För Blädjens ljusgud. vin mitt . Lä NA - och - Dagens namn; - : ANTON: " 2 Solen går upp kl. 8, 4 och ned kl. 16,01. . fvt 'Mörgondagens namn: +: HILDA.: Solen går upp kl. 8 43 och ned kl. 16,03. > Dagens dikt: i knä” jag böja, ” Förutan glädje är mitt liven. - börda. «0 föd Pig, ljusa glädje, vill mitt hjärta : ” vörda, Förutan' »bördor har mitt liv ej = glädjer fd Först mödans' år hå skänkt mig mod och styrka att. dagens ”Njus och livets glädje 7 odyrkae ss on (STELLAN ARVIDSSON.) Prinsessa med humor Prinsessan Margaret av England är mycket populär i i USA och för- . klaras vara precis som en ameri- kansk flicka och ”cute as-a hut- ton”, söt som en knapp(?). . ” Alla möjliga xd kerattas a Iles reste r . Stenpropagandan hotar! våra. trähösindustrier? Varje kråka" förtär utsäde som kunde. gett. 20 kg säd! ” anvisningar . för 110, olika tävlings- ” Det är SLU:s torbundstävlings- kurser bara på 250 år > SLU har. under & årens Topp stått som arrangör Och ledare för c:a 70,000 . "praktiska tävlingar och kurser, försök och utställ- ningar med sammanlagt omkring 680,000 deltaga- ' re. Fin. finns regler och utarbetade grenar ledare, konsulent Torsten" Jo- hansson, Örebro, som lämnar dessa imponerande siffror med an- ledning av att SLU:s. praktiska tävlingsverksamhet i år firar 25- årsjubileum, Denna gren av SLU:s verksamhet är av så stor betydelse ur flera synpunkter och en så in- tressant företeelse, . att 'det kan anses befogat att ägna en smula om henne. Stora syster Elizabeth var med henne;och handlade khär- ' omdagen och ingrep alltför myc- ket i shoppandet, varpå-Marga- ret sade till omgivningens efars förtjusning: . i X " — Gå du den sot ant imperium, Lillbet, och låt mig shoppa i fred. För att inte tala om att hon, när lille "prinsen döptes till: Charles, - framhöll, att hon förmodligen 'ef- 'het 'åt« dess k och utveckling, " SLU har aldrig gjort anspråk på . Överst initiativtagaren till SLU:s att ha uppfunnit idén med prakti- praktiska tävlingsverksamhet, lant- ska |, yrkestävlingar, Den idén är" brukaren Gustav Martinsson, Urs- ur, "Tävlingar - i vissa arbotsprestationer inom jord- bruket "var mycket vanliga i det gamla bondesamhället. Man tävlade : på slåtterängen, ;,på sädesåkern och | vid. linbråkningen 0. -s. .v. Även plöjningstävlingar förekom redan -i lj träffats. I hult. Därunder SLU:s förbunds= | : tävlingsledare, konsulent : Tar-» sten Johansson, Örebro, vid : sitt arbetsbord, i i raste förväntningar har över) . got” annat ä än” Charlies tant”, ter detta inte skulle kallas för Hå- | myten av 1800 talet” En sådan an” ordnades 1851 utanför Borås. Se- gern . hemfördes , av en tävlande som plöjde med oxar, trots att även hästanspända plogar deltog. En sonson — till denné mä: löjare, vann SLU:s distriktsp! gstäv- | Svenska folkets bekymmer” Namnet Karlsson vill en fru få nådigt tillstånd ätt slippa! ifrån. Hon har visserligen inte detta efternamn, men det förföljer henne i alla fall, Hennes .far hette Karlsson, men han dog när Kon var en liten flic- ka, 'och 'modern gifte om sig med . en man, som inte var belastad med något sonnamn, Utari att fråga myn- digheterna om lov har hon sedan burit den nya pappans: efternamn, gått - igenom skolan, konfirmerats och gift sig under detta flicknamn. Allt har varit harmoniskt och bra "till dess hon och hennes make, som ling i Jönköping 1946. Den prakti- ska tävlingsverksamhet, . som nu a Vilken; SLU-avdelning” som” san=. ordnade den första praktiska täv=' lingen är inte känt, inte heller när: detta skedde, Det är väl föga tro-' ligt att något större antal tävlingar. kom till stånd redan samma år som ovannämnda beslut : fattades, men däremot torde det få anses som tämligen säkert att så skedde året inte heller bär något sonnamn, flytt ” plicerat, tycker hon, tade och det.på flyttningsbetyget visade sig stå skrivet att frun var född Karlsson, Detta blev en chock för henne. Vad livet ändå är kom- | Tur nog för henne är hon dock gift med en advokat, som beslutat hjälpa sin hustru att återvinna sin- nesron. Om regeringen i efterskott - kunde ge henne rätt ätt begagna Istyvfaderns efternarin - som ' fick | namn, skulle hon. befrias från de, stora - psykiska påfrestningar som' uppgiften att hennes ueknamn är Karlsson vållar henne”, : Men om. En skåning på besök i Köpen- hamn står och tittar på Rundez torn. En dansk säger till honom: |. > Såna höga torn har ni inte ANNONSERA a i LAHOLMS TIDNING "= Ortens eget annons- :-och nyhetsorgan. Händels. - utbildning På olika stadier i bokföring och balanstelnik svensk och utländsk : . handelskorrespondens = eko Pch organisati "försäljning och reklam stenografi och . .', : maskinskrivning Begär den utförliga studie handboken Handelsutbildning: STOCKHOLM. ” (TT) idning med anledni ”trävar av "Att söka. hindra eller minskg trähusbyggandet måste ur svensk ot synpunkt vara ett Missgrepp, framhåller: ordföranden i Sveriges trähusfabrikers riksför bund, direktör Bengt Lindeberg i Svensk - att man i samband med tegerin= "gens femårsplan för ökning un exporten särskilt fäst uppmärk=- "samheten vid möjligheten att spara trävirke genom « att i större « utstr I . i Vår | trävaruexport begränsas i första hand av betalningsmöjlighe” terna i de länder, som är köpare a av trävaror, I de bilaterala handel al till b Man kan då ifrågasätta, om den be-' sparing, som kan nås genom att be- : Aränsa trähusbyggandet inom Sve- rige, kan en tal, som avslutas, torde man från svensk sida över hela linjen ha sökt inkludera så stora kvantiteter :trä- varor som möjligt, ::men detta. har stött på motstånd från vederböran= « de köparelärlder. ' Det är givetvis under: sådana förhållanden av stor vikt,'att de trävaror, som 'kan.ex- porteras, blir av. bästa kvalitet och kan -betinga högsta möjliga priser, "Fordonen alll tyngre, broarna "allt svagare En ödesdiger utveckling, som får fortsätta 3 STOCKHOLM Fordonen blir ait tyngre och broarna allt svagare, Det är en högst : olycksdiger utveckling, . som, länge pågått, och med den . snäva behandling, som vägvä- '. sendet blivit föremål för i årets statsverksproposition, är det ' " tydligt, att denna utveckling i inte kommer att brytas på änru en del år framåt. såvida inte riksdagen gör slag i saken, Inom väg- och vattenbyggnads- styrelsen ser man bekymmersamt på situationen, "Vi har begärt 20 milj, kr. till förstärkande av bro-' beståndet. i landet, och det skulie inte räcka -Jängre än” till att äv-' hjälpa de mest skriande bristerna, men det har endast” anslagits 9,4 milj. till " väginvesterihgar, som kräver : särskilt byggnadstillstånd eller samma -belopp som ' fjol, och det förslår inte långt, framhåller överingenjör C.-Rudolf Kolm, när vi tillfrågar honom i :ämnet.. Nå- gon avsevärd utvidgning av'::bro- förbättringarna kan - -under sådana omständigheter ' inte stånd, och” det 'innebär' en för- nader.:de' kommo till ”skjutnin) "av hela byggnadspro- ökad inkomst för landet genom en exportökning. De trävaror, som i första "hand användes: för särskilt fördiga trähus, 'torde över hela lin- jen vara sådana varor, som är min- dre begärliga för. export, d. v. s, i stor utsträckning kvinta och min- dre ' gångbara dimensioner samt li- kaledes i avsevärd grad sydsvenskt virke av. sådan typ, som normalt icke . brukar exporteras. Genom "att beskära trähuspyg- . gandet kan man nu riskera, att ett ' överskott uppkommer: av dylikt : virke, och att detta måste söka sig : ut -på -exportmarknaden, varvid gi: vetvis förutsättningen från köpare- Fr] sidan måste bli, ätt väsentligt lägre priser noteras; cc FA Tillverkningen av färdiga träns har tagit god fart och föranlett uppkomsten av ett flertal modernt : utrustade - fabriker "inom landet. iDennav trähusindustri arbetar fe-: brilt på att söka .bibehålla och ut- vidga en exportmarknad, som de senaste åren säkert tillfört oss le- veranser på upp emot 170 milj, kr. Det har säkerligen aldrig varit me- . | ningen från våra -myndigheters si- da, att träbesparingen skulle drivas så .in absurdum, att trähusindu- striens jämna” sysselsättning skulle äventyras i så hög grad, att en er- forderlig kapacitet ej skulle vid- makthållas, för — som vi ändå hop- pas — kommande stor export av hus, :" "Hur skall vi i kunna bygga upp en ökad export av våra trähus till al- la länder i och 'utom Europa; om man offentligen fördömer trähusen på hemmamarknaden med åbero- pande av skäl, som icke står sig vid en närmare granskning? Om före- språkare . för byggnadsmaterial av sten m. m. fortsätter att som hittills offentligen propagera på ett enligt min ” mening olämpligt sätt, kan man -snarare 'skada "än gynna vår export - av Jrähus, slutar direktör. åren, - - AN fem I- Ransoneringskalender eat - 17-23 januari 1949" mera [04 de for-. mer skulle på sitt program upptaga j 1931 beslöts anskaffa diplom för sung s a - i ot J Giltighetstid | =>” bedriver av - SLU och även av Söp > tävlimgsverksamhotar nde . Varustag - Kupong 2 - "> Kupongvärde några andra ungdomsorganisationer, g : 2 Ifrån | 1. 0. m, bygger alltså på en mycket gam- detta och de närmast följande: åren Kaffe - ” I 300 at halte el - : orosi e elte mal svensk tradition. Det är dock finns inte, men det är känt att Inköpskort B 21] B 272, 273 1|19/42 [ 21 1] 650 PS rostat Riokafte en väsentlig skillnad mellan denna tävlingar förekom i vissa län, sär- : - ” (i mån av tillgång) eller skilt i Halland, och i övrigt inom ” " 250 g annat rostat kaffe Tyodgraa . fävlingsverksamhet ac enstaka avdelningar här och var rå Titläggskort 152 B 181 10/42 211] Obs.! Heik B har ett tider, och den består främst däri landet, + pr nd > > att tävlingarna inte längre är själv-. Är 1928 chade emellertid verk- Köttvaror I) sen «|- io. 1200 poäng :köttvaror av ändamål utan har ett bestämt syfte, | samheten fått sådan omfattning, att Inköpskort K 14/G 531 1.o.m. 534). 81 27/1 |'.alla slag — pr halvkupong nämligen att öka yrkesskivklighe- det ansågs behövligt .med enhet-. N : NOK : ten och yrkesambitionen. Den prak. | liga regler för tävli "samt | Tilläggskort 154 GS 477, 478 27/1 200 poäng köttvaror av tiska ' tävlingsverksamheten som | rapportformulär. — Arbetsutskottet , alla stag — pr hotvkupena bedrives av SLU är en kombina- uppgjorde förslag till. dylika, vilka Växlingskort sc 7 uttämnas under perioden. , tion av studier och tävlan. des av förbund i Tilläggskort 153 Smé631.o.m. 670 IHy 31/1 ; Od 200 poäng köttvaror av Försla to om tt SLU under. Stockholm - den 18 juni 1929. Vid (Skogsarbetare) Jå ge i Sollefteå den 18 ' juni på alla slag pr halvkupong Restavurangkort och ”växlingskort utlämnas icka mor Sm-kupong. Halland Hlir första front. ing krätbampan) till 2 jordbrukets fromma - I Kråkkote, det. en vä = : känd term här i Halland, där : kråkstammen varit föremål för , en intensiv bekämpning varje ; vår sedan ' flera, år fillbaka. " Dessa kråkkampanjer : "infaller oftast i april månad och bakom - dem står länets jaktvårdsorga- : nisationer, Man har m.' a. o, bekämpat kråkorna sett ur vilt- : vårdens synpunkter, ' I år blir det ett synnerligen utvidgat > halländskt kråkkrig på initia- > tiv av Svenska Jägarförbundet, ' som har för avsikt att söka ut- rota de flyttkråkor, som i stora” "sträck flyger in över den hal- ' . ländska kusten redan på vin- Jern, Denna vinterkampanj är - snarare avsedd. att främja lant + bruket än viltvården. — Xråkan är inte bara en ska- i dedegörare för det 'jaktbara vilda -utari i minst lika hög grad för lant- bruket, säger jaktvårdskonsulen- ten'i Halland, major C. G. Modigh, ” som är en av männen bal om det nya projektet. Dr Notini, som med stöd av - insända kråkmagar' gjort en utredning i frågan, har kunnat konstatera. att varje kråka i”ut- säde förtär så mycket säd att det motsvarar 20 kilo skördad säd. Det! Även om man en gång lyckaäts' ua rota 'kråkorna på en plats, 'så kom- mer det" naturligtvis nya, slutar, jaktvårdskonsulenten,- nå TT. distribuerade , «på - Torsdagen följande telegram om den ; nya kråkkampanjen: Feta a ik öl det --har "för finns :som bekant hundr :kråkor, och det är alltså lätt att bilda sig en' föreställning om . hur ofantligt '-stora skador, kråkstam- men . egentligen” vållar. vårt lant- bruk.” Det finns fortfarande många, som tror, att kråkorna är nyt- tiga" såtillvida "att de förtär skadeinsekter; Det gör de vis- serligen "men till 'en mycket ” försvinnande liten ' del i jämfö- relse med de nyttiga insekter som blir deras offer, I realite- ten är det så, att 5 procent av kråkornas föda ' utgöres av skadliga insekter medan minst 29 procent består av s. k. ny t tiga." t Vad ' jaktvårdsorganisatjonernas a jägar avsikt att fom 'ett led i ett inten-' sifierat kråkkrig i de nordiska län= | derna under vårvinteya "vidta .ex= traordinära åtgärder i de län i söd= infartsportar. för .de från sydligare” inom de "län över vilka en" ko centrerad ström av Hy åkor' pas- serar. : Första fronten id Äntensix, g, fierade kråkkriget skall läggas". - » i ' Kristianstads; ' Malmöhus -och - Hallands: "Tän, andra : fronten - i" . Jönköpings "och Älvsborgs äv "och den tredje slutligen i Väst- manlands och Stockholms , lä Förbundet : erinrar ;:om att en av: den -. viltbiologiska forskningen - utförd dersök bekräftat an-=' intresse för denna vinterl beträffar, så ligger det så till att vi ur ren: jaktvårdssynpunkt” inte har något direkt intresse för den. Stamkråkorna, d. v, 3. de som ska- dar vårt vilda, som skall. kläckas och födas under. den kommande våren, träffar vi inte på förrän i april, då vi ju också brukar ha vå- ra vanlige vårkampanjer. Förbun- det har visserligen flera gånger önskat tidigare, s. k. vinterkam- panjer, men vi har ansett, "att des= tagandet att kråkan ä är en för lant- : bruket övervägande" skadlig. fågel,” som orsakar betydande årliga för- luster. . Det är därför inte” endast -, i. viltvårdens utan även i. "Tantbru- kets intresse att kråkorna hå efter effektivt. Enbart genom. lä jaktvårdsföreningarnas : försorg be- räknas omkring 300,000 kråkor av- Llivas årligen; Med hänsyn till krå- kans' betydande skadegörelse "och : önskvärdheten av -att. ytterligare anses 'emell sa i så fall skulle bek av för- bundet. Man har nu också gått in till regeringen med anhållan om statebidrag, ' >" Jag skulle emellertid I nu vila . ja påpeka att denna . vinter- j som nu så små om kommer igång, absolut inte - > får verka hämmande på vår tid den nuvarande årliga decime tingen mindre 2e tillfredsställende. sj vanliga € lokala il som alltså avser helt andra djur än de flyttkråkor 'som är aktuella vid den tidiga, nya kampanjen. Jag har för resten redan nu kunnat konstatera — jag har till- "skrivit lokalföreningarna om' den- na vinterkampanj — att. intresset för saken inte är så överdrivet stor. Det har också varit nödvändigt att anställa en särskild yrkesman, som skall resa omkring och sköta öm tokollföring, ireferatskrivning,' of- gBkilt fall kan anses lämpligt”, Sty- z 4 fentligt tal, skogsvård, Hovbestag, relsen föreslog i därför förbunds- stämman att uppdraga åt förbunds- |skördétävlingar -m. m. styrelsén att söka ge de avdelnin- Aren'. "efter 1940 med dess gar, ”som möjligen . intresserar sig många” arbets". och mekaniserings= för. en försöksverksamhet i av mo- problem: har ytterligare a a a ”tionären .:antydd = riktning, den |rat betydelseh av en fortlöpande handledning som 1 varje; si fall kän” påfordras”, ' Detta bifölls domsverksamhet : på landsbygden, av ..stäntman, 4 "', säger konsulent "Johansson vidare, oe Ordalydelsen I motionen kom-! SLU som tillfullo inser betydelsen mer jag, inte ihåg, säger "hr Mar- av att landsbygdens ungdom stän- tinsson när" Jag ringer upp honom "digt följer med vad som är alctuellt i anledning "av jubiléet, Jag var på olika 'områden av sin verksam- bara 19 år när jag skrev den, och het har därför gökt alt: genora upp- den var. väl litet omogen, före- tagande 'av nya kurs- och yrkes- ställer jag mig, När motionen inte.|tävlingsgrenar ytterligare. vidga ledde. -till några direkt positiva &t- möjligheterna” till. förvärvandet av gärder omedelbart minns jag i alla ;kunsk och ökad yr] lig- fall att jag yar;, fast överjygad om. het ; bjand - den stora, massan av att den skulle komma igén i någon . landsbygdens ungdom. F. n, har vi form, och blev falleé pch att den verks för 110 olika: grenar. 4 het, som Jag för 25 år sedan dröm. |, SLU söker anpassa gin ralstiska de om; har fått en så frumgöngs-" verksaniuct ”4lil utvacklingen och rik eh h storaptad utveckling. Mina det altuella läget på Iandsbygden rakilt såväl teoretisk. som praktisk. ung=", -I Ränneslövs . jag är glad över att så :rogler: och anvisningar utarbetade - "Docent Pfannebstill har för-| pong till K t, Nantes märkta 1948, gälla t LJ a N milltära inköpskort och slukkort, m, den 3: januari 1949. - Ränneslöv'. Ränneslövs föreläsnings- . förenings ' vårtermir börjar - på oOns- dag med en ' föreläsning i folkskola, > där docent' Bertil Pfannenstill ta- lar över! det i dessa dagar mycket aktuella ' "ämnet: ”Hur' Amerika' ser på Ryss- land.” Inte minst torde äm- net ” ha aktualiserats genom de "Nordiska förhandlingar- na om " gemchsamt försvar. Tköping 7 febr: Nästa dragning av 1945 års promieobligar tiner 'skall äga rum i Norr- Tidigare har dragningar utanför ,Stock- holm ägt rum i Göteborg, Malmö och Umeå. gar liv varför det är att hop pas på fullsatt hus i folkskor lan på onsdag. Efter " föreläsningens slät håller . föreningen ord. sam manträde, ' :' Rinneslövs SLKF-avå. : har enligt. annons årsmöte i Solbacken i morgon” em.” Obs. N On måga att ge sina föreläsnin ändrad Eng, ”praktiska jortibruksförsök och täv- | tävlingarna. Matfett ' M 73, 74 12942]: 28/1 |250 g matfett av alla stag j huvudparten av arbetet. lingar” kom från Urshult i Små- — Under de första åren var det 1 K 4 Ala — pr helkupong a Jen Sscoriiga skilnaden mellan land, Vid SLU:s förbund ma | huvudsakligen s, k. jordbrukstäv- bi 7 30, 250 g matfet Utom smör et rig” och vi liga 1923, vilken -hölls 4 Växjö, förelåg | lingar som- dominerade: verksam- M 75,76 [02 28/1 = Hå helkupong den, att det nu gäller att sätta in en motion härom från Gustav Mar- | heten, säger konsulent Johansson ” 125 Hatt av ulla ol moj infl tinsson i Rösmåla, Urshult, numera | Det var 'mjölkning, plöjning, rot- K 203-204 MH 28/1 pr helvkupong, allieåssanr. Nr om samlingsplatser medan - bosatt på Vemboö i samma socken. | fruktsodling, : köl csväxtodling och . t manlagt 250 g på helku- van] ig apr ampanj är N Motionen finns tyvärr inte bevarad. djurbedömning etc. som oftast före- pongen K 203—204 sedd an äg i M bä And - orter! Däremot finns förbundsstyrelsens | kom," och ' detta av helt naturliga Risgryn Risgryn — beställda senast den 2 november 1948 mol gård. Vi har ju nått utomordent- yttrande över densamma, I detta |skäl med hänsyn till' vad som då kupong X 89 till inköpskori K 4 —Tfinnas att tillgå förd oda flod ssäger sig förbundsstyrelsen' livligt hände vid våra jordbruk; Utveck> S I butikerna t. o. m. den 31 januari 1949... -, ST ligt ångt Ott sö keåkoena socknar sympatisera med de av motionären | lingen inom jordbruket har : ju "Socker.si Tr - — ENS NäDe — : | fana = fot I Ullared och Spann- anförda synpunkterna men anser |aldrig stått stilla, ga det har eller nk5 JP H 217,28 |Ina 2n 1 kg socker eller” hört Hand rä le att "frågan knappast kräver något] inte -. SLU:s praktiska ungdoms- | tnköps ” " 1,4 kgslrap — prhelkupons ; tligt beslut av gä a verksgar het gjort, Under 10 et . . 4 kgslrap--prhelkupong varit: | HDfne Set MOnstätera ett möjlighet finns för .de olika fTöre- tillkom ytterligare en del al:ztuella | Tvättmedel | : " TT: : ' = ; a ' ertid att ningarna att fritt anordna försöks- !och intressanta kurs- Och tävli Bs- Inköpskort K 14 D 147, 148 15/42]. 7/3 | Tvältmedel av alla slag Ane TA Om ee: verksamhet och tävlingar under dey grenar, såsom ti : i FR Md . ä ligtvi ttersta vikt former och, till den omfattning, prydlighet kring . hemmet, konser- | Inköpskort K 14 A 111 15/42] "7/3 |250 g såpa — pr helkupong 2 mä oräle He Är vad. som på varje plats och i varje vering, "hemslöjd, barhavård, pro- Å sa a ; SANS > m Corvus cornix — aller. sr kråkan som vi kallar den här »krabaten, av den finns det -hund- och åter I tals här i Sverige, Var och en av dem stjäl årligen 20 kg säd ur den svenska visthusboden, Sammanlagt blir det ton och åter ton... Annonsera i LT-- " har avgivit från "fjolårets verksamhet. Sjukkassan ' hår. under: året kunnat : "rotera lemsökning,'' den ägt rum, sedan kassan. började sin "verksamhet, Vid 'årets :bör- jan "var -:medlemsantalet- 1,264 och "vid dess slut 1,387.: Dess. ' utom var vid årsskiftet. 795 barn under 15 år anslutna till kassan på sina föräldrars med- lemskap.” Av medlemmarna är 607 män och 474 kvinnor :både ' sjukpenning- och sjukvårdsför- säkrade. . 4 män och en kvinna enbart ”sjukpenningförsäkrade samt .8 män och. 20. kvinnor enbart' tillförsäkrade' sjukvårds ersättning.' Av medlemmarna har -under året 2: män. och 3 kvinnor avlidit," - te "Antalet sjukdomsfall ; bar va- fall. "Antalet sjukdagar har va. rit 12,637 mot 14,284 i fjol. > Årets nettovinst utgör kro- : nor 3.003:21 och kassaris sjuk . hjälpsfond ' utgjorde "vid års- skiftet -- 22.878:01- kr." Vinst. och : förlusträkningen :/balanse- rar "på : 27.474:20 kr. med en " nettovinst på kr. 3.063: 21. Egendomsförsäljning..: Me s Vid offentlig auktion i fre- dags ”å 'skogsegendomen 1:4 - TJella i Örkelljunga socken in- ropades denna av von Reiser- ska stiftelsen för en köpeskil.', ling av 80.000 kr. Egendomen är” belägen "intill "stiftelsens gods, "Efteråt försålde stiftol-" läntbrukare' Karl Eliasson, Jel- ' la, 'i och för sammanslagning med dennes egendom, NS. : Låt företagets bidrag till ' KUNGAFONDEN bli minst "en ”Kungafemma” i i varjo avlöningskuvert länder återvändande kråkorna samt: rit 305, därav 67. moderskaps- - sen inägorna på egendomen till a ra och .sydvästra : Sverige, 'som 'är. cc små a frn XY ER sx rn 4. i s d s I - ö é , : | : ' a 2 ö i 4 s - , . pottan i ; DANAAAAAAAMAANAADAR NYTETFIFIEU SY CEST ENE å a Arn NES RA RA AR AR RA FA AS AA NANA AAA A AA ANA AA ARA DA AAA RAAAA AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.