1 YyvYYFrYevYVYY TT EV ON i bkaättningens betydelse "borde klar; vYvev vv vyvvtyvYerevvYveryveYVTYFYYIt VY VIT VYFYYVY PY). vevY vev FeYTY YT EFTV YerYrvvterYTETFYVYVFY vrvveyvevreve eve vVV vv vvvrvvFrvvvvevY REV Se TAroras | Tong” — AA EN Da t Å I årets "romissdebatt p på tisåagen intog frågan om en i sena en" förgrundsställning. Bortsett från bat för måttlig. gi sn blev : pd i k var man tä av de ordiska för i enig om, att Sverige, Norge och Darmark här har gemensamma. intressen att bevaka, men å"' andra'.sidan varnade man för att landet ir efter k i'större försv lupd i Rådom ' fruktade att bk Debatten kring "riksbudgeten : blev ovanligt saklig, men stunävis mycket mager, Rikets finanser har för 'det närmast” årt tillrättalagts : och b dge erbjöd inte: "mycket att ta på: Bondeförbundaren 'hr Hed- ' "även i skall drabba landsbygden - : " bårdast, pekade 'på: den: ansträngda ' mjölkförsörjningen ' och .bad' regeringen " besinna småbrukens ' produktionskraft. Hrr Domö och Ohlin, slutligen, fann den framlagda” budgeten” vara ”en "formell ;” företeelse. eller en' ”restriktfonsbudget”. Nos ÖN ir femibsdebatten, bör ade i för- 4 | sta kammaren var det som vanligt tämligen glest besatt" såväl nere i kammraen som på åhörarläktarna. Ad Ukammaren ' såg. man "statsråden ” Sköld, " Quensel; Undén, Ericsson, I- "Mossberg och Weijne. Så småning- . om' klev det mera fölk”på "läktarna, SÅ Hdningen, ” IN .': Näste - talare” var Elon: sk | dersson (fp), som förklarade' att det ' är en sorts Frestriktionsbalans som hr 'Wigforss hoppas nå. Staten » gör. ;en tvångsindragning av med- borgarnas. inkomster och kapital genom en hård skattepolitik. Kri- - sen-har ännu inte övervunnits, lä- ” get. måste alltjämt karakteriseras som en osäker .balansgång, och en framsynt ' politik som lägger säkra= 're-grund för vårt framtida väl lika nödvändigt iu som tidigare. tatens. : alltmer hårdnande -grepp er: medborgarna . måste pressas tillbaka och" det ä :. lätta skattetrycket. så olyckligt som de föregående ta- larna. För sin del ansåg tal, att ett skandinaviskt : samarbete. :: kunde vara - mer: : motiverat inom det: nä- iska UT fr Åkerberg (5 k d "ringa intresse för debatten, de eko- nomiska' frågorna tröskades igenom för inte så länge. sedan, och ingen- "ting "särskilt har hänt sedan dess. att den ' nordiska Hel Bergvalt äv bekla- gade ” regeringspartiets i felsyn på skatteproblemet. och 'erinrade: vida- re.om hur afinorlunda "läget i dag skulle ha varit om regeringen upp folkpartiets råd att i Han oppades . pakte; och hän den söm en freds- och neutralitets + politi$. + Vad våra inrikesfrågor ber "träffar . ansåg han i likhet med hr Domö att. skatterna är betungande, å men: det är: meningslöst att klaga st på. skattetrycket när .man inte. kan " visa "på en enda 'utgiftspost,. som det kan prutas på. Att flytta över bördorna från högre till lägre in- .komsttagare + är» bekvämt, men 'en "”avsebärd ” majoritet” i Jandet har ””kågt” nej til "denne: genialitet, Hö Gränhebo (bf): betonåde att de; s'eftersträvade jämvikten: inte -.. vinnes på naturligt. sätt. - Den: vik: tigaste uppgiften- blir att öka -pro- duktionen inom alla" områden; Bei läggas, "man har. nu 'dem bestö känslan , att; inte allt: är 'bra det "är. ” inkomststabiliseringen- får inte hindra en riktig avvägning av CK "A priserna på jordbrukets och :andra , häringars produkter. :;; 4 5 Den -socialdemokratiske + grupp: ..ehefen- hr Fast påpekade, att rei I RNOTTA tid skära ned: investeringarna, tv det inte 'nu är möjligt "att ':avväga kostnaderna för olika. -försvarsgre- nar: utan det angelägna är att fylla brister och göra” förbättringar, Be- ställningar avi material skall | på- 1; rågan är men ömtålig. Tvång skidle väcka ovilja hos industrien, Frågan 'om repeti- tions-' och, efterutbildningsövningar har överlämnats' till en komrnitté. Erfarenheten visar. att det är nöd- vändigt.>, att »-genomtänka saken grundligt.' Efterutbildning skall ske i: den, omfattning som anses nöd- vändig, > ä S Herr Andersson" i Ovanmyra (bf) talade om småbrukarnas pro- ;/ Han betonade 'att huvudsa- ken är att. mån inté stannar vid önskedrömmar utan: i verkligheten ger hjälp. åt den befolkning, som kämpar med stora svårigheter, ,. 3 Förste talare vid kvällsplenum | + var hr Nordensson (hb): Regle- i'sitt bk tagi " all” hänsyn till' fakta; Mycket är " naturligtvis ovisst: och beräkningar i kan.slå fel, 'men balansen: i utri- , keshandeln är tecken till. det bästa, "Det ä är tillfredsställande att inte vi- . dare: behöva räkna med inflations- «: gapet men vi är därmed inte ute' ur farozonen, »Vi> kan. dock tydligen ; utan ;att nämnvärt sänka standar- "den arbeta oss ut'ur krisen, då fi t har: fört oss' ur ett läge, där vi tröts rikliga penning- &surser' "icke I kan ; tillfredsställa köplust, över i ent annat läge, 23 kat våra d Xi Försvars istern "förklarade att de Hig i” i HH Andra kammaren -Andra kamamrens åhörarläktare var: inte upptagna -till:sista plats när "debatten " började, men ' på pressläktaren; rådde det traditio- nell trängsel, Regeringen represen- terades av hrr Erlander, Wigforss, Möller, Zetterberg, Vougt, Daniel- son, Sträng, Nilsson, Mossberg och fru Kock, röv ” Våt Hr Ohlin inledde debatten i kam- maren, Referat härav-återfinnes på annan plats i tidningtn. Nästa tala- ra!var' hr Skoglund (H).. Han påpekade, att regeringen har sitt särskilda ansvar i fråga om vårt försvar” och: dess stahdard och på- minde :om rsina. farhågor till hr Vougt .” Ås . höstas. om. bl. a. befäst- ningen och de eftordläpande leve- ranserna; 7: Nationalbudgetens : pro= gram låtr : bra,? vi 'ånstämmer gärna, men: skattetänkandet : är JR > lastni Hr Skoglund. ville veta hur. den : handlingarna i Washington' om en 'Undéns deklaration: Skandinavienblock fe bo 21 I fråga om det skandinavis 1 'påpek "något för: Sverige? Tom - vill söka en lösning. av sitt - 2 på : den vägen, ska "försvarsförb de' 'utrikesminstori att regeringarna i de tre pF derna ” redan" före” "det "sista samman- trädet häde” ”haté "Kontakt" ned tar huvuddragen i" det” betäns : kandé som utarbetats." Bet var ha "ett'i: : eller om de föredrar den möjlighet 'oblem som kan finnas att sammansluta sig i-ett skandinaviskt försvarsför- bud med Sverige. Det har sålunda brådsket, in- skärpte hr Undén, med att klargö- ra läget beträffande sistnämnda al- ternativ, Vid mötet i Karlstad un- der trettondagshelgen hade vi öpp- na: och ingående samtal om hela problemet. Alla visste på förhand att” synpunkterna på våra länders inte Wigforss: : cs a dinaviskt ”mebihgsutbyte | på Yegeringsplanet, Mä on fin De Ystiabbt' fortskridande för- Atlantpakt - kän :snart: nog ställa | Hedlund: a Rådöm (ef) | förklarade att hans parti allt- jämt ä är berett att medverka till satte neutralitet” upprätthålles : ” gentemot stormakterna. Till det tern: ställde sig till kömmissioner- nas. vi öden — det-har'ju 1o- vats en gång att de skulle avveck- las så fort sem möjligt, Liksom hr Ohlin - uttalade hr: Skoglund. sina bekymmer ' för tillgången . på ar hbetskraften i'de sociala arbetsupp- gi s upp. en plan, en-ö- versikt härvidlag, "Det" duger : inte med bara” inspektörer och kontrol= lörer,' som : ”åki mkri äste talare. Rådom: (bf), :som-refereras:på an« nat ställe i dagens nummer, ut. ” Efter” hr "Wigforss långa anföran- som återfinnes på annat stäl- Hr Wi forss ar inte fötterna ” på jorden” här han argumenterar, an= såg hr vin Seth rd som på sam- ma gång ä a skattetryck, importreglering, bygg- för den förda: politiken, Riksdagen he får icke och kommer icke att slå i diska försvarsarbetet är det i tidigt att nu ta ställning. >: så ” mycket vid vad hr' Hagberg i Luleå fantiserar om men på annat håll kan det vara annorlunda, 7; + Balansen : i våra affärer ser ut att. komma, valutaminskningen har upphört, + produktionssiffrorna har stigit. Vi har nått: därhän genom reglering. Det: är hårdhänta meto- der:: Ingen: tycker om -dessa medel. Vi har en chans att. nå den sam- hällsekonomiska ' balansen, "tack va- re: att löntagarna visat förtroende sönder planen. - "Norge och Danmark inför frågan Cndsbygden drabbas "Dr Gunnar” Hedlund, Rådo DER ” Vad" som framförallt tilldrag sig i nati + Någon : « i ;vändelse i sparfrågan bör man icke tala" om —- regeringen är på det klara med 1 till. riksdagens skickligaste debat- Hr Ignsson i Sh dsby vad. (9) beklagäde: att framför” allt” landss bygden." drabbats' av "inskränknin- garna," enligt - propositionen, < t.: ex. ifråga om vägbyggandet. I -ränte= frågor. uttalade hr J onkson "sin för- att samt . följer utvecklingen" det finns en ränta vid sidan av der ofa ficiellä"". res Fat Statsministern tog nu ti orda, - Det”. gläder" regeringen att samlingen" kring: - utrikespolitiken består.”Znigheten' håller kring den ditionella svenska- utrik liti> kön I kammaren fäster vi:oss inte betydelse för investerin- garna, som alla nu vill ha så stor fa, som .” möjligt. ” Åttapunktspro- rammet utsäger det tydligt nog. FE låg räntepolitik vill både jag och hr Ohlin ha — hur ska man då möta ett våldsamt investerings- behov om man inte vill ha kontroll och. Je H Ohlin replikerade att "det r "frånvaron: av balans som fram- tvingar reglering. -Hade "mar ”vid- tagit: åtgärder i tid hade: issa reg- Ir uridgåtts. a 5 "återställt. balansen har its efter: vald Vad är att inflationsgapet synes 'vara "på väg att försvinna, Frågan är natur- ligtvis främst, "om "beräkningarna här verkligen : kommer zatt ” hålla. Sänkningar.. av... våra exportpriser |; kan skapa svårigheter för vår pro- duktion.-I ett sädant läge får man kanske inte utan vidare avvisa tan- ken på en valutadevalvering. het Om balans i samhällsekonomien verkligen nås ji år'så vinns den 'na> turligtvis inte utan att vi får betala ett pris för den, Dit räknar jag'olä- genheterna och kostnaderna av. reg- leringarna. ' Kostnäderna " har som bekant beräknats till ett tiosiffrigt tal -och "uppgår då till minst fyra procent äv nationalprodukten. Man får inte. dröja . en dag längre än Hänar det till med en: mytbildning vi mer.och: mer hänvisas. att köpa varor som vi inte' vill ha. Vad vi måste sträva efter är. en balans, där våra penningresurser: stämmer överens med våra begränsade: .pro= En' stör bi i dning må öj ilighetor, "gärna 'l tillsättas, men 'lita "ej för mycket på resultatet, .. tyckte hr Fast... Då det sägs att budgeten överbalanserats : med 720 milj. och därför skattesänkning vore” möjlig måste påminnas om att det är nödr vändigt att göra en mycket. kraftig överbalansering, ' Om det blir bra : med Produktionsökningen och bätt- retute i världen borde det kunna kli; möjligt. med lättnader, >. >. «i » "Hr "Mänrnerskantz (h) bes ” rörde. kreditrestriktionerna "och . framhöll" att man kan riskera att det hela slutar 'med ett kungligt '. kreditkontrollverk.: Det ' är viktigt ; att - samhällsekonomisk baläns' nås » utan. att- vi "hamnar: i ett tvångs; ä en polisstat." N i ) ”Händelsministern lämna! ae en redogörelse för utrikeshan- ”deln och framhöll att vi delvis lyc+ kats i våra strävander att öka ex- Porten. Vi har sålunda höjt expor- ten av de. viktigaste exportvarorna med 650 ingen i im- porten av järnvaror kan delvis kompenseras genom ökad tillverk- ning vid järnbruken, Förhållandet är "detsamma. ifråga. om textilim- porten. . Beträffande . svårighet för vår export kunde statsrådet in- 4 te acceptera" tanken att bara för att re De Primära är inte att öka va.u- 'eserven u! att få ett vid: handelsutbyte, Statsrådet kom slet- ligen in på önskemålen att slena regleringarna och förklarade ott kolregleringen skall avskaffas vid lämplig . tidpunkt. Däremot troc.de han inte att vi slipper koksreg'e=- ringen inom den närmaste tiden. Hr von Hetlaud (bf) ansåg d visserligen beklagligt. om det ia - skulle. gå. att bilda 'ett skandir viskt — försvarsförbund; men Fan skulle inte anse ett missl kan köpa vad vi behöver och vill ha..-Till. den balansen kan vi inte hå fram, genom” restriktioner," hbåd' och kontroll.: "Hr Tjällgren (bf) vädjade till Kommunikationsministern - att en rad" påbörjade företag . snarast får färdigställas, .Det finn ä påbörjades för flera å när man ser dessa vägfört man inte: undgå att ställa ' frågan: Vad. är egentligen meningen -med ett. sådant tillvägagångssätt?. Tar jag inte alldeles fel så har iksda- gen beviljat: medel, och i totala r penningtillgångar; men' där. : men”. samtidigt. én balans, där vil! "som "inledde andra kammarens remissdebatt, "framhöll . aft" de ;. östeuropeiska -: truppstyrkörnd måste objektivt betraktat” te si som ett' allvarligare. hot än d svaga arméerna i Västeurop Att: en” organiserad militär "och politisk samverkan i. väster är "en naturlig följd av den internationella gen att orsaken är brist på' arbets kraft är inte hundraprocentigt rik. tig: "På ' rena' ländsbygden,' framför allt i mera: avlägsna orter, existe- rar trots allt en s. k. dold arbets- kraft, mindre. jordbrukare. m, '£l., som gärna åtar sig vägar i långt från hemmet. Hr Tjällgren förde även på tal eftersläpningen , på statsbidrag till folkskolebyggnader och fruktade att enna > kan . sluta : med kaos för folkskoleundervisningen, "5 > Man måste ifrågasätta om-inte arbets- marknadsstyrelsen — i. en” hel del nader av detta slag, helst då man samtidigt kan konstatera att till- stind inte sällan lämnas till byg- "| gen.vars nödvändighet man har an- lec' ning betvivla, ad Ansioget till idrottsrörelsen. I en motion undertecknad av in- emot 60 ledamöter av. båda kamrar- na;-därav över hälften folkpartister, yrkes att fonden för idrottens främ- jande för nästa” budgetår får 6,9 milj. kr såsom Riksidrottsförbundet | hemställt. Regeringen har med hän- syn till den ekonomiska situationen de föreslagit oföränd 3,5 milj, kr. fall är onödigt restriktiv för bygg-!€ delning av; världen i två motsatta fast ansluta sig till det ena eller det andra blocket, skulle vara en utveckling , i världsfredens' intres- se, Förekomsten & av t. ex. en nor- disk försvarsgrupp utan så liänsförpliktelser kan tvärtom vara en” fördel "ur "båda "de" "mosatta stormsktslägrens > synpunkt. utsättningen ”är "då att de nör- räckligt ” militärt "och ekonomiskt försvar och" företräder ' en bestämd vilja” att:' försvara! sin frihet. En mångsidig 'samverkan-mellan -Dan- mark, Norge, och Sverige är ett viktigt mål för svensk” strävan; : Hr Ohlén gick därefter in på det ekonomiska: läget och varnade not en ogrundad. föreställning att svå- righeterna nu.skulle.bli mindre ä hittills." Det är en i Jängden ohåll- bar ” ”restriktionsbalans”- som -Tege- finger "hoppas kunna" å läger, där alla utan dröjsmål måste ' N porten” och 7 sparandet "ökas, men om att regeringen ändrat kurs? : fofratt komma” till” ett sundare tillstånd behöver "produktionen, ext man bör inte glömma, att produk- tionen i Sverige; som" gör import exporten, 'Vidare krävés för:en till- räcklig ökning av .exporten ätt den svenska konkurrensförmågan stär- kes genom en väl avvägd .valuta- politik; Den svenska exporten i fjol var blott cirka. f$ra femtedelar av förkrigstidens;'. medart: flertalet av Marshallstaterna: nått upp till. 1938 års exportvolyrm. ft ooDet uppenbarligen nöd- I vändigt att ågot 7 allvar gö- i res "föratt uppmuntrå både” genom bl. a så hårda importre- striktioner att inte .ens' de ur ex- portsynpunkt ' viktiga råvarorna; t. ex. järn: och stål; kan' importeras och k ”Såm= | hällsekonomten” "mäste i i läggas : fillx rätta ” från” den utgångs= I punkten att skattetrycket f.n. överflödig, kän 'vara lika nyttig som | 82! i per utsträckning. rn: a | är för hårt, Hi Pil ; med att efterhand låta regleringarna gå till historien. > '< "Hr Hedlund undrade, hur. rege- ring) ”f nu'ser på frågan om de s. k..o igatlonsköpen.. Denna angelä- genhi jt kan "man "inte se bort ifrån på grund av dess inflationsdrivande karaktär. Enighet tycks ju ha rått i der allmänra debatten om att des- sa köp måste bromsas upp.” +: Beträffande bostadsbyggandet får man ett. klart intry' bygden' drabbats' ojämtt re' av:begrärisningarna, Även bygg- hadskvoter för jordbruk, skogsbruk och fiske har man farit förhållan- devis ovarsamt fram med, ”Beskär- ningarna har också gått relativt hårt ut: över :vägbyggandet. :Jag skulle vilja understryka olägenheterna BV de stora” reservationerna — iår 4 miljarder, ' Nog i ; är: det oegentligt med: det n varande systemét,''och säkert: förtjänar. dessa anslags vara eller inte vara" i' nuvarande form att övervägas. cc -Skall' «långtidsprogrammets ' mål för ,vårt jordbruk; 8,5 procents ök- ning av produktionen fram till. 1952, kunna nås, och helst borde vi ju försöka -komma ännu” ett stycke längre, & så finns det nog 'skäl i'ätt gå försiktigt fram med jordbrukets s.> k... rationalisering, . Det mindre jordbruket svarar för en betydande del ”av"”-vår: livsmedelsproduktion, h därför borde det enligt miri me- ning läggas stor vikt vid att inten- sifiera och rationalisera produktio= nen "inte bara inom 'det större och medelstora jordbruket, "utan även | inom det: mindre” jördbruket, 7 ”Det finns' helt . visst många -småbruk; som. ekonomiskt. kan stå på egna ben under; den tioner” Kar”! Jeli "insett faran i ut-. till" k jordbruk" och beslutat ändersö-" ka 7” vilken" "Omfattning” den har : » fått.” Det skulle säkert "vara klokt : om statsmakterna” ”vilte medverka till "att mjölkfö lösa T skulle medföra, att. Sverige vid an- | ballt väsentligt inställts även'i år? ler i de tre länderna, men vi för- sökte att. inte: förstora" divergen- serna utan att tvärtom' hålla fast vid de synpunkter som är gemen- saroma. . I Sverige” är: opinionen ' i alldeles övervägande grad :för' ett fullföljande.» av ”neutralitetspoliti- ken, naturligtvis med de modifi- kationer som följer av FN:s stad- ga. i Men: vi” har: varit beredda att allvarligt ; överväga ett skandinaz viskt försvarsförbund på neutrali- tetens "grund." Ett "sådant "förbund är ur en synpunkt sett 'en avvikel- se från neutraliteten" eftersom det grepp mot något". av de andra län- dornas ' territorium "invecklades i kriget, . Från” en annan synpunkt kan det sägas att ett skandinaviskt försvarsförbund av denna typ. be- tyder, ätt hela” Skandinavien be- traktas som en enhet i förhållande till de krigförande. I 'Norge finns en utbredd. mening för. den stånd- punkten att en ] till ett Större produktion. eff ök 6 sparande = Fi ministern "underst sk i, 2 . sitt) anförande” i andra kamma" ren, att ..den mörka bild av ' > ekonomin, som tecknats" ”där<:' ute” gäller endast 'i mindre mån . vårt land, Man tycks tvista om - "bur pass fort man, "kan. avs hjälper ej; Finansministern fixera= de betydelsen av” den fulla syssel+ större" säkerhetssystem "är den -bäs- > politik. Det är att hålla - ta” "varför ett: viskt förbund anses helt böra ingå som led i det. större. systemet, ;: :I Danmark uppskattas i hög” grad den; "skandinaviska ' linjen, ' ehuru det också” finns en vidsträckt opi- nisn : som önskar landets anslut- ning till en Atlantpakt, . . va Om vi lyckas komma. till + enighet änder de förberedan- = de förhandlingarna, hoppas' jag att .. detta !skandinaviska för ; stering så gångar som möjligt är. Vill vi föra,. 088 i:ett tryck! på våra inkomster, på: kapital" och resurser. iallmän= - het. Samlingsregeringen skulle nög inte på sin tid. ha raskat gå med > importinskränkningar: ' Skatternå hade 'väl- inte blivit annorlunda än nu, möjligen. hade skatteri på de med svarsförbund skall så små stora: ink och. - om över allt i världen tas emot ” heterna kompromissats nedåt. Det . illande och f 'för inv är. viktigast : vad" det avser att. vara: En in« sats f fredens befästande.” : Bära formell. "He Pom Ch) underst ik att" tanken "på försvarssamverkan i "uläget och därför är det rimligt ' att de "enskildas "minskar; anmärkte hr Wigförss som replik till. hr Ohs ” lins "påpekande om: relatiönen alls män och "enskild ”investeririg. ' | Wigforssy:att 'sparandet' är: i: hög grad önskvärt, :men sparandet må- ste avvägas, Vem skall bestå? Rest- skatterna har haft en. sida alla är ense on att de små inkomst- tagarna har alltför höga. skatte; Skettesänkningar är icke: aktuell | |sådant som läget är, försäkrade hr Wigforss. "Efter kriget' ökade kon- ' sumtioneén, ofta med hjälp av att : spärmedel togs i bruk.' Men det dämda behoven blivit tillgodosed. da, trodde finansministern. NN Det frågas vad ökad effektivitet öch ökat sparande betyder. Hr Wig- forss svarade att om man skulle lämna allt åt den fria marknadens krafter får vi inte det fullständiga utnyttjandet av våra resurser. Men därför är det icke uteslutet att de iterande - "Fegleringårna kän Finsnöminislorn slutade med att påpeka 'ått det är nödvändigt” att Organisera samverkan mellan sta= ten, ' som representerar de, folk grupper ' som sen länge krävt i ökad , : mellan de skandinaviska län: . derna är ett naturligt ' uttryck” för en strävan till samförstånd mellan deras folk. ” Med Änsyn ' till läget 'i' världen lönar det inte' stört mödan” att stanna vå halva vägen, 5 vi måste vara bredda ll en t inflytande, och n ings=" litet. Vi Befinner oss i'en äv svå=- righeter Hpptynd. "början i denna” Process; . : denhet är .de order regeringen lärn. lade förutsättningar; där den hel an, som" är-öm digt förpliktande och.som göres ef- fektiv både -politiskt och "militärt. "Försvarets: huvudtitel ger i år i dubber- bemärkelse: ett. intryck av ofärdighet, halva ansatser: och -åt- gärder vilkas otillräcklighet är up- penbar. Huvudtitelns utformning motiverar" åtskilliga frågor och frå- getécken, I: vilken > utsträckning konimer repetitiong." och efterut- bilåningsövninkar att ordnas under budgetåret, och i vad mån kommer därvid hittills- eftersatta: behov att tillgodoses?+ Vilka-planer finns för att I i" ett plötsligt förvärrat. läge möta” följ erna"av ct begärda be- fästtingss1' och skyddsrumsarbeten ; Den balans regeringen talar..om är inte någon naturlig jämvikt. Den är et formel)" balans, som fortfa- rande gömmer kvarstående sam- hällsekonomisk ohälsa «na oso Regeringen har i viss mån sin formella balans genom att låta pitalbildningen: stå tillbaka” sörj= ningen skall kunna säkerstäl: | lags ert " Nämnvärda - skattesänkningar är knappast: möjliga nu: Det har dock | 7 sin -betydelse. att man inte helt ig- horerar den olust över de höga a - Så kat m; inte fortsätta:i vudtaget - vill kloka” i att nu bibehå jag ifrågasätta det lova sveriska folket längden. Överktu= k iseringen fått kun-' a förefaller Aa Pp turligt fre tning bör höjas, skattesystemet äggas om och en politik föras, som ger. spararna förtroende” för stats. ledningen och framtiden, - Alt sätta '. igång: . en fastighetstaxering, som 7: 7 förberedes, i nuvarande läge-med - uppdrivna' värden” kan knappast bonsadokt, - Det gör också kvarlås psska en till litet för. allt. fler. + anna nde FeR- Fill sist kritiserade hr Do tt ol kommunikationsministern ' om alt menderat” tiksbanken att ge &xredit på 15' milj: > Genom ballorganisatt ”kommit :På glid”, anså, s g hr Hag- berg i Luleå (k); Varför skall re geringens "politik - omriktas?: Sovjet anslutning "till Märs- d ärför ska vi ha militärallians. Det tyder att man vill ställa skan- Qraviskt territorium till förfogan- lad angrepp, ej till försvar föl red och frihet, Om regeringen I; As : Med. en» skandinavisk - milit allians tolkas detta som en ansiut- ning till det stora blocket och med- förr risk: för: indragning i'stora koli= Hr Hagberg og sedan'" in budgeten. Det är komiskt: ee na utnyttjas, måste man frigöra sig skatt ma 14 vivFlannt förgligs från den bundenhet :so; mn Til r än ännat karakteriserar: IS8eringspoli. och frgen skjuter upp reformer. bostadsbyggen. Tror man det LAHOLMS: Ti SOM UTGIVES oc blir bättre när krisen kommer? inkon ion och" inve- itt intill våra reella till= > ; kån vända på sig sedan de upp-= . tiken, : Ett uttryck för denna bu = nat riksbanken att skapa de konst«- Sparandet m måste ökas. Spararnas + ABA en tionen har regeringen : : Om "sparandet och: dess förhål=:" - .Hlande' "till. investeringen sade" hr. . i dansas som - faran för.freden" ch -... ” i I | I i i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.