FYN tetvyvv vyver YYvYYYTveYYFT FEV fördagen 8. Januari 1048 . Ina var en tid i världen, då pris- 2 Boxningen i i Amerika kanske var än mindre tåld än den någonsin varit i det intoleranta Sverige, På åttio- talet, då : den professionella box- ingen var illegal i U. S. A., hände - idet ofta, att pugilisterna efter hårda matcher tvingades helt oförmodat : 'att ta "rattkvarter i finkan. livan,->The- great John», Amerikas legendariske boxarkung, som än > i dag ej fått sin like." I én i Amerika utkommen best-seller betitlad »John-. -Store>, en-biografi över denne: dén flydda tiders nationainjälte, beskri- ver författaren, Donail Barr Chid- ” : SY, honom emellertid från en sida," 'som” tidigare inte varit så allmänt vt ekant;s Enligt Chidsey skulle så- unda John | Sullivan ha varit en." iktig fyllbult och storskrävlare, och. framhåller, att det är symtomatiskt för tidsandan i Amerika före sekel- skiftet, att denne beryktade slågs- "kämpe, som besatt. just alla de egen- skaper, som. ingen ung man. borde . åstunda, skulle bli hela landets idol. !: Men” Chidseys bok är onekligen högintressant och utgör ett värde- fulit mäåterial' för: var och er, som wy ill lära känna det sällsamma landet ; ,UL SA, där allt tänkbart synes . kunna åstadkommas och växa 'upp.. - fill och: med > en sådan märklig fi- .gur " som John L. Sullivan. ' Hans äventyr äro makalösa 'och vad han . presterat ifråga om dryckesbragder .och krafttprov,uthållighet "och box-'- ine rat sakna sitt motsty cke, . Sullivan föddes'i Boston år 1858. "Han. var:son' till irländska emigran- Sin-utomordentliga:fysik ärvde” han såväl från fädern'som från mo-, ey. ter.. dern,. vilka. bägge beskrivas” som”. - individer...” Modern -mätte fem" fot . och tio tum-i strumplästen. - Fadern ar.7 tum korlare i rocken än John' "den sfores mamma; men: av.honom . Jär Sullivan j:r.ha ärvit sina andliga a gåvor, "heter "det + biografin... Då ". John Ekom.till New York år :1881 « refererades prisboxningen i polisun: . derrättelserna,. -Sullivan erövrade” på -den tiden mästerskap med blotta nä- .. varna —-utan boxhandskar.. Under ; år. 1882.slog han 59, man knock out N op det -sätlet,: de.flesta redan i för- sta ronden,, "enligt hans - - minhestecknare isatt Chan konsumerade jättestora" svarta” : | soigarrer,. förtlärde, fantastiska. kvan-: a titeter champagne: ochcdeltog i 'yp: Ia piga gästabud präglade.av den ytter sta livsglädje... Han « vare sig han var full, . äykfer eller:i i SÅ CSJolly: -€xceptionellt. kroppsligt välutrustade - "Hans träning» bestod | IN slogs lika bra för skaffa sig extraförtjänster såsom . arne Vid ett tillfälle. 2... 0 + han - levande staty, vilket :. man tycker borde ha varit en god" uppgift för honom med hans vackra "- > fysik Men han hade svårt att stå = stilla och förlorade därför det job-;-' : Han lär en gång ha finansie=" . >. Dertta | rat ett uppförande av Onkel Toms I . 'hände bl, 'as även ofta John L; Sul-- stuga, . Sullivan spelade själv Simon DÅ statist vid teatern. agerade bet, föra - Överst en ild av "det gamle: värläs Under:.. :Det råder slör skillnad mellan: spiskningsscen: >: Onkel: Tom tiggde och: bad (det hörde inte till pjäsen). att Simon -Legree skulle göra en liten paus i béstraffningen, vilket till/den I grad. retade teaterdircklören skåde- Spelaren; "att Han. släppte Piskan och i.stället sklippte”till»"sin motspeläre med knytnäven på hakan, ni annan- binäring — som även ger i många fall:lägga Il. med — var. restaurangrö- egen saloon 108 "inte mindr än hu re drihkar På en kväll. : 4 .Cholly>; hans tagelske t utmanare: 30 -lkvi ronder i” "rykande snöstorm bakom =Baron de: Rötschilds stallar i Chan> tilly i i Frankrike; » Den natten'"till-: . bringade bägge boxarna. finkan ty prisbosaing var vid .denny tid: ille- : gal snart sagt över hela. världen. > .Y År 1889 hemsöktes Sullivan av en "svår sjukdom, :som beskrives: som «tyfus, 'gastrisk feber,.inflammation | =. od "inälvorna; hjärtlidande. och lever: ]: komplikationer» - (vilket-det nu var har aldrig. kunnat fastställas), men han lämnade: sjukbädden för att .« smed: »100.-graders' feber» (d.-v. s: ge upp honom. på upp heniné>, Oi sitt nlumkap. med balettflickan: Anni hän säga: Det val fästmö, Ann Livingstone rån kab Legree;: men föll ur: rollen. under:en Sullivan. höll flera” det mesta av spr - och vinförrådet.- Det. berättas,” 'att- hån en gång på. sin, : brukade han beordra por-. tiörek; Ser: :hon snygg ut, "så proeka "Hans, ofticiella v hes | svara: språk 'och patriotism." :|na uppskatta det mexikanska” a mästaren John 'en:boxares träning ni ock parFoka AR Sullivans tid, dt. vardet den: da” Styr kan,> som Idee” utslaget; nu 'är:dét med” honom "under, hela” lans stans period, oc älla; pojke” böna ". Plötsligt, i blommans av sin. ålder, slutade den bålde ”dryckeskämpen vupp att drickat:= fist: För en kvinnas skull. var Kale Harkins, en ungmö.om, 45 vårar, 6 fot: lång. ” John" E;- var 52 år, då hän” äktade henne och -ctable- rade: sig sonr farmare,; Han hade 'uppvåktat "kön. Kate i- flera; å år, men I honom: en ::ckorg, då. hon som- hon sade, inte .ville' gifta sig med en fyll- bult” Siillivån” sade farväl till krog- AT livet'nien inte til siha vänner; Dem 1 behöll" ban intill "sin! död sju år se nare —;alltifrå '"Spärringpartnern' Brisbane till. — Theodore; Roosevelt: "Så ter alltså i santiingens ljus en av vår :föregåcnde generations mest dyrkade. idoler." Men det är inflytande” på ' boxn ingssportens. utz et » Fahrenheit) gå” 'sjuttiofem” -Tonder.b. - : mot Jack Kilrain i Mississippi. Sul: livan vägrade: att sitta .niellan :ron- "derna. Va tusan ska det tjäna tilll»: utbrast han." .»Då måste jag ju resa - PÅ mig igen»; "Så när matchen slut- ligen bröts, för att man skulle:kun- na rädda livet på Kilrain, arrestera- | : > des bägge pugilisterna-och olycks- > "fågeln Kilrain fick senare avtjäna två. månaders fängelsestraff. för slagsmål och misshandel... John:L. lyckades slippa undan med böter, :- John avskydde utlänningar '— fast han: en gång tillbringade två :angenäma timmar i Prince Edwards och. nitton engelska grevars "höga fn i "London Fencing Club, — an höll. aldrig långa tal i tingen. Men ett undantag gjorde han, Det + "a. var då Kan mötte sitt öde i en match -'mat landsmannen Jim Corbett, som slog ut honom efter sedan han inne- a haft titeln som världsmästare i i hela - tio år. John L; reste sig mödosamt "upp och höll: nu enligt uppgift” det längsta” tal: han hållit i hela sitt liv: 4 : SÅllt: jag har att' säga är att jag ty- "vär gått upp I ringen engång för mycket; och då jag MN blivit slagen, är jag glad att det var: en' amerika. "nare, som -knockade inig.» 7 i - Boxningen inbringade i inte mycket da -mänskliga kulturerna i i deras'i detta" . land .- > utgöres::till 43 Gl av blandfolk ;och; främlingar och" åter- stoden > av -:kreoler av :spänsk här- komst, 37 Jo indianer: andra stammar. . Mexikos historia” torde väl värd stormigare än något annat” lands. Aztekernas mäktiga rike, som 'grun- dades. på 1200- talet, krossades i början av 1500-talet av Cortez, och napoleonkrigen frigöra sig och upp- stå som ' självständig republik, men denna republik har sedan dess ska- kats av ständiga borgarkrig och krig med Förenta staterna. Repu- bliken avlöstes sedan år 1861 av ett kejsardöme under hertig Maximi- trupper, men sedan genom Förenta staternas ingripande lämnade lan- uppror av Juarez och avrättades. gen några lugna decennier, men se- på den tiden, och John L. måste där. dan han störtades - — år 1911 -— följ- fexikos- land. och folk ”erbjäder” Fika tillfällen till studium av "de skil” bördes förhållanden. -Befolkningen' i ker och" blev då spansk koloni för ait under lian av Österrike, stödd på franska] det, avsattes Maximilian genom ett Under Diaz diktatur följde” visserli- de nya stridigheter, vari Förenta sta" terra” upprepåde. gånger intervere- 1 räde. "Den énä "revolutionen avlöste den ändra och en varaktig fredspe- riod :inföll först-1920 under; presi- detit "Obregöns regim. - . : När mani tfålar:om mexikanare, - lar man inte om”en ras. Mexikanare är "endast, "nationalitetsbeteckning. Mexikös invånare Tepfesentera hun: dratals raser, och många av dess in- dianstammar ha ända in i våra da- gar bibehållit” sina ålderdomliga språk. . Det är inte lätt att ens fysiskt sett fastställa vad som är den mexikan- ska typen, Indianbefolkningen från Tehuantepeca' i söder till Yaquis i norr utgöres av. otaligh inbördes helt olika stammar, vars fysionomier och väser äro påfallande särpräglade. »' "Den spanskbördiga befolkningen dominerar naturligtvis - i Mexiko, men även spanjorernas utseende va- rierar, ty liksom i moderlandet äro även bland Mexikos kreoler olika folksklag representerade. : De örn- näsprydda kastiljanerna, de under- sätsiga baskerna, de mörkhyade liv- liga . andalusierna, de strävsamma Hari blev helnykte: 3 Det | hon” häde varje gång han friade givit I; : ofrånkomligt; "Att han: övat ett. stort |- - +] kultur eller arkitektur. -I språket: "Javvägda'...spetsfundigheter:; okonstlade gallegorerna. . Hos :den-vita -befolkningen "Möter man även många av skandinaviskt påbrå, teutanicättlingar, italienska migranter, franskbördiga,' .portur gisättlingar, irländska," skotska "och engelska emigrantätllingar. . Vad är det nu, som har kunnat forma "och 'däna "alla? dessa olika raser och nationaliteter till mezika- nare, vad är det sbm? hos-samtliga | trots” allt, skapat något - ärpräglat: mezikanskt?. Man "får För att kunna: bilda sig en "riktig uppfattning om och för att rätt kun- är det första. villkoret, att man;lä och förnimmer med vilktn:brinnan- .| de andakt dessa! människor "älska och vörda sitt Jand. : Det bör :1-: detta sämmanhäng nämnas, att engelska språket vunnit härska både.:spanska och: engelska. Och bland de- bredare lagren. finner man knappast någon, som" ej kan några engelska fråser; Typiskt är att mexikanarmna I i um» gänge med, främlingar 'föredra ' att tala engelska. i; stället. för alt höra utlänningarna rådbråka spanska... För en ;utlänning ter sig först - | mexikanarna- kanske ensmula” fr I knäppta och rfeserverade”i all: värdighet, men: de krypa” snabbt u ur sitt skal, tina upp och'bli lätt till: i gängliga, om" man bara här något a Han må vara "affärsman, som hand- lar, köpslår; prutar och kömméersär, eller. en regeringsihedleém som . srÖr sig på politikens” bakgår gelfångare, som håvar. vudstadens. "gator, en bokhållare, vill” göra sig , mödan att” . upptäcka ändå i i'sina mångfaldiga nät”. sätt kunskaper: i målning; s som "licke är en göd: stilist med: sinne för ihop i: Li öst vid Vera: Cruz; vankas flagga: vajar. erkönst;: blomsteér- Och: detta är särskilt betecknande -— det finns icke en mexikan;:som ej odlar välta- lighetens konst; =. > : -Hös: detta folk Har et spanska "fenomenalt ' och "egefrartat "utvecklats till elt plastiskt; "med väl sammetslent'sivligt "melodiöst tungo- mål. ;Träffåride:ord och: 7 uttryck, geniala: ordkombinatiöner,' egenar- tad : .temipusväxling särprägla mexi- Känarens: språk. och talesätt; vilket ledsagas:av graciösa gester:och 'mu- sikaliskt.> pronocerad'-betoriing fäv det .han -särskilt” vill framhäv. E mexikanare: tälär- i merar. .: Man "behöver bara gå in i'én ) butik eller "lyssnä. till. replikerna i5affä- rerna, som 'avslutass” på torget; att få detta besannat; Mexikar.aten är icke närig, icke 'girig.:sHarn”säl- jer gärna sina "varor och artiklär:till de priser, som motsvara'varans vär- de. .- Men han älskar åatt'konversera, Köpet måste inledas med'ett samtal, Det måste leda till debatt.” ::- Han framhåller ' varans förträffligheter mot köparens betänkligheter; :men man enas ålltid öm priset; Ett ' Mörvånansvärt faktäm är? att mexikanarna. av, naturen: besitta ett sällsynt minne. för mått ochi färg, form och rörelser, Detfa”” märker man lält om" man ser sig en smila omkring. 'Man' behöver "bära kasta en blick på ett fruktstånd: eller:ob- | överrumpla; | praktfullar ögonfröjd känna språket, så att mån ”förstår |: en :utomordentlig spridning och ta- ".Jlas även i de avlägsnaste delarna av t ”Tlandet,. Och "bildade mexikanare be- arbetare eller chaufför; Men' om män” d underliga : folksånger. ryddat |. sfändom”. bitande -snärtigt, stundom SA sorvera Fur en + enkel ”orgmångler- ska placerar sina olikfärgade grön: saker. .De olika lådorna och kor garna placeras så, att de bli till 3 praktfull; färgvacker : ögonfägna j vilken man har svårt att vända blic- ken ifrån, Varje litet frukstånd är faktiskt en. konstnärlig skapelse, : «: Utmärkande för mexikanarna är deras förkärlek för. överraskningar. "Det är då inte fråga om några slags trollkonster.: i genhet "att: med -välberäknad - effekt en iakttagare, som fängslats av; något exceptionelit ien vacker enkelhet döljande: en ännu > En; amexir a ;'Snärare då" en benä-: | kansk stadsbo känske ”ömgärdar « sin. tomt med 'en dekorativt ornamente: ” rad men i dyster grå färgton hällén” mur eller plank; Man behöyer.emel-: lertid endast, glänta på porten för att möta ' en' solbelyst: fårgvacker' träds: gård med prunkande" blommor och. läckra frukter, .som-> överraskande - bryter mot den: trist chöljande, ine” hägnaden, bl ”Mexikanarna; äro ett mångsidigt nyanserat folk; som ta ut mera gläd- .. | je av. livet än kanske: något annat. folk: och som verklige; .söka göra tillvaron så angenäm söm möjligt" ' för sis och sina medmänniskor, : - Aztekernas - lh Hepublica del-Salvådors huvud: stad. San. ; Salvador har blivit en blomstrande sydamerikansk metro- pol med europeisk fläkt över sig. I the upper tens» exklusiva klubbar är "'världslitteraturen rikligt repre- senterad och medlemmarna diskute- ra :liksom / vi: politik, affärer och n | kärlek. "Men utomhus på gatan ha San Salvädors invånare sina kluv- bar för' sig, de” betåla ingen lokal hyra'.och ha inga bänkar : och börd | mén de diskutera också världsprob- " Jlemen;-. .De älska vanligen att sam- . | manträda framför" butiksfönstren, där de beundra de nyaste exponen- terna för impor'n från Förenta sta- terna, kylskåp, elektriska : brödros- tare; "fotbollar 'och andra idrottsred- skap, köksattiraljer, .vattenklosetter och andra lvxartiklar. - Man trycker gärna" 'häsan mot rutan och' ibland hår trängseln varit. så. stor alt. bu- tiksägaren fönhit för rådligt. att förse fönstren” med skyddande barriärer: en stång” som infödingarna,” bestå- Tendé mestadels” av metizer, stå och luta-armbågarna mot, : «Kväll. efter. kväll beskåda ibero- indiånerna och” andra. arbetare med hungriga -' ögon ”” modernitelerna, Från skyltfönstren” gå'de till biogra- ferna..« Inte för att.gå in, utän för att "sitta utanför.:och lyssna till. de ljud,, som tränger nt till : ursprbngliga, nöjer. som influerats" från ” Förenta stäterna. Det amerikanskt betonade nöjeslivet ' "käraktäriserar en ameri- gansk reporter sålunda: '; biografer, "varietéer,. shopping, .- - glass, cocktails > och .»le hot . jazz». Den enklare” "befolkningens . förströelser religiöst betoriade "fester: : År: 1935 var”denlilla- mexikanska käststaden" Acapulco. en -:kvav. -och sömnig ort vars befolk: ng på kyväl- "Järna vandrade ut till sin »quebradas en brant. 'stipande klippa ' utanför staden för att spela giarr och sjunga Ett år ' senare hade emellertid jazzén, erövrat" ”Acapuléo | och gitarren och folksångerna fingo stryka” på foten för den amerikanska musiken, Med jazzen fö de step” . vg från” den typiskt” amerikanska" > ock dansen; som snart hotade tränga ut de vackra folkdanserna.' Världshu- sen och danssalongerna voro Över- fulla nu som tidigare, men nu drack men' Cola Cola utanför dörrarna "i stället för tidigare kokosmjölk, . Det amerikanska inflytandet har varit - utomordentligt "stort i Latin- amerika, från ' Patagonien till Man- zanillo och: Monterry; -Bilar och bussar har efterträtt de ålderdomliga Nöjesliv 18 i Sydamerika. ättlingar. dansa jazz. > hävdvunna förströelser : och de rikas |. le bestå däremot så gott som endast av är foctskaftningsmedlert En: ameri- - kansk journalist berättar om två tu rister, som observerat en”stor folk- samling på torgel i' den lilla” mexi- kanska staden Cuernavaca och gingo närmare. Hänförda över anblicken - av. aztekernas ättlingar; som i sin: brokiga . pitttoreska: klädsel "tycktes: vänta på något gudomligt: 'under;-ut- ropade de: »Tänk så exotiskt .Stäm- ningen föreföll” ödesmättad- Det vir lade något av. den "obeskrivliga; ödesdigra. mystik över. massan, som män endast finner: hös:'dessa '"infö dingar, »Det ser ut som oni.de skulle : vänta på den yttersta domen>, sade den ene av nykomlingarna... Men det var inte Den ttersta domen; I storstäderna: äro: biograferna er en on omtyckt. träffpunkt; och på: julafton > 7 ot tar man” maten med sig och betrak- oe tar filmförevisningen "och" "hör: "på Te musiken som 'taffelunderhållning.' «Då->Borta "med vinden» visades. i Latinamerikas städer . uppstod, "det "7". ofta, slagsinål, på biogråferna, Fil-' 7 men ” blev. "till verklighet, för åskå- darna,:och'diskussiönen blev så Hög-” ljudd mitt under föreställningen"att '. man. knappt. kunde uppfalta- -skåde-" > 5 spelarnas repliker;” Somliga ” böllo med sydstaterna andra med nordsta= "73 terna. och. filmföreställningarna må- eo one Men man” "nöjer" "Sig: inte med att'ö se filmen en gång utan sitter kvar på sin plats: från det. biogråfen :. .. öppnats tills det är slut för:dagenr;=- ikanska" 'sportön har nu: "Ta: Sydamerika Boxning is dén Pogutäraste idrotten. . anhängare kanske även den, går det varför. han vanligen platsen I i tä bil. "Sydamerika. no sporten base-balt. nu livligt utövad S författaren : star om att det snart - kommer en tid, då dessa skola kun- ; na mäta sig med: idrottsmännen”t - U. S.A, och Europa;” Vi äro än så "cv länge skickligare "och ä äga större ru- tin, skriver han, men ha ej den hän förelse som latinamerikanarna drab-'. bas: av under en sportlek. "De äro faktiskt beredda” att' offra livet för att: vinna” en fo bollsmatch. ” . GSYeNIN A TA HOLMS CTED NINGSSANNONSO RI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.