MAA anert eat / ONE Candets. jade: : sagopristävlan feet rn I CAHOLMA TONING - - Nytt er och flytt JOHANNES. Solen" går pp kl. 21.06 och ned kl. 15.2 - Morgondagens namn: | MENLÖSA BARNS DAG: Solen går upp kl. 8.59, och ned kl. 15.29, Dagens dikt: Jag vet en hälsning mera kär" än, värld, vad du kan ge: : : Den heter frid, Guds frid det är, och därom vill jag be. Kom då, o frid, dröj i n bliv bästa gästen. min," Ty dagen skrider, det blir Kväll, och natten bryter ns ee - (GEIIER)' mitt tjän, LITTERÄRT TUPPRIS, : Kölnteatern ”Williamsbau” har med anledning av de nyss påbör- föreställningarna ” av den omtyckta - barnpjäsen -. Lille -Pe- ters resa till månen anordnat en för barn .mellan fyra och tolv' år. dels för att - främja slumrandeé” ” författarbegåvningar .:och : dels för. att ,förhöja, .Julglädjen hos barn, .' vars fäder har stupat i kriget. - "Prisutdelningen kommer nämligen att äga rum dan före dan före dopparedan in m ramen för en festföreställning, till ken 500 barn till stupade .kri deltagare är inbjudna. Men sär-, skilt fantasieggande för . barnen, som önskar deltaga i sagoskriv- Priserna - bli; > som allesammans; består av levande djur! -En hare, en tupp och en duva är resp. för-. DET HÄNGDE PÅ ETT HAR. . Skilsmässodomstolen ; i State . College i USA har haft att "göra "med "ett "mindre vanligt - fall av ”mental "grymhet ”, som" numera tycks vara en ganska ofta före- komm: nde skilsmässoorsak iv. S..A. Som -'kärande stod en stac- kars äkta man, som ville bli be-. friad från sin svartsjuka, hustru, Hennes ”mentala grymhet” -be- stod i att hon varje kväll klist- rade” fast ett hårstå öve > springan. till sin. makes rum för att" på morgonen kontrollera om manren varit ute på natten, "ungdomliga |” , antas de.tre huvud- |. ge kom Finland i år att fira jen riktigt god, gammaldags jul. Det var inte mycket som fattades på julbordet, — Julskinkan, som förr Å H I VÖR FÖRSTA GÅNGEN på pA län and skall betala ' = Helsingforsbrev av Knud Mö sller — Importens volym har inte desto] mindre gått ned från 127 > under årets andra kvartal till 110 9&& ua- der det tredje kvartalet. -DET MEST SKRATTRETANDE ”notan” pris som helst, och ä& är svårt att anpassa sig efter s k pormala förhållanden, | i . Äggens' pris har sjunkit" ill 200 mark kilot, svart handel med smör om åren lyste med sin frå än i hela är, att 1 fanns i varje hem. F -ningsministeriet hade, gett en del extraransoner:; 14. kg smör, 1/3 kg socker, russin, aprikoser bl. a. I af- färerna fanns det massor av chok- ladkakor, men beträffande dem och len i det]! i denna kräver ännu högre löner — och fackför- eningsfolket har svårt att låta: bli att följa med, trots att regeringen bestämt motsätter sig alla ytterli- gare "lönehöjningar.' Denna - gång mycket annat gäller kända barnrimmet: Har du pengar, så kan du få! För .ett par år sedan hade n man inte kunnat föreställa sig, att åter- hämtningen skulle ske så snabbt. Ända sedan vapenstilleståndet hade > Paasikivi med jämna mellanrum och . efter känt Churéhillmönster i linje utan tvi vel att segra, : Trots dessa 210. Iönact, | ger tyngre. än de ovannämnda om- inte alls, . Följden är; att massor av människor, både” pro- ducenter och mellanhänder, nu går omkring mer eller mindre ”panka” mot att tidigare ha haft som stör- sta bekymmer att bli av med pen- garna. . Missnöjet | på landet har emellertid också en orsak, som vä- ringar har man sedan början av året 48 upplevt ett sannskyldigt in- flationsstopp, som endast delvis beror på lättnaderna i försörjnings- läget, ” Den vikti och det är, att trä- industrierna ligger inne med råva- ror för ett. par år framåt och inte köper någon -skog. - Detta medför minskad. avverkning och arkhetslös- de faktorn har varit Finlands banks sina tal lovat och umäranden ända till 1950, då |. det skulle ljusna så smått. . Och re- dan 1948 var Finland ett av de län- der i Europa som levde bäst, Julen 1948 betecknar ett slags toppunkt, "men samtidigt som man: gläder-sig över detta, börjar också de första tecknen på annalkande svårigheter att visa sig, > A Arbetslöshetens spöke sticker upp sitt huvud — och det mest bekym- .mersamma :av allt är, att fräföräd- . lingsindustrin gradvis tvingas min- . ska produktionen på (grund av att å värld d nätt och jämnt täcker produktionskost- ”naderna i Finland, Dessa har un- "der de gångna åren stigit med un= litik, som varit en besk men hälsosam : medicin. För tillfället går diskussionens vågor höga om det berättigade i att fortsätta med de höga räntorna — också kallade ”Tuomiojas hästkur” efter chefen för . Finalnds bank, dr "Sakari Tuomiojas. > Ända från 1034 ul juni 1947 var Finlands banks. lägsta diskonto- ränta 4 2. Under tiden efter juni 1947 har Finlands bank i skilda repriser höjt denna ränta, så att den nu är 774 6, och privatban- kerna : och övriga låneinrättningar håller : räntorna mellan 8: och [EC Dessa” höga räntor har. tvingat finnarna att : rätta munnen efter ken' och i het har: de gefär 40 Zz, och nal har smält ihop genting, En ' del: träindustrier i södra Finland har de senaste :må- naderna fortsatt, driften endast av den grund, att detta trots allt med- för mindre förlust.än om fabri- ”kerna hade stängt. Alla är ense 'om, att det är de a lönerna som orsakar Finlands svårigheter, - "Kommunisterna är BIEN Aa förändrat 'alla ' producenters ' och handelns villkor. För ett par år sedan var handel på svarta bör- sen nästan lika vanlig som den s, k. legala handeln med: av. :myndighe- terna" fastställda priser. De höga räntorna har nästan. helt tagit död het i sy i de trakter, där lantbrukarna om vintern. skaffat sig extraink som - tare, Flet I STÄDERNA h har räntepolitikens nackdelar inte varit så kännbara som på landsbygden, men likväl allvarliga " nog." Ett av de höga räntornas syften är att minska in- vesteringslusten, - Detta ..mål, har nåtts och ligger som en: härsko på den privata byggnadsverksamheten. Bostadsnöden blir värre för varje månad som går. Den finska allmänhs mit till insikt om, 'att tiderna har förändrats. Att det är osäkert, om importen :det kommande" året ska kunna' bli lika stor som hittills, är | en sak, som ännu inte står klar för allmänheten. Möjligheterna att få nya krediter är begränsade, de h gamla är förbrukade” och exporten arbetar med stora svårigheter. På ' det politiska planet har det också skett en del, som dock :inte dragit : allmänhetens uppmärksam- het till sie. i samma 'mån som .de förhålland. på svarta börsen, de har I varuomsättningen :-och pressat ned åtskilliga priser, Dessutom har, de dfört en ökad inlåning i banl som har en 'avvik: ” mening. Löneindex visar, att män- "nen 'under det första kvartalet 1948 förtjänade ; i .genomsnitt 10 gånger . så mycket som år 1939, Kvinnor- "pas -timlöner”. ii trierna ligger :121/2. gånger gre det sista Aredsåret, Sedan dess har industri- "arbetarnas löner höjts med sam- manlagt I 11 0. Detta betyder, att arbetarna nu är uppe på en högre konsumtionsstandard än de.var ligger i. allmänhet 6-8 ” högt .som år 1938... ! betarna detta — i och för sig! Men då följden är ökade svårigheter för annorlunda till. Den finska expor- . tens volym var under tredje kvar- talet 1948 59 I av vad det var 1925, vilket betraktas som normalår. Un- " der andra kvartalet var motsvaran- de ..procenttal ; 66 och under det första kvartalet hela 75. Här före- ligger alltså en märkbar tillbaka- å | Störst har nedgången varit i'priser- .. | betalade man på svarta börsen 1,000 na. .—. trots att penningknapphet avlöst den tildgare sedelöversväm- ningen... . Det är givet, att dessa Höga rän- tor inte ska bestå i evighet. : Av politiska skäl har emellertid parti- redan nu.; Agrarernas attacker har höra ist erna börjat gå till, storms mot dem (. Hodelingen Fagerholm har lidit en gångsouikt. från mordet på och lärda vik till olika sekler och folk. Med sann vältalighet utveckiar han sitt äm- ne. Då och då stryker han under sina åsikter med värdigt avvägda gester, När han slutar, hämtar stän- dige Anders Österli den nyvalde ledamoten H. S. Ny- bérg och leder honom vid handen fram till bordet. H. S. Nyberg är å Folke Nie lm Tel; 234 GUSTAF " Båstads Möbelaffär " t Mi hä HOLM, Båstad "| även i -denna en ovanligt lärd man. Hebreiska talar han lika väl som sitt västmanländ-: ska modersmål, arabiska och alle- handa underliga orientaliska språk läser han”som vore det ett enkelt ' tidsfördriv, och utan ansträngning ” ' skulle han kunna bekläda åtmin-' stone fem professorsstolar. Om ho. , nom berättas följande anekdot. På -- ett tåg i Italien satt två lärda ka- - tolska präster och talade kyrkopo-. . litik på sitt modersmål, Mitt emot. . satt en något rödhårig, kraftig | främling. ' Han ' följde intresserat med, Prästerna blev obehagligt be- rörda och började tala tyska, men ” fräreli hörde lika ä på. Likadant var det när de i tur och ordning övergick till engelska, franska, latin och grekiska. Det återstod dem inget annat än att' försöka sig på hebreiska, vilket språk de dock endast bristfälligt" behärskade. -Då- kunde mannen. Mitt En av prästerna : utbrast:..', Antingen är Ni hin onde, själv eller. ckså H, 5. Nyberg ifrån - 5 Det var H. S. Nyberg. "Men + vid denna solenna högtid talar han svenska, en sjungande, -- kraftfull svenska. - Med elegånta ' och kraftiga streck tecknar -han > bilden ::v - sin «företrädare : Henrik.-t | Schiöck, och han darrar inte på sin . nystärkta , .manschett ett. enda ögon- - Några pris san.t Akademiens sto= ra guldmedalj delas ut, Ett av pris. - sen,-12,060. kr, tillfaller en ledamot, : skalden Hjalmar Gullberg. Han tar dast belåtet rätt :över, bordet; mot. serie i sam- band .. med budgetbehandlingen. Ryssarna har. genom noter och ar- tiklar i.sin press. givit tillkänna, att de inte-alls är nöjda med för- hållandena i Finland — men Fager- holm går på i ullstrumporna och då i själva verket hela hans regerings- program utom några allmänna fra- ser är förverkligat; förefaller hans mål numera vara blott varit de < På den tyngs befolkningen av skulder och obetalda skatter och lantbru- karnas inkomster :har' gått ned. ]h na på fläsk: och ägg... Ännu. 1945 mark kilot för fläsket — och nästan allt fläsk. såldes” svart. Då "köttran- soneringen upphävdes, 1947 föll pri- set till cirka 500 och för tillfället betalas i partihandeln 130 mark ki- lot, : Detta ” motsvarar 'visserligen cirka 6—7 :kronor ; kilot och torde i Skandinavien anses vara ett skä- ligt pris: men under krigsåren van= de ' sig producenterna vid att en vara kunde säljas till s. a. 5, vilket ett: att sitta så 1 länge som mi 'på.si Wirtanens lömska, anklagelse, satt ”man själv får svara för följderna; om . man" överlåter regeringsansva- ret' åt kända krigspolitiker”; . Något - "regeringsskifte" är: inte i sikte. Det”. kommer kanske ' efter nyår; säger man i riksdagskretsar. Men det kan lika väl” hända, att det inte kommer, :.En regeringskris kan -- bli -'svår och påfrestande: — kanske 'mer än att behålla Fager- holm 'och det ryska missnöjet. -- gång, som bl. ä. å las i det "faktum, ' att Finlands .utrikeshan- del-under november uppvisade ett importöverskott. på -7 miljarder mark, Under hela året 1947 ba- - Janserade "importen. och exporten "någorlunda jämnt, de första måna- derna av 1948 var bandelsbalansen : aktive Domaren . tog sig en Ai e och kom till den slutsatsen att, hustruns ” misstänksamhet . .grän- sade "till sadism, och dömde'hen- ne stt t. o; m. betala rättegångs-. kostnaderna, så -hon drog det kortaste hårstrået.... FÖR öÖVERSATAR. " "I sin oavlåtliga strävan att lå- ta världen veta vad den ej vet har vi fö dagen utstuderat hur det är med amerikanske pre- sidenten Trumens Cavlöning. Mån- gen vill gärna veta det, 1 +=. Det är alltså så att "han har 75.000 dollar om året, vilket i svenska pengar gör. 225.000. Men nu her en finansexpert räknat ut vad "presidentens timlön blir. och därvid räknat bort en del direk- I Likaså hade fru Wergeland skic- altså varit på; äg i över 38. år. De gulnade, arken innehöll. möder- liga råd av emottagarens moder fru :Wergeland ;till hennes son och "ett och annat” familjenytt, kat två fotografier av sin son som nu är 60 år gammal, De ha- de tagits 1 Oslo vid Fred Werge- landg föregående:-besök som en 17-årig gosse, ' Brevet - hade. ur= sprungligen « adresserats till Fred | Wergeland till. Kanada och hade sedan : eftersänts till New Yorir men har först nu kommit 1 hans händer; let db PARDVÅLUTA. | va : "Och .så .en historia om. | Profes- sor: Bertil Ohlin, Det berättas att ta utgifter som presidenten har bara i sin egenskap av president och skattat hans arbetsda till i genomsnitt 16 timmar, Re- sultatet blev att presidenten för- tjänar :1,25 dollar I "timmen = 440 kr. i timmen, - H FERM EXPEDFTION. a En ' norsk-amerikansk. sjöman, Fred Wergeland, :.fick :häromda- gen ett brev från Oslo som vi och gaterat den: 5. pugustt 1910 oci r det hög tid - att börja stökursen NUz Jen gosse, som triumferande visa- pr 'en -gång under sin sto- ra valtalsturné I somras träffade de en blank enkrona, - as + Den här-har jag fått av for bror Wigforss för många år se- dan, - sade gossen till professor Onlin;: 1 . — Och den par äu hatt kvar hela tiden? ” . .—O ja, se gossen, den är jag så rädd om; cc a - :— Jag förstår det, sa profes- sor Bertil Ohlin torrt. Du tänker” behålla" den tills den blir värd € en krona gen. : Kan man tvinga människor till att förstå Beethoven, Wagner el- ler Mozart? No Ingmar G Glemme: + Stockholms Stortorg. Men numera EN TJUGONDE DECEMBER” "har Svenska akademien sitt årliga högtidssammanträde, då eli- ten ' av ”Jandets - vittra och Järda värld plockar fram sina frackar, be- ”hänger sig med glittrande in=' och utländska nådevedermälen och be= ger sig till stora ”börssalen. vid i har demokratien ' så slagit igenom, kt en enkel iakttagare på väg till det lysande skådespelet i spårvag-' nen får trängas mellan Stockholms "biskop och Pär Lagerkvist, -Sådant ånger en falsk mer behaglig känsla av jämlikhet och broderskap, :' I sammanträdessalen ' råder en ämiteternas ' trängsel, . som år ; hög . Där Krskiljer vi; År mängden « den nye hafé Ragnar J sons yviga lugg. Ien fönsternisch: synes en mera slätkammad fysio- nomi, .som ; tillhör: journalister och kåsören Barbro Alving eller Kä- ringen mot ' strömmen, ' som. hon stundom kallar sig. För övrigt dräl- der det av professorer och skalder, riddare och kommendörer, genera- Jer och riksdagsmän samt vanligt folk. : Det : blänkte i storkors och glimmar i kraschaner av ljuset från de . många tunga kvristallkronorna. Salen är helt hållen i vitt och guld, 'mot vilket de blå gustavianska sto= larna ger ett ytterligt förnämt in- tryck, På en "upphöjning i'mitten står ett vackert Jlångbord med plats för ”aderton personer, Det-är nu :dukat till gästabud. Men det är ett "den vittra andens högtidliga kalas. sVid varje plats står :endast ett le-. fan ljus och ett glas, som enligt ide initierade inr.ehåller sockervat- 1 " o . Men så ser han också . ut som en modern, och. framgångs-, . Den sista "punkten 7 'på programs. mn met har kommit. Anders Österling läser upp Elin Wägners anförande et om, Fredrika Bremer. i .:. ala : "Längst ner:1 salen. ser.man den ”' mest : .akademiska .: av..; alla fruar sträcka på halsen, Det är fru Ös- terling tidigare gift med -akadem; Verner von Heid N. Hon verkade .-hemtam. i Sea rä "ut i igen trivsamt samspråkande. - ”Ståtligast :z torde ::Hans': Exellens.- "Riksmarskalken Birger Ekeberg va ra, ; troligen Jandets ' för. tillfället. mest representative man, oe "Från åskådarplatserna 'strömmax folket ut. Statsråden Sköld, Da elsson” och : Zetterberg går i -gås- marsch bakom statsministern; red '; dennes tydligt synliga bakre krag= knapp som ledstjärna ut i vestibu- len, 'och vi andra följer efter:4y:-3 . När vi kom: hem märkte. vi, a vi av, misstag « fått med oss, ett ,p2 främmande .galoscher. Även de" såd.. sällsamt : pb | Bernhard Ekström om si't Men för övrigt återfanns hela "den kungliga familjen, som med värdigt avmätta bugningar hälsade på de tillstädeskornha. ” Så. satte sig å kungliga, Då satte sig folket, ” reste sig folket på nytt. Ty nu öron nades dörren i fonden och Akade- miens "ledamöter inträdde "två och de "vid oss sjä a, ätt så många jär- da män" och stora skalder lär vi aldrig mer i livet få se på engång, Meéen'.de såg 'så trevliga och vanliga ut, att cr stor del. av den ansträn- gande - högtidligheter' försvann. En skara vänliga "och visa farbröder -vandrade lugnt fram, bugade olika djupt för kungahuset — det vill sä” ga. den gamle” ilskne kämpen Sven Hedin "bestod överheten "blott en nick'— och intog sedan sina plat-' ser. Ja, det var faktiskt bara' far- bröder 'denna gången, ty den enda kvinnliga ledamoten, Elin Wägner, var: sjuk i och kunde inte komma med, Hon skulle till yttermera vis? so, ha. .talat om 'Fredrika Bremer, så ”hennes frånvaro innebar. dubbel förlust för 'de närvarande. Gustaf Hellström saknades , även liksom gamle Hjalmar Hammarsköld —'ge- menligen Hungersköld kallad, då han förde regeringen i Sverige un- der det förra” gets kris och ve- derrmöda. 2 Förhandlingarna börjar” med! att Akademiens direktör —' d. v. s. den" för. dagen fungerande ordföranden — professor Martin Lamm håller en "ten I i tidshistorisk föreläsning . med .ut- "I sig sitta i riksdagen eller var: de ur riksdagen, — Jag Nur förbundets ordförande”. uö att. . veta med mig, att-jag kan sköta de i båda viktiga uppdragen något så=- när tillfredsställande, säger. .r : dagsman .Bernhard "Ekström . luttalande för RLF-Tidningen i ledning av: hans beslut att-lämna riksdagen från och med -årsskitt Därför lämnar jag riksdagsman= naskapet och koncentrerar mig på å I riksförbundets uppgifter, Det räc- ker sannerligtn mer än väl till. Jag " vill” också gärna tillägga, . att jag att ett politiskt engagemang för” riksförbundets 'ordförande av, den: netur, "som / ” riksdagsmannaskapet innebär, inte "är lämpligt. ' Även av”. den anledningen: kan jag säga; att.: jag inte anser, att riksdagsmanna- skapet och förbundsordförandeska=" pet i RLF är lämpliga att köra i” par. , Detta är i korthet : de skäl: .som kommit .mig att 2: "steget ut. ur riksdagen, send > mest lördaga . F rånvarofrekyensen inom indust= rien olika veckodagar undersöktes - vid månadsekiftet sept —okt. av” socialstyrelsen; Insainlade uppgifter ' från industriföretagen - har nu slut- ligt. bearbetats, varvid ' det visar sig, att frånvaro från arbetet mest förekom , måndagar. och -lör agar samt var vanligari kvi för män. Heldagsfrånvaron på lör- dagen var för. män 10: och för kvinnor 18 'procent; : I fjol gjordes en liknande undersökning ' och då blev siffrorna 203 resp. 15,9. Bland É manliga arbetare ' synes frånvarö= frekvensen vara större :inom:me=. tallindustri än inom textilindustri, Den ” största - frånvarofrekyensen bland kvinnor uppvisar mek,:verk- . städer och bomullsindustri, '3-. NoFl:s svar: " Nej, det kan man. inte, Men]: försök med. Liszt, ' + precis som om hon hade badat 'och "I malmöodig och dum, så de ville inte : syn på räven, så "att aman fick veta, 'I war han höll tilll > Co osca = 4- "|.borde hutas åt! ' 4 hals och . ”parfar och hans pojke just nu kom Det satt en kråka. ien. talltopp en- kväll i solnedgången. .Hon var gammal och ful. Ena. ögat hade hon förlorat i nässtrid med en sparv- hök, :; Stjärtfjädrarna spretade åt alla håll, så ätt hon;hade svårt för att styra; när hon var ute och flög, Hon. såg. alltid ruggig och våt ut, inte brytt sig om att torka sig, Men i rättvisans namn må omtalas, | att hon aldrig badat, .så när, som på den gången, då hon. en : tidig |. morgonstund damp ner i torpar- mors mjölkspann, när hon skulle smaka på mjölken. Sedan den gån- gen aktar sig torparmor noga för)" att låta mjölkspannen 'stå på far- 'stubrön utan lock,'. varför kråkan alltså inte senare haft något tills . fälle till. bad. AN .Gamråelkråkan . var ensam, , trots att;hon var mor till.minst fem- tio .barn. Men .det går så, när man blir, gammal, : Hon blev en enstö- ring; som ville. vara ifred. Förresten :: var det länge sedan hon fick vara | med : på någon. kråkstämma och j' träffa släkt och vänner, De andra' el kråkorna tyckte, att hon var gam- ha med henne att göra, Men'var hon dum, tror ni? va När hon satt där i talltoppen och filosoferade,” fick hon se gammel- räven Brunpäls ströva genom sko- 'gen.: Det var hennes lömskaste fi- "ende; som ålade. sig fram där bland buskar. och -ljungtuvor, och; det fanns en oskriven lag i skogen, som Hur mycket elände hade ; inte "boet, så nog. var även, framme och, knep den. Orrhönan under enbus- ken fick. lägga tre kullar ägg en ;vår. och fick ändå inte 'ett enda "över, ty räven tog: allesammans. - 1 Brunpäls var end tjuvstryker, s som nelkråkan tiltade shegland på "räven. Hon släppte honom inte ur sikte Naturligtvis borde hon ge varna de Andra. råkorna, men” varför gkulle hon i egentligen det? De brydde sig, inte om henne, och då behövde hon, heller inte bry sig .om dem.! ,; ia ja Vv » Där hon satt i talltoppen hade hon en vidsträckt utsikt, och för- utom räven såg hon' en "hel del an- nat. Hon såg till exempel, att tor- f + - . Gammelkråke ns aftonsång Av FRITZ STENLUND — Det är inget oljud, sade krå- .kan, det är min aftonsång. , . — Jag kan inte med bästa vilja räven, . — Det beror på ovanan, herr Räv Lyssna, nu noga, så får ni höra. Och så tog hon i ant vad hon orkade: N - ”.— Kråa, kråo, keåal ', Räven. satt. och led, gick inte sin väg, ty även han ha- de gjort upp en plan, : sv ov — Vackert, sade hs . Men kom lite närmare, så. att jag kan. höra bättre. — Gärna aode ' gammelkråkan "och satte sig.i en enbuske utom räckhåll för räven, - . an sh anv Och hon 'skrålade sin aftonsång ']) det värsta hon. orkade. Räven lyss- nade och funderade på, hur han skulle kunna få ner: den dumma "kråkan på marken. m kräkstek "+ Jag skulle nog bra gärna vilja "lära mej lite sångteknik av, er, lis= made” räven. Kom hit och visa mej, hur man bär sig, åt för att kunna "frambringa sådana där underbara strupljuds.sw «7 ffa — Gärna, sade kråkar, Men först ska jag sjunga den här arian fär- dig, Hör, hur vackert, den låter! - Kråkan 'skriade för full hals, och sig. Din 2 Men kråkan glömde” Ingenting, hon. '' ev -Torparfar sade till sin pojke: + 1— Det måste' vara.:någonting all- deles särskilt. i skogen, eftersom kråkan väsnas' så där. Det: kanske är räv I faggorna. fn PT Ala mare kråkan. ; 1 en paus i sången kan (en kvist knäckas: inne bland -Då förstod ;hon, att. det ut på och att hade bössan med ' sig. Då gjorde hon upg en plan, som "visade, att hon var Jångt ifrån dum. "anv "Räven låg just nu tätt tryckt till! marken, Han. samlade 'sig till språng och -tänkte . tyd!igen knipa sig en. harstek, då kråkan stämde Jupp sitt. varningsskri: >, 2 Kråa, kråa, kråal. > Haren, som suttit" och ”halvsovit, spratt. till, gjorde ett skutt ( och var borta. : I Räven såg snopen ut, reste sig långsamt och borstade” barren ur pälsen, Så blängde han ilsket mot talltoppen och sade? += aa Det var ett förskräckligt oljud |- var, dags att rymma fältet. Hon gav till. ännu ett kraxande och' lyfte. Just då, small ett skott ur. torpar- fars bössa, och räven blev liggande, ”kråkungar och" ägg. När kråkan satt pi ”fattkvisten och skulle till att somna, såg hon torparfar på. hemväg med rävskins sin pojke: . :— Det var bra gjort av gam- fe ri ställer till med, fru Kråka. somnade nöjd.” + världen kalla det för sång, sade . «men han | räven var nu så sugen på kråkstek, | att han glömde allt annat omkring : . Så smög sig far och son alt när- re " "Han skulle aldrig” mer kunna stjäla net slängt över axeln, Han sade. till : melkråkan att tala om för oss, var "Då 10g damskölkräkan belåtet och - har. nu. fler. lokala c an”: nonser, för. s:a, Halland S Även. med fokalt nyhets- - och. annat textmaférial lig - ger: tr avfort fr främst, nd nfarbrasindenkondea rdhnden PYTvv NN 2 DE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.