N . . Nytt , Säg icke att du fryser "| beriktigande. ringde; oss landssekreterare Robert Magnusson. : Han var inte riktigt glad åt vad vi för några dagar:scedan skrev om Hishult och och kommunindel- ningen : och, bad'att vi i vår I dagspalt — skulle ta in ett Och som lands- sekreteraren är en mycket till- SER och ++ Dagens nama; flytt Solen går upp kl. 8,51 och ned kl. 15,49, =.7Z ov4 r Morgondagens nåmn: ."FRIDEBORG.' . Solen. går upp kl. 8,50 och ned kl. 15,51. SN : om än du blir allen. : Md Ur alla. fönster lyser "CM fö den vita nattens sken, - På gatan mänskor draga : däruppe molnen jaga.” Doék ödets lugn du hyser och rymden dock är: ren. Ur alla fönster lyser den vita nattens sken. <> (FR. VETTERLUND.) Ärerne foo nte Anders-Olle ”fyller 80 morgonen är det hyllning för j bilaren, Släkt och: vänner har ÅA till. hands. mötesgående man,. ställde: vi oss givetvis lika tillmötesgåen. de, Först: konstaterade : han, att : det var mycket roligt att. Laholms Tidning var så intres- serad. av länsstyrelsens arbete och ' var": enbart tacksam för den kritik; som kan riktas mot densamma. Men; beträffande Hishult ville han påpeka, att det inte var länsstyrelsen som föreslagit, att Hishult och Knä- red skulle sammanslås. Tvärt- om hade länsstyrelsen uttryck- ligen påpekat, att Hishult bor- de bilda egen kommun. Det var endast i det fall att Kungl, Maj:t — som: ju har sista or- "I det i denna betydelsefulla frå- ga — skulle finna det nödvän- digt att sammanslå Hishult med - någon ennan kommun, som: länsstyrelsen : föreslår Knäred. : "| > ; Landssekreterare Magnusson ville fastslå, att kammarkolle- giet . också varit synnerligen tveksamt i sitt förslag, Buss. förbindelsen med Knäred, som ju kommer till stånd till som- maren, hade kanske spelat. in något, men” för sin del ville landssekreteraren framhålla, att i så fall låg ju en samman- slagning med Våxtorp närmare Busshistorien hade emellertid inte spelat någon avgörande - roll.” . Så ville han uttryckligen : poängtera, . att länsstyrelsen : inte : på något sätt engagerat sig för Knäred utan den höll.på att Hishult skulle få förbli en egen kom- run. ..Och det torde väl 99,9 procent - av befolkningen inte bara i Hishult utan i hela söd- ra Halland vara med på. "Givetvis passade vi på. till- fället att fråga hur”snart det kommit ”för att uppvakta, ' Med dem också fyra fiolspelare... .. '.Spelmännen stämmer -- upp: en sprittande marsch "som inledning till hyllningen." Anders-Olle har blivit litet lomhörd med åren men - vaknar av musiken och sitter upp i bädden; Han fattar inte vad som förehas, och ser ingenting i rummet, ty han var. huvudgärden vänd ” mot dörren, ' Hans” gutnma som ligger i samma. bädd har inte ens vaknat. - -r Då han ingenting ser, lägger han sig ner igen i bädden, men allt- fort hör han något egendomligt misstänkt ljud. På nytt reser han sig upp i bädden och knuffar fill gumman, sägande: -— Flytt på deg, du ligg ”på katta bc la Alla sätt äro bra o. s.'v. -Under beredskapstiden gick. två lzndstormsgubbar' Storgatan fram i Karlskrona. De var oändligt trötta på att ideligen hälsa på de många k p som där, Nykonstituefade fänriken N. i flottan gick just förbi och röt: : — Ber ni inte, att ni skall hälsa? Då vände sig. den ene av gub- barna mot den andre och sa: . '— Där ser du själv, att det inte, var en brevbärare! ; ” blir klart med komminsamman slagningen. .. Men landssekrete. rären ;trodde inte att det kun- de bli förrärs tidigast 1 jan. 1952. ' Visserligen är Halland och Östergötland de båda län, som -tidigast ' blivit färdiga, men sannolikt blir hela "Orga- nisationen klar på en gång, och kanske det dröjer ännu längre, Hur det skall gå till med kom- munalvalen nästa år är inte heller klart. Ett förslag är att man nästa år skulle välja dub- belt -— d..v. s. fullmäktige som föruf, dels fullmäktige i de nya, sammanslagna kommunerna. En : oformlighet,' som vi. verk- ligen . hoppas ' bli förskonade från. oc: : kn "I dag börjar säsongen . I FÅ 20 ka i Laholm och fa holms Bridgeklubb tar upp sina spelkvällar igen, Det är teöken På att helgen är slut och att vardagen tar vid. I övermorgon är det trettondedag Knut och därmed ' är julen " definitivt slut. ” Sedan blir det mycket " TRÄBLA- Häft. 3:75, Kerstin Hed: » > SARE, Dikter. + inb. '5:75, LT:s förlag, Tonen. i. Kerstin Heds dikter har med åren blivit mörkare men också personligare; djupare och innerligare, I den nya" samlingen ”Träblåsare”, hennes folfte, spå- ras : detta i sorg över tillfällen, som gått förlorade, över skatter i andens : värld, som legat utom räckhåll för av vardagsmödor allt för upptagna händer (Kerstin Hed är bondhustru): -' bor Alt det som livet velat mig, får + ”jag:ej veta” . Falla skall allt jag höll i händer, ti "ivriga, hetal: sc oo > SOM nå mig; röster som ropa och kalla, sö snart. Och snart'skall jag glömma dem alla. Dånande östan 'skåll vika för : "> pinande nordan, NV” allt som jag 'tåvitskt byggde vs skall murkna och falla. Livet, är kort, Och ingenting når M sin fullbordan, : vå . Denna resignation, än milt 've- modsfull, än bittert vredgad,' gör ”Träblåsare” till en gripande diktsamling, och klangerna i det hemmagjordå instrumentet - är fulltoniga och äkta också när de tolkar ": känsla av främlingskap. och utanförstående:.s: > 0 > Och ensamhet slöt kring min stig, en törnbeströdd och smal, i fjärran :hördes de som slogo >». puka och cymbal. ; Och deras bragd'var Prisad högt > | alla väderstreck, Tyst gömde jag min stackars flöjt i mantelns djupa vecky Med ära kommo de igen som . hären följt i strid. SS Jag är ej tapper och ej feg. Det ” kommer mig ej vid. - Men jag förband en sårad man "vid källan, mörk och sval, - när mMorgonstjärnan bleknat över Ajalons dal, : Det. är. ett tragiskt missför- stånd. den' bottnar i denna en- samhetskänsla. ' Kerstin Hed är minst av allt ensam, Det är mer än 'en mans sår hon förbundit vid ' den mörka, svala källan i Ajalons dal, och med -sin flöjt, som: ”har. blott tre fingerhår”, har ; hon lockat fram så veder- kvickande . toner, att varje hy samling tas emot som ' en gåva av många, många. Nej, utan de rena soloklangerna från Kerstin Heds sälgpipa vore orkest. myc- ket fattigare och otillgängligare; de hörs med rätta vida omkring, när av de tre fingérhålen ”ett ör för skönhet, ett för kärlek, ett för vägens mår”, ee of Sänger : tystna väl der på en mycket stark bebyg- gelse i dessa trakter. : -— Ack nej, fru Iversen kan inte ta emot något mer besök, Hon är alldeles , nedbruten ef- ter allt som hänt henne i Stock holm. Hon sitter här inne i sitt rum och bara gråter, > t. Det var den makabra .upp- lösningen , på . en makaber hi- storia: den. danska ”undergö-' rerskan” fru Dorothea Iversens besök i . Stockholm i januari 1949, då 2,500 sjuka stod i kö för att bli botade med blåsnin- gar, 'strykningar, ålskinn om magen och renad saltsyra blan. dad med svagdricka för att: ba- ra nämna några av de vanliga - ste ”medicinerna”, . Men på lördagsmiddagen ha- de fru Iversen alltså fått nog. Hennes vän och värd i Sverige, direktör ' Bronett, «+ blockerade dörren till det hotellrum, som hyste fru Iversen jämte tusen- tals brev, telegram och. blom- — Hela 658 besättningar med i runt tal 2,000 modersuggor har under det gångna året va- rit anslitha till Hallands. Hus- ” ohållningssällskaps > hälsokon= ' "troll" av smågrisar, berättar chefsveterinär . Sigbert Jerlov vid ett. samtal TE: Små- - : Yriskontrollen är en relativt ny sträng bland de snånga på ve- terinäravdel; ingens lyra; Det i började "sås smått på hösten ' 1946, kom.på ellvar igång un= der, . 1947, då 207' besättningar. ver . anslutna, "och uppnådde under, fjolåret den imponerade Man ha- de förmärkt en onormalt stor död lighet: . bland smågrisarna, ibland kunde den gå upp ända till 25 Pro- cent. I .de flesta fall rörde det sig öm sjukdomar; som. kunde ha. fö- rebyggts, och det var väl det som gjorde "att Östergötlands slakteri- föreningar gav sig i kast med att marna, framför allt dem hos späd« grisarna; AE ; 1946 - blev. frågan akluell här i Halland." Andelsslakteriföreningar. na tog initiativet, men i motsats till i, Östergötland . övertog Hushålll fingssällsk velerinäravdelninå arbetet, givetvis I samförstånd med slakterierna, Halland är ju elt tyz Piskt överskottsområde .; och hal- länningarna har dessutom arvid haft ett mycket gott anseende som uppfödare. . Framför allt småbrus karna ; har. varit! mycket duktiga, och som dessutom svinstammen har varit mycket mindre infekterad av svininfluensa än i de flesta and- ra: län, har, Halland nått en viss position. i detta avseende, Vår rätt unga hälsokontroll avser först och främst att trygga "denna position på smågrismarknaden mena även att söka begränsa och utrota. de sjuk- demar som ännu finns här' och där. Utöver detta är målet att söka på- peka sådang utfordringsfel som le- der till dylika bristsjukdomar. ». Örganisatoriskt sett, är kontrol- len ordnad så, att varje djurägare, som vill ansluta sig, får förbinda sig att. följa de för verksamheten gällande reglerna. Bla, är det för- bud att'rekrytera ' sin ' besättning från okontrollerade bestånd. Vida- re existerar det naturligtvis en li- ten avgift till hushållni ällsk Smågrisköntrollen går systematiskt bekämpa svinsjukdo+ | snart ” bli friskförklarade, det säger erfarenheten. Detta be . " tydér då att slakterierna beta- > "lar ett tilläggspris på 15 öre! per kg. Malla Det hör emellertid till saken att. vi trots. att verk är i full Skogsarhatarnas . yrkesutbildning 2 skall förbättras Yrkesutbildningen inom jord- bruk "och skogshahtering skall : bli bättre tillgodosedd än för- ut, och tyngdpunkten bör läg- ' gas på det praktiska och den ' kilde" arbetarens utbildning : till. större ” . yrkesskicklighet, ' Låndstingen kommer att allt- mer engageras i denna verka : samhet; inom varje landstings- . område bör finnas en yrkesun= dervisningsnämnd,' där . bl, a - skogsvårdsstyrelsen och. hus- N hållningssällskåpet skall vara representerade, i > 9. + Så kan i största korthet samman= fattas resultatet av - den treåriga möda, som nedlagts av sakkunniga för yrkesutbildningen inom jord= bruk: och skogshantering "under |Umeå-landshövdingen E. H, Lind- .bergs ordförandeskap. Det är tro> » ligt att betänkandet kommer upp i riksdagen någon gång i vår. os Ur 'skogsvårdssynpunkt : är det Häll kontakt ”"—— annonsera - Ministermötet i Karlstad föran« ' leder Dagens Nyheter (fp) att rik=' ta en vädjan till den svenska stats« ledningen: (sv. Ste ör eve För dagen 'skall endast en väda jan riktas till den svenska' stats ledningen : att : icke motsätta . sig norsk-danska' förhandlingar med , västern och att om möjligt också delta i dylika förhandlingar 'för Sveriges « del...sOm: Sverige söker hindra. : Norge och Danmark. att förhandla,: ådrar: vi oss ett oerhört ansvar; lyckas detta försök, : blir följden "att. våra. nordiska grann- folk drives att av hänsyn till Sve- rige föra en politik som av den por Htiska ledningen :lika' väl som av folket betraktas som farlig för des- "| sa länders . fred ' och självständig- het. Men det bästa vore att alla de glädjande, att de sakh n bl. a. vill öka ut den skogliga utbildnin- .gen inom "den egentliga lantbruks- gång inte eftersträvar att gå fram alltför snabbt, fortsätter Kr Jerlov, Framför allt är vi rädda för att i. verksamheten få med större bör sättningar; där ., omsättningen" är alltför betydands, och där de mån-. |ga. kommunikationérna ofta blir. smittovägar. Ett annat ganska alls mänt önskemål från vår sida” är, att man inte skulle använda ge.-. mensamma fargaltar på kontrolle- rade och" okontrollerade: besättnin= ga.,. Detta. önskemål, Kar emeller- ! tid av rent praktiska skäl varit mycket svårt 'att realisera, : . Det största problemet ligger dock på dét' hygieniska planet. Vi skulle ge mycket för att få kontrollen uti vidgad till. att även omfatta de allmänna hygieniska förhållånd. Hygieniska svårigheter, '.. under Yrkesutbildningen för ' skogsarbetare. bör åtmi tre länd förklarade sig villiga till förhandlingar. Om' Sverige: del- tar, kan > bättre villkor: ri ligen väntas för hela 'statsgruppen' än för Norge och Danmark ensariima- | tills "vidare tillgodoses genom en rörlig Det blir! skogsvårdsstyrelseris sak att organisera den vidgade skogliga undervisningen, NOR |; Vikten av att det enskilda itivet tas till vara betonas uttryck- ligt. Sålunda bör utnyttjas de möj- undervisningsverksamhet, i : a ”Dagbl "(h): vårnar > för > ”hetlevrade”" kari rie men tillägger; - 2 : Förtroendemännen,'för de bor: gerliga riksdagspartierna, som kon= stituera "sig om måndag vid den nya sessionens början, måste dock begära, att regeringen omedelbart och redan sföré remissdebatten, åt- ligheter, ” som olika sh örvalt. "ningar här att ställa sh k; 10- tone 7” inom. lägger. korten" på" bordet... :":.. M sänd kaliteter och lärarkrafter till förs Hogande, Uppslag från privat håll bör "kunna täs och frarhföras' till gsvårdsstyrelserna, 'frambåll (det. ig na DN De : I För att ge grundläggande yrkes: ”utbildning för 1 gdom deras vidgad användning av den skilda norrlandskommuner och även "1 Östergötland prövade metoden att 4- rage 4 På många häll ser det ju rent för- färligt ut i grishusen, Men: på den punkten finns det "inte mycket. att göra, Svenska folket har nu en gång anvisat så och så mycket ar- betskraft till. jordbruket och" man förstår att det inte räcker till. För nybyggnader ' lägger ju dessutom byggnadsrestriktionerna -' hinder i vägen 'och detär inte mycket att . göra, hur gärna än svinuppfödar- . na skule vilja... .. «4, KE I Kristi ds' län, där man hun> pet för 'att bestrida. kostnaderna. Vederbörande uppfödare ' är skyl- dig "att själv anmäla tecken till sjukdom "i besättningen. "Mycket kan naturligtvis inträffa mellan de -obligatoriska 7 Veterinärbesöken, . som äger tum vid påss 1—3 gånger än”. Då M föd. nit gahska långt ifråga om hälso- kontroll av smågrisar, planerar man eh speciell märkning av kontrolle- rade s, k. premiegrisar, Vi har na- turligtvis — tänkt , över den saken, även här i Halland, men vi anser att det skulle ställa sig alltför dyrt, årligen, : De | 1 va är naturligtvis . också skyldiga att anmäla när en-giis dör eller in- "sjuknar, i vilka fall vi omedelbart vidtar våra mått och steg, - a :. Svininfluensa sällsynt s ' Under 1948 har vi kunnat kon< .Sstatera” att: svinlinfluensan. inte är vanlig här i Halland. ' Strängt ta- get har den bara kunnat könstate- rats i 10,3 procerf äv de anslutna funnit skabb i hela .12,2 Procent, Skabb ' är nu en gång :.en mycket besvärlig . sjukdom att utrota och har en utpräglad benägenhey att övergå från modern till' smågrisars na, Arten" är sådan, att: det inte finns några absolut verksamrna me= del att utrota den ock i ett par fall har vi t. o. m, fått sanera besätt- iskt sett." Men det är klart att vi håller det som ett mål som vi hoppas uppnå med tiden, Vi skulle alltså vilja ha' ett sär- märke för våra ”produkter”, likz som det finns på så många andra närbesläktade håll, | SE '. Hälsok ollen : vad! beträffar håller på att bli en gan- ska utbredd och erkänd företeelse, slutar hr Jerlov. På Gotland har man t, o. m. gått så långt att man så gott som enbart importerar häl- sokontrollerade djur. EES besättningarna. ". Däremot ” har ,, vi) - "> INBIUDAN De till deltagande i studieledare- kurs 'på Katrinebergs / « Folkhögskola, :; "Av. Hallands' Folkbildnings- förbund "anordnas : under vår- terminen 1949 en studieledarte- NEN . A d fortsättnings! skola. Vidare vill man dna sär då initiati -- Mor (s) lugnar sis na "läsare "med exc,"Undéns' för- laring att 'samrhankomsten' "var rutinmässig och tillkom På norskt ', Expressen följande kr utredning, ' såvitt: man förstår, inte i Jandet : driva fram "något slags tinorskt känsel G skilda ' ungdomskurser., för utbild. ning i skogsarbete, Det' gäller här lungdom,' som redan gått ut fort! sättningsskolan.. 7-1 1 fo Mi - ' Vid de kompletterande kurser för redan yrkesvana skogsarbetare som .iföreslås .bör syftet med utbildnin- igen vara att ge ”:ogsarbetarna kun- skaper inon ett begränsat men dock tillräckligt stort område för att bli - av omedelbart värde i det dagliga yrkesarbetet, F.; att tillgodose be - hovet av lämpligt utbildad lägre förmanspersonal för skogsbruket fö- "reslås att förmanskurser, på t. ex, fem "veckors längd .: anordnas av skogsvårdsstyrelserna i samverkan med domänverket och enskilda fö- .retag. I det sammanhanget betonas att skogsvårdsgårdarna allmänt ut- "rustas på sådant sätt att undervis- ingsverksamhet kan bedrivas där. ö Flydda året var skoldebattens år STOCKHOLM CH fe Året 'som" gått har för hela ” . svenska folket varit ett skol- diskussionens år utan motstyc- ke i vår historia, skriver Sve- riges: Folkskollärarinnors Tid-' ning och framhåller, . att skel- kommissionens ' förslag endast ger tämligen vaga konturer för utvecklingen av. sve skt. sk bild måste ; I vore beklagligt! Ae Den borde i: stället” tjäna - som grund för en öm” några ' dagar : sammanträder k satt bli tämli; händel; ös — kvarnen i kanslihuset kom- mer inte 'att mala fram ett enda : Alldeles oavsett att inga har Uppenbarligen en politisk ned- v dämpning "skett under: de senaste relsen inför hösten 1948, som- hade givit upprepade ekon även i pleni- salarna på - Helgeandsholmen, är lig ordning granskat och kommen- terat, Det långvariga blåsvädret har je har inträtt: Bara det inte blir kav 1 gnt, Det i a ' STOCKHOLM Utgångsläget för insekter ;. " av". olika slag var synnerligen: gott, : framhåller ; trädgårdsdi= :-rektör Svex Gréen vid E: Perimentalfältet ' i en översikt ' "av fjolåret ur ti dgårdsodlings-" synpunkt; : NES '—; De milda vintrarna gjorde, att. insekterna : övervintrade bra med kunderna omständigheten '; att: den . ölen of 1 bes kan: leda till några” positiva resul= "> tat, får inte användas”till:att här . allvarlig - omprövning -: av svensk utrikespolitik, : PETE Grå riksdag, :'Den riksdag som . större förslag, fastslår Ro Edberg månaderna.: Den fleråriga..valrö- . - slutförd och resultatet i vederbör.' : bedarrat och något av politisk stilt- ' dlössen fi . tunnsått med. extrahelgdagar | Mor från folk som hoppades på | ha . pd d t n is re näste och " under ..den. torra sommaren. / ottent > | under 1949, 4 maj infaller på hjälp. Och. ute i korridoren | Pirgar genom uitslaktning. : os; |kurs på Katrinebergs Folkhög- | man få fram innan riksdagen kan 194. skedde om massförökning, Se efter korsetten! . a ne J dröj Znnn "lit ill De flesta halländska svinuppfö- kol. Den kommer att hållas | ta ställning; Ecklesiastikministern fortsätter dir. Gréen i 'sin övers qd en söndag, jul- och nyårsdagen | dröjde ' ännu ' en / liten SPIS I anna är mycket hemma i sitt yrke | "Ola. I febr, ".:” | har ju strax före årsskiftet dekla- |i tidningen. Viola. Utan tvekan kan Om ' en skådespelerskas . korsett | på söndagar. De mycket om-|kvar av alla dem, som köat och utfodringsfelen är följaktligen | Under tiden 10—13 ebr. n. | rerat, att någon proposition -röran- | 1948 betecknas som ett bladlusår sitter alltför trångt eller hennes talade helgdagarna på hösten | utanför hotellet hela matten mycket få. -Svinskötseln har emel- | Som huvudföreläsare' kom-| 5vb att "principer : inte | Värre än de flesta. - Den regniga bon aldrig ta da för ng den J är inte införda än. Eftersom | och även lyckats tränga Sig i | lertid att dras med stora svårighe- | mer ' fil. lic. Mauritz Bonow, h alt föreläggas il eft on "gjorde" dessb ktre yita > duken, försäkrar en ameri- | vi ändå tittar i almanackan, gå | tidigt :på morgonen, Två kvin- | ter genom den khapphet på skum= | Stockholm, och rektor Theodor förrän, . 1950. . Skölöverstyrelsens | hage ut,'men ännu när plommorien z kansk tidning, Det måste vara fall kan 'vi konstatera att både|nor och 'en.man satt ivrigt | mjölk, som råder. Annars är Skum derom. EO PED, (Att med- frist för beatbetände av då antrr skördades' , voro” de: unga skotten | | harmoni" mellan en kvinnas till- och pin ä väntande, ;fast de inte hade | mjölken söm bekant vår bösta käl. | verka. ursämne; Studie ytt den rat och en ny | överlastade av . blad! : | stånd för att hon skall kunna vara en åsken et Kunmer Zätt så stort ho; 4 att komma till tals la för 'såväl animalisk äggvita som ekonomiska frågor. i av vs. överarbetninig av gymnasieförslaget | Siritar fanns det likaledes gott om,” till sin fördel, hävdar där fimfoto= SN ingsten h en 56 Ju april ä ir versen RE B-vitaminer, 'Äggvitan' kan 'man | > Inackordering (mat och 'bo-]| har angetts som de väsentliga skä-]och > frostfjärilsangreppen voro på grafen Mc Cord, ' som lär veta | och pi n 5—6 juni, | me u Ive LT ill ca ätta iskénsi mn pa Å Jen för ett uppskov, Om. detta är | sina: ställen. mycket svåra. Svam- flesta, Me kvinnlig fet se nå or TI ö — Men varför går ni då inte vilket böt Halland ar stad) jämte kursavgiften be inget att säga. Det här Jå länge IParna ” hade en, lika gynnsam oa Man kon tydligt 2 I kilot Sunnerbo härad har ej min- | hem? undrådé man, Le gott om. "Värre är det med B-vita. | tNBar ett sammanlagt prie av , Varit tydligt, att principbeslut tidi-| sommar bladfänka gu kthus., Olika in hemliv, säger McCord. Detsamma | dre än 20 bevarade runstenar, | — Nej, se det kan ju hända, minerna. I viss mån kan man vis- | Kr. 40:-—, Anmälan kt Ae ' gast "skulle :kunna komma. ifråga maa yranigt i h ”förotsaka de” i gäller ' för män, Det minsta lilla [Av inskrifterna På dessa kan latt hon kommer ut ändå; . setligen få dem från sulfitjäst, men | ande måste vara rektor. Vv vid en tiksdagens höstsesston 3 2 ganska svåra skador. Den lagrade I bekymrade Erubber över fikattse- man” förstå, att häradets hel Der mest oförfalskade och | mycket tyder på. att det i skum- sten, Åberg, Katrineberg, Ves- Kan "ett yipalvårs uppskov. aret frukten "angreps. även äv lager-. - DN man a derka Ho år äldre me folkning i ganska stor utsträck | skära trosvisshet Iyste ur an:| mjölken finhs "jen " trivselfaktor, | sigebro, tillhanda senast den 3 förälle. öv a sär akter och på skorv. sn nt tt Cd | man ” Hr ning under vikingatiden delta. | siktena. Man .skulle ha. skrat-| som man ej lärt sig. ersätta med | febr, ock innehålla förutom sö- |] e ann en missyttrandena är |” När det” | ller bekämpni av i Esperantobröllop ' ”|git i inkomstbringande färder tat om det inte varit så me: age darje fall tyst | kandens namn och fullständiga falvåret inte förspillt” och förses | svg "Par, är. > fortfarande koppar . - I Åbyhöjs kyrka på Jylland ägde | till främmande land, Många av | deltidsktigt : kusligt.. En. dam tillståndet är avsevärt bättre i de | 22re88 Uillhör Avelften kr | ningen inte att beklaga. + ., "<| verksamma... Beträffande bekämp- i " häromdage! ett bröllop under | runstenarna är resta till minns berättade, att hon rest hem- Or där skummjölk ingår | Sökanden tillhör. ivgiften, kr. Uppskovet betyder emellertid attlningen av insekterna befinner vi - mindre vanliga formér — hela vig- | av män, som stupat: England, | ifrån redan kl. 4 på morgönen, pegättninga ms IMMISN ANSE 1 40:—, skall vara inbetald se- 1949 inte blir det stora märkesåret | oss i ert brytni iod. En mängd - skedde på esperanto; '' Båda - ec 4 i att | I F08erElatem a st nast”den' 3 februari till rektor i svensk skolhistoria. Däremot be- tnya prevarat ha sett” dagens. ljus. H sel kodde p 5 Pr a esperan- | Men det finns också några, som | och ingen kunde. få henne ee i : län tgirokonto ar 36880. | höver det inte betyda att skoldis- Det Sond A St dagons. ljus. i sten De träffades för övrigt för- | talar om att vikingar kommit |trö, att. det var polisen som Kontroll även på 'slakterierna, Vi riktar en uppmaning till kussionen : ebbar ut eller att re-|den största tilliten till i första hand i sta gången på en esperantokurs, | åter och slagit sig ned som od- | stoppat fru Iversens Vesa |” Hgoottllståndet - kontrolteras vi | or tionerna alt bereda'si- | fomfrågan kommer helt i bal- som svlösare för det allt dyrbara” i berättar Solsidans köpenhamnskor- |lare i bygden. Det är till min- | het 1 Stockholm. > | dare genom att alla grisar från an- organisationern tillfälle att del- | grunden, - I de skoldistrikt, -som |re och mera svårätkorsliga pikoti= resFondent. sta gån, - i Danmarks net av en sådan odlare, som en - Ahnej, förklarade hon be- slutna :-besättningar underkastas - I emnAr nom att anslå kommer att delta i kommissionens logen F 805, Mer nn ikoti- R alagligen även i Nordens hi-' | Staty. skall resas på Stora tor- | stämt, det är andra måkter SOM | särskild kontroll på slakterierna, tive ndier- en" geno a lens försöksverksamhet, kommer den är nets. Preparatet har ännu ej fri Storia som ett. bröllop ägt rum med | get i Ljungby. Insamlingen till | ligger bakom förstås, | "- varifrån förresten rapporter avges | Stipendier, å Katrinebergt : | mirstone att hå = : uell. från | Blvits "för > försäljning is Sverige, J : Lan ODIA anEÄl cn I densamma är nu uppe i över | ' Ja, så var den beklämmande till" veterinäravdelningen så snart |, Väl mött på Katri eberg! kan under året förslag väntas från men man: hoppas att detta skall i nn? é ' vt 25,000 kr, SA sagan slut. Vi hoppas att fru sjukdomar konstateras... , . För Hallands Folkbildnings- någon av skolkommiseions selegar kunna ske snarast. , oh i ; ” H 4 fd MM . il . ” h RE ens ar " a | : ö : > >] tioner, Med särskilt intresse avvak- ” enS N tvla hå tiorgård finns en | Iversen an framtid får ågon "fianat fondnelkapet jura | Arbetsutskottet | - fas Preliminära försläg från kurs- | men | studieplaner AR - - mindre” bekant runsten, gom |na i Köpenhamn. Om: "kunnat konstatera a rä . beg planedelegatioren.; Slutgiltigå för- jorganisationen,' me a e > ' En maning från livsme |restg av Vimund efter brodern | vill anlita' henne, så kan han! garna med verkligt intresse tar oa ooo 0 ct | slag ken ju inte gärna väntas förr- |för förd re mheten Er I varje delskommissionons .- del ar gen. "God mot pitt folk, fri- ju bara ringa upp Denne Mir fr "o fa bara följer VARJE SOLSTICKA : 7 - än. efter principbeslutet om skol- fall utlovade innan nä: a ini ördelar ä låst i luren, s irij "som ges -Om' de : ; SAN a —— . ätbokt va för” | skor SPA av Alla männi | hon:sedan b bsolut säkert bra | === === | :som tänds i vintermörkret |= ör det möjligt att år-| till stärkånde sommarvis- va rättvist våra knappa för |skor mycket prisad”, förtäljer | den troende abso! , Gynna De Blinda! .: ' ">. | är ett litet bidrag till den [ .: som gi Tr ON UT | To gr St a fr ränna. P9 störa grävfälten igen, Länge leve följas 0 7 Köp Blindavbeten! ' riksomfattande ; ”fond” ligen sända tusentals barn|. telse,. Da : oa ö id så från järnålderns slutskede ty- ! / ohIas, ut Meese HA NG Id a RR Re es par or före tt - i IA att köpa vid sidan. =. derna 8 16 fys eran > ADMIR NE mé ra a AA i | | & > ; . DD Foo v . : | in ev | NYE SNETIVRER FIKK NVEFSFSFIFFRIRFISI NPR RIIRRS000 NEFITTTEr ETEN FSFIRIFESIFITFITTEIIIFIIT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.