2 U i Å i ålder g Tyr [td LAHOLMS TIDNING : ; DRAMA NA AAA AAAR ANM ANNAA NANNA an I stytt H Dagens namn; ” i ANNA VS oc Solen går PP kl. 8. 45 och ned kl. 15.24 1 oo. MALIN. Solen går upp kl. 8.47 och 23. | Morgondagens sama: : - ned kl. 15. > Någonstans I i Skåne brast väg- banan nyligen under en lång- tradare, Bilen hamnade i en Ji- ten stuga, slog sönder väggar« na och lyfte av taket. I kammaren sov stugans ägas Te, Han vaknade och frågade:; '— Blev någon skadad? . Det visade sig, att han själv borde forslas till lasarettet. Så småningom gav han med sig och bad långtrodarchauffören häm- ta 'gåbortskostymen, i finrum- met, Dö os "a Chauffören ' måste , svära, att finrummet var sönderslaget och kostymen förstörd, . Då först kom förebråelsen: I -— Hur kör du sgentligen? . i Otidsenlig historia . DÅ är räkneprov i skolan. ” 4 Läraren: — Skriv upp följande: Om tjugofem franska bröd kostar 1:25 — vad kostar då ett bröd? Fritz skriver genast ned svaret > fem öre... ; '— Det var duktigt, "tyckte" Jöra- . rex, hur kunde du räkna ut det så i : Nara Nå er — Jag köpte ett franska ; sälja kräftor, men under trans- porten har de av :wågon anled- "ning dött, Kalle vill dock gärna "Pi av med skaldjuren och när en av stans finaste damer tittar på kräftorna och säger: "> . .— De är ju döda, svarar Kalle viskande: : > oo Töst, töst, frua della! > dom inte! Dom sövert .: vi ck man och kvinna > ”Jag rekommenderar ' ett tillägg i'alla staters konstitutioner, enligt "vilket " alla officiella poster inte skall” beklädas av en man eller en' kvinna, utan av en man och > en kvinna, Ingen röst, utnämning eller inval får gälla annat än för ett par! Jag kallar detta för par- . val och inom; parentes är det en genväg till världsfreden!” . Dyra lockar "Vad är håret värt för en kvinda? Det - är, naturligtvis individuellt, men för en dansk Eva har rätten - i alla fall fastslagit. det till 20,000 . kronor. - En 24-årig Kokerska på ett ho- "tell i. Kolding, . Danmark; råkade under: arbete få allt håret avslitet i en vispmaskih. Hon krävde 32,000 kr i ersättning 1 mena fick s som sagt 20,000, kr. S 4 ' Gamle rice Chevalier; 60 år men alltjämt lika" pojkaktig och charmfull har på nytt lagt London för sina fötter efter 2 års från= aro. rs : | Yan hade | premiär på sin en- mansteater på Hippodrome härom= dagen, och erfarna teaterhabitueer gick till teatern med en viss ja lan. Hur vågade han vid'så hög e sig på vågspelet att i två ar försöka hålla publikens ånz tresse på en tom scen med ev as "en planen några hattar, och en vbjälp frågade man sind” firman. NYSTITTITTTvTeY: AASAALAA. e Sporttidningen, I Jag nalkas med stormsteg. Detl. visste vi innan också bevars, men i dag fingo vi dock en sär” deles påtaglig erinran därom génom resandet av den tradi- tionella julgranen & Stortorget, vilken som vanligt är stor och fin : Sign, läste om en dam med det rimligt pretentiösa namnet ”Svarta Sally”. "Kvinnset ifrå- ga rymde från ett "sinnessjuk hus efter att först ha noga och väl burat in en sköterska, så tydligen är damen svart tili själen också, Emellert. var hon i” hygglig nog ta vägen hem till sin bättre hälft'— dust är inta alla, som hade följt" den strå- ten! Tilläggas bör känske att det- ta hänt i Norrland; inte här i nejderna, "för här äro vi så snälla så — i synnerhet nu rär det I'der mot jul. bokhandeln ' har högsäsong au och bland de många nyhe- terna må nämnas en bok av agrcnom Gullander,' Getinge; den heter. ”Bönder i alla land förenin ' Eder”, ' Det låter ju nästan som ett kommunistiskt £lagord, men så illa är det visst inte, utan boken bestär uv utomordentliga dagboksinteck- ungar från agronom 'Gullan- ders resor i Europa och Ame- riva; även de sydamerikanska «staterna. äro berörda i boken ech törf, gör de intressa: itaete kommentarer till den — som han ERIIVEr, — ”syndigt sköna”? i signora Péyrons mottagands vid världens förnämtsa kungar" hov — där man = fort:urande jägrar att, mottaga dea, ;förré kungers maka... Ett otäckt fotografi av 250 dödare råttor tycker, siga att förf. gärna kunde uteslutit — helst som han skriver att hans hustru hotado att gå ifrån ho- nom. om han ej ögonblic"Jigen lade" bort den otäcka bilden -— och . Gullander slängde , genast bort: fotot £om den hygglige karl han är --' men så kom det in i boken i alla fall... - Men Gulländers' bok innehål. | ler .. förstås: trevligare 'saker i såväl text som bilder än ”rått- porträttet” ifråga och säkert kommer. den”; att - lässs med stort "intresse av många för- eningsbönder, T I sitt företal rik- tar förf.: ett tack till dam fom hjälpt honom med ati samla stoff till boken och bland dessa märkes. redaktör . Cm. Sand- Ä Olle Tandberg . "överraskade angenämt : genom att'i bästa Bob, Fitzimmon-stil knocka den fruktade : belgierh FEugérne. Ro- bert,. som tidigare berett' såväl Joe - Vieden' : som ”Slagieren” Nielsen 'så mycket besvär, skriver ? dag att »OT är, mogen för. en ny Amerikaresa, och.vem vet; kan” ske hår han en' hel del att ut- rätta i ringe . nnu, "ehuru han fyllde. 30 år i höstas — tysken | Schmeling, som gick sin, sista mateh nyligen, är ju 43 år — fast man får säga att exemip” let icke är manande till efter: | följd. Men. i det stora landet i väster "blir dét andra och hår- dare tag för allag vår Olle för- 'stås; och det är han förvisso medveten ' om, Den som lever får väl se, ' sect Co i äta Dick. ' - el smärta Kan Du gråta blodgråt; bioder? Kan Du le i smärta? ” Le med krossat hjärta? pe mot världens gråt? LL mot bänet; i. världsföraktet, dyrka som den ende Guden; Guden med get enda budet;. . i kan vi konstatera att julen |- För LAHOLMS TIDNING Inbäddad i lummig grön- ska ligger den vackra gården på den bördiga slätten. Träd- gårdens fruktträd äro över- sållade med blommor ur vil- ka bin och flugor suga ho- nung. I beteshagen beta kor- na av det saftiga gräset. Gårdvaren ligger utanför sin koja och njuter av majsolen, Ute på''de välskötta fälten står säden mörkgrön och rå- gens nyss framkomna ax ge löften om god skörd. : "En : [a 'annan vandrare och en' del cyklister färdas fram på 'den fina landsvägen, som leder förbi Björksäter. Deras mål är den gamla hel- gedomen med de vita murar-. na' och den smäckra tronspi- ran.«- Det är söndag och till Herrens tempel skall de för att få näring för sina själar. Kloekorna ringa . samman och snart brusar orgelns to- där släkte efter släkte i år- ner under de åldriga valven hundraden mött Gud och hans , budskap., I en bänk: fråmom” läktaren sitta far och mor från Björksäter. De äro i sina bästa år. Hårt ha de slitit, det syns på de val- kiga händerna. Ärliga och öppna äro deras ansikten, men ett djupt vemod vilar ö ver deras anleten. De här det väl förspänt. Gården ger 'ri- ka skördar. Två barn har de, en pojke och en flicka. Bå- da äro hemria.och hjälpa till méed' gårdens skötsel, är det barnen som vålla bekymmer? Små barn, små bekymmer, stora barn, stora bekymmer, säger ordspråket. . Karin heter flickan. Hon är äldst och skall fylla 25 år till hösten, ' I tjugoårsåldern gick . hon på folkhögskolan. Där mötte hon den fria and- liga verksamheten.' Hon fick en ny livsinställning. De and liga och eviga värdena kom Ett tragiskt livsöde. äv HILMER SVÄNSON. ' men bekände hon sin nyvun- na tro — denna var förmed- lad av en grupp troende vid skolan. Föräldrarna — isyn- nerhet fadern — sökte ploc- ka ”villfarelserna” ur Karin, men - misslyckades. Gladlynt, duktig och tjänstvillig hade hon alltid varit och var det ännu mera sedan hon blivit omvänd. . Allteftersom tiden gick försonade föräldrarna sig med att Karin var, som far uttryckte sig, ”va er an” nan ande,” , Så var det knappast Karin som numera var orsaken till vemodet hos bondfolket från Björksäter. Nej, det var so- nen; tjugotreåringen. Bengt, som var orsaken. Han var en ståtlg ung man,-käck och rakryggad, men vild och o- bändig. Karin hade fått ut- stå mycket hån från hans si- da, därför att hon blivit läsa- re.. Hennes fromma, stillsam- ma liv var en anklagelse mot hans ytliga liv. Visst skötte han sinå åligganden i hem- met, meri han var en festpris- se. Ofta kom han hem beru-|: sad. Nog sade far ett allvars- ord åt honom då och då, men mestadels såg både far och mor. genom fingrarna med - | Bengts uteliv. Ungdonten må- ste . ju roa sig. . När åldern kom, kom även förståndet, stadgan, . Bengt : inte bära söp, han spelade: också; . Ägaren till Björksäter tog sig en sup då och då; men någon kortlek hade han aldrig rört. Mor var förtvivlad, då hon:en. mån- dagsmorgon fann en kortlek i Bengts kammare, Hon före. höll Bengt det syndiga i kort spelet, men Bengt ryckte på axlarna och svarade, att han och hans kamrater spelade blott för. att fördriva tiden, "Ingenting tar så hårt på ett par föräldrar som då de- i främsta rummet. Hemkora- ras. barn vandrar: vilsna vä- ykten från. landsbygden har | blivit ett allvarligt problem i Dan- "mark, Sedan 1939 har antalet hel- -'årsarbétare I jordbruket minskat Med 82,000 eller 28 9/+ — häri in- går, också . kvinnlig arbetskraft i - jordbruk och hushåll, Denna star- ka minskning -är emellertid inte "enbart beroende av ”flykten”. Den "låga födelseprocenten under 1920- "talet och början: av 1930-talet ger jordbruket. sämre rekryteringsmöj- ' ligheter: Vidare: är inkallelserna till; militärtjänst” något större än före kriget. . Åtskilliga . lantbruk Dansk lantbrukskrönika | a = Åv redaktionssekr. A.M. Sörensen =: : ger dock 10 och ,. bortser . från halmen för att vara säkér på att "produktionsför= mågan utnyttjas inom ekonomiskt försvarliga gränser,” Under de tre” år verksamheten varit i gång," har”, avkomman efter 43 tjurar prövats. I-ett prov har avkastningen varit 241 kg. smörfett, 1 fre 239, i elva : 219, i 16 199 0. s. v. I två fall har : undersökningen givit under 160 kg smörfett. - Härigenom har. samlats ett värdefullt material för bedöm- ning. av. olika tjurars avelsvärde " ur kt. Det fin- arbetare har tagit tjänst i utlandet, bl. & i Sverige. Men bortflyttnin- gen är ändå den väsentligaste, or- saken till arbetskraftsminskningen jordbruket, ” - Den allmänna 1ö estegringen For ”Haturligtvis : också påverkat jord= " bruket; ', och ' underskottet på ar- ” betskraft har gjort att lönestegrin- geh vid jordbruket blivit större än > inom » ån - Alt nes nu 12 sådana stationer fördes” lade över hela. landet och på des-. sa prövas £. n. avkomman efter 24: tjurar; Za ät för hela” a lundet hör varit något över medelskörd för foder- betor och' något under för kålröt- terna, . De sistnämnda har under vä varit starkt av. CI "detta har tvingat jordbrukarna att para på arbetskraften under min- re arbetsbråda perioder, Man ha- : de väntat -att lönestegringen inom jordbruket nu skulle ha kulmine- jord men de få upplysningar här. om som föreligger i samband med | skadedjur; ; på. många" ställen, har. blasten nästan helt förstörts; vilket ligtvis verkat ä de på utvecklingen. 'Foderbetsblasten har däreinot varit. kraftig och frisk och den har i. stor utsträckning ensile- rats, ..c för helårsanställda; : > Under. efterkrigsåren - hör om- ätt av lantbruk d undergå en + 2. 4 + De årliga för: äljn är -in- per: 1 > | också i i D kyder. inte härpå; tvärtom synes en | tiga ing '.ha skett | skörd potatis till 5 å ed öre. Visserligen är det väl huvudsakligen producenter, ” som absolut måst ha kontanter, som " sålt till ett sådant underpris, No-- "gård eller, emot, det dubbla mot förkrigstid vid T ligger vid och c:a en fjärdedel a$ Danmarks igårdär ha snart bytt ägare sedan tkriget. . Försäljningarna ' har. skett - till stadigt ökade priser: Priset för ” Jord och byggnader har stigit med 'e:a- 70/0 i jämförelse med för- : krigspriserna, och för lösöre (be- : sättning och inventarier) bar priset i stigit. med 140-150 9/6. "Under de i bista åren har lösörepriserna dock | legat: någorlunda - fasta och ten- denseh beträffande” ård: g—12 öre för matpotatis och då fo-' dervärdet är omkring 10 öre, och husdjuren kan äta potatisen OSOF=- terade, bör priset på sorterad pö-. tatis i varje fall inte gå ned under : detta pris: Under: kriget infördes ett rätt: stort antal:transportabla kokanläggningar för potatis. Des- sa har nu använts dygnet runt allt- sedan potatisupptagningens början. i I början av november öppnades en stor mej tällning i Köpen-- '1948 i ram med kunglig krona? Beställ det annars från "” Kungakommittén j' 1948, Drottninggatan 38, Stockholm. Priset är 15 kr. |, I" och postgironumret 901948 - E [ Led i smärta. RN är nedåtgående, i... '..; - + I "En betydelsef byhet på avels- d FT | området är upprättande av ståtio- T t ner + för - avkommebedömning.. av Ni har väl Kungaporbättet tjurar... Man samlar c:a 20 första- kalvskvigor efter varje tjur, som hamn, som omfattade 996 prov av åaltat och 319 av osaltat smör samt 883 prov. av. ost av olika märken och typer.: Dessutom utställdes ka. sein- och mjölkkonserver.. En me- jeriteknisk utställning med ap och | skall prövas på en p tion, där de utfodras lika efter nor- Te arat samt en omfattande upp- lysnt g hörde också till mer, som man vid husd ken funnit lämpliga för underhålls- och produktionsfoder. Detta varie- utställningen, som besöktes av 20,000 bersoner, många från utlan- rar efter mjölkavkastningen. Man] det pare fåror i Björksäterfolkets pannor. Bengt gifte sig i en hast, Han var ”tvungen” där till. Far hjälpte honom till en gård. Denna låg nära ett sta" tionssamhälle. Ett par fabri- ker hade nyss uppförts och 'många arbetare flyttade in. Det var stor efterfrågan på I tomter. Bengt sålde många jtomter och förtjänade myc- hus. Hans hem liknade mest ett hotell, en sämre krog, där det söps och spelades kort. Spriten, : som han hade så stort begär till och kortspe” let, som var hans stora nöje, fingo honom" alltmer i sitt våld. Gårdens skötsel blev å- sidosatt, Hustrun led av för- hållandena, helst som Bengt, då han var halvfull, och det var han ofta, var snarstuc- ken och bråkig. Ofta slog han. hustru och barn. I sitt inre förde Bengt en förtvivlad kamp mot begär ren. Ofta lovade han både sig själv och hustrun. att det skulle bli slut med sprit och kortspel, men ' när. har kom ut i kalas eller affärer, var han snart inne i eländet igen. Hans hittills stora Ilycka'i kortspel, . började svika ho- nom. . Allt oftare förlorade har. Ibland, var han pank. Då sätsade han en häst eller en ko och det hände då och då att någon av hans. dryc- kes- och . spelbröder kom och hämtade ett ' djur ur stallet, som Bengt förlorat på spel. Bengt blev allt svårare i hem met... Hustrun - fruktade ho- nom och barnen sprang och gömde sig, då de hörde far komma. Ofta fick hustrun ta gå barneri och fly till någon av 'granngårdarna, .då han kom hem drucken. Hans för- äldrar sörjde och gick en för tidig grav till mötes. Karin var:deras hjälp och tröst. Efter föräldrarnas död sål de Bengt sin gård och över- tog Björksäter. En förbätt: ring inträdde, Bengt kom långt. bort ' från sina gamla drydkeskumpaner. En «tid skötte han hemmet ganska bra, men så köpte han en bil komma. ut... Han gjorde sig ofta ärenden till staden, där han ; träffade" gamla vänner och. så . var skredet utför i gång igen. Flera dagar kun- de han vara borta, Hustrun gick i ångest, barnen också. Vresig var han då han koml|: hem, hård och oresonlig. Allt oftare kom dryckesbröderna hem och det .söps och spela- des i dagar: och nätter. "Allt svårare och svårare blev det för hustrun och barnen, Hon kunde inte härda ut utan be- gärde skilsmässa. Efter den- na flyttade hon med barnen til Karin, Bengts syster; där de funno en fristad.” > Ännu "ett" par. år: behöll Bengt gården. . Sedan han sålt den, flyttade han till'sta tionssamhället,'' där” hån" ti- digare ägt en gård. Där sågs han i några. år stå" utanför ölkaféet." Ibland kom någon gammal bekant och bjöd ho- !hom in på en ”halva” och då |, sken han upp. En natt häde en av hans gamla vänner haft |: en större fest, där Bengt var med. När han på natten i om töcknat tillstånd skulle van- föll -i-'en bäck. ” Lyckligtvis" han ' drunknat ” på fläcken: net så svårt förfrusna att de måste amputeras. Länge låg han på sjukhuset. Ofta kom Karin; systern, och hans hu- stru' och hälsade på honom under denna tid. När han änt ligen" utskrevs, fick han” ett hem hos systern... ” i..Som ett stackärs vrak jag han :i' sin: bädd och -led av attzba förspillt sitt korta och de han den dryck och de va- nor som fört honom till av- grundens ' brant. Han var dock glad att han inte förfrö, den kalla natten ute på bäc- kens is, ty då, sade han, ”ha- de jag inte fått Guds förlå- telse och frid.” Kan Du klara av ett eld- svådetillbud? ” Din luft- .skyddsförening .: utbildar gar. Sorgen grävde allt dju-t iket pengar. Han förde stort! ' och med den gick det lätt att |: dra hem, gick han vilsé och) var denna frusen, eljest hadel, Han fick. emellertid "båda be-[: dyrbara liv. Djupt förbanna-| : Blir enmansj ordbruk framtidens »melodi» " Animalieproduktionen bör kunna rafionaliseras betydligt > . . NN > ”Animalieproduktionon & är Sorg- ligt eftersatt isynnerbet på de > små jordbruken i vårt land. Dess ringa lönsamhet beror till inte ringa del på ockonomiska lantmannabyggnader men söker också sin orsak I bristfällig ut-. fodring, ansåg sgronom Alarik. » Örborn, som höll föredrag vid hushållningssällskapets årsmöte I går om den aktuella frågan: Bör övergång ske till kreaturs- | . lös jordbruksdrift? Agr. Örborn trodda sig förstå, att man i vissa trakter av vårt land F panikartat börjar övergå till krea- turslös jordbruksdrift. Många gån« ger anser man sig tvingad av brist på arbetskraft, men en starkt bi- dragande orsak är också att ani- malieprodukfionen ä är sämre betald än framställning av vegetabilier, När en jordbrukare tar ett sådant steg som att avstå från sina krea- tur, så fattar hän i regel sitt be- Slut på basis av kortsiktig kalky- Jation, Man - kan. säga, att när Ykreatursjäkeln” anfäktat en jord- brukare, handlar han ofta oöver- Jagt, Detta ' gäller även de mest försiktiga av jordens brukare; 'Tal, framhöll vidare att medan anima- diekonsumtionen ökat starkt, har en motsvarande | minskning kunnat iakttagas på vegetabiliesidan, Åren 1920—26 — för att ta ett exempel — konsumerades här i landet 180 kg -brödspannmål pr person men 1930— 35 endast 150 kg. Konsumtionen av margarin och smör uppgick 1913 till 10-12 kg pr individ men hade för- Qubblats under tiden till ändra Wärldskrigets utbrott. Nu är kon- sumtionen 30 kg. Detta är omstän- digheter, som borde tas större hän- yn till, då ransoneringarna dryftas. När mån överväger en så dras- itisk åtgärd som övergång till kreu- turslöst jordbruk , finns det vissa ET faktorer att ta särskild hänsyn tilll Jordbrukets två största utgiftspos- ter är arbetskraften, som represen= terar .50 prec,, och bh; " Agronom ALARIK ÖRBORN” - rationaliseringsexpert, från djuren och I en tank, som forslas direkt till mejeriet, En in« tim kan mellan | na och mejerivörelsen är nödvändig, Om de kreaturslösa jordbruken har det sagts, att bristsjukdomar och nedsatt skörderesultat så små-= ningom inställer sig, Mot detta in= vänder ; kariske någon, att man i Danmark 1 50 års tid fått utmärkta skördar utan kreatursgödsel, Ja, på de jordarna och mel de konstgöd= selgivorna, Därför är det emellertid inte säkert : att den kreaturslösa driften kan appliceras lika bra på svenska förhållanden. I Amerika har man t. ex, upptäckt mycket be= svärande, bristsjukdomar, efter att ha bedrivit kreaturslöst. och ensl- digt jordbruk. ' "Som ett alternativ har fram= djursproduktion, men de ex= , periment som yYlorta här, har > inte givit uppmuntrande resul » tat. Inte ens.en kombination av göd= och mjölkdjur är res beh Det skall tydli= "haderna, - > som ' utgör 20 proc, av Wriftsutgifterna. Särskilt animalie- Produktionen kräver oerhört myc= [rd arbetskraft, och vid en inträ- lande arbetskraftsfördyring blir jet i första hand. denna produktion jöm drabbas; vs : is Inom vegetabilieframställnin= : gen har mekaniseringen fort- "" skridit mycket snabbt, tack va- . . tre traktorer, skördetröskor och ' : andra maskiner. Animaliepro-: ."duktionen, och dit räknar jag . räven foderframställningen, är ! - däremot mycket litet mekani=- serad, Vi dras alltjämt med en a föga rar tionell höbärgning. Visserligen finns på sina håll höhissar men den hjäl- ”pen är inte så stor, och alltjämt måste den manuella arbetsinsatsen bli betydande, Det är för resten be- "tecknande att 50 proc. av, allt ar- bete på en gård sker i i eller i omer delbar närhet av by d "gen vara speciellt gynnsamma ' betingelser för att göddjurs« . uppfödning skall löna sig. + Agronom Örborn ansåg att anl- malieproduktionen på då mindre svenska jordbruken är mindre väl skött, Felet är antagligen att finna i planlöshet vid utfodringen. Ge- nom, setninverksamheten har pro- duktionen i ett avsnitt rationalise- rats, men utfodringen bläpar där=- emot efter betänkligt, Hur många Jordbrukare är det egentligen som lägger upp en foderplan? Tal tfrås gasatte om inte detta problem skuls, le kunna lösas i samråd med meje=' riorganisationerna, "När mjölkpro= duktionen sjunker, bör givetvis inte, sitta med ' kors. se an bensen "Efter agronom Örbörns föredråg följde en pycppagen film om lant- der samt en li gen divlig diskussion; Flera talare sina mot är. . Då man talar om. r avser man närmast traktorer och skördetröskor men skänker sällan lantmannabyggnaderna en . tanke, Här föreligger ett parallellfall till ”husmödrarnas arbele, som i ratio- ”naliseringsavseende släpar långt ef- ter. Jag anser att man istället för att kasta yxan: i" sjön, d..v. s. att lämna kreaturen, bör göra en or- » dentlig undersökning om vilka möj- "ligheter det finns till förenkling av arbetet. ..: Det är mycket svårt. att , skilja ut'en viss prod agr, Örborns uppläggning 'av pro- blemen. Agronom, Hallberg ansåg t "ex. att teorier är nog så bra, men den praktiska erfarenheten är dock vägledande för jor dbrukarna vv Ilmänhet. Agr. Gullander p de att rationaliseringen måste växa : fram efterhand oci. allrä viktigast är att statsmakterna ser till att” jordbrukarna kompenseras för sina” Uppenbarligen stimulerar man den= , och därför är köntrollverksamhe- ;tens resultat kanske inte alltid så : tillförlitliga,: Varje detalj integrerar nämligeni med: hela produktions- , resultatet.” "MM Ett: mindre 'jöräbrök skall : kunna läggas upp efter en- ' " mansprincipen;. utan att man > ” för den skull "behöver ta lant-' husmödrarnas "arbetskraft 1" anspråk över hövan, En man skall kunna sköta djur och gröda, naturligtvis med. hjälp v maskinstationerna, Det förutsätter dock att man + ständigt har enmansprincipen ' i . tankarna vid nybyggnad och anpassar sig därefter. ; ... "3/4-delar 'av landets kor hand- mjölkas, ' istället ' för att -man skulle kunna tillgripa maskin o. Praktiskt faget., pumpa mjölken m: maning . från. livsme i delskommissionen: « . Ran soneringskorten |: fördelar ' rättvist våra knappa för : råd. Det är stöld från and- ".ra att köpa vid sidan. .. 500. barn skadis ärtigeni av ; aft ”skjätsas på cyklar, som saknar ekerskydd Många av dem få men för ” Kvet tack vare de äldres & ; "betänksåmhet. - et " Dig kostnadsfritt. IPrenumerera på LT Arns I eta ee saraaa pts) na pr verka till ett bättre ekonomiskt re sultat av mjölkframställningen. -Hivillha Sn TEKNISK duktion bäst genom att med- för ts tanken att övergå till göd« produkter, 1 intet land köpe” man' - väl så billig mjölk som i Sverige, , NOSTTEN SAMDARAMNAKDNALPt s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.