vYv? - ned kl. 15, 32. Morgbadågetis" namn: : " NYÅRSDAGEN. Solen går upp. ned kl. 15, 35, . få Måndagens namn: ALFRED. Soap ned: kl. 15, 36 staffan,' staffan stalledräng - , vattnar sina fålar fem." Ljuvt är livsens vatten, : en " Jesus” huldrik hjälpe oss uti nyårsnatten. PN - (0. LRVERTIN. ; | G "Stackars Ryssland I Prag cirkulerar för närva= vande följande anekdot: se : Två herrar promenerade vå Jet störa paradtorget Vaclavske ilämesti, förr känt under det tyska nuömnet Wehzeplat ; Plöts- ligt utbrister” det ene Stackars Ryssland!” Stac- kars Ryssländ! - so 2 -lovakien till Österrike-Ungern. Mex. Donuumonarkin försvann. Sedan hörde vi till Stortyska ri= et ket, det gick också åt pipan, Oo; h -— > På ett helt år har min klocka varken fortat. eller dragit sig en enda sekund:: 2 —Hur- irall världen är "det möj- + ligt. cv - RE Fjädern är äv. Åå frågan rests huruvida parfym kan inverka på ur så att oljan: försvin-. "ner, berättar. Urnyheterna. En ur» makare hade observerat att” dam- till reparation; halvår. "ur, som ' han. hi kommit 7 tillbaka '€; med oljary helt borta. Det ser ut som: om parfym I fak "tiskt hade förmågan, att' torka ur Solen går upp. kl.'8; 39 'och > Solen går upp kl. 8,55 och 33 «Solen går upp, kl. 8,58 och; Festligt blänka himlens bloss, Ten: amerikansk facktidskrift har Julen är lyckligt över, likaså en hel det av julkalasen. Det har varit en god jul, vilket vi alla” kan; notera. med "tacksamt. het. N håller; vi, lite .varstans och vi vill, hoppas att "det nya året” också skall bli gott. ox 'och dock inte” "vara: övertygad" mn att allt skall så lugnt och still- samt till i fortsättningen, . ty i nonserar glas," - : Emellertid — vi går mot ljus säre tider, Det kan-varken pes- simister eller mörkmän' hindra, Solen'.. har, redan. - börjat, sin : | klättring uppåt på himmelsste- gen, och enligt" almanackan; är den i dag up hela" 10 ininuter när som "det var 'som mörkast tidigare under månaden. Här- [till kommer. att det, i dag är nytändning, Nu tänker jag na- I turligtvis inte på motboken, ty där . blir det inte nytändning förrän . på; måndag. Nej, jag tänker på att månen : igår in i eft nytt skifte. Så nog blir” det ljusare alltid. : | "I Rekleringen av den prelimi- nära skatten har: ju varit: en över lag ganska sorglig histo- ria, Det har varit nästan 'en. bart" bedrövelser, men nu skall vi för en gångs skull komma. med” en fiten solskenshistoria, Emellertid är det inte 'sanno- ”Tikt "att vederbörande ' skatte- myndighet . tycker att den är enbart rolig, .. > "Alltså, till hisorien: En elev I vid Kronobergs läns verkstads- sköla fick 53 kronor från skat- temyndigheterna under förmäs Han, att han betalat fö; "mycket i preliminär "skatt, Det ', var' en glad överrask- ning för den unge månnen. Han hade nämligen inte betalat nå- gon, skatt alls de tré "senaste åren. > Dock bör vi nog inte gratu- lera den unge mannen; Känner Ål vi skattemyndigheterna: rätt, så kan de" könsten att: ta tt M Ni är det jämnt ett år sedan i magistraten i Laholm gick til historien: Inga vare sig stora eller små : "syndare "behöver | längre vara räddä" för ätt de skall bli "dömda" av Laholms rådhusrätt.. Dock. tillrädes "all mänheten” . att”" inte heller nu "] bryta kvistar öch cykla på för- bjudna”. gångar i” Stadsparken eller "annorstädes: på" "stadens mark: På de. skyltar, gom här och var finns uppsatta” med én hövlig erinran om förbud här- emot, står det som underskrift det ärevördiga ordet ”Magi- straten”, . men ' detta betyder naturligtvis inte, att' förbudet inte” ; skulle. behövas respekte- - ras. H , Annars är Laholm med sin tid. Det byggs så mycket som höga vederbörande licens- Mm även nästa Laholmg Tid- » Bom år håller sig med ning, kommer också att vara väl med sin tid.- "Tidningen kom- mer: liksom hittills ”att påit: ligt spegla vad som händer och sker både när och” fjärran: Om inte: "äråde” fäsaren redan - 2 Envy f. d laholmsdam, . fi mag, Evy, Johnsson-Merselius, , oa Bengtsson ; och hans maka, - >. HAF, hu bott' i England i i över Laholms Tidning är i "de brev. från kenne, vari hon I OKTOBER. I FJOL kom ska vid universitetet i "denna stad, och" vi skulle båda taga tillfället i akt att lära känna England och engelsmännen, Hull tillhör tyvärr inte den vackraste bland. städer, om man överhuvudtaget kan an- vända adjektivet” vacker i..sam- band med eh engelsk stad, Det engelska kolet med åtföljande rök har fått dem alla att se svarta och dystra ut. Ibland "kan "man få se, hur det göres tappra för- sök ' att: tvätta husväggarna — målning” förekommer ytterst lan: — men det hjälper inte län- ge, Hull är: dessutom Englands värst bombade "stad, vilket "inte bidrager till att göra den attrak- tiv utom möjligen ur kuriös'syn- punkt; > Stadens - officiella -namn är "Kingston upon Hull, d. v. 8. flod, till Humber. och flyter 'ge- nom staden, ' Då under kriget tyskarna, kom med” sina bomb- plan, brukade de återvända längs floden Humber. . Hade de då någ-. ra "bomber kvar, släpptes. "dessa över” staden Hull; Det- mesta” av centrum " är borta," 'och . även" i hamnen, är förödelsen stor. Efter- som -det är. ont. om. både arbets- kraft: och" pengar har undanröj- ningen av. ruinerna inte gått så fort, utan de trasiga resterna av hus och kyrkor står: fortfarande kvar till stor förtjusnin barn, h tre sorterna förekomme; ket” "stort antal, Katastrofal bostådsbrist. "Det första problem, som mötte oss, "då 'yl: anlänt. hit, var att £& tak över huvudet. Bostadsbristen är på grund av all förstörelse un- der kriget katastrofal; Endast omkring 6,000 utav stadens 90,000 hus slapp ' helt oskadadé' undan. Efter mycket" springande hade vi turen att träffa på en irländska, som ville hyra ut, övre. vå i sin villa. Hon. blev £z ast än- ligt stämd, då hon hörde att vi inte” var "engelsmän och vi fick Ån mellan "engelsmän och -irländare är som bekant. inte så stor, och vär” vä dinnag stående” omdöme är, att” éngelsmänrien är ett' uns derligt och durnt folk, Men trots allt finns det gött” om, irländare i. England, och de. tycks trivas utmärkt, "Då det gäller böstäder mäste jag hålla med, vår. värdinna om dotter til kommissionär John +- . ”tinfäne” att publicera följan-"'-: man; och jag tilll Hull för att där tillbringa : de: två första åren av. vårt. giftermål, .- Min man hade 7 blivit utnämnd till lektor I sven- : Kingston vid Hull. Hull är en. bi- i gelsmännen sova iå is- kalla rum och i stället består de sig med den lyxen att stoppa 'en varmvattensflaska i sängen, : Husen; är oftast ' dåligt; isolerar de. : vid första . köldknäpp fryser vattenledningsrören,. som; ; mesta” dels går .utanpå husen, Men lyck: ligtvis är det engelska | klimatet ganska. milt, Vilket väl den opti- mistiske” : byggmästaren räknat med. Vädret är för övrigt ett äld- rig sinande ' samtalsämne, ' vilket kanske i beror på. att det är' så märkbart” även inomhus. / Men svensk i-ögonen fallande brister älska engelsmännen. sitt hem my home i 8 my castle -— och han em: + Lätt att bli. bekant; med + engelsmänhern, i; '.- "Den gamla föreställningen, att engelsmännen är stela och alltför korrekta, är alldeles oriktig. Det är oerhört lätt att bli” bekant med dem, och Nn ra några pauser, i konversationer, Mot utlänningar - är de. ytterst inte är engelsman: Om: man är det ; minsta, "tvéksam. om : vilket ] 3 man ”skåll. »gå, kommer: di genast fram. någon. vänlig : själ, ' som. vill hjälpa en. Att det sedan inte” altid blir. rätt hån 3 man bli vit. anvisad spel indre "roll, Huvudsaken är, att han fått visa sin '' villighet att hjälpa, ' Något mycket anmärkningsvärt var det sätt, på. vilket engelsmannen. .be- handlade de tyska krigsfångarna; De bjöd dem hem till sig och för: sökte. på alla sätt "muntra ' tupp deras tillvaro, Fär'i Hull har en kyrka' "startat. en. internationell klubb, : som; har. sammankomster en gång i veckan. - Dit kommer folk av alla raser från alla delar av världen, svarta, gula och vita; och får sig till” livs” "såväl andlig som lekamlig spis. i I PO "Strumpor en lyx,” / Levnadsstandarden har sjunkit betänkligt på ” grund av kriget och det kommer säkert att taga lång' tid, innan den når "förkrigs- nivån, England tycks inte längre, vara” den. stormakt” det en, gång var: Det; anser” ätminst ne: en? att : ..är, underli eller .. kanske 7 snaräre ; hopplöst konservativa. Vad som dugde un- der deras farfars fars tid, duger även nu, och många engelsmän bor. förtfarande i stora svårsköt- tå och kalla 'enfamiljsvillor, som är sammenb; iggde med” 'varandra i långa. rader och oftast ä sam- oljan i urverket, särskilt om boet- fen ne "sluter till ordentligt.:; Vid . skiftande :' temperatur. förändras luftvolymen , inne i :uret,. och när luften, strömmar” in , följer även : parfymavdunstningen 'med, > Pars för det år, som är slut. fym innehåller ju alkohol, och det ? har tri ererat för 1540, bör”hån di "Så dan vi t ia & så mycket Sign. ma arkitektur, "vilket gör "gatorna fett '"enf: algt tseende, Nånings- korärde] nögst sällan; Brund av den” vädande bostadsbristen, dyrtiden” ”och Bris: ten på tjänstefolle har flera av j » torde vara denna som inverkar på oljan: Nn när jag var inne — Så ohyggligt/ "Ja, dom hade loppor allibop.. n: orserms onig at Väntar sig det värsta, Av barnen svarade ; 21 -— Kan du hitta på nåt, som jag julklapp, som kan” ge. min fru hon tycker om, «> »— Tycker hon om dej? Ad "fe Jagone so L o6 gera sd ann — Då. kan - du. kära 52 sam N hek Heba Ae . Annonsera i d LT flera gånger kejonbiren,” - 4 Vid en testning i Essex tillfrå- gades 1,000 barn i skolåldern . vad | man kallar en person, som alltid d utmärkt med att på detta itt” "småprata med den ärade läsaren. Detta säger sig förrestén självt, ty annars ha- de Jag inte "varit så mångordig av mig, som nu ofta varit fal let, ” Men, det blir man, ju så lätt, när man är i trevligt säll- skap. Fa t risken finns, ja all: tid, att mar blir. tröttande; och det är nog bäst ätt nu. sätta punkt Och slut, Jag skall t.o.m. lova, att Ånte komma” tillbaka mer 4 det Ål pilra slot iår. > Och' LAHOLMS smpnnas p ; i 4 PAKAASARD APA AD AR KR AA SPP r PES VI PAKN FO RNNS EAS IKE AROR AA HARG SINA " > området, och många av de slotten” har. staten fått : övertaga och göra om tin vandrarhem" 0. dyl; Vårmeledning finns endast iien det: offentliga byggnader. T bostäderna uppvärs mes” vart "och ett rum för sig medelst kolbrasor 1 öppna splsär. Då rummen Ä regel är ptora' och det är högt till taket, lyckas” en dylih koleld . sprida värme i'en halvcirkel i dess omedelbara nör- H het.” Inom. denna' magiska halv: cirkel kurar, hela ft iljen under a vinterkvällarna, och man” "pätter [0 frivilligt utanför värme- I sängkammaren finös det visserligen | 1 regel en eldstäd, men. denna. användes aldrig, inte ens då det, 4 motsats till vad fal Jet är nu, fanns gott öm kol, Ert sig in 1: själva. ' Deras. .kolos nier ' gör sig : oberoende den "ena efter” den andra. ”öch" dö” kapital- investeringar, som England hade i främmande” länder före kriget har gått &. Som exempel på vad det betyder kan nämnas; "att un" gefär 5 proc, av den engelsk tionålinkömsten, komm från d försäkringar andra Jande! g. ordé la ett: skdalt System imellertid en. bakgrund längre har, Nu! "måste :Engländ i | stor utsträckning bygga på hjäl- pen från" Amerika, dess f. d. ko- Men trots allt hör man säl? Jan någon engelsman klaga; "Men nog: skulle det "fifinas anledning alltid. Nästan allting är ransone- rat och ransonernå är inte stora. Ett ägg pår” person varannan iveg- tlskade' bacon får de "endast en skiva MN veckan, Te 29 m, potat en var". ransonera "förra: vintern. Men det ”tinns gott: om; fisk och Brönsaker, och brödransöneringen upphävdes, i somras. Men det ' är önt om pengar också, "så att Hven om varorna släpps fria; har den atörsta delen av folket inte.råd att. köpa, . "vad 'de behöver. Det har t ex. varit ”klädransonering i åtta, Ar, men "även om den upp» N 4 ' , ARA SRPARPAT PR APAAARIAABSNA RP RAS KUPBPPA RAR NISARM trots. alla dessa för en bortskämd. tycker synd. om en. för. att. man i O, SÄG! - | Vv FRÅN HIMMELEN NER UNDER JORDEN BAR HANS:VÄG. - "EJ: VÅGAR HAN SB SIC : OCH STJÄRNORNA | SLOCKNA' OMERING HANS FÖRSVUNNA ÅR, VAR DET NU1JASÅ! > KE FARVÄL! : SOV GOTT OM DU KAN. Hu; HAR" BLODSKULD PA: DIN SJÄL. so it FÖRUT. TILL HONOM," mn ; HONOM v vr KRYPANDE - DB S ÄRNGLOBER ÄRO FÖRGÄNGELSENS SAD | «SOM DU. ' DE HÄNGA" SOM. FRUKTER PÅ TIDENS. TRÄD ÄNNU: DEN EVIGAXSOL: DERAS OCH: (ALLT SOM DE. MOGNA SA: FALLA " DE "NE- JORDEN. = MOGEN? ? ÄR MATTET EJ ÄN. ' DOCK FULLT? :O EVIGHET, ÖPPNA DIN FANN IGEN "OCH HULT: DU: VAGGB TILL RO SOM EN” MOR: Fel FÖRBAR. oelbd Nyåret, 4 i I i F i VEM RIDER SÅ SENT GENOM NATTEN DÄR, 0 so d I i H FÖRSVARA DIG, MÖRDARE, OM I DU GITTER! ot i 5 DITT RRANDE BARN I OÄNDLIGA. ARMAR! TILLBAKA, BJ: STANNA, res SITTER. | sökas rå i 1 vill säkert. gratulera . Er vid lyckliga hän: 'delser . i ; sErt : vliv. ' MOGNAD: BEREDER, . > 9 hult”, rar:. orkester. .Se vidare annons! Ds Mel fÖska Sarströms "amatörteater - ; anordnar:-'"stor "-nyårsbal ' med fans i Folkets hus, His Hult; Z mer" att. bli. en. rolig nyårs. Fevy': får. man" nog inställa sig på" Hassé : .-Törnström kommer ..' att : ; i "kväll Att' det kom- sjunga bl. CN "Hej, vad det är Tvet "För" dansmusik Tolles jättek läntinlen i :-y Esaias Tegnér. att' bli" fallet nästa, år, blir. det nog. inga större förändringar i folkets klädsel,” "Strumpor: är för Konsten; att stå i gelsmännen:” drivit. > till fulländ- ning. Utanför; .livsmedelsbutiker- na; vid busshållplatserha, utanför biograferna. ja, överallt där det överhuvudtaget” "finns möjlighet att bilda en kö, kan man få:se en sådan, prydligt ringlande på trot- toaren och; ibland. runt ett; helt |.. kvarter, om, det är fråga om nå- gon särskild attraktion, ,Det är en n oskriven lag, att man inte för= änga sig. förbi.” Även" om . aldrig så, bråttom; får detta . Dion kö i tidning såg jag hä; d äga den ni känsla av högtid och andakt, som vilar över gudstjänsten. såväl en vänlig söndag som under de, sto- heter : "tyckas ra helgerna. Det är dock inte all- tid så. angenämt för pastorn att söka; få eld i en'gammal rökig kamin eller täta fönstren, som o- dygdiga” ungar. slagit" Å änder, och han har. gjort | sin uj] pgift här att skaffa en ny kyrka. Hans an- strängningar' har ' krönts "med framgång, och nästa år skall det komma .en "färdigbyggd kyrka från. Sverige, och ; den skall pla- ceras på samma: plats, som den gamla stod på. Intresset ör: Sverige och. allt svenskt. bör” vara ' ganska ' stort, när .en engelsman, som utan vi- dare skulle kunna klara sig med | engelsk; i vårt land, beslutar sig ra sig. det svenska Språ- | är ett lätt språk. Allra helst söm engelsmännen i regel inte är sär- utmärkt skämtteckning belysan- de” engelsmännen ör kö- "disciplin, En fi främst. i en buåskö. Bakom honom stod två. vanliga engelska' med- borgare och bakom. dem. två po- liskonstaplar, som . efter fången, Under” bilder” "stod följände; Dej ene av. konstaplar- Fr bara finns plats för en. i. bussen, då "undkommer han "oss! Trots li- vets bisterhet — austerity — har engelsmännen - inte. förlorat Bitt sinne för: "humor, särskilt för den specielt". engelska t humor, som Då finns ganska många sven: skar. och svenskättlingar i Hull) och : eftersom Hull är. en stor hamnstad "ock" många "svenska fartyg kommer hit, finns här en svensk sjömanskyrka.'” Pastor Se- linus, som "är! sjömgnspastor. här, uppskattar den svenska, försam- lingen ' till” omkring, 40 personer, De flesta: är födda” här i Huh eller udotjtater oc efteråt kan. män, ER böra ett egen- dömligt” språk; er bländning av erigelska och svenska; som inte alltid är så lätt” att förstå, Den svenska kyrkan” "förstördes full ständigt. under "ett bombanfall 1 början av kriget, och för tilfäl- let, hälles gudstjänsterna fen dde språk, Svenska kan" ingå" som skilt språkbegåvade, Antagligen en följd av.att de sällan. har be- hov av att lära sig ett främman- ämne” ien akademisk examen av lägre. grad vid University College, Hull, ; men ännu så länge läses det endast som, étt frivilligt till- läggsärmne; ts detta och trots att studentei har endast tre år på sig för sin universitetsexamen är det inte mindre än 12 studen- ter, som "studerar: svenska. Lek- torn i svenska är dessutom : an- ställd" i ; den. forkbildningsverk- Adult Education, kömmer 15. öde: ver, Nåkra av dent är svenskätt- svenska språket. Förutom É undervisning får både mi man och” jag hålla" föreläsningar om dricka: en sejdel öl, kasta diskutera” dagens” Problern: 5 kriget spelade. det engelska Jord-” inhemska. Produkterna; för sin >. som har "sina" rötter långt tillba- ka i det” förgångna, her visat en förvånänsvärd aktivitet" under och "efter krigé räcklighet, : ofta med tog tidigare anklagades : för, got: bart idylliska, och "man här | in" gen känsla av att vara i ett högt industrialiserat, till. mycket för stor; en ankdamm och ett värdshus, the village” inn, där man samlas på. kvällen föratt : "innevånarantalet ' bruket / en mycket liten roll, men under kriget och efteråt har. Eng- " land- mer. och mer; fått lita på de | stör. jordägare; Men på” grund av -.- dyptid "och : hög” båskättning har dessa. jorddrottar” jordbruksklubB'> för männen och en' husmöodersförening. för kvin- norna, ; De' är opolitiska förenin- Bar, som har till uppgift att in. '" tressera sina medlemmar för litet - åv svensk; typ finns iöte i Eng- -. land). Det är:oftast läraren eller byn "eller > prästen, som är ördförande i dessa före- ' ningar;. ock "de ingår alla i den ' ' sto ” (3 folkbildningsverksamhet, "Adult. ”Båucation. Denna folkbildningsverksamhet, "Den självtill- engelsmännen : man” alltmera sällan nå ' iv på numera. De är. nu i Några. folkhögskolor ivriga att lära känna” andra folks erig inom. samhete servativ etta gör, ätt, vi går resa omkring en hel del på lands- bygden :, och, kommer 1: kontäkt lands städer är fula och dystra, så är den, engelska landsbygden desto vackrare, Den verkar som en enda stor parkanläggning, I annat här. nog” "en ”arilng' 3 äl kon« ” Bönderna, bör” fortta- förhållanden "och" lära "av, dem, Det engelska folket: befinner sig utan tvekan i -ett ganska svårt läge, ett: läge, sont inte altid är litt för en svensk” att fatta, Vi tänker - nog i allmänhet inte" på vilken | välsignelse det varlt för vårt folk att få njuta en snart > | 180-årig fred." Ett-krig lämnar påtagliga" spår: efter sig även i. ett segrarlana” Det är emellertid myckt söm "tyder på att Erigland, som så mänga gånger förr, är på väg” upp ur vågdalen, En svensk, som har "blivit gustvänlgt "motta= gen här, kan inte annat än hop- pas, att England. snart; skall lycs ER a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.