& é PS LJ IS i XY sTörsdagen 27 januari 1949 / > ned kl. 16, 23. Hades sig hämnade, ” (VERNER von HEIDENSTAM.) öre Det pörtiinneF' om ér episod" uä- ” läggning "och"”kusken frågade öm z + LAHOLMS TIDNING Dagens namn . « GÖTE. 2 Solen går upp kl. 8, 28 och Morgondagens namn: : > "KARL. | Solen går upp kl. 8, 26 och ned kl. 36, 25. : Dagens di: : Kedjad vid livet inin stav jag bär Rolös kring världen” jag ledes, längtar dit där jag icke är, : främmande allestädeg. = MT. öv: Skuggornas like” strafflöst av livets-frukter ej : stjäl, Skuggornas lämnade I vv 0 skönhetsrike => vann för eviga tider min n själ. TILLSTÄLLT; I Sala Allehanda inflöt: härom- dagen en annons, där en :oturs- förföljd köpman veklagade i i för jande:' ordalag SS "Knappt: hade jag ställt” ut mitt "för: icke så länge sedan . vanställda "men i ursprungligt skick ' återställda cykelställ på det ordinarie stället förrän en - bilist ställer till med” trassel "igen med påföljd att ställföre- trädande. ställ återigen måsta utställas, cv Om + inte ” ställvanställaren "ställer ” färden "till ställstället "och ställer om att jag får "ett nytt -ställ istället måste jag inställa all” Nutställning”; M der” ”beredskapst iden dä” en' mili- tär "fora i närheten av Stöllet i " Värmlanå 7 stannade';vid' en för han kunde få inkvartera hästen hos förbandet; Käsken fick; då följande" besked; : Upprusta eller -- - måtto n fauz chor SEwmiper ou mourir -S . Det är nödvändigt att välja... Upprusta eller dö- ETTA ÄR DEN DRASTISKA appell som C G A (det fran- ska lantbruksförbundet) i dag 'slungar ut över Frankrike för att « fästa uppmärksamhet 'på det-all- varliga läge som uppstått inte ba- ra för det franska jordbruket men för landet i sin helhet. . Koalitionsregeringen, som består av mittpartierna, har hittills inte visat någon större förståelse för ch kemål "Och. nu i samband med: de. allt större svårigheterna att balansera 'statsbudgeten är det många röster inom den parlamentariska världen som höjts för att man skall vänta . med de allmänna anslag som tidi- gare planerats för upprustning av jordbruket. Vi får rätta oss efter våra . möjligheter," heter '. det, och "spara de stora utgifterna till det "blir bättre tider. . Något sådant vore ett brott, an- ser- generalsekreteraren i - CGA, ' Philippe Lamour. Det gäller var- ken mer eller mindre än Frankri- vi högt på den amerikanska hjälpen, fortsätter M. Lamour, Det- ta kan vara förlåtligt för en kort » tid med tanke på våra ruiner. Men ver -Parisbrev av : tionella. Samarbetet mellan de eu- i .ropeiska.' nationerna: inom ramen I för Marshallhjälpen håller: på "att t - Dosy.Kallberg- Backlund problem, som, för närvarande ska- par oro inom det franska jordbru- ket. Förra årets goda skörd har plötsligt givit upphov till. en rike: dom och till och med ett .överskott på ;åtskilliga jordbruk: dukter, de europeiska . med andra. kontinenter. är. i hög. grad frågar , delle, är det. mö +Å form. åv. ständi nya 4 avtal, mellan: de deltagande länder- na. Dessa är emellertid inte alltid så fördelaktiga för. jordbruket. "Det '. 1 eftersträvansvärt, ' Men;:. så ” generalsekreterare Blon- igt. att. samordna Detta har under de senaste veckor- na medverkat till ett, katastrofalt prisfall : på vissa. artiklar, Först drabbades potatisen, sedan kom grönsaker: och frukt, som ju spe- lar. en utomordentligt viktig roll, i det franska hushållet. Därefier ägg och kött.; : re Det är. helt. : enkelt fantastiska änkningar som k för producenterna. Trots detla är, pri- serna fortfarande nästan lika "höga för konsumenterna. Som ett exem- pel på den anarki som råder i vissa avseende kan nämnas följande, Ett kilo" blomkål, som : : betalades med 35 francs åt odlaren, sjönk från en vecka till en annan: med 24 francs, Men samtidigt; som" odliren alltså fick 11. francs begärdes på paris- marknaden. 58 francs kilot av kon- Äggen föll från ; 350 . det kan” inte annat än som. ett tillfälligt :förhållande och då endast: under. förutsättning att - vi gör allt för att när tiden för Marshallbjälpen är ute, alltså 1952 vsra redo att klära oss själva. Om vi avstår från att modernisera vårt jordbruk dömer vi oss till ett för- » längt beroende av' andra. Frankri- -ke' blir en. koloni.; Il faut choisir. Det gäller « att. ja, understryker. M, Lamour . och .går. därvid, skarpt tillrätta med regeringens nuvarande, politik. Ett nytt skatteförslag har nyss fram- lagts som skulle drabba dessmå och medelstora . jordbruken = särskilt hårt. Det förutsätter ' därjämte en . gruppering 'av « jordbruksfastighe- terna, 'som skulle lämna utrymme för. ”godtycklighet. från de Iokala skattemyndigheternas sida. Skatte- förslaget går vidare ut på att göra "jordbrukskooperativerna skatt- skyldiga, vilket av yrkesorganisa- tionerna : karakteriseras - som - ett lallvarligt "hot: mot. deras bestånd , | har varit ett av höstens bekymmer till 150 francs. Det är mellanhär. derna som tjäna. de stora pengar- na och inte bönderna, som falk alltid påstår i Frankrike när livsmedlen är - dyra.. Till prisfallet. har :kom- mit svårigheter att. över huvud taget "avyttra: visså - produkter, Väldiga mängder. osäljbar potatis för de. franska jordbrukarna, Det svårt att komma” ti kelse från Holland. - Beträffande. säd, rotfrukter och mjölk är situationen inte: fullt ' så allvarlig ännu. Jordbruksorgariisa" tionerna -har nämligen efter. hårda strider , lyckats få erkänd, -princi- pen. att fastställa priserna på des- sa, produkter” efter beräkning av produktionspriset. Detta avtal med regeringen har en giltighet” av fyr ra år framåt. Tillfredsställande' är det: emellertid inte -' heller inom Pöck verksamhet. Ett förslag. till «+ bättre, . socialvård. på . landsbygden ' innesluter också ökade utgifter. för] : "jordbrukarna, Ändamålet. i och för sig är bra, menar man inom CGA, men just nu går det inte, varken : att. öja socialvården eller skatter- ina så som "föreslagits. Det. vikti- : gaste. är att-förse jordbruken med + maskiner. ;. och arinat' som behövs : för att modernisera: produktionen. , Frankrike har i jämförelse med väl satvecklade jordbruksländer, ett se- els försening att inhämta; . CGA "Från "Alger lätt Spöklika/ Fel Ben - Zobra. För ste öra! Ar trovär: | digt installerade sig fru Ben Me- barek i sin mans bus. Sedan hör: de'”ingen tålåst om. i ” mannen. Ända tills han på nytt försvann till sin grav ' och dom- stolsnotarien. "underrättades om att han önskade lämna hela” sin kvarlåtenskap” till ' sin: älskade hustru Fatima Zobra, . v. . Arvingarna: klagade inför dom- stolen. ' De trodde inte' på åter- "uppståndelsen. Det gjorde inte domstolen heller, Den sköna Fa- tima och hennes kumpaner' arre- sterades. ' Sedan" dess har ' Ben Bebareks spöke varit osynligt." FILMGUBBÅR; Folklivsfilmens lurviga, snusi- ga, huttande ' och" skroderande Janne Vängmannar et consortes » träffar man väl knappast” på'an- nat än på bio, . Men där har man i gengäld broppåts" så "full 'med dem att de för Jängesen står en " upp i halsen, Nästan lika illa är » det ' med de rikt skäggförsedda teaterbönder som mullrat fram sitt ”Gudsfred i stugan” ochi öv-. rigt antingen gripits'av "passion för pigan eller sturskt sökt skyd- da den väna avkomman för den fattige torparsonens böjelser, ” + (Hugo Wortzelius 1 Bio- grafbladet.) >. | Ni har väl Kungaporträttet -1948 i ram med kunglig krona? Beställ det annars " Kungakommittén från - 1948, Drottninggatan 38, Stockholm. Priset är 15 kr. i , I kräver att en del av vad bönderna I betalar "i skatt skall avsättas: till a en'särskild fond för kollektiva mo- = i derniseringsanordningar i inom jörd- bruket. : En alltmer. ökad produk- ion är det enda som för framtiden kan "medge 'en. önskvärd höjning vi : levnadsstandarden ” för hela 'rankrikes befolkning; : Förhållandet just nu mellan pro: den prisreglerade sektorn av pro- duktionen.. Priser ::.som' fastställes orm året behåller inte sitt lång tid. Industripriserna fortsätter nämligen att stiga” i höj- den. . Under det senaste året her omkostnaderna . för jordbrukspro- duktionen ökat. med hundra pro- cent i förhållande till a närmast f regående 'å i I Även mm tecknen på en allvar ig produkti mellan olika lände; ordning : på' marknader? För Frankrike är ;det : högeligen "aktuellt: att na. söker skaffa sig stör tande .; inte” de alltför ;, många mellanhän- derna får fortsätta att ofta skandalösa: vinster. Amerika! Vad folk kan prata, spri-: i "da rykten och finna: på. Visste väl:: du stortrivs i gamla: Sverige .: och inte är någon lyckosökare, Har väl förresten bra på di : le, "skulle jag tro, Stålfjäder ,vr te ur, sig allt i ett andedrag, "men så hade: vi ju heller i it på mången god dag:!» att sina. egna. inhemska över distributionen - såt att. Re (rs Botgöringens tid har ko mit för böndexna,: skriver en Pparistidning, som gläder sig åt att livsmedel nu ' finns" i. jordbrukets produkter är i kraftig nedgång och at: stadsborna äntli- .” gen på nytt. få levå gott. H, Blon- delle” svarar, på detta, att en sam- maänstörfning av priserna. på ”jord- d bruksartiklar sannerligen inte- är någonting som allmänheten har an- ledning att vara glad åt, Sänkning av. priserna "omöjliggör den nöd- vändiga kommer att betyda mindre produk- tion, Vilket 'i sin tur på långt sikt ställer perspektivet. om - arhetslög—, het i städerna. Det borde ligga i al- las intresse att förebygga denna : infernaliska - cirkelgång, tycker. de: franska fördbruksorganisationerna. : överflöd, att priserna på moderniseringen, Detta Brev från skogs skogsstä — Ingen rök utan eld. Noz I hade” : g.i hågen. att. komma: dit öv Viljan”. finns. som, sagt, biljett går. att anskaffa, morbröder har jag på I andra "sidan Atlanter man ju fått lära sig, här i Sverige, . så uteslutet är det inte att du snärt | : får söka förgäves . efter mig : tre harpori:vies Och: ögentlig orsaken —":Det xx "börjar blicknalligt att, sekreteraren i böndernas fackorga-4 nisation FNSEA, R Blondelle, Som det mest "aktuella nämner haänsor- nadsstandarden är,” har .: det av. marknaderna , för jordbrukets . produkter, . de rinhem- ska såväl som, de utländska, Rege- ringen. , måste ta: initiativet. och jordbruksorgariisationerna stå. för "duktion; . och: priser. är, ett. annat förverkligandet.” Ett ,anmärknings- Araerika dej väl: en amerikatripp kommit: väl 7 -'Det. har- länge lekt” arbeta. har , klara 2sig på ett litet ”skogsställe. .- jordbrukskris sålunda är, för. han= den i Frankrike, så omfattar den | Och; . skulle. jag: vilja : komma - som sagt inte alla produkter, Det över att se hur dom' har” det, : : är ännu tid att handla, framhåll folk. i. allmäl he t.. Hurudan Aev-: hur bönderna N det "och i all synnerhet' hur : skogsbruket” drives: Du har kanske . . i "spalterna ;: att Å "Knäred Logen ”Framtidens Lycka” -. höll i lördags årsmöte i Or- "| denshuset, Knäred, Mötet var ganska välbesökt och ett livligt intresse för diskussionen fanns, Därefter upplästes verksam- hetsberättelsen för år 1948. I fråga om "beviljandet av an- svarsfrihet för' kassören och logerådet ' ' uppstod diskussion, varför mötet fann det lämpli gast" att överlämna denna frå- ga till rådet. Därefter kunde mötet bevilja ansvarsfrihet för ekonomistyrelsen för 1948, Till L.:D.' år 1949 valdes Tage Larsson; ” Till :" tjänstemän för kvartalet jan —mars valdes: L. T.: Arne Andersson, V. LT. Börje Mattisson, ' L, S. Lars- Åke” Johansson, : L. U. Sander Svensson; L. 5. K. Herno Hans- son, L. 'R. Annié Svensson; L. M. Kajsa Forsgren, B. L. 8, Majvi Johansson, B. L. M, Ing- er Rabe, I.'L; V. Ingemar Ed- mundssöon, "FS L..T.. Anders Nilsson, L. O. Marianne Bengts L.- "Hans Hansson och Anders Nilsson, L. S. EB. Arne Anders- son, L..S. L, Ingemar Edmunds- son och L. I. L. Anders Nils- son. Ekonomistyrelsen fick föl- jande utseende: Sander Svens- son, "Tage : Larsson - och Arne | Andersson med Ingemar Ed- mundsson och Hans Hansson som 'suppl. ; Till revisorer -val- ,: des: Bertil Svensson och Anna- Greta "Andersson. med Birger Id: tå Vä väntar: "sin utmanare har i år gått ar stapel ä i den spanska byn Azpeitia — d stiftare, födel: t spanjor, i'sina träl koll mest känd ssom Ignatius 'Loyolas, — och utmanaren, en . 25-årig > den gamle mästaren : ”Arriya”, "rat titeln som ”ygans konung”. ; ön N om just återvänt från en resa i Spanien, har framhållit, alt" dessa" spanska ”timmerhuggare' visserligen. .är fe- nomensala men att det inte vore omöjligt att tänka sig en special- d svensk .s e som om - ti Timmerhuggning har länge varit en storsport i baskernas land,. En av de gamla legendariska mästar- na är förresten. Pauling Uzudum, en av världens bästa boxare i bör: jan av 1930-talet. Vad dessa bas- ker kan åstadkomma med. en. yxa framgår kanske bäst av resultatet av. årets Yvärldsmästerskapstäv- ling”. De båda motståndarna hade att hugga igenom 38 trän, av vilka de fyra tjockaste mätte vardera 60 tum i diameter och 15 voro 38 tum i diameter. Om man kunde tänka sig ett. träd av de 38 tillsammans, så skulle detta träd mäta-11 meter i diameter och 36 meter i omkrets. . Världsmästaren högg igenom de 38 träden på 1 timme, 40 minuter-och 44 sekunder. Hans motståndare .gav upp vid 25:te trädet efter 56 mi- nuter och -53 sekunder, Priset till 10. setas,, ”Men om vi kunde, få hit en motstånd Svensson : och" I Ed- 1: mundsson ' som supplL ' Studie- kommittén kommer: att. bestå Bertil. ' Svensson ; och. ; Kajsa |” Forsgren, >I 'ungdomskommit- av ' följande: : Majvi: Johansson, ånedubbl Finland. skulle vi ma, belopp - segraren var denna gång 50,000 'pe- |. e, till ”Arriya” från |: Kanada, Australien, . Sverige eller |: att hålla jämna steg med sorå i 122 år framgångsrikt färsva= . på t vat. Ven I uet aan om; .mångdubb= ' S ling av segrarpremien & är inte över= ord, Denna form äy 'sport är oere hört populär i hela den- baskisk provinsen - och varja' tävling dra väldiga publikskaror. Vadhållnin gen florerar också och det är enor. som omsättes, vid en "VM. tävling”. Så nog vore det nå=" got för en ung svensk skogshugga- re att försöka sig på. Det skulle förresten inte skada, att baskerna fick se, att man. kan använda yxån även uppe i höga Norden! ,... :. Baskerna, är f. ö i mångt och ' mycket. ett släkte, för sig, inte minst « när det gäller - sport. De Populära», ste folksporterna är, förutom tim= merhuggning adyftning av. tunga stenar, grävtävlingar - baskerna är verkligen . mästare att hantera” spaden, tävlingar med lie. och skä«'! ra på skördefälten, tävlingar med oxspann > samt vanliga, hederliga Jångtävlingar. «Dessutom spelar baskerna enligt egen utsago värle dens bästa fotboll,:: Nåja, därom i; kan: man :kanske tvista. Men nog. tillhör” många "basker eliten .av . världens toppspelare i fotboll! ;» . Kur som helst — förmös 1 het och en världsmästaretitel ; ligger och väntar på den sven«. vv ske ' skogshuggare, som kan slå » egen, älskade ”Ar= ' :rarens + belöning: och: dessutom. se "även om han besegrades, skulle få med sig en förmögenhet hem”, sä- tén invaldes: Majvi. Jol on och Kajsa Forsgren... 'Till tid- ningskommitté valdesg:- Lars-|- Ake Johansson, Hans Hansson och Tage Larsson med 'sist- nämnde som 'ordf. Festkommit- tén" ser ut på följande sätt: Bertil : Svensson; "Ingemar: Ed- mundsson, Marianne. ;Bengts- son, ' Börje Mattisson och Len- nart ..:Enocsson : : med '" Anders Nilsson, Majvi Johansson; Lars 0.' Arne Andersson som suppl. Ake. "Johansson," "Tage : Larsson Till " distriktsombud Lars-Åke . Johansson och” Al ders" "Nilsson. med. Hans ”Haps- son > och... Ingvar "Ahlgren: som "valdes: :J ger en av örerna, när frågan seg |: ll att den: utländske utmanaren, |: om : utländsk . konkurrens kommer - riva”. Skulle "man inte 'kunna' trimma upp” en. ung norrlän«. i; ch honom. under. visa, beskerna cit ”yxans;vage :; gal! alltjämt, står d. Norden? är askinstationer. Efterfrågan efter: hand ökats, och en 455 kr för att köra u den.: "så och så "skall vi: betala något. som kallas skogsaccis;. Men allt dev'där begriper du inte. Men om jag säger att dw på fabriken tillverkar. ett visst antal spik, som i arbetskost- nader "går . till. 10. kronor. och. du säljer samma antal: spilt: för. 10. kr så blir det ungefär detsamma. ;.:-:4 +. Alltid klaga. Kom, med något förslag om, hur. du vill ha det. ”— För det första är det löjevi kande "att "förhandla om priset. på en" » skogsprodukt åtta, tio gånger och långt in i januari månad Av-' är i full gång. ; Sverige - anse. oss tvungna: att pA Vad. beror nu detta, på. Jag tror -det hänger, på” arbetskraften. : "inte" har: tillnä is cd in rotvärde på skogen, som vichär » = Skulle du, inte kunna "klara .. å ett skogsställe? Bara för att - du inte får lura stadsborna på ved ' " längre Ja, ja. 2 ;F ANI PARKER I, STAN, Den ERA ker, storfavorit': de, stundande - om bk Stockholm I på torsäagen och ses ; med träningen i Kungligd hallen, T. v. ses träningskamraten Börje Fornstedt torka svetten. ur pannan på mästaramrisen. ' erikanska tennisstjärnan Frank skandinaviska mästerskapen : Th) i'full fart + Vedan' har ”inte” ” ätt så "stor" betydelse, som. du tror.: Veden har .z tagits ..ut,..ur, den sämsta skogen, så den som det .ej gått att; hugga nå" got annat, a sa kostnader, - som "har "rått inom skogsbruket, 'så ha vi "ej "skördat det guld du tror, Men ser du, vi skogsbönder "trodde ' att" vårt -land ” 4 ville ha in litet valuta. Och den trodde. vi: att 'vi skulle. kunna bi- : draga med genom att hugga :mas- i saved, - Och .: massaved - högg ::vi ; i fjol. För då fick vi en slant över sedan Kuggare "och körare fått itt. -I Men du har: väl följt med, Å pres- sen och vet att vi i år inte skall ' ha någonting över på n den? Har du det. Annars kah jag tala | om: att det rått förhandlingar om priset sedan i höstas Industrierna vill ha ner den 6 kr pr, ki bikmeter. Och. när det. är. gjor blir det - ingenting , över eftersom..det Kostar .- 6—7 kr för att högga en meter och - 2 och postgironumret 901948 3 . fur ar verk Här finns ingen skogsägare, som inte börjat hugga i skogen nu. Vad skall vi med ett pris på en. pros: dukt .som 'vi ine kan producera? När våren. kommer ha vi annat att göra., För. det..andra "borde staten ingripa, nu när den ser. vart det barkar. ; så NY Ska nä: staten ; ingripa! Sta-! ten, som du annars vill ha så litet som möjligt att. göra med. Du. är verkligen en kappa, som vänder sig. efter vinden... ..= - -— Helst skulle jag inte vilja ha med staten att göra 'alls, det är riktigt. . Men - eftersom nu staten med "alla till buds stående medel vill reglera allt i. samhället och re-- dan . lagt. rabarber på så mycket, så får den, väl ingripa när det för en, gångs "skull ur ”nationalekono-. misk synpunkt kan anses lämpligt också? I sex år ha vi skogsbönder. tvingats att hugga ved till av: stas ten fastställda priser, därför "att landet -behövde ved för sin 'bräns-' leförsörjning, I sju år ha vi skogs-- bönder: "dragits med .normalpriser opin eg 2 ke upphävts, I fel det normalprisér. på timmer, av fu- ru och gran: Dessa är visserligen upphävda nu, men som sagt fem år. I sex år ha vi fått mottaga höj da « lönekrav. från skogsarbetare, idi som normal på |. ved varit i stort sett desamma hela tiden. Och i sex år ha vi fått skri- va 10 olika gorters. blanketter för att få ut de välsignade priserna på veden, Vore det då för mycket om svenska staten sökte ingripa i mas- konflikten och fastställde ett pris åtminstone för denna säson= gen, En sådan åtgärd skulle ingen av. parterna förlora på, landet skulle förbättra sin urusla ekono- mi, det skulle bli fart i skogarna, och skogsbönder, sådana som jag kunde spara sin tilltänkta ameri- karesa till ett annat år, och göda kostar det. att. stämpla. ut skogen | tionen i Ränneslöv maste tiden, j sök, som landshövding Reimer Johansson > och ; länsarkitekt Manne :: Carlman 'temåndags gjorde i Ränneslöv.” för utök- ning av maskinstationen - där, vilken '. ;drives « av””bröderna Eriksson, behövs bl..är nybygg- nad av garage. Man har tänkt sig, att två: nya sådana ber hövs, "och kostnaden” "för dem torde. belöpa' sig.på e:a.35.000 kr. Länsarkitekten ville nu dis- kutera”frågan om var de nya garagen skulle placeras. " Ur flera synpunkter är det ju inte lämpligt, att de lägges mitt i Samhällets centrum: Å "Göstp Er ointalar, att en utvidgning av maskinstationen i den omfatt- ning, ” som 'diskuterats, skulle belöpd” sig. på 100.000 kronor, Men därefter skulle ju maskin- behovet för en god del av södi ra ; Halland" kunna tillgodoses; Det förhåller ju” sig så, att ett mindre "jordbruk har använd- ning "för en specialmaskin endast några få dagar om året. Maskiner kostar en hel del pen- gar, och med - hänsyn till den korta tid de användes, blir de ju mycket dyra: Med maskin: stationer, där. : "en och samma maskin efter hand hyreg rt till flera" jordbruk, ökas räntabili- suppl. Bapporterna från L. 5. N. och L. D. upplästes. Kassan för : 1948 bal på 1.702:02 kr. Mötet beslutade att rådet skall få i uppdrag att diskutera frå- gan "om , hur revykabaréns in. flutna medel lämpligast "bör placeras, se "Efter "mötesförhandlingarna framförde Tage "Larsson! ett tack till L.T. Arvid Andersson, som "på . grund av. vistelse på annan ort är förhindrad att Ie- da logen. Därefter vidtog kaf« fedrickning och även vid kaffe. bordet fick Andersson bevis på den tacksamhet :logen . hyaer mot honom. Innan man skildes för att ägna en stund. åt John Blund, bildades en syskonkad- kommissionerna med ännu en skatt! Nos » Bebe. ja, och ”Härlig ; kvällen” "För lösande av de mindre "jördbrukens- ”maskinfråga har man i allt större utsträckning ' börjat inrätta. ma-' på maskiner -från dessa har” avsevärd utvidgning av 'ma- är ratt emotse' urder den när: i Haställstagsräll Eugpcla sole reterare:: Nils..Chi: Måns. omtalar vid Läholms: Tid ning, «;' att hushållningssällska= pet "ägnar uppmärksamhet "åt frågan ' om : maskinstationer. , : För mindré brukningsdelar. kan man ju inte: köpa” alla” de ma- skiner, som man Har använd-: ning för. Det behövs:en hel del $pecialmaskiner: som” skulle :bli alldeles för dyra” att köpa för ;; För upprättande och 'utvidg-: ning av maskinstation kan:lån : och bidrag erhållas. Till dessa är . emellertid" knutna det: vill-: . koret; att-stationen måste 'hål- ' la en taxa, som godkänts av ! hushållningssällskapet. :. Utvidgningen" av; maskinsta - tionen i Ränneslöv torde få ske: efter "hand i den: mån som ef. - terfrågan växer.” F, ö. är det troligt, .. säger sekr. Månsson, att det får upprättas fler så- dana,” stationer: i' Höks' härad. Utvecklingen” "går > mot ökad maskinanvändning, ..och ' därför uthyrningsstation :- sträckta området. ' ” 22 föreningens avd, 4” Båstad « har hållit årsmöte, varvid till: "styrelse: återvalts hrr Joh, Sahlström, ordf,, J. Samuels- son, sekr. och kassör samt hr An- - ton Ivarsson. Efter förhandling- arna visades åtskilliga SJ-filmer, som välvilligt utlånats. för ända- målet. . Predikoturer . Ekeryd,. Petania: "Lördag. 7 Sand- .ström -'hos Henrik: Carlsson. ” Söndag: 7 Sandström, sång. . Torsdag 3 och 7 As. Fristedt "hog' Axel Bengtsson,' H : Knäred, Betel: Lördag 7.30 past. Häggestam. : Söndag 2 pastor sjöngs. . Sandström, sång; eft. H.ILN, : lär det inte räcka méd en enda ” , i: det vid... : a 4 é NA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.