vevYTYFTYYTFEY t "Torsdagen" 20” januari 1949 s ned kl. 16.07. > en' operasångare . PE. - ned kl. 16, 10. > Edit Oldrup. ' något emot att slå sig ned i Dan- - : ran i Köpenhamn som i Stockholm. N + "har hemkallats -och reser vilken i pilot som börjåde. kasta ned chok- «lad och" andra godsaker. från sitt . så att barnen i Berlin hittills kun- L Hörby, . YTyvrert v vv vervrreroyver LAHOLMS" TIDNING 7 TT TYVYYYYYEYTYNYYINIINNNYYYNYYYYYYYYYYYVYYYFYYYYYYTYYYTYYYT YT YTV: Mil, f lytt ” Solen går upp Kl. 8 40 och Morgondagens namn: Sc > AGNES, > cc Solen går upp kl. 8,38 och Dagens dikt: "Grå mellan gröna "bäddar " tungt flyter livets älv. ': Bortvänd från tomma vidder, spanar du mot dig själv.- Fågel med trötta vingar flyger mot aftonro, söker med tunga vingslag”. "in mot sitt hjärtebo. . Lod (OLA HANSSON) i Gifter sig med den . >tråkige karlen” Det ' är "möjligt att den' kände « svenske - operasångaren . "Sigurd Björling kommer at; bosätta sig i Köpenhamn, Anledningen är, att han i maj kommer att gifta sig med den danska operans stora. stjärna " Det : ligger romantik bakom det hela, På : grund "av sjukdomsfall efte des Sigurd Björling i $som= ras föratt sjunga Grevens parti i ”Figaros bröllop”. Det blev där- vid ögonbiickligen :kontakt mellan de bägge kontrahenterna, säger de i en intervju... >. ? >:.— Jag har mött Björling tidigare, . år 1941, säger. Edit Olärup, - men den gången föreföll han mig vara en. tämligen tråkig karlysi sand Hr Björling säger, att han inte har mark;:—— Här råder det bättre för- hållanden. för oss operasångare. . Sverige är det nästan omöjligt för att ge konserter landet runt. Operasångare är säl- lan ' riktigt. populära — man ' hör hellre. sådana som Sickan Carlsson, Edward Persson och andra, säger han bittert - se rn » Efter bröllopet startar de "två "konstnärerna. en kembinerad bröl-' Jlops- och konsertresa till USA, Se-: dan kanske det uppstår möjligheter för dem att uppträda såväl på Ope- "Sorg i i Berlin. : Tröstlöstsorg råder just nu bland Berlins barn — deras ”chokladfly- gare”, löjtnant Gail H,. Halverson, dag som :helst, - Halverson .var den flygplan, och hans, exempel följdes. sedan av. en. mängd andra flygare, nat plocka upp minst. 250,000 gott-, påsar. i ruinerna. Ta Måste man läsa allt " Då Thorsson på 20-talet var våra | finansers högste vårdare, talades det också om "sparsamhet, men på ett annat sätt än nu.' Från den ti- den stammar en replik av en täm-. ligen nybliven riksdagsman: .. Vid åsynen.åv den väldiga pap- pershögen gav han sina bänkkam- rater del av sina bekymmer med att högst indignerat utlåta sig:' : an talar om sparsamhet, men det här är väl ett ansvarslöst slö- .seri med våra slantar. Jag har ju "inte hunnit läsa yen tjocka lunta som jag fick i fj På den rediga 'sk änken satt ett år ett par rejäla kariar, repre- senterande olika partier och' olika Tigening; Det - - vår Andersson - i Skivarp, och klockaren & Säfstrand 7 i Vid ett tillfälle med den Nådiga luntan på sin bänk utbrast Säfstrand med förtvivaln i rösten: r> Måste man läsa allt det här? t Bonden från Skånes trevligaste gästgivaregård log brett då han gav klockaren rådet: > — Du kan j ju sjonga en del... ot Banvakt Pettersson har tolv - barn att försörja 'och han gläder sig mycket åt de nya branbidra- ” gen, En dag träffar han en granne, som vid tal om den stora barnaskaran säger: = 0 - Du har. en bra duktig gum ma, du! — Ja, svarar r Petter sävligt, en borde. nästan ha en tilll" we SAKTA FARTEN innan' Du blir statistik, Det är cyklister och fot" "gäbgare, . som förolyckas ” några där. Detta var då Skedalahed. var + en krigares lott” etc., men flera an- "Och: hör ni livgardister' uti kri- :"garegestalt” ete., Halta Lottas krog I) "frun: stod i kammniaren, hön kam- - sistnämnda erinrar jag mig en del lustigheter. ' > kvinnligt: fenomen, : "sistnämnda visa, vilken lyder' så: . 0, värthän? 0, varthön, sköna” fv " och slog ned sin blick, ty flickorna” GAMLA PROBLEM — NYA UTVÄGAR. ”Ffolkningen nya sätt att lösa gamla problem. ell FAO-i kurs studerar" hur man bekä' kadedi årligen av skadedjurens ärjningar, experter arbetar i många lände Bilden visar italienska vetenskapsmän: sont på en speci- ;Väldiga mängder gröda förstöres med att lära be- SKRIVET vs vad menas med att hetsas av . arbete? "När jag tänker tillbaka på mitt liv så finner jag att det skulle ha varit en froktansvärd och meningslös tragedi utan ar- bete. Det mest eftersträvansvär- da för en man i sin bästa arbets- ålder finner jag vara ett hetsigt arbete, - ett arbete med tungan hängande ur munnen, Detta är roligt, utomordentligt roligt under förutsättning att det tvång som driver en är ett inre tvång och : inte andras piska. Professor Israel Holmgren Jag : hade. ätit middag hos en broder i Malmö spm hade en pa- pegoja. Medan vi satt där och åt, pratade papegojan: ”Pris ske Gud, ' halleluja, frid broder” och en det dylika fraser, mig: ”Tänk 'så 'underligt, att ut- . - tala ord som mån inte begriper.” Det är inget underligt, sade jag, det gör" väl de flesta människor. - Sven Lidman . | Gamla S kedalabed Ve a i Se, va ska vi göra, - : nn RN ”å va ska vi göra, ovat å va ska vi göra uppå Skedgla hed? Jo, där ska vi lära . å sköta gevära,. ja, de ska vi lära uppå Skedala hed. Å BÖRJADE en, av de garila I visor, som då och då, ofta med års mellanrum, diktades kring Skedala hed och krigarlivet "lägerplats - för . Hallands. bataljon, och senare 1: o. m.- år 1906 för en bataljor : av. Hallands regemente. "Nästan årligen kom:en ny exercis- "visa, som 'sedan gick ut över hela landet. "Omkring 1906 var visst ny- heten denna: ”Härlig och skön -'är dra '. visor" och marschsånger var "även! då populära, - t. ex, denna: i Göteborg m.' fl. Så fanns det ock- så. många andra visor, som. det gick att gå i takt efter, t, ex, ”Se, jung- made där sitt" hår”, eller ”En jä gare gick sig att jaga”; På tal om När , vi. var ute och "marscherade i 'större" eller mindre :avdelningar och man mötte en en- sam: flicka eller: ungmö - på vägen, ibland : kanske » också något annat brukade man vid mötet stämma upp den: vers ur o, varthän? O, varthän; sköna - flicka?" ” s flicka? : o, varthän? 0 varthän "sköna. "flicka? > rt Som 'g går i lunden grön. — E du mä på den? Plickorna blev då ytterst blyga " på den tiden hade ofta blygheten bland sina övriga behag. Kanhän- "da de också blev lite förargade. på "de okynniga knektarna, : U— Ja, gammla Skedala hed, det är med ” en egendomlig känsla mån, "ibland skådar dig igen nu sedan åren - gått, och' man biivit äldre. Nog har mycket förändrats där, De gamla byggnaderna och barackerna är nedrivna och borta. Men kvar står dock. den rätt ansenliga offi- den, som nu förvandl till bygdegård, Heden känner man så väl igen ifrån fordom, den är sig - "ganska lik, fast omkring hälften av den blivit. bebyggd .med små hus, baracker och magasin, de flesta för | militära behov. ul por abe od Då man ser gamla Skedala. väc- ker det minnet till liv. Det verkar nästan. som om -man återfunne en ungdomskärlek. Detta ej ätt undra över Härifrån har ju många. hal- Tä glada d Enbart glada och roliga. Ty det be- svärliga -— då sådant fö ekom — fb vgäten idy y Had man, för länge sedan glömt, Och vilka år i livet är väl:som: åren vid exercistiden, då livet leker och man hoppas så mycket av framti- den, Även om exercistiden inte var så lång; blev den dock för många | en. stor och äventyrlig omväxling i vardagslivets mångahanda.: Déssa karlar, av' vilka många förr, såväl före som efter sin värnpliktstid; an- nars tillbringade hela sitt liv hem- ma, fick här lära sig ordning; "pli och" disciplin, som för många blev ej så litet av: en god skolning." Skedala hed. som lägerplats, här dock icke så särdeles gamla' anor. Riktigt gamla män vid senaste se- kelskiftet hade fullgjort sin exercis på Galgberget i Halmstad, liksom nu hallänningarna i allmänhet gör sedan år 1907, Någon tid.omkring medio av förra: seklet var exerci- sen för hallänningarna förlagd. till Snöstorps ”mosse.: Men ' snart... nog blev. Skedala lägerplats och var detta t..0o.:m.. 1906, Dock. även se- dan "detta år: har ibland delar: av Halt: på hedén eller: i dess- omgivning, man och ' ov korpral, inkvarteras för natten på en liten herrgård el- ler en. större. bondgård, Karlsfrid. Värt rä älle har blivit ett : tjuvsamhälle och eldorado för brottslingar, . 1948 begicks gt > räknat 2 000 stölder i Stockholm, äldes 35,000 brott. Där blev de mycket väl a då de anlände sent på kvällen, all- |, deles uttröttade, Det bullades upp kaffe och. dopp, och ett väldigt fat med läckra - tunna pannkakor bars fråm: Flaskan sattes fram vid korp= ralens plats 'vid bordet. Morgonen därpå blev de också väl undfägna- de, få skulle. de betala, men man ville inte ta emot någon betalning. Ute: på gården, talade emellertid min; sagesman. med korpralen och tyckte att. herrskapet var så hygg- in med pengarna”, sade korpralen: Det gjorde då min sagesman, men jungfrurna "ville inte heller ta emot pengar. Men då' lade han den hop- samlade summan på bordet, så ohe- talt blev: det inte i alla fall; nt . reskrivna exercisdagar« na voro till ända, och de traditio=- nella "striderna mellan ”håttar” och ”griser” utkämpats, marscherade de till. Halmstad igen, och inskeppade sig åter. Men i Varberg voro de ut- lovade stryk av ”synnerboarna”. Sedan kampen mellan de söder och norr om. Ätran boende hallännin- garna ; avslutats, ' förestod en ny kamp, kampen "mellan ”håttarna” inbördes, : mellan ' de som bodde i södra eller norra delen av länet norr: om Ätran: Alltså raenade mari nu med .”synnerboarne”” det "folk, som” bodde mellan Varberg och Fal- b -Detta sl I, blev det ibland” också Hig fö däre n : Länge — det var till åren bort- emot 1890— 'var det ungdom "från hela Halland, som, fullgjorde värn plikten på Skedalå, Sedermera än- da tills Hallands regementes kaser- ner stod. färdiga till bruk :exerce- rade hallänningarna norr "om Ät: an på Fristad eller Grunnebo; -- Men så länge alla Hallunds' värn- i . pliktiga övades på Skedala, var det alltid ovänskap mellan nord- 'och sydhallänningar. De förra kallades alltid :”håttar”, och. de. senare fick av motparten vedernamnet ”grisar”; Man hörde ofta berättelser om, hur man på 'heden: slogs sinsemellan, och - nere" i sydhalländska: bygder hörde jag även relateras en-del fula spratt; som man Bjort mot ”håttar: na”, tyvärr: av så gröv ärt, att det ej' gärna kan m återgivas. lb: För” ciika fio år sedan träffadé jag uppe i nordligaste Halland en över åttioårig. gammal, vänlig man. Han hade vistats. många år i USA] I sin ungdom, hade: han. exercerat på "Bkedala och berättade gärnd minnen från denna tid. ; + öm Under hans exercistid utkämpa- des flera slagsmål mellan ”håttar” och ”grisar”, Det var vilda slags- mål, särskilt. "den sista dagen, då man skulle "skiljas... Den dag man skulle rycka in till tjänstgöring på Skedala;' var "det till att stiga upp i" arla -morgonstund.. Först 'måste man gå till Väröbacka, där befälet mötte. Sedan var det till att mar- schera till. Varberg. Där gick de ombord på "en liten (ångbåt, som hette Ärlan, vilken förde dem till Halmstad, och här gick folk, sär- skilt pojkar; på gatorna och tillro- pade "dem: ”håttera” :=- ”håttera”, när de troppade förbi. Så marscherade de till Snöstorp. irveta sn skulle" häns 'avdelning, elva dock. ingenting. "med, : Man glömde visst av det, berättade” -Sagesman- I "huvudstaden och ' ården råder, dj Ins lag; över huvud taget är våra parker tillhåll för gangsterligor. '-Hund- ratusentals stockholmare är utan Polisskydd varje: : natt, ständigt begås nya överfall; rån och mord, Omni detta liksom om "behovet av förstärkt! polispersonal var man så gott som enig vid det äv' En-' gelbrekts högerförening på-tors- KFUM:s hörsal, '. LA ;. Reportage i D. N; Är mickel på väg ' Sa Den föda räven har alläd > vär han. än uppträtt — betrai fats som symbolen för slughet. se "och list, som "en oförskämd och ”fromfusig” skälm. Man har till : . delat honomjen mängd egen-= skaper, inte minst av humoris=" tisk art, och även 'om khan på . ”mångahanda sätt "förgripit sig : på mänskliga näringar, ses han ; "dock med- en viss tolerans. Min hustru sade särskilt i. : "dagskvällen anordnade mötet. Å : att bli. vaslandist. | Ev VAR: "FREDsSFEST i en västsvensk : stad den 8 maj 1945, och ett antal än från en > Bild från ett fiskarsamhälle på Grönland, som trots s allt är en vika | tig bricka i spelet om Norden N S Spelet c om Norden fascinerande dragkamp samt de polska "och tyska kustom= rådena, där en viktig del av dess sr t är I förläggning i närheten hade inbju- dits. En av de ledande norrmännen vände sig till. en'av sina svenska : vänner : med begäran om enskilt samtal, varvid han under djupt all- var yttrade: Nu skall du hjälpa oss starta en rörelse för att få Grön- land återlämnat till Norge... ' » Meningen & är inte här att påpeka "det -underliga i att välja just den dagen till en aktion mot en broder- nation "som just befriats från en Det är upptnbart att ryssarna inte skulle ha något intresse att bryta yt hos ett Skandi som ligger som ett skydd för dess östersjöområden. Förutsatt givetvis att det litar på att detta nordiska Det säger sig ge skulle innebära stärka påfrest- ningar. Det är väl frågan om huru= : vida inte hela. västhandeln skulle fiende, Men int visar, vid sidan av andra; vilket a. H bli k : Från norskt. håll > iframföres dels ”stort värde våra b lä sät= att ett ter på sina atlantiska besittningar, Grönland, Spetsbergen och Jan Mayen, : resterna av ett stort gen ' mensamt förflutet, "=7-" > i "Att "dessa besittningar, " speciellt Grönland och Spetsbergen, spelar en inte så liter roll vid det nu fö-, restående beshitet kan man ta för givet, Båda öarna är nämligen stor=- makternas panter i spelet om Nor- den, På Grönland har amerikaner- "na satt sig fast, och det är nog san- nolikt att danskarna adrig kom- mer att återfå: sin suveräna makt över Grönland. De norska: Spets- bergen ligger i ryskt livsrum, 'och redan nu finns det fler ryssar än norrmän verksamma på ön. - Hur skall Norge kunna trygga sin' be- 4 — Den mångfald v de djur= rester, som man finner vid rävly-. orna, består ofta 'av' sådant, söm”av andra rovdjur och rovfåglar läm- - nats i markerna dels av avfall, som människorna slängt på avskrädes-: högar och vilket allt av räven bu-; rits till ungarna; framhåller förfat-' taren Ludvig Munsterhjelm bl a. i en artikel: om, rödräven i' det se-; = Frågan är av avgörande betydel- se när det nu: gäller för Norden "att: inta. sin plats i den tudelade världen. "Det: gäller inte öst eller väst Fo åtminstone ;- inte ; enligt "svensk "uppfattning. — utan om "Skandinavien skall stå neutralt el- ler engagera sig i maktkampen, Att Skandi eller något av dess Vidare kan berättas öm spö på gamla Skedala, 'Ty sådana fanns också, särskilt! nere vid: Kockahå- lan. Där "hade under' tidernas'-lopp mer än en officer och: underofficer, som blivit trött på sin jordiska till- varo, gett sig det dödande :skottet, Så berättade man,. Jag känner en person, som- då han första gången blev ställd som vakt; råkade få sitt första påss mitt om natten och just vid Kockahålan, — ”Jag har aldrig trott på spöken sen jag blev.så där 14—15 år”, säger. min interlokutör; ”men: den: gången fann jag det så märkvärdigt, : att jag. höll på att rubbas, i / min : tro”. Bland annat t]-slamrade adet "med porslin inne i mathallarna: som om ett kompani höll på att utspisas' där. Men alla de många mystiska ljud han hörde, även en, del annat, som ej här re- lateras, fick dock vid närmare -un- dersökning sin naturliga förklaring. Saken var den, att i backarna vim- lade 'det' av. råttor i- tusental. och dessa sökte livnära sig av allt slag avfall och avskräde från köket. Ge- nora den provisoriskt anlagda grun= den till hallarna trängde de sig in i dessa och snokade efter mat, Där låg : tallrikar, ” muggar och andra kärl av porslin eller glas på bor- den, som regel lagda framför vars och "ens plats. Detta rubbades av de kringsnokande råttorna. Blev de av, någon anledning skrämda; satte de av i flock över borden, och det- ta åstadkom ett. väldigt skrammel, " Hee — Förr i i världen hade alltid poj- karna ett matskrin med sig till he- den, I detta fanns: brödkakor, ofta även 'förningamat”, samt brännvin fEorts. vå sista sidan.) näste häftet av det på Ni dt ut- de verket”; ka djur”. Säkert är, fortsätter Munster " hjelm, att. en objektiv. analys . tv. fynden: kring - lyorna: i.: många fall” skulle ge ett betydligt oskyldigare utslag för räven än vad ett flyktigt överslag kan göra. :- . Trots sin, utpräglade rovdjursna- tur är. han. inte strängt bunden vid animalisk föda, . utan konsumerar också. en hel mängd . olika” vegeta- sorter, såsom .Jdingon, blåbär, Odon,:: kräkbär, vultron, hallon. m. m. samt av trädens ' frukter, äpple, plommon, rönn-, och häggbär m, fl. synas vara begärliga. Även, havre förtäres stundom i stor mängd, Be-. gäret efter rönnbär lockar honom ibland att kliva upp i träden. . |. Utan tvivel tar räven om våren och. försommaren '. en hel mängd ungvilt av allehanda slag, men rap» > porterna om sådana - iakttagelser äro ofta så orimliga att de ställa ' den berättande i en allt annan än: fördelaktig, dager, .— Som det ty- piska rovdjur. räven är, livnär han . sig dock huvudsakligen av anima- lisk föda. Alla våra, däggdjur och fåglar, som han rår på, få bidra till underhållet, men . också kräldjur, fiskar och insekter ingå allt efter tillgång i matsedeln. s Rödrävens näringsfråga " utg r ett outtömligt > kapitel, Han ' är som 7 nämnts allätare i mycket vidsträckt betydelse, och skadegörelsen måste : ofta bedömas rent individuellt. Li= ka visst som. det finns utpräglat skadliga individer, lika säkert före- kommer det också tämligen oskad=' liga sådana, ' Utan tvivel utgör. rä= : ven ett viktigt led i naturens stora hushållningsplan och bör i lämplig. antal kunna tolereras i sådana mar- ker, där tillgången på matnyttigt småvilt är normal eller ri MEn Lyckan 'är ett begrepp som en- ” dast de lyckliga begripa. | länder skulle frivilligtisluta sig. till östblocket kan giv 8 inte. kom- ma på tal nan äl DÄNMARKS ”öch: framför allt Norges benä;j "i ltier för ett. effektivt, försvar." denna anledning ansåg han att hela - Norden skulle minska riskerna för krig, vilket'låter: mer än tvivelak= tigt, dels att Norden inte kan för» . svara sig med egna krafter om' det indras i ett stormaktskrig och där= för ;- måste . ansluta sig. till: Nord« naturligtvis riktig, Norden har inga möjligheter att försvara sig mot nå ' gon tänkbar storrhaktskombination (därför är det dubbelt önskvärt att hålla oss utanför). . den andra delen håller vatten, näm- ligen om" man från västmaktshåll .. har möjlighet att försvara vår halvö mot” et” fientlig” kontinentalarmé. : denna tanke som gjorde fiasko :;vid Narvik 1940. Problemet har också penetrerats : av den kände” "ameri- kanske; experten Walter ”Lipprian riktigheten i den norska ”Uppfatt- ningen, Enligt : Lippman skulle en ing. av hela Vä till atlantpakten inte stärka uten för- svaga denna, För'det andra skulle dessa utsatta Jänder om de -anslöte '; sig förlora möjligheten att hålla sig . utanför utan att kunna få garan-= ; "Av Italien och "Spanien borde ha ett. ör västerut. beror kanske inte så myc- ket. på. erfarenheterna. från kriget och. de band som knöts då, som på känslan av ekonomisk och' militär svaghet. Såväl Danmärks som Nor=- ges näringsliv är i högre grad än Sveriges . ensidigt. . inriktade --:och ännu mera beroende av de väster- ländska marknaderna, ': även om man : börtser från. 'de nuvarande "svårigheterna ” som ' beror på. krig och ockupation. . Intet av de två länderna' har någon krigsindustri som på något sätt motsvarar lägets kräv, och då den ek iska. och tt block," Denna Lipprhans uppläggning av problemet har inte förnekats eller motbevisats. på of- . ficiellt eller > auktoritat vt håll. i DET HAR SAGTS. att avgöran det ligger hos Norge eller Dan- mark eller båda, vilket är riktigt i så måtto, att problemet är strate= giskt avgjort om dessa länder be viljar. baser åt USA, Om västmak=" terna flyttar fram sina" positioner till. ryska gränsen (vid Kirkenes) ' eller, Ö jö: sholm) är militära uppbyggnadshjälp de må- "ste räkha med endast kan komma ”västerifrån' är det i och för sig na- turligt. om våra broderländer sö? ker anslutning ”till- Västmakterna. På ledande svenskt håll synes man. räkna med att det lönar sig "att ännu en gång satsa på neutra- liteten, nota bene om -man skapar ett block som 'omfattar hela Skan- dinavien. För att kunna göra detta måste man utgå från att skandina- visk neutralitet är ett ryskt intres- se i händelse av ett tredje världs- på det fullt förklarligt om Sovjet flyt- tar fram sina på motsvarande sätt, d. v. 8, besätter Finland och. an= lägger bäser exempelvis vid Muo-' nio älvs källor, några mil från nor= ska atlantkusten, högt uppe i ”det Tyska pekfingret”. Att detta vore en allvarlig utveckling ' för Sveri- ges del både i fred' och i händelse av krig behöver vi | inte” särskilt framhållas, ” vt : De norska och svenska" uoplatt- ningarna synes vara varandra dia- metralt "motsatta, medan 'de dan- ska delegat Uppges vara syg- krig samt vidare att x ikterna kommer att respekterä detta block. Intet av dessa aniaganden kan utan vidare avvisas, ' I FÖR SÖVJETUNIONEN, som är underlägset till sjöss och i luften, skulle västmaktsbaser i Skandina- selsatta med 'att åstadkomma en medling. Man har dock svårt att förstå hur en kompromiss. mellan dessa båda ståndpunkter skulle se ut. 'Skandinavismen" står ' inför ett avgörande ''prov dessa' dagar, ett prov. som sannolikt får avgörande är. Tanken om ett enat Nor- vien- innebära en frukt ärd fara ör .” Leningradområdet, Baltieum i mest I trafiken; LÅ ADAADADARA. : Massvactination av djar i Skåne. = 'v' Se Veterinärstyrelsen is. och länsveterinär "Weddig Borg i Malmö : förbereder - gemen” samt massvaccination av dju ren inom de besättnngar som är anslutna ' till seminföre- ningarna, samt dessutom av större eller värdefullare a- velsbesättningar, vilka ej är anslutna till seminverksamhe ten Denna vaccination är av sedd att ta sin början så 3 ASKA. ANADADANADAAASAANSANADAASAASANASS den har varit utsatt för så många misslyckanden under ' de. .genaste inom en mycket kort.tid kan tänkas vara det enade- Nordens vagga. Om inte," blir det sanno- likt dess grav, oa "Sand. snart vaccin erhålles” "från Danmark. .Vacceinationen. av. besätt- ningarna inom skyddsområ- det vid Tolånga börjar tidigt på tisdagsmorgonen och utfö res av tre veterinärer, =; FN AA AADAAAn block "kan och vill skaffa respekt : för sin neutralitet; självt att neutral status I detta läs atlantpakten för sin trygghet, För= sta ” delen ”av: detta påstående är Frågan är om - Man bör:inte glömma att det. var på ett sätt som' knappast bestyrker | hundra åren att den knappast tål H "lett till. Det beslut som kommer ' AKALKÄRADADAABAANSANSAASAMAAADAOAANAAN AAAKAR, Abt MALA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.