— LAHÖLMS TIDNING honom: + vi "måste skilja på ; politik och ' 'skola' ka sa hg an 2 ur Oppositionsröst: skolstyrelseledamöteria tandlösa giftormar som in dansar efter, Hedmans pipa in; av det fall av skolaga i | Genevad, som påtalats av ett par | ul ; Med anteänt gav skolstyrelsens i Tjärby distrikt till i går utlyst ett föräldra- ödrar ds Folkets hus. Det blev en både lång och hetsig diskussion, och oppos " steloned sparade ingalunda på krutet, Djärva beskyllningar riktades mot lärare Gösta Le "Hedman, och into. heller skolstyrelsen gick fri. [En tal. Hfiknade t. o. m. skolstyrelse-leda : " möterna: vid giftormar, : som man berövat ' huggtänderna! själv: ett starkt försvar med sin redogörelse för vad som förevarit, och han fick god : hjälp' av flera talare. Särskilt poängterade dessa, att man inte får blanda ihop -poli- Hr' Hedman : presterade . NS tik och lärareauktoritet. Folkskoleinspektör R. Wallin var närvarande, 'och han - och" många: andra talare betonade nödvändigheten av att hemmen stöder lärarna i deras. 2 strävan att fostra goda samhällsmodlemmar. . särskilt: stor: publik | sinfunnit' sig. . När inte. fölkskolestyrelsens rv ordförande sjukkassekassör :Albert :Karls- son: förklarade mötet öppnat, fanns :det c:2:hundra: personer i” lokalen. » Till ordförande ' för dagen utsågs lantbrukare Yng- hade « ve: Jö önsson,' Kristineberg, . " "Pojkarna gick själva till skolstyrelsens ordf, och "anmälde" att de agats! | Förste talare: var,; sedan. or- det förklarats . fritt, skolstyrel- sens. ordf; . hr :A l:b ert "Karlsson. Jag har kallat om äpp,. till "detta möte med. anledning av. att..fru Stella. Nilsson gjort gällande, ;att-obefogad och allt- - för skarp aga: utdelats av folk- skollärare... Hedman,' sade han. Skolstadgan' säger, att läraren skall .- bedöma, .. huruvida aga ö I detta fallet hade; . nog. läraren: funnit, att "han :måste, använda sådan. Pojkarna kom själva till mig -"anmälde. saken, . omtalade hr: Karlsson vidare >... Vi har fått stryk, sade de: Jaså; "svarade: jag. ”- Vi "fick Fem; räpp, fortsat. 2.— Det Var. för: "att "jag inte kunde; följa. med” de andra bar-]., - nen. därför, att jag. fått håll, sade. den ene av. pojkarna. : : TJ: g fick både fem och tio när jag gick i i "skolan, ha” de hr. Karlsson svarat dem... 7 - Har, Hedman rätt att slå? - Håde. pojkarna -frågat;: Skulle i 4 | Många ., har,, A uxna. ansett, att denna sträng "han inte:först..ha bett oss väl- ja: mellan. anmärkning i sbety- S Mig: kvittar det, för jag. är. van: vid äter där "hemma, sade. en: pojke; - on oin "att föräldramötet "var det för-| stid, 5 " sista, ty, sade han, sådana mö: / - ligen nödvändigt, Så; kom, en. av pojkarnas mödra till hr Karlsson, .- som Min pojke har fatt så mycket smörj, att han knappt kan. gå; hade .hon sagt... . ; — Har han fått aga till & över- - drift,. "kan are (Hedman få vaärning, hade.: » Karlsson svarat. i : i Själv. hade jag > då ännu inte talat. med; lärare. Hedman om . vad ., som. .förevarit,.. sade hr Karlssön,: som slutade sitt an. förande med att. säga, att han för sin del ansåg, att' aga rätt utdelar ej är. rctill skada, 2 "Vad skall” en lärare" göra .barnen ej lyder? . : "lin i "Halmstad, höll. så ett ori- enterande . föredrag .. om upp- ” fostran, "disciplin och aga. Han började med "att tacka för ini bjudningen ' och konstaterade, sta som någonsin hållits i Gel nevad, Han. hoppades emeller- . att det inte skall bli det "ten är viktiga för att skapa "ett gott förhållande mellan lär rare och föräldrar. Det är näm- ..att lärare och . föräldrar . samarbetar "om resultatet av uppfostran skall bli det bästa möjliga. ”. Förr behardlades "bara ; de i skola och hem; strängt bå sedan de: hlivit het varit dem till nytta. Men & andra sidan" finhs det många; som lider av bitterhet. mot inte a lärare utan även mot sina föräldrar för just denna sträng. "het. driven "stränghet till alltför stor : mildhet .. och att denna mildhet: bär skulden till ung- domisbrottslighet och en del an- nat icke önskvärt. Skolan har mot större mildhet, Riset och rottingen:” finns inte längre «| framlagda i skolorna. En: del att agan bör helt av- skaffas. En kommitté för ut- redning av "detta ” spörsmål finns. Den har ännu inte kom- mit. fram. till något. resultat. Svårigheter är att finna en er- sättning för agan. En sak är emellertid nödvändig i skolör- na: disciplin. Den måste' upp- rätthållas, om ej hela undervis- ningen "och . uppfostran skall anser, bli lidande. Aga är det ytter- : sta: alternativet, Vad skall: en].;' lärare göra, om han givit: till. sägelse' en,' två tre; fyra, fem, kanske ännu flera gånger. och ej blir åtlydd? Vad gör ni; mor och :far, i sådana. fall? :. Aga måste tillgripas i yttersta nöd- fall. Vi beklagar, att så måste ske; men vi: kan ej undgå det. Barnens måste anpassa sig ef- ter: :skolans' ordning, d. v: s.-ef- ter: samhället. Hur skulle'.det gå; om- enskilda icke anpassar sig efter samhällets lagar. och förordningar.” i Inspoktören läste. Tagen för mötet, : Det hår sagts om en 'av des- i, pojkar, huvudpersonen så att säga, att han är aktiv och energisk, Sådana barn kan. bli de i: bästa vuxna: människor: Men man måste lära dem” att ta hänsyn till andra. ”' '- Folkskoleinspektör Wallin läste - så på sitt försynta' sätt upp vissa delar. av” folkskole- stadgan, bl. a. de' stycken där det heter att aga må utdelas om” rättelse ej kan ernås på annat sätt. Dock får aga ej ges åt Barn som felar på grund av bristande fattningsförmåga el- ler: kroppslig svaghet. Agan får ej vara av, den art, att ska- da följer, : ., Vidare läste: tr Wallin upp vissa ' delar av Tjärby skoldi- striktg stadga, vari också aga medgives i i vissa fall: ” . Det första 'arereppet mot Hedman på mötet. . 1” Näste talare var hr Os kar Nilsson, Detta möte har väl tillkommit för att vi föräldrar skall. få slut. på den misshan- del, som folkskollärare Hed- man utövar på sina elever. De elever, som denna gång blivit agade, , hade varit: ute: på en långpromenad... En pojke fick håll i magen. Distriktssköter- skan kan intyga detta. Fyra andra "pojkar . stannade... och gjorde honom sällskap. ' Detta var inget fel, då. lärare Hed- man ej brydde sig om honom. Pojkarna kom hem 15 minuter för. "sent." Skoltiden var -slut. Lärare Hedman kommenderade pojkarna att lägga ' sig - på bänkarna. Så slog hån sönder ett” bamburör på två av dem. De övriga fick smaka stumpar. na. | "Vi får inte blanda ihop "> Politik och skola”. Hr Albin Nilsson: Var går gränsen " mellan äga och misshandel? ' handel, som lärare ' Hedman Nu finns det de, som onsér att man slagit över från över- a eV gjort sig skyldig tilll Vi vet, att läraren slagit. barnen fäls följt med i denna utveckling | Det nu påtalade] ' fallet är ej den svåraste miss-]- u de " ramlat och "sen sparkat dem. Det är dåligt av en lärare att ej kunna upprätthålla: re: spekten utan att bära Sig, åt på detta sätt. Hr Albert: Karlsson! Jag försvarar ej lärare Hed- man, ty .vi är i politiskt hän: seende de 'största motståndare; men , vi får inte blanda ihop politik och skoluppfostran. .. Det har ej gjorts någon an- mälan till skolstyrelsen' om att misshandel skulle' ha" förekom- mit: i. Hedmans skola.: Den misshandläde pojken borde. ha visats för en läkare, så att vi fått ett' utlåtande om huruvida misshandel förekommit : lg N > ”Bårnen bör lära sig ta > ett straff smde för-t: Å tjänar det; »” : "Hr Wilhelm. Johans- son: Mot: skolstyrelsens' ordf, finns ingen anmärkning. När ej något” klagomål inkommit, kan vi ej börja "undersökning :om huruvida ” misshandel” förekom- mit. ? oe ; Jag, vill” också | "understryks; att. vi. måste skilja” på: politik diskuterar, > Jag . är. ingenime- > ningsfrände till lärare Hedman, men”. som "lärare" respekterar jag honom! Barnen bör få lära Åsig att ta mot ett straff, öm de gjort”. sig” förtjänta: av: ett så- dant.” :Lär,-han Nänza Anders. son framhöll, " att: man : blir tvungen: att tillgripa "aga," när det icke går att tala sig till rätta. : med eleverna, :' Barnen försvarar sig och svänger sig ofta, "så, länge de kan, och :vi lärare har. ofta 'inget val. Jag hoppas ' att. föräldrarna förstår detta" och hjälper oss' fostra i, stället för" att: stjälpa Oss i våra strö äv: nden, t M "Ej aga utan ren . misshandel; "Fru: we Stella Nilsson omtalade, att hon ringt till 1ä- rare” Hedman ' och bett att få tala med honom om den : aga, han utdelat. Men han ringde av mig i örat, sade hon,:Inte en utan flera gånger. Då ville jag inte "låta mig: nöja” oktan” "gick vidare; . : : Jag vet att lärare "Hedman hånar barnen" Så - gjorde han med en flicka" därför att hon inte kunde tala som'han ville, Flickan fick till sist tårar I ögonen," : I He A bin Nilsson: för- klarade, att det ej finns' några politiska "" motiv. till. vad som från ' » föräldrahåll. andragits mot Hedman.” Hr N. frågade |' så, om en lärare har rätt att utestänga elev från att delta i slöjden. - :Vad här förekommit / är” ej aga utan ren misshandel, --Hr Hedman skickade hem en pojke från slöjden därför att pojken sagt ett ord; Tag gjorde en påstötning hos Hedman men pojken fick ändå inte delta i slöjden.” Hade läraren eller skolstyrelsen befogenhet att neka” honor detta? | Skolstyrelsen öd "som dansar efter Hed-" mans pipa”, Fru Golda Johansson: Jag vill likna skolstyrelsen vid ormar, som dangar efter falkis fre +å "Jut en hel del," och .den 'här frågan; som vi nu]; deras barn till goda. människor d v | kyrkogårds av Kilian” Det länge och mycket om- | talade gallringsarbetet på La- holms ”. gamla kyrkogård skall fadé vi helt spropå godsägare Karl Klinker, medlem av kyrko rådet, ' och frädgårdskonsulent ”J Axel” L.” Ericson, ' Halmstad i färd med att stämpla ut träden där. Och givetvis fick vi vara I med och titta på och kritisera. Ty vi, ville ”ha: bort. betydligt flera träd än vad hrr Klinker och - Ericson ville gå mea på, — Det är inte: värt att faga allt för många träd mot söder och sydost,. yttrade konsulen- ten. Det är. en vindhörna och - | man får tänka] på :den' saken, Men vi har i alla fall stämplat I stället skulle jag vilja" föreslå; att gräsmat- torna brännes' bort med kalk. kväve och att sedan kyrkorå- det/anslår några hundra-kro- nor till att inköpa tulpan- och krokuslökar att sätta i de nya, Vackra” gräsmattor, som' kom- mer - i:, de gamlas ställe; :; Då skulle” här kunna: skapas ; ett par förtjusande: vårliga ängar. Det.är otvivelaktigt en myc- ket god idé och vi: hoppas: att kyrkorådet skall offra dessa pengar... När: vi gick: där på kyrkogården, - visar . hrr- Klin- ker. '; och -Ericson: ett sorgligt. exempel : på hur: människorna kan vandalisera Det lilla enkla järnkors;' som är det enda” min- nesmärket; ö över Laholms mest bemärkte :man, : målaren "Kilian Zoll,::har, brutits . loss, från sin stenföt . och" dessutom brutits mitt itu. Nu står det lutat mot den : spruckna stenen — denna har'-'dock :; spruckit . tidigare. Men: : kyrkorådet + kommer att låta : nita 'samnmian stenen med järnkrampor..: och "sedan" sätta dit + korset; :-iger,. omtalar hr Klinker: Ty: man" vill' inte byta ut -stenen,; som” legat där sedan .den 'store:konstnären död. 1860. mot någon ny. :»'.; Men'i det sammanhanget be rättar hr Klinker. också, att .en byråchef från Stockholm, som har..; Sveriges - - finaste samling äv. : Kilian 'Zolls målningar;: i höstas'. vår : här nere i enda ärendet att se.-konstnäreng: sis. Ita: vilorum. Och han fann. det rysligt.-” Nog "ansåg han, att staden eller. kyrkan. kunde hed- ra sin store, ättling åtminstone med en. ördentlig och välhållen Det instämmer. vi ; När? kyrkan” nu "på: vintern inte "har, sitt väl döljande och grönskande; skydd, .så erbjuder blick.'.Den är grå och smutsig och behöver i allra högsta grad en: vittning, Vilket, också: både nu sättas i igång, I lördags träf- 1 lirr ' Klinker, och: Ericson vits- HA Urnlund- i Laholms. hya |, Senaste, Lnytt:- sydöstra dell. Byråchel kritiserår laholmarna- för vanvård] - Zolls- "grav es ordar. så att vi | hoppas att kyrkorådet låter verkställa detta. or Kastanjerna-vid Kyrkogatan blev sedan föremål för en läng- re: "diskussion, ' men ' givetvis blev det i ingen enighet. En med- lem "av "kyrkorådet "har lovat att gå till länsstyrelsen om vi tar för mycket på dem, yttrade hr Klinker, En del av de längst utstående 'kvistarna skall vi i alla fall kapa, Och det blir ju alltid något... = — Det blir inget av med den mångoratalade urnlunden: i björkallén längst norr på nya kyrkogården, berättar hr Klin. ker vidare, Vi tycker att det blir. för dyrt med en sådan an. läggning och med så liten: be- Bravningsfrekvens som här kan påräknas.. Det - dröjer nog in- nom på allvar på mindre ortör, Men vi skall annorstädes ordna en urnlund, som blir minst lika vacker och ändamålsenlig som den skulle blivit i björkallén.' + — Det stora området i" syd-$- gravningsplats, har i många år legat fullkomligt; för fäfot.Det har: "inte" varit :någon. vacker |: syn; men hu har vi lyckats få en 's.'k. ”caterpillar”, alltså" ett | traktordrivet: > redskap; -” som kommer: att jämna -hela områ. det. ' Hade :det' inte. blivit' frost, hade arbetet sannolikt Påbör- jats redan i denna. vecka; men nu: kanske det. dröjer något. När så hela området”blir jäm- nat; skall vi planera och lägga] ut gravplatser på den del; som ligger = närmast i kapellet, 'och här « skall: också - inrättas en urnlund.! Därigenom: är vi till- baka till -det- "gamla förslaget, som konsulent Ericson en gång gjort upp och som också är an- taget och fastställt” av' kyrko. råd och” kyrkofullmäktige.” Och det:+ hoppas vi skall tillfreds. ställa: är « eldbegängelsevännerna, ri När så hela detta område blir: jämnat; kommer : 'vi'att Iå. ta beså.det med gräs, 'Men 'gi- vetvis. kommer vi att låta plan: tera häck På den bit, som när- mast är avsedd till: gravplatser, Men det är inte lämpligt att nu göra." detta på :hela' området. Det kanske dröjer 50 år ännu innan det tas i bruk och 'under tiden är: det: vackrare med -en hel: gräsmatta” slutar hr. Klin- ker, ME PER Det.. håller + vi "givetvis med om,: När så dessa arbeten bli. vit utförda och gravkapellets inre blivit "försatt-i värdigt skick, så komrier stadens båda kyrkogårdar ; att te: sig tillta- lande för ögat - öre I ren Gösta Hedmans pipa. Des är som: giftorniar' som man. berör vat huggtändernas öv .nt Y Jag har gåtta skola både "hos lärare” Hedman ' och "lärarinnan Andersson. Fröken Andersson använde endast: käppen då det var "befogat." Scm när 'vi' satte krokben för henne, Met det är skillnad ”att. lägga ' barnen på bänkarna -och 'slå, 7: JUEn gång när jag gick i i Hed- | mans skola badade vi,'Som väl var: fanns där en "flicka, : som kunde'ta hand 'om 0s8,' för an- nars hade 'vi :drunknat,: Hed- man brydde: sig. nämligen inte Om; 085," : Dåliga "exempel smittar. " Folkskoll. -Antan. Nils son, Tjärby omtalade, att han haft den pojko i slöjd, vilken nu' blivit agad av lärare Hed- man. - Första slöjddagen kom Pojken. ”. Andra: dagen uteblev han. Då jag frågade efter ho- nom, fick jag till svar, att han gått hem. Jag bad då dé andra pojkarna tala om för honom; att jag skulle rapportera fallet till skolstyrelsep,' om han inte kom tillbaka, Då ringde fru gade, varför jag hotat med så- dana åtgärder. Men jag gjorde inte som hr: Hedman: ringde av,” medan fru Nilsson utöste de F.ö. hetvivlar Jag, att pojken 3 Stella Nilsson till mig, och frå-1.: Jag stod kvar vid luren, |” i "fråga & är 'så energisk? som det sagts här, : ” Så blev jag vå hösten 1947 slöjdlärare ' vid . Genevads skor la, :Då smet nämnda pojke helt enkelt från 'undervisningen, Då dé andra pojkärna såg det. ta och såg att det gick, bad de om lov att gå ut även de, en efter en” -—. och : smet. från slöjden. : ” :”Vi är inga -snokar”, : Hr? 'Aibert' "Karlsson: Jag "poängterar än en gång, att jag i politiskt avseende" är den : störste ' motståndare till lärare Hedman. Men detta gäl- ler inte politik. . 5 Och så. vill jag bemöta frn Golda : Johanssons ' påstående, att vi i skolstyrelsen skulle va- ra giftormar som är som. £no- kar, som inte kan hugga. Fru Golda Johansson: Om "man är myndig; har man let för att sitta och tiga. Och det är. det jag nu gjort. . : "Pojkarna ville se hur långt de kunde driva a » trotset... : Forts, & ald, 4 nan eldbegängelseidén slår ige-1' : nn. ost, som är avsett för ny be-$” 2 ning för. hela, byn. ', ”Jnar : omkring källan fellan " [vinfat samt tätade med lera|d väl rätt att tala, helst om man | gande, ty Jeppes sugga rota- vet att man blivit orättvist be-jde bort locket och satt snart handlad; " Då jag gick i Hed- med ändan i vädret i brun- mans skola, bad han 'oss att gå | nen: Året' därpå bröt Lasses på möten och yttra oss i stäl | föl sitt ben i brunnen, brunn eller "åtminstone byg- ”Idan nu var för kostsam. Ha- de man låtit källan vara i Hr ÅA. Cederlöv: Jag: bor fvärsta beskyllningar 'mot mig. ji. "samma hus, som två av de det skick. den ursprungligen varit, hade både' suggan och Så! sade'jag adjö till. henne. |pojkar,- vilka nu blivit: SER. Hfölet klarat sig. : 2 Polack & överfö ill - FALUN i dag. (TT) En - rysk: arbetare, vid Vagnfabriken i Falun blev i Jödrags kväll misshandlad -av vå andra ryssar — en höll ost :och den andra bultade allt » vad han - orkade ' med framdelen av en sparkstött- ing som tillhygge. Den miss handlade: fördes till .Jasaret- tet medvetslös, x«- . På söndagskvällen överföll polacker vid "samma fabrik Polacker pch aan orosstillare i i Palm, landsfiskal. bak-” M t utan föregående: :varning en svensk arbetare, Då landsfi- skal W.. Jansson skulle anhål. . la den bråkmakare, som över föll svensken, överfölls lands fiskalen.. i sin tur av en an” nan ' polack bakifrån. Mitt . under bataljen kom emeller= tid :Polisförstärkning, och då gav sig polackerna. Landsfi- skalen ämnar nu begära ut- visning & av de fyra Slogskäm- parna.. Gumman För LAHOLMS Vid laga "skiftet i .Ysby) : 1832—34 ' finner man ' att brunnar "funnos ”å samtliga" fastigheter. -Hurudana' dessa brunnar . "voro "är en annan sak. Då jag gick 'i småskolan som låg: där?! Bröd: :Jo- hanssons mekaniska: verk. stad nu är. byggd,' låg enda vattentillgången cirka” "100 m. bort i:en dalgång. Hela brunnen "var" en i en källa nedgrävd. tunna "med "lock, Detta: ; Var --mycket- - vanligt förr i" tiden." Ibland hade man några: kullersten i 'stär let för trätunna, sällan mer än två alnar djupt.” 'Näturligt vis > fanns « på. sina 7 ställen döck verkliga - brunnar; 'sär- skilt om man ej hade en 'käl- la" på rimligt avstånd," Då dessa sällan . voro. tillräckligt djupa, tröto. de- ofta på vat- ten vid torkperioder . eller stränga” , vintrar "med: djup tjäle. År 1888 tröt vattnet i Perstorp, . vårför : man fick köra: vatten från sjön: där. Under en 'snöyra,' som" vara- de i tre dagar, kunde man ej komma . dit,” titan kreaturen fingo, reda” sig. utan: vvatten denna tid. : ren i. . regel själva fingo gå till Vattningsstället' i en sjö eller bäck, - '. - II Ysby är sålunda svatt- ningsstället i bäcken .. tillika med tvättstället s. k. allmän På' vintern voro dessa. 8. k. brunnar riskfulla för äld- re "Personer, då det. ej kunde undvikas att man" spillde vat- ten .: omkring - brunnen. vid upptagning, och det var::då lätt : att halka och komma i i brunnen. : >> oc J eppe "och Lasse voro gran” nar: där: de . boddå : Poa i skogsbygden. ;: Sedan: malt Jåg brunnen, "bestående av några i rundel: lagda ste gårdarna, ' Lasse. tyckte: illa om anordningen, ty sommar- tid : kom ” ej sällan grodor i brunnen, ja de ville t.-o.:m. där lägga sin avkomma. " Ä- ven snokar besökte brunnen för ' att: ej tala om sorkar. Man kom överens att förbätt ra den sedan Lasse räddat en groda från att bli kokt på kitteln. Man /satte-' ned ett]? runt omkring. Denna anoörd- ning visade 'sig lyckobrin- Nu . ville: Lassa + att man skulle gräva en", ordentlig a över tunnan, men Jeppe tyckte : "att: anordningen" re" PEHR" LINUS NILSSON. = i tunnan. "En sorglustig historia från gången tid. TIDNING av F brunn på sin' gård; Den fick . en - ogynnsam ', inverkan "på den gamla källan! Den sinar förr, ' varför Jeppes. käring som - fick: hämta. vatten; tid- vis fick ta upp vattnet med en skopa, ' Så " var: det en', varm dag i augusti. Då Lasse stod : och ' slipade en lie fick han 'se 'Jeppes käring' ligga på. knä vid den gamla käl- lan och med ::huvudet och :” bröstet . hängande" över 'tun- | nan söka få upp några skvät tar, vatten från bottnen. Hon : var klädd i blott linne och en underkjol ty-på grund av sin fetma : led: hon. av : värmen. Lasse yttrade något till drän ” garna : om att han ej kunde : begripa att Jeppe lät sin kä- var. så ömhjärtad mot sin ' då plötsligt. en. av Arängpoj-" karna skrek: — Ack. Jeppa. (Gå kunna . vil ju” kalla 'Jeppes hustru). håled! .; on Lasse såg dit: Hi par tjöc : ka. "ben" sprattlade i vädret ', och ' ryggslutet sken i kapp .. drängarna .sprungo dit och att, dra i.beneh, men Jeppa. julgris ', Och —; genomsvett., som hon var — hal som en. ål.; Ett par gånger fingo: de henne .med' buken över kan- ten, men hon gled ned igen. "Lyckligtvis "Kom en rådig man, . förtennaren, Svante Ysby tillstädes av en -tillfäl-,; lighet.: :Han kommenderade: 2— - Hör nu. pojkar, ni tar. fatt i benen vid knäna! Föt-, terna lägger: nj på axlarna å håller ni' er ej allvarsamma .-' skall". ni. få på öronen... Du” Lasse 'å ja tar fatt i särken och underkjolen vid höfter- - m. | na och lyfter rätt upp så hon: ej 'skavar skinnet av magen " på tunnekanten. Det hjälpte. Visst var det - ett. styvt tag, men upp kom ” Jeppa. . Och nog sökte hon än hjälpa till. Även om. det . äl fyntes så mycket, så hör- det desto: mera; . Jeppa. var lite medtagen: och ”vim-: telkantig, men med undan- tag av några skrubbsår oska dad, Troligen hade hon legat ': i tunnan ett par minuter då, olyckan observerades. sea Lasse sa till en av pojkar na: — Spring och "hämta Jep- > pe och säg att han tar bränn vin med till henne för att få blodet i rörelse!. ; Den gången kom Jeppe for - tare . än : vanligt, ty annars : var han en tungus.. Fö Tugna dig Jeppe! sa (Forts, å sid, Bx Då grävde Lasse själv” en :i de nu vid-torka fortare än :- ring, .ha' så mycket besvär med , vatten; hän som annars hustru." Lasse ägnade så sin .« uppmärksamhet åt slipning, ; .. sitter mä hoded före. i vann”, | fed augustisolen. Lasse och", ä sökte få upp henne. genom ” ',, var fet och. tung" som en. bra «.,. Hultin - från Gosterbygget i: , SS STYITEFYUTevv: är FYVTTYTTTITTVUVSFIVESTEYSETIVEVIVECETEST NEN bARrtnkrdtadr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.