ververyevet tt EON EO PO VY PSV i vevyvYvvY ge huk Lv ra vev i RR — Onsdagen 20 Se Å Harde Pon | AS rikedomar. stor: SE rvurtarike | En jesuit" är. "dagens man > pensionen av yrkesmässigt ber. " driven odling av frukt framför. : allt av äpplen kan: komma" tt$/ , i en snar framtid, medföra b . . hov av export av, :kvalitetsfr kt... oe av vissa ; sörter, som nå hög. veckling i vårt land, framhåller .byrådirektör NILS. SONESSOI 4 Lantbruksstyrelsen i ett ut« "talande i fruktodlarefö bundenrt is. . jorgan. frn — Från enskilt håll: har förberess" ände expörtundersökningar" ss till: transoceana länder redan igångsätta. ' för att utröna, vilka sorter som för redragas i mottagareländerna; fort- - sätter hr Sonesson; Av icke mindre: betydelse: än dessa exportundersök= ningar är att få: utrönt vilka: skvane titeter av 'olika äpplesorter,- sor in« om..:de närmaste :åren' beräknas komma att: tillförås marknaden. i ; sortimentsfördelningen: ödvändi, rader le | : | flv C STOCKHOLM, tisdag. den i i | så i: HALL E N ” 1 Ht Lä s 4 världens. näringsliv! tmjänt ågtende alerkö ex-', ; ROM (TT — Reuter). = - En av de mest omtalade män- i nen i Ialien i dag är pater H - Riccardo Lombardi, en jesuit- I Fr » präst som är känd här som - . >» ”Den moderne aposteln”, Under i kl ris för ett dågsverke! å kriget] förstörde exportmöjligheéterna' i de fisproducerande ” överskottsländér- nå Indien, Burmd o. a.y och då den egna" produktionen på långa vägar inte räckte till att försörja befolk-|. ningen på den gamla invanda stan- darden, lamslogs hela produktio- nen, Holländarna utarbetade ner, enligt vilka produktionen i In dönésien skulle ha ökats, men 'för- utsättningarna” för dessa planer, [- tillgång på elektrisk kraft, kommu-t: nikationer och framför allt föda r arbetarna, har aldrig i tillräck- ”"omfattring” kunnat ställas till äringslivets förfogande, "= vv i På båda håll, + hos''holländarna och" icke mindre. kös republikaner- na, brottades meri med en krönisk brist på kapital. Det holländska nä- ringslivets förmåga att försörja ko- lonierna "med kapital har minskats avsevärt, "och" 'den republikanska regeringen 'var 'och är inte" heller kreditvärdig, / så länge "dess" stats- Åcke reg och dess internationella erkännan- de icke kunnat nås, . Holländska regeringen ' ' yttrade några :da- gar innan Holland. började sitt jul-|7 krig "mot indonesiska - -republiken: "Om Indohesien uppfyllde” sin eko- nomiska roll i världen, som det ti- digare innehade,” vore snart hela ärldehs försörjningsläge "förbätt- rat. Överallt skulle vi kunna upp- häva ransoneringen av: matfett och få vad som fattas oss från detta ri- ka örike”, > ". Indonesien levererade före andra världskriget 90 procent av värl. dens behov. av kinabark, 89 procent |: av | pej 68 "procent av kapok zilkesbomull), 39 procent av hela världens ? naturgummi, :33 procent av: sisalhampa, 23 procent 'av palm- oljor, 19 procent av världens té, 17 procent av kokosolja, 11 procent av socker, 17 procent av världens tenn och tennmalmer samt 3 ror av världens: petroleum. ;: En lista på livsviktiga ;råvaror. som. inget annat land utöver de största ” industriländerna någönsin - har ' bi- - dragit ned till världshandeln, Kriget" "och revolutionerna Kar ”bara minskat Indönesiens "pro= Guktionsförmåga ”utan:- har; också nästan helt förintat' öarnas export. Under år 1947 har hela Indonesien] i; endast": kunnat "leverera 6 procent av de .yarumängder, med vilka, Jan? mer än två år har han genom- ,. rest Italien på ett ”good-will- . korståg” i syfte att mobilisera H . . alla katoliker mot ateismens. eo >.” och" gudlöshetens makter, - + Under föredrag på torgen, teat- rar och biogfåfer' samt på idrotts- "platser har han fullföljt sitt 'pro” i gram att sprida Guds ord till mas= i tå sorna. Pater "Lombardi skall. som4 : . svar . På: en mängd inbjudningar i +. från många delar av världen i bör-] jan av nästa år fortsätta sitt good- . willckorståg genom flera sydame- | rikanska republiker, Pater Lombardi kommer från en piemöntesisk familj. ,, Han föddes 1908 i Neapel, medan "hans far, se- nator Lombardi, var professor vid - universitetet där. 1925 kände han vid i ett besök på en ”missionsut- » ställning i Vatikanen kallelsen att bli präst och inträdde genast i Je- « gu sällskap. Snart började han' sitt "korståg och talade inför vitt skil- da auditorier. För första gången i 'katolska. kyrkans' historia i Ita=| :lien blev' scener” på 'vilka ' dagen f- « förut. kanske" en balettrupp "upp-|: trätt plattform... för en svartklädd Ponera le ARD Fr krane od Ne osån lm. ne TROSA den. 28. (TT) so) En tvåårig son till fantbrikare | te Österlund i Nickelby;' Västerljungs socken; drunknade på måndagen i ett avloppsdike med endast några decimeter djupt vatten: ;Der lille var med fadern ute på gården, och medan”: fadern en'stund uppehöll sig”i ett garage hade pojken: för- svunhit:". Hari” anträffades' i diket och : försök med konstgjord. and- ning | gav inget resultat, ad One! ad att ar att genom export:åv kvalitetsfrukt Kunna möta. uppkommande. svårig=- ! heter för" lönandevsavsättning:av > frukt inom det egna landet; bör po- skulle lyckas. att intres- sins egens" sera enskilda ”kapitalgivare, för ins skap av frå - ämjare av-landets frukt? fl M tlde a gdling med det snaraste: söka-åstad='; samman under” kriget; då Indone- mani hat sälla de öra AR komma en tillförlitlig såmrmanställ-.' . ”krigsskådeplats" och: då 4 ring rörande:den yrkesroässigt be. mi Softer Sar drivna” fruktodlingens omfattning; .: .miljoner. invånare inte ktodlingens Oma od 'sörjas med för dem nöd- |? till yrké ing: äl . vändigt fis, Plantagearbetaren i In- | nas odlingar. med-100 träd ock-där- donesien har alltid räknat med den över, även.i de fall fruktodling-dc= : mängd ris han fick i lön" och inte ke, utgör egendomens- -huvudsakli- med pengar. Den genomsnittliga .gaste produktion. "En. sådan --erfo- lönen "före kriget. var. omkring 2 pderlig sammanställning för. bedö ; i / .rhandet av både vad som :kan av- sättas "inom landet och exporteras.: är icke möjlig att-åstadkomma utan ; | förtroendefull :samverkan mellan ” odlarna och föreningeri,, vs . Bg d ätt en de del av' de till Holland destinera- de mårshall- SN Ondond som kar donesien.: Man räknade i Holland : d att det Kolet är Polens viktigaste åka tkälla; Det get landet valu: ; ta, och. valuta är vad Folen behöver :: för": sin” "återuppbyggnad: s v ” Miljontals tön' bryts årligen i ”gruväistriktet i Silesia' (f.d. Obers schlesien) och går till övervägande” del 'på "export, Största” kun den är 'Sovjetunienén, Men därefter kommer” Sverige, Varje | mi f pad får vårt land cirka 350,000 ton polenkol, som på järnväg el |: ler -pråmtransport på Oder::frakfas- till östersjöharinar "fö : dare ing till Sverige, 11 förfogande för att kuhna Utöka olje-, tenn-, bauxit-, nickel-, ma; sanningar: j a Centrum för :k ärj staden Katowice, en livlig ort, som är oskadad av kriget; och: ger in-|]. : | Vv "ter Lombardi aldrig! Han förklarar | 5 i "gina satser på ett mycket klart och |: H i i I pel tiistrations beslut, att; så länge Hc lavd: inte: inställer" de: krigiska ärderna .: mot' republiken, ”. icke längre ställa marshallhjälpens me- dal tll He de i kolo- mierna, här antagligen de förhopp= ” |ningar ” som = föresvävade Hollan med JPuxtkriget redan grusats, AA mt i flygande rykte har sällan svå- nenet a att finna någon landnings- Åplats, ie seat : enkelt språk som alla" kan förstå. Men: han. använder i sin förkun- + nelse den beröinda jesuitis a ti "ken; -.. . ” För någon tid sedan utmanade” er ' Ne kommunistisk .senstor Velio Spano . pater Lombardi till” "en offentlig "om : Kri och kormuänismens” förtjänster.” Lom- > bardi accepterade utan tvekan ut- "gera" de ' arte Urbeddför : Krigsinvalidernä-: är ' ett stort problem. Kolorgani: hen har också semesterhem :för: sina + anställda." både '. vid Östersjön ” "och: 4 bergsträkterna i södra - "örytlinger av stenkol nu 'på- tr i "hektisk takt'dag'och natt. 1 är 'gränsar industristäderna' intill varandra och i underjorden, där | kolét finns i rika. flötser, är "berg- grunden genombruten. av. schakt |: -: och gångar. Kolet ger allting dess Människan blir äldre, | "riåningen och duellen ägde ' rum : inför, fyrtio utvalda: gäster, tjugo ' katoliker, och , tjugo kommunister, puls. i detta område; som är be- slöjat av rök från hundratals skor- stenar.” Det är en säregen miljö, dande av. liv. En kolgvuva” innebär betydligt mer” än” "den undérjordiska delen förökar idsåldern Lev för sig väst srlandets | to Nej, det kan jag inte, men vr ”som ' alla . lovat att inte yttra sig. tack för komplimangen! NN Utanför disputationslokalen ” hade människa på fyrtiotalet under för- med schakt : ock: kilometerlånga ra” århundrädet vröse i genom- DÅ t” te - Så ligger tätt. ét"är inte bara gru gångar, där kolet bryts fram ur de | Hörn, vaktmästara jag tyck ä kså k ka k, ST N v eta o] assan 3 sörja" Er in onj al "striden och därute hade inga tyst- ken potslinsfabriker, ; "konstgöd- 7 för Jo Risken ” för 7 ätt stal tillfällen hår" åeparternents= | nått 55 år. Jordens befolkning växa ef: — trots” världskrigets ohyggliga fslaktningssiffror ' — stadigt, öknin- | ger "uppgår "till 15—20 biljöner | v människor per år. (AEP) oo Ja — 1886 hade vi en, - rtering öch rening:av kolet. Det äv största vikt för den stutlige ki paren; ”att han får det för: hans Å ing riktiga sorti tt. De -polska gruvorna "häde redan före ningsfabriker;'. ångkraftverk o. s/v, Till gruvväsendet hör en. hel. in-| dustri, där alla maskiner och till Behör "tillverkas., I Kålowice finns '+ 7 Ketslöften ”avgivits. Med citat ur | arbeten av Marx, Lenin och Sta- lin , skiftade Lombardi hugg 'med kommunisten” på hans. egen mark. " mörkhyade ' diplomater som" nu .” S bor” i 'dew amerikanska huvud- staden '"'skall "bli trakasserade” som fölid av de :stränga regler ' istémän” av: Bamla skolan ingripit iq I Höjden av självbehärskning & är att vara utom” sig; och ända” hälla sig förda av: negrer, ten. font FET Sammandrabbningen mellan "de båda "männen väckte så stort in- ' tresso att debatten utsändes i den > ftalienska radion, Jul< 'och 7 "nyårskorten "har - '> mycket gamla anor, Redan' på : ' 1600-talet förekom ' i Europa ".nyårskort" 1 forin av koppar- stick. och ” dessförinnan hade : japanerna en lång tid haft sit na - vackert målade nyårsönsk ningar, Julkortet har korn it » precis samma. väg som jul ' . kloppeni 'via nyåret” till juli I: " äldre tider" gav "man som'be- "kånt varandra nyårsgåvor, vil-" ka under hand började: ersät- fas av julgåvor, FM Tale "Julkortens egentliga ' hemland” är England, där seden blommade ' upp med färgkorten ' på 1860-talet,” Det var kort med muntra familjekalas: 1. bästa Dickens-stil, ' högtidliga .kyrkbilder. och bibelmotiv samt den obligatoriska misteln och järn- eken, Det engelska julkortsurva- let är fortfarande synnerligen 'om- växlande ' med . blommaride ' träd gårdar,” blomt "centralen för hela der polska kol- | industrien, :Zarbad Przernyslu” 'Weglonego ”el- Den : Keter Centralny ler” på 'svenskå Cenftralförvaltnin- Jem för: kolindustrien; Denna orga- nisation har en "personal på: cirka 300,000” anställda fördelade på "of kring 800 arbetsplatser.” De polska gruvarbetarna, som i generation efter generation hämtat upp den svarta” rikedomen "ur jor- deny har under krigét starkt deci- merats, Då kölnäringen samtidigt under de 'senåste 'åren utvecklats "kraftigt, har behovet av ny arbets- kraft” blivit 'stort.- "Man beräknar, att' sedan 1947 omkring 80;000 ny- anställts ' vid "den polska ' kolindu- strien, "Många har kommit från ändra "länder, men 'det polska Tant- bruket har också fått ge ett avse- värt tillskott av folk till"koldistrik- tet, Under de senaste åren har den sociala omvårdnaden om kolindu> striens personal blivit allt: större. Det är ett livligt bostadsbyggande på de öppna fälten mellan städer- na. Där uppförs egna hem i vid- sträckta kvarter, mest finska, trä- hus avsedda för en familj och med en komfort, som tidigare knappast varit vanlig i gruvärbetarnas ” bo= stadsområden. 'Den, centrala .kolor- ganisationen Kar ' ge nomfört en ef- fektivare hälsovård än tidigare! Då man måste utnyttja även kvinnor- 1 duk : dyller, " 'sköra ' dämmer, 'rep nas 1Å på de mindre ktä- + tioner 'av bibliska tävlor samt häs- tar, hundar och Derbyl för ati vande "ar na ovan jord tas barnen om hand på spädbarns- nämna några exempel. Däremot är jultomten inte fullt så vanlig söm hos oss. I stället ser man ofta S:t Claus stoppande julgåvor i bar- nens upphängda strumpor. Korten är alltid dubbelvikta så ätt' dekan stå på spiselhyllan. I vårt land började man sända jalkort 1' slutet av 1880-talet, 'Bå- sedef . och korten" kom från Tyskland. De liknade bomärker och sändes i kuvert. De var såle- des försedda med genombrätna kanter eller också inramades mo- tivet — ofta ett sommarlandsk älskad; För”. att ' blidka hohdm, ställde man fram gröt och klappar. Nyströms tomten har under årens lopp fått sällskap av andra tomtar. Man träffar sålunda på tomtekort signerade Adina Sand, Margit Ek- ström och Maj Lindman; Men ock: så kri da och rokok dalfolk av Aina Stenberg. Också svenska julkortsfloran. av förgyllda klockor eller av blom- mor och fåglar utförda med siden= applikationer I färg och överpud- rade med glitter. - Senare blev glanskorten . moderna ' och för! att för de sista 50 åren, får man en tydlig avspegling av både utveck-= Lag och märkligare händelser un- der denna tidsperiod, Ar 1906 åker heter ritade av Nerman uppträder vid tomtens sida samt nationalklätt Bauer och Högfeldt har som bekant kommit med trevliga bidrag dill den man igenom julkorfen Krigét: kommit långt,” när det” gällz dé”att' tillfredsställa köparens an? språk på vissa sortiment, Ännu har -[raent. "Trar oltekidka svårighe- ter hindrar ännu, att man kan sät- ta ihop ett helt tåg om cirka" 1,000, ton. med ett enda sortiment :eller att i utlastningshamnarna” rangera om tågsätten' i sårämä” "syfte Pro- blemet lär" emellertid vara > på väg att lösas; JEn av de” mest moderna gruvot- na i Silesiasvär Zabrze-Wscåd, som levererar sitt kol bl. a. till Sverige! Nedskrivaren av dessa rader här för en” dåg fått följa kolets” väg från flötsen hundratals meter nere i berggrunden vid de underfordiska transportvägarna och snabbhissar- na till bearbetning 'ovan jord. Det ären helt ny värld, som öppnar sig, när hissen stannar några hund” ra "meter ner i gruvschaktet.; En väl upplyst transportväg med spår och elektriskt drivna tågsätt leder långt in i berget. Men arbetsplat- serna vid en av 'de starkt lutande lötserha når mar inte så bekvämt, Spåren upphör, och: därinne i un- derjorden blir gångarna allt trängi re. Det blir längre mellan Tjusen och mörkret: "skingras blott a grävlampa, ” som var och er: med sig, Snart måste man krypa fram och kommér slutligen. till en dft, där fyra man””arbetar, ” Två i laget bryter ut kolen, två trans- parterar bort” "dem och bygger vi- dare "på den' ört, "där ärbetet på- går, När brytningen är klar på en ort, fylls: den med ' sand för att: för- hindra "ras. i "5 ”Kölgruvcarbetaren här ett mödot samt arbete i mörkret och öfta. hög temperatur. "I den trånga orten blir ;' arbetsställningen nedhukad /n; och obekväm och faromomenten är många. Men för den som 'härstam- mar från koldistriktet och är van vid ” gruvmiljön är detta liv det mest naturliga. Det tycks skapi en AM ; |tolik från Panama git som tillämpas vid ”behandlin=". . gen 'av färgade: vållar utrikes. > departementet mycke . Saken" aktualiseradts nyligen då Etiopiens minister: protesterade hos departementet : imot att han” blivit avvisad från "sin loge :vid 'en.'of- ficiell ' ceremoni uppenbarligen på grund av sin hudfärg. Det visade sig: emellertid —"i7 varje fa utrikesdepartementet den: förklarin5 gen — att intermezzot uppstått ge- nom "ett" missförstånd: beträffande biljetterna och" inte; emedan mi tern "är neger; "=? De stfänga reglér söm gäller ifr ga om BHegrers tillträde till tedtråt, biografer, ' " föredragslokaler & restauranger i "Washington" gör inte alls otroligt att den et ministerns ” påstående. "var "riktigt. En 'studie av problemet återfinns i en redogörelse: för: fasbarriärerna' i Washingtorl som nyligen utärbetats av ledande: män-från alla delar. äv USA Rapporten”. Ätergör ett. fall som betécknas som: typiskt, En in? reser ofta till. Washington för" att sammanträffa med landets” officiel- le representant där, och denné mås- te”alltid själv se till att besökaren får : rum" och mat, Vid ett tillfälle tog sig en privatfamilj i förstaden Alexandri än? den mörkhyade se- ar niatorn,'" vid ett annat fick har! bo Hos "en tidningskörrespondent från sitt ' héräland; En tredje gång - mås- te Kan hålla till godo med fa i "legationslokalerna, Ett. "anmärkningsvärt" Pp som anförs i' fapporten är att ras- dförrätter också förekominer i kyt- korna i Washington. En from. ka tolsk' kyrka ”'och -näböjd då 'en präst kom fram och lämnade = papperslapp till honom, På den- stod: F av: en tjänsteman i utrikesdepar- tementet enligt vilken "dessa ” och liknande” inflytelserik” senator i Puerto Rico na intermkezzon” är”ständig I 7 i stark "samhörighet, som "bl. a. tar sig” uttryck i att man" bibehållit den gamla yrkesstolta hälsningen kolgruvan ”Lycka till, bergs- källa till trassek”Då "vederbörande diplomater nått viktiga poster har de emeliertid god kähnedom om förhållandena "- och söker” -bindvika ; Ti skinnet. .: = Dt Se FEBR. MARS J "JAN Me VARI MAJ JUNI KT NON, DEG, = > Under: bösten;" då förörrmkarna I k behandling. . - För endast; några tiotal köttpriset:.svänga". våldsamt. från den ena månaden: till: den åådra, Även som fd tillförselkurvan för. kött u ut 1945: Överskottet på hösten obs : undan av slaktetiorganisationen och reserverader för kömmande Prisperiod tat tillf + hade. föga ':k är det gilt" stör nackdel för producenten, örséln" var störst; kuride priset sjunka så. genom slaktetiorganisationens tillkomst kunde dessa f rhåle > landen förbättras. Genom att jordbrukarna själva upprättadé, egna - : samverkande: slakteriföretag över hela landet, fick :man möjlighet. att. genomföri:en' effektiv: marknädsreglering och därmed också en. 7 fastare prisbildning;- Fördelning: av kött från överskotts- till underz | , skottsområder och från överskotts: till underskottsperioder genom: Fil siedfrysning: och konservering samt: köttnoteringar, : som baserar sig : : På verklig tillgång och ej på spekulation, allt detta har givic landets "slaktdjursägande bönder fimn avsätening, stabil prisnivå. och rättvis "Dev är numera självklart att slaktériorga i ationén; inte kan unde" > I ig. härav. jultomtarna häst och släde, men | Man . : svårigheterna. ” » Varas. Därför bör också alla jordbrukare helbjärtat” stödja den i dess =>: TN i ytterligare höja det festliga u':se-|övergick 31915 till automobilen. Gruvan". Zabrze-Wscéd; som | Amerik - - arbete för bättre ekonomiska förhållanden på landsbygden. Du står, 7 0 oa H : endet förseddes de med rikliga temen- . mängder guld. | Omkring 1890 fick landet sin €- gen stora julkortskonstnärinna! År 1896 inledde Jenny Nyström, sin tomteparad. Det är knappast ni gon . överdrift att påstå, att det 'var Jenny ' Nyström och Viktor Fyd- berg, som gett det svenska foket den' gode och snälle tomtenicsen, "Visst har "tomten funnits redan förut, men ban var mer fruktad än Akdonet förändras - under årens lopp från ett högt, obekvämt åbä- ke till "ett lågt, strömlinjeformat fordon. ' Vid början :av tjugotalet ren julrosor och klappar i flygma- skin, Några år senare har tomtar- na fått radio, som de avlyssnar på en kälke bland snödrivorna. Man måste beundra konstnärer- ras förmåga att variera motiven noe överbringar en torate till mottaga=] - nu är 640 meter djup och har. cirka 5,000 arbetare ovan och - under Ford, är. liksom flertalet i "Silesia : rikt' givande. Kol- brytning har här pågått i när- mare 100 år. Man beräknar ott - kunna hälla på ännu cirka 70 år och ytterligare få 'ut om- kring 150 miljoner ton. Varje år bryts nu i denna gruva cir- ka två miljoner ton. Hen "Sture Mattsson. , tet ger, enligt: rapporten ett av de värsta exemplen på att den ame- rikanska staten gör sig skyldig till mannamån. mot negrer vid tillsätt- ning av ämbeten, Till i början av andra världskriget vägrade utri- kesdepartementet att anställa fär- gade . människor annat än som chaufförer och vaktmästare” Under ändra världskriget. försökte en hög med yttest obetydlig framgång att - vili inte utanför? : a es LAHOLMS TIDNING. - ENDA: TIDNING SOM: UT GIV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.