XR. ne mma 6. bo > stYyrtYTtYTYFEPPV 5 SN RARE RNE TYTIYTVFETYYVVYVYVYVE VI eV VETTFV EV frsre sr ivaa pr + Pe KAHOLMS TIDNING eten ns YrvyvrvvverYyvYV pore bana a Lördagen - 8” januari "1949" Handead. 1 Sönd ie ”Sabbatstankar — Stjärnan, som "ae hade sett i östern, gick framför + dem, till dess att den kom - över det ställe, där barnet var. Matt; 2: $. : d Den stora Högtidén är för. bi, men julstämningen finns kvar, stjärneljuset över Betle- hem skimrar än, och sälla äro de, som funnit sin Frälsare, ;: Berättelsen om de vise män- nen är lärorik, I alla tiders ti- ders tider hava människorna forskat efter den eviga sannin- F gen, efter målet och gudomlig- i heten, I Norden väntade folket I efter den Giåd, som ingen vå- ' gade nämna, I Österland sökte de vise världsförlossaren, = > På -himmel och Jorå, uti havets en Gud. deras hjärtan anat; men fåfängt de visa i magiskt |. ! jus: hans anlete efterspanat;' Så är det ännu. ”Innerst i inne ruvar oron i människans hjär- ta, Livet är ett äventyren gå- ta, étt problem; sor ingen kan lösa. Ju rer man frågar, desto . flera. nya frågor, komma, och ingen kan svara, Materialismen |: har lärt människorna att leva för dagen och ej bekymra sig om något liv efter detta, men därmed kunna: vi ej nöja oss. Den läran är falsk; ty vad bar |" > den åstadkommit? Ett virrvarr, ett kaos, egoism och grymhe- ter. "Världen är full av nöjen, lidanden: och kval, Allt är det hoprört, ' tills -' bölden : brister och ' världen förgås ti elände. Tusenden " och 'åter tuseriden inse” detta, " Tidens ”. oro har väckt " många. Hös' Kristus finns frälsningen, Han för oss hem till Gud. Den tanken har vaknat hos flera än vi tro. Sök” "Herren, så skall du fin- «na honom! "De vise männen trodde på stjärnah, och hon . ledde, dem/' till. målet till. den nyfödde Frälsaren: Detta skall äver vara vår räddning, Vi skola tro på 'stjärnan och föl- ja . hennes strålande YNjus. Stjärnan är Guds ord; Tro på ordet, så finner du Kristus! . Och genom :honom får du frid i din själ. Man kan gå efter stjärnorna : och hitta väg i mörkret;' Så" kunna :vi även gål, efter. Guds' ord och finna hem-' vägen, vägen. till Gud.: Men vi mäste leda, oss,. Guds ord-talas i våra dagar mer än förr; men ofta är det bara människoord fraser :. och .. sensatiorier, :som förvånar - -lättroget=folk; Tiden ät ytlig, Nej, följ Jesu "Svange- lium! Det är oförfalskat.' :Det är Gud: själv, som talar. om synd , och nåd, förlåtelse och upprättelse, död och evigt liv. I det ljuset vandrade" våra « fäder. De voro mycket gladare än vi. De togo saken enkelt, | Vår tids människor vilja be- gripa. allt, och när det visar sig omöjligt, bli de misslynta och tro på intet. Alt eller in- tet, Så tänker den högmodige om. religoinen! "Men vi männi- skor äro ej så skapade, att vi » förstå "allt, Gott, om: vi med Vårt förstånd kunna fatta nå- got och med hjärtats ödmjuka tro mottaga allt, d, v. s. nåden, friden,” frälsningen, saligheten. Tron gör oss gladare än vetan- det. Tron hoppas, tron gläder sig åt litet, tron lever 'på nå- > den, tron lever för evigheten, och så kunna vi fara hädan i frid. Stjärnan, ordet, leder oss i det sista in i härligheten, Det är modernt att forska och pejla i andra människors |r inre liv. Psykoanalys, själsun- dersökning, är en vetenskap, fullt berättigad, men i det lju- set finna vi ej sanningen, finna ej själafrid, Tvärtom oroar man själslivet, ju mer man dis- sekerar och river i människans innersta väsen, Anden, nåden kan frälsa oss men' ingen män. niskokonst,. Kulturen har gjort Oss överkänsliga "och nervösa. Kristus gör oss sunda, han sä- Ber oss sanningen och läker såret, som sanningen ger oss i samvetet. Vetenskapen står högt, men högre når tron, Vi- sa äro de, som följa uppenba. relsen i Guds ord. De tvivla ej men tro utan att se. Visa män funnos förr i tiden, men var äro de nu? Farväl åt mörka tvivel bjud, Var fråga obesvarad! "ot Sök Jesus, och du finner Gud, Predikoturer + Laholm 10 hem. Pp. Franzén. Veinge 10 hg, komm, Rydén, stocka 10 hgm., kh. Ljung. Knäred 10.30 hgm., kh. Eriksson. Hishult 10 hgm, kh, Gustafson. Björkebergs skola 4 em. mis- sionsgdtj., kh. Gustafson, . . Rämrneslöv 1:30 em. hagm.; kpr. J. :Persson. Ysby 9.30 hgm,, kpr. J. Persson. Hasslöv 1.30 em. hgm., P.- Bast: holm, : : Vråkärrs skola, 3. em; gätj., p. Bästholm, :- - Våxtorp 9.30 hgm., p. Bastholm. Östra Karup 10 hgm., kh. Nor- "> borg. : Skummeslöv. 1 Norborg. - Båstad 10 hgm., barn och ungdom. Hinneryd 11 hgm, +. x em; Å hgm., kh, särskilt för Björnhult,' Otto Perssons: ' Möte söndagen den 9 :kl.:7 em. tal - av Svea Lindell, Karl Stansert och. Karl Johansson, "Sång och musik. Laholm, Sion, Goätemplarlokalen: Söndag kl. 15.30 Offentl. möte, ” Berg, :Sångare.: Gruppmöte, «.:-s Skogaby, Ordenshuset: > "kl.19.30 Offentl; möte, Söndag -John och Sved Berg, Sångare, . . Veinge, Tabernaklet: Söndag kl. 7.30 em. K; G. Nohrberg, Mån- . dag kl. 7 em, juniormöte. Tors- :dag kl; 7.30 E GS Nohr- berg. fi vi Skogaby, hos Hildi Martinsson: . Söndag kl: 2 em; . möte av pas- tor Nohrberg:: Laholm, - Salerakyrkan Söndag 11 Predikan; p Almborg. Onsd. i20 Bibelst. och Bön (Lilla. sa- > len).. : sa er Hishult, Betani: örd: 19.30 Bö- nemöte hos ' Larssons,” Agård. Sönd.;; 14.00” Söndagsskolfest, Barnens program. Pehrsson, " 'Almborg! Allm, inbj.! Torsdag 19,30 Offentligt möte, O. Perhs- son. > z | Ränneslöv Föreläsningarna i "Ränneés- : Jöv. "Programmet för. vårtermi- nens föreläsningar , har, föl- jande, utseeridei' = Onsd, 19 jan. : Docent. Ber: til Pfanhenstill: Hur Ameri- ka ser på Ryssland, +: : Fred. : 4 febr. Rektor ;Os- kar Ekelund: Motsättningen Ryssland — -Västmakterna. torsd, "17: febr. Redaktör Dåw: Larssön:, London efter kriget ;.— ' en' studieresa ge: nom England - av. i. dag. (Ljusbilder). : a aa 'Fred. 11 mars "Lektor Carl Dymling: ”Anlag och levnads kall.” sa : Forsd. :24 mars Folkskollå- rare Olof Österberg: Natu- ren, folklivet och kärleken i våra visor. se Tid: kl. 19, 20. . Lokaler: Folkskolorna'' Ränneslöv, Vallberga och! Ålstorp. Föreläsningsföreningens program"... för. vårterminen har föl- jande' utseende; re : Fred, "21 jan." Viol Issay Mitnitzky: En populär konsert .med klassiska och virtuosa. violinstycken; » Tisd. 1 febr, Rektor Oskar Ekelund: Individen och sam hället, > - ' Fred ' 18” febr. "Redaktör Daw.. Larsson:.. Bland bön- der... och, fågelfängare : på Färöarna? NS (Ljusbilder).; Fred. 4 mars ' Överläkare N.; Oskar Hillerdal: Om den moderna läkekonsten,” 'dess uppgifter" och + arbetsmeto- der. Fred. 18 "mars "Stadsläka- e Lars Edén: Sexualhygien — en allmän överblick. Tid: ' 'kl. 19,30. Lokaler: Knäreds, Svenshults och Put sereds skolor. ” VARJE SOLSTICKA - . som tänds i vintermörkret är ett litet bidrag till den » riksomfattande . ”fond” -som gör det möjligt att år- ligen sända tusentals barn till stärkande . sommarvis- telse.. Snart juteljusen brunnit | ut, Men Jesu stjärna brinner, Och julens fröjd tar aldrig slut, Ty Frälsaren jag finner. Ack; "sägen mig, I vise män, Vart vi oss alla ärna? 507 Till graven eler himmelen? : Följ Jesu stjärna! : I Sonen uppenbarad! Följ med! jaa - Nilsson. Tjärby 1 em; hgm., komm. Rydén Tisdag kl, 20 r TJåt. här: "syndäts både mot det ena » [Dock är det bekant att oron i -Hsamlad jordareal. — För LAHO | IL an "Ute i ett ”härgränsande rum satt ungdomen skämtande och hade roligt samt såg tillvaron i ett förtrollåt ljus, som den ju också är, fastän blott få män- niskor. fått gudagåvan att livet igenom behålli den synen. . I motsats till de äldre i storstu- gan, som ' sutto par om par, satt "ungdomen med pojkarna på ena sidan långbordet, flic- korna på andrz. er fun TR i Nu satt en flicka mitt emot sin fästman - Och hans rival. De hade kivat om tösen, men slutligen -lyckades en bli den lycklige eller olycklige, vilken- dera det nu blev veta vi ej. Nu ville tö ösen säga någrå ord i en- i HM honom, ' varför hon sträckté'” benet : urnider bordet och trampade hönom på foten, ja t. o. m. sparkade så nätt på hans ben. Tyvärr var det riva- lehs :: ben, som fick den äran. Han ' blev nu: hjärteglad. - : Så reste sig tösen från bordet och gav sin fästman en bedårande blick samt gick ut i förstugan. Bäggé' pojkarna ansågo sig kal- lade och följde efter: Efter nå- gon: ordväxling .röko. de. ihop. Under; slagsmålet: rullade :de omkull på golvet där de slogos så att: enriset yrde omkririg' Det blev . uppståndelse och. når gon skrek: dns + Hanakyllingarna slåss! "Nu ingrepö Sven Jönssoå ni. fl... och skilde slagskämparna Det blev. förhör om Orsaken till slagsmålet . och då denna blev. klarligd tog "Sven Jönsson och nöp tösen" i näsan och sade ördagrant sålunda: ;. :.. : — Fy skäms tösaviba å å villa springa .mä fästman innan en 1 LMS TIDNING” av, EeheLinus ot a Fredrikstorp i Yay by: ut gjordes av tvenne 'manbyggna- der. ansenlig ryggåsstuga, 4£ alhar lång, 8 1/2 alnar bred. > Huvudbyggnaden var en Dessutom kvarstodo änhit ett par, uthus." Denna ,gård' ägdés i mitten av 1700-talet av ,den man vilken. blev överfallen il: närheten av Såghuset och tyd- ligen utsatt för utpressnings- försök å lönkrogen därstädes, ren han" kom ' lyckligt . undan. Åkerströra var” en besvärlig man att komma till tals med, Då vid, ett tillfälle ett "flertal Ysbybor kom ut: till Fredriks- torp för att diskutera saken med honor, tog han ej emot dem, då han bästod dem” vara berusåde.”. .— Med: sådana överlägger jag ej, förklarade. han... .; :Den 28 maj 1833. var "nästa sammanträde - -pålyst. x Ysby- gård... + Samtliga berörda parter vor ro med stränghet kallade; men värken : P.Akerström' (n: 02) eller : kom. För der 8 k: Ringarejo den i Ysby tillhörände Kloc rebolet i Ränneslöv kom, kan- torn Per Settergren,. Janne, Persson: (n:o' 7) Godemännen gästgivaren Sven Ekelöf "och Hans Nilsson av- sade gig bestämt sina uppdrag. Genom : deras , och. andras för- Sorg . hade kallats, Pål Olsson från Torp i Hasslöv (min far- mors far). Han var känd som en. skarpsint man, och det är be- tecknande, att det står i proto- kollet att'samtliga närvarande enades” Pål Olsson att han:' ville :lova att" blivå godemar under” hela skifteshandläggningen; + detta .synderliger ,rättrådig och «om att hemställa till jovade "Pål. Olsson; ': Dessutom då I "Nilsson. — NUR de : beslöts ” att till andre godman kalla nämndeman Ola Hansson i Ränneslöv, > Då Per Åkerström å Fred- rikstorp ej gjort föreskriven handräckning vid förberedande uppmätning av jordarna, beslöt man rekvirera (hämta) honom; När samtliga voro samlade (n:o 7 ej anträffbar) beslöts att Åkerström skulle erlägga 4 riksdaler (1 riksdaler detsam- ma som 4 kr.) 40 skilling för bristande handräckning. Efter en stund gick Akerström in därpå om han fick 8 dagars anstånd. Samtidigt beslöts. att tidigare "omnämnda ” jordbytet mellan Ysbygård och Fredriks- torp skulle stå fast. I " Ett fruktansvärt oväder med storm och regn utbröt under sammanträdet, vilket av. frun- timren i byn uppfattades 'som ett bevis på försynens misshag. Någon begynnelse av graderin- gen av jordar kunde ej göras utan" den åppsköts till hästa däg:;" Major: W.-" von Krassov lämnade. en fullmakt för”sin åbo Nils Persson i Hultabyggef och åbo å n:o 5 att i majorens ställe närvara vid graderingen, Montanska godsets kurator lämnade .' även en. dylik full- makt för ”åbon: Janne Persson å : 1 Denne: som 'ej kommit tillstädes och först efter myce- ket besvär "kunde anträffas, vägrade först men "kom dock till slut, med, då han hörde att Pål Olsson i Torp blivit god- man. Er lg äl der 4 dagar från den 29/5 om; 1/6: verkställdes grade- ringen å alla skifteslagets ägor enligt protokollet i bästa säm- ja. 'Akerströrn på TDotentOrP var, dock ej 4 riktlet, belåten. " (Forts. y ha sleded (slitit) opp. de för- sta pared träsko. ">: " Därefter tog han en" pojke under var arm och sade: MH "7 Gören. först rätt för ev på logen (vid tröskning) innan I tänken på fruntimmer. : ; Utigdomen blev, nu" stillsam och tyst, men de.i affären I in- blåndade tordes knäppast se på varandra inné vid bordet, i Friden var nu för en stund tälld, men då ett, par äld- re, fruntimmer sutto och "mo- raliserade : Över.: ungdomens snedsprång, ' yttrade Pål Ols sons hustru,” tes - "-— Det skadar nog ej att folk kommer” lite ifrån "varandra, Här springer de som hundarna omkring”och har sina möter på ränne och forlogar. |: » Yttrandet avsåg naturligtvis da , :av "utflyttningen, som ju hennes mar ställt om. Till en början sade ingen något; men nästan alla glodde: räligt, » Men så sade en: — Vad det "beträffar så hår ti som de andra buden och kom- mer att så göras om vi så flyt tar byn till månen; » Detta - blev signalen fll en allmän .Ordväxling, stampande i golvet ' och ; slående” i bordet. Gubbarna: Svuro, "käringarna gräto öch barnen skreko. En- ligt. ganimal sed voro t..o. in.. dibärh "med. Min sagesman var själv blott 5 år och det var för honom ett av de. första julka- las, . som / ' särskilt: fäste sig i hans :minne, . Något slagsmål blev det dock ej, ty ett par av de mest sansade gubbarna lyc- kades avvärja detta.- Ett par åboar gingo dock hem i förar" gelsen, . « : "Tiden från detta kalas till sammanträdet 'der 28 maj-1833 är ej av mig närmare känd. hyn fortsatte och. lär. vid. ett tillfälle - utlöst handgriplighe- ter, Då man nu skulle skrida till gradering av jordarna för- klarade ; sig ägaren :av n:o 9 Ysby eller Fredrikstorp,:f. d. inspektoren Per Åkerström, att han ej ville deltaga i vare sig detta eller skiftet. i övrigt,.då hans egendorg. omfattade en Förhållandet -'var” följande: Fredrikstorp var redan utfryt- täd vid "storskiftet 1798 däri: genom att hemmaskiftet var bortbytt till n:o 3, 4, 8 Ysby- gård mot samma. hemmans ut- ängar. ” Byggnaderna och hus- tomten i Ysby ägdes nu av Pål Oleson. Byggnaderna på gam. Arne sågverket och tjänade bra med pengar,. som dock gick lika fort som de" kom.' Några politiska el- le? ideella intre$seå hade han ic- Nyårsdagen ingick. med "storm ; och regn, Arne. Valfredsson vak- nade vid regnets smatter mot ru- tan. Egentligen borde: han kunnat: va- ra fullsövd vid : denna «tid på dygnet. sår var dock ' icke; fallet. Och inte undra på det. Han hade varit ned: på” "hyårsvakan i Fol- kets hus och "där hade det gått | Arne” steg upp; tvättade sg livat” till. Mellan dånserna hade | och började kläda på sig. Hemskt de pnga pojkarna smugit sig ut: [att visa åtminstone en god si- li Klockan: , pekade ' på tig: skogen utänför och fagit sig eh ”styrketår”, För” varje. gång. de Fom in igen efter en sådan expe- dition voro stegen osäkrare, blic- 'ken glåmigare och talet sluddri- gare, Många medhavda: halvlitrar ömdes, Det blev ett par korgar fulla med tombkuteljer, då Fol- ketshusvaktmästaren. gjorde rent .runt lokalen dagen ' efter. han fick dock, inte alla. En hel del 2 gårdarna i samhället. Man skulle väl lämna några spår efter: sig och visa att ”karlarna” varit ute och festät om.' Nt . Och flaskor sparades, för ' träd- > Huvudet värkte på Arne” vat fredsson då han vaknade. Nyårs- | nattens ” | klarare fram för hans medvetan- de, Han hade varit på ”gott hu- mör”. med någon. Jovisst, han hade gett Jon i Ekeberg .en smocka. Han fick visst vad han tålde. Ha; hat Det var rätt åt honom, Han var så: malig:” Hans far ägde” en-stor gård och Jorl var' ende Sonen. Det var - vä granne ån, ”gjörde! sig :till för honom, Brita; som en gång varit | hans ”fjälla”, undvek honom nu- mera. och "def retade honom. Inte var han värd. att ha sällskap med Brita, så "bort han levde: fylla, slagsmål, . kortspel men Jon, som fjäskade för Brita, skulle märkas. "Det tog visst or- denttigt, Han stöp. Polisen kom, men'då smet Arne. Görmide sig i en klyfta i en, ;skogsdunge. frös, . somnade ett tag, vaknade efter ' 'en stund och. smög ' sig hem till :sin ungkarlslya.. > 2-2 upplevelser trädde allt Hade visst varit i grutf "och flickor, "slaget han gav "Jon. Låg : där och 3 - Han vär en duktig ' ärbetare, Valfredsson, : Jobbade vid 5 [ Jobb q och Kvällens Tustbarheter äv" skilda ' slag upp- tog hans tid, Till. sin religiösa lägghing": ”var' ban ”fritänkare”; Gud: och kyrké och sådant där — der var prästers och ahdra över- Hetsjyckars påfund för att hålla småfolket nere och själva kunna flyta ovanpå, vad de” såg” ut; kläderna, hn "Det var: srmörjigt i klyftan ock så uppkästningarna efter' all spri- ten: '. .. Hän' borstade av det vär- sta. Den som ändå hade haft en ”klar”! Men det strök med till sista ” droppen i går kväll: Om han skulle sticka över ' till Pelle. Han -:brukade spara på sitt. Arej, det var nog inte lönt, Förresten var han granne till fjärdings- mannen. ;.; Undrar hur pass den där kvinnotjusaren Jon i Ekeberg fick i går kväll? Kariske « det tog hårdare än det skulle. ; "Det klack till I. Arne. "Kanske bäst, han 'stack i. väg ifall poli- sen skulle komma, Han: drog på sig; . oljekläderna -: och ..stärtade ”knarten”; - Han for:till' Utter- bäck. Där bodde en äv: hans ar: betskamråter; Utterbäckaren 'var hemma och Arné blev bjuden på middag: ” Sprit fanns också och derina piggade .upp. Arne, "Han var ; åter vid ”gott' humör”. då han "i; kvällningen körde hemåt. Stormén:- hade ökat och: regnet förbytts i snöglopp... Kamraten hade: velat” att Arre skulle stan- na över natten, men Arne skulle prompt hem. 'Vägarna voro hala och ..; Arne hada svårt att hålla balansen. :T:en kurva rusåde. cy- kelri av vägen och Arne hamnade i en stengärdsgård. En vandrare fann hohom en stund senare, Han var medvetslös. och blödde svårt ur ett sår t huvudet, Han ' bars in i en gård i närheten; ' Mor i gården tvättade såret rent och lade på ett förbänd, Soner i går- den stod bakom och såg på. Ett ögonblick slog 'Arnéj upp ögonen. Hans" blick träffade sonen, - «- Jonde ropade han, Jon; ty det vär han, frädde fram och tog Ar- nés. hand... ”Jon, förlåt mig!” — "”Ja”, svarade denne och tryckte Arnés hand: > oc 'Arne förlorade åter. ”medvetan- det: T éftertelefonerad -bil fördes de Så här då år 1948 gått til ända och är ett .minne blott, och snart har hälften av detta sekel svunnit hän i glömskans hav. Å, nej icke alldeles' — det är en hel del som har hänt som ' vi minnas där vi sitter framför brasan i kvällen. '" " Vi äldre minnas hurd kyrk- klockorna i hela Sveriges land en : gång. nyårsnatten 1899— 1900 ringde in detta nya sekel och 0, vad vi då i 20-årsåldern väntade oss mycket av fram- tiden, Om .vi..inte fick deltaga i' studenternas sång och' sjun- ga: ”Den ljusnande framtid är san; så tänkte vi åtminstone detsamma. " Arbetarmassorna hade skrivit på sin fana: Ar. betäre '1i alla länder; förenen edér, Arbetaré i det ena landet ville absolut inte döda sina ar- betarbrödér: i ett' annat land. Bönderna, åtminstone de i min hembygd; tyckte att när en tvist uppkom emellah två land, så kunde 'det väl förfaras med den "på samma sätt som då tvenne bönder råka i tvist om vär gränsen gick" mellan deras hemman: : saken fick ävgöras vid domstol och med dess dom fick de låta sig nöja; ” När hu varken : arbetare eller bönder villé:ha krig; hur i all .världen skulle" det då kunna bli något krig? eh så resonerade. vi unga: och för övrigt, snart skulle allmän- nå rösträtten gå igenom — en man och en röst —" En herre- gårdsägare "hade: ju ' hitintills, när det. röstades efter fyrktal, kunnat överrösta alla socknens bönder, När så härtill kvinnor- na fingo rösträtt så var ju krig ännu mer en cmöjlighet. Inte I skulle väl en mor vilja se sin son. lemlästad eler dödad. i ett krig? -Ja,; förvisso var den ljusnan- de framtid '- » vår; > tyckte "vi, Hade -våra förfäder. styrt: och så ställt. > saker..och ting alldeles fel, så skulle-vi nog ställa om så' att det, sneävridna blev vri- det rätt; . IT : ' Hur: ser; världen, uti i dag? Ja, det behöver jag inte beskri: va; det : veta vi alla, : Vi har nästan alla' fått. bättre inkom- ster och : bättra bostäder, men när” skatten är betald är det som är kvar av inkomsten inte så mycket att ”hurra för”; och vad bättre bostäder beträffar så' äro de' nog så bra. för de som har sådana, men en del — och då' isynnerhet nygifta —, har inga alls; H I:första världskriget stupade mellan 9 och 10 miljoner, mest unga män; om man. medräknar minskat antal födda och stor hån. till lasarettet. Han kora” ge = nast under behandling. Doktorn skakade sörgset på huvudet, :'”Inte skador, Vi kar ingenting göra. Syster får vafd' snäll och vaka hos honom i natt.” ” "+ Syster: Ella nickade,. Efter ett pår "timmar vaknade patienten. Förvånad säg hån sig omkring. ””Gör det mycket omten; frågär de Bysters tutet; ingar, viskade den sjuke. ”mpår jag tala med en präst.” - >< - : Syster kallade på doktorn. ”Ni ät. för svag”): sade doktorn, då Arné -upprepade :sin' » begäran. ”Det kan' bli farligt”; ”mén jag kommer att dö äv det- ta öch jäg må ste'få' tala med en Präst. Jäg' har levat utan Gud, men. jag kan inte äö utan: ho- nom”; ” : "Doktorn fingde um en av sina vänner, gom, var präst, Efter en kort stund satt denne vid Arne Valfredssong. bädd.” Prästen be- klagade olyckan! >: > sås tur "Arne avbröt honom? . ': - ”Pastorn, här är ingen tid för beklagan. : Visa mig vägen till Gud. .. Utah Gud har jag levat, sämre än ett djur. Nu.skall jag dö... Kan Gud, . vill ;Gud hjälpa mig? Finns det frälsning för en sådan som jag?” - " ;'Han både vill och kan”, sva- rade prästen och talade om den öppna fadersfamnen och om ho- nöm som bar all världens. synder upppå korsets träd, och då ärets andra dag. börfade gry gick en själ, räddad i elfte stunden, Över gränsen. -— Ä — För LAHOLMS TIDNING Jag! vet det”, svabadé han; I. Ia dödlighet blir summan: ö miljoner.” era, 1939 utbröt andra värl get, vilket kostade mänsklighe!”? ten cirka '10 billioner kronor i, pengar: För att bällre förstå” denna summas storlek rå näm. ” nas, att den skulle ha. räckt till att man kunde givit. varje fa-'' kronor; , och tack vare detta. krig födes f. n. varje människa : i Sverige med en statsskuld av 1700 kronor i stället” för. med , 100 kr. som den var för: cirka : : 40 år. sedan. Andra världskri get "skördade 21 miljoner i dö-. da och enbart i "Tyskland blev ” 3 miljoner bostäder sönderbom-." både, oe : tv Men nu"lämna vi i krigen åt sitt- öde och övergår till erin- -: ringar om andra händelser, "Ar 1929 mjölkade Danmarks bästa ko 6,000 liter mjölk: pr år," vil ket rekord sedermera slagits i .” påde Sverige och Danmark och 1932". fingo" lantbrukarna | blott 7 öre litern för sin mjölk, ". men' så kostade icke heller 1.: liter brännvin då mer än 2.45, "Den mest förödande jordbäv-. ningen i" Europa under detta gångna halvsekel var den som 28/12 1908 ödelade den italien="" ska staden. Messina," varvid" bortåt 100 000 "människor om kom; anv od minskades Sveriges fölkmängd, något söm icke inträffat förut ' på 50 år, icke ens år 1887:då : utvandringen till U.S. A. slog” rekordet med 50,800 emigran- ter från'vårt land... År: 1948 : skörd" med 1,808,000 ton : mot : 1,493,000 'ton år 1947. År 1948 : sköts "14,902 älgar. mot” 12,937 + året förut; på: Hallands andel” kom. 241 respektive 183. Sve- riges minsta kommun den 1/1: 1948 "var Norra 'Säm i Väster” götland med. 69: invånare. Sta-" tistiken. säger oss, att.trots att betydligt längre än förr så blir av 3,000 personer: blott en:90 :: år: ones H En flygmaskin. gick från”. New' York en dag år 1948 kl. 8 ., på morgonen och kl, 14 dagen därpå : landade - samma maskin / å Bromma vid Stockholm. Jor- den som förr var en hel värld är snart en lifén by, där vi al: = Por knut om knut, och" dock '; »det. först år 1927 som” svenskåttlingen : Lindberg var [den förste som på 31 172 tim" ma . flög från "New. York' till”: Paris. : Lindberg är född i Del” troit 1902,: sonson till'en svensk ': bondé Ola Månsson i'Gårdslö så; Smedstörps ocken, . Kri stianstadg län, : "År 1909 kan sägas. vara fl maskinens födelseår. ” eh Blériot över Engelska kana len, Farman, 3 tim. i'ett sträck :- och ': Lathman slog höjdrekor fn på upp till, 500. meter, Nu, år” . 1948; har" var '29: de. Person I i Sverige . automobil - kom den. första "bilen hit först - 1891 och den första automobill:. droskan.' infördes på. försök i ' Stockholm är '1899,: När dén' - första" "bilen kom 'till. London” lär det: verkligen föreslagits”: ur att: när: den kör geriom ' city” » skall -eh "mån gå” före" méd' en: röd flågga> - 'Den svåraste stormeit unde, détta halvsekel” var julstormeni 1902, De "som : "minnas den : glömmer; den. aldrig, Den: var... maste: dagen uppmätteg i: Ultu-:sr nå i Uppland den 9/7 1938-med + 38 grader; den kallaste i Laxz«- cs bäcken, Norrbotten den 13/12. 1941” med minug 53 grader. (1.;. samband härmed må inom paå- . rentes nämnas att den högsta temperatur : Man "Upppmätt hos ed sjuk, som dock: blev" frisk, :. är 49.1; och den lägsta. hos en +: förfrusen, som dock: kom sig; .." var. 23 gr. Celcius). : mälda 111.333 arbetslösa. :År 19338 förstörde man - att hålla priserna höga 500.000 lärnvägsvagnar: säd, 150.000 - vägnar ris, 300.000 säckar kaf- få samt stora mängder söcker och .bomull.' Man vet verkligen! inté om man skall skratta eller gråta över dem; som; handlade: På "detta sätt. fork & & sid, DÅ milj ..på vårt jordklot 15.000... -År 1927 varken ökades eller blev ”det en rekordartad.. bets: > människoriias livslängd” nu ären ; Och? dock: :: "År 1932 voro i Sverige & ans... vevYY FYrYFr Yrtvet er vo vvyvYtyvveeveevYyrYYVYYV häd ""Frer», Y v .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.