om de verkligen är så dåliga skyttar, som det tycks.” FN-observatörerna har ingen av- undsvärd lott. : De gör ett gott och oerhört påfrestande arbete, som är mycket otacksamt, eftersom både araber och judar ser det med yt- terst oblida ögon, ” flertal:stadier av förbättringar fun) gerade till belåtenhet, — - " Emellertid ha andra ' forskare, Harry Laidhaw, Otto Mackensen! och William C. Roberts byggt vida-l re på den lagda grunden, och det, torde inte dröja länge förrän biod-!” larna ha full kontroll över bidrott-'- ningarnas avkomma. Vad detta kommer att betyda för framtida bi-.' odling ligger i öppen dag. E ustav Nilsson Radio .| Teholm. ax e.o Tel 197, PRENUMERERA PÅ LAHOLMS TIDNING! DN föreslagits chefen för At-|' vidaberg . disponent . Elof Ericsson. Saken är ännu inte |” definitiv, men i denna vecka äger: ett . sista sammanträde rum, varvid ärendet slutgik ngt I behandlas. - + i Kangafemman är - kungs- -vägen till bättre tider för Sveriges ideella ungdo. |: Köp Kungafemman i när- maste bank eller postar etalt, ska' röda korset har enligt) 7 Ko-operatieve Wilnbouwers Verenlging + ven Zuld-Afrika, Beperkt. Ak PFESETYSTETIYE FUVESTYTTTUTFIVTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.