Wer ertyvvvvevrevevvv YYYYYYTYYYTYFYVvYYTYYYYTFY sl N : Möter "dig lyckan bli "orden amg Ahyddan som vaknade : på .mor- | -« ligt och började smyga sig ut ur: YyrYYvYr v LAHOLMS TIDNING YvrYTYFev TRÖTT Av. DAGENS: SLIT OCH MÖDA ' " GÅR JAG HEM I SENA KVÄLLEN, "REDERA MIG. MIN ENKLA FÖDA,: + : "ERYPER NER INUNDER FALLEN. ' SOMNAR. LUGNT ocKH INTET SAKNAR, MEDAN DRÖMMAR "YSTERT FLÖDA. NATTEN GÅR, OCH SNART” JAG VÄRNAR TILL, DEN NYA DAGEN S MÖDA 2 | ”Marktieden. - Solen går upp kl; 8, 24 och ned kl 1 1823. Rå Måndagens namn: ” "IVAR: ses Solen: går upp kl. 8, 20 och ned kl. 16,32 . . tomma; Kr tyst som en blomma ' "0. talar ditt hjerta, till blomnior och pat trän.? Möter. du sorgen bli. orden dig i svaga; La rer utan att Klaga, .. leende, tigande vandrar du hän. AG MASCOLL '. . FICK ARBORRAR .I RATTFÄLLAN.,. :I samband med de. omfattande I översvämningarna ' i "Karlskrona på lördagen omtalas att en karls: källaren.” . Flera. andra märkliga berättas från ' överst . SVENSK SEGER I BADMINTON. Lundskampen i badminton mel- ilan Sverige och England i Målmö. slutade med svenski seger. I doub- Te mötte Bengt Polling och Helge.”Paulsson 'engelsinännen' Nichols och Wilson med”rsultat 15—12, 15—7. Här flankrar svenskarna de a” engelska spelarna, son var. verkli gt prydliga i sina Rolkagrisrockar., RSUS, den” störa bruna björ- : nen, hade: "hängt sin moder; Yrsa, i hälarna i nära tre år, men därefter gått sina. egna vägar i yt- terligare tre;'ock var nu. ett stort, - kraftigt exemplar av 'sin ras, över två meter lång och med en boghöjd av hela 125 centimeter. Pälsen var "svartbrun; tät och något krusig, I vikten för närvarande 'omkring två , hundrafemtio . kilogram, : men : till hösten skulle han :dessutom ha fö :skaffat sig ett. extra späcklåge omkring hundra 'kilo,:. > -»'Han: var just nu på väg uppför -högfjället. De "långa, : kraftiga -bak- benen gjorde att han färdades syn- I. Lyckeby steg vattnet 5 var. "det för ägaren av: "dens. k. gonen vid att vattnet trängt ini hans 'sövrum;" Det 'va TVÄRT OM. vid en gudstjänst bade en dam tagit med sitt lilla bårn till kyr-: . kan. Allt gick väl tills" Pastorn I; började tala, " Samfidigt började nämligen. barnet. att skrika. Mo- dern reste sig så tyst. som möj- kyrkan, men prästen stannade: henne, ..med e handrörelse och sade; ' i — Stopp! Ert: barn stör icke! ' — Det är möjligt, svarade” mo-. dern, men n pastorn stör barnet... nig SENASTE FARTNYTT, oe 1 En-' jägare från Sunnerbo var häromdagen ute i skogen för att | provskjuta en ny bössa, som han! köpt i Ljungby: för” "850 kronor. Jägaren lade an mot ett ekorrbo, som var "byggt ” högt uppe i en tall. När .han sköt, föll boet till marken och. sprack, Ur, detsam- ma: ramlade 'en. död .mård, som legat inne IP nästet och sovit. Skinnet går till cirka. 250. kro- nor, varigenom jägaren, fick sin bössa betald 1 första skottet! : : En dansk kollega. berättar en historia om; aalborgslotsen Holm- gaard' [som "på "sin "tid. var diri- a gaard var! "vänsterhänt = och detta : generåde en ny pastunist: :d som inte kuride” följa. -med :riktigt när 'H. slog takten, På hans be- klagande! svarade ”Holmgaard:; > — Köp dej 'eén spegel och vänd ryggen "till, & slår. jag” rätt ska du se! Te per "HÄNDE: HÄROMDAGEN att 4-årige Stuvsta-Mårten var på besök hos tant' Anna, Rätt som det var gick snöret" på Mår: tens: leksaksbil sönder.” "Ls I — Djör, sade. "Mårten ”halvhögt: Sedan: — Höde ru”va ja'sa? : — Nej, gade "tant Anna. Hon hade nog'hört men ville väl ves ta, vad han skulle säga.” Mårten: — Det. var ' allt tur "av samma "orsak stå på näsan, Han; "kon. fram tä en "inyr. Med ens -sbina hade redan:hunnit samla ett "Han gav denna ett slag med ramen ” snabbt : nu : när ået:bar "uppåt, Utför :måstehan däremot "alltid färdas varsamt för” att inte "var: passgångare, det vill säga bäg-1 »ge benen > på ' samma -sida fördes framåt: på en-gång, och. därför såg hans rörelser Klumpigare ut än del” - verkligen VorQ, set "och dock hela tiden; . modern. / i ungarna, och grannikapet av ;" Ursus och Brumnia höll” inögjs så längev brunsttiden :vafade': snart denna var över skulle. de'e e- melertid "skiljas. åt. och "Brumma | på: nytt förena. sig med sin avkori- + Hlåbärstiden vär redan" inne "och äe levde kräsliga; En 'annan' göu-" terad föda var den saftiga Mjölken, Epilibium;;- ehgustifolium, ;' samt" en del: närande. högfjällsväxterl v4 +: . z-Båda 'begynte redan lägga på. vin: terhullet, i "Snart. nog tog emellertid Ursus "mogna på myrarna ock" den ' stora björnhanen blev allt fetarei:;:.” "En "morgon. fick kan syn på: en -bärplockerska. Han sat-' te sig klumpit på bakdel enstörighet ut sin rätt och de:skil- des' åt. Brumma förenade sig. med de sökte skilda betes- begynte: förmodat . .; Svarta” 3 kontinentens : ; BOSKAPSJAKT I ISRAEL. En Libanons gräns beväpnåd. infödingsstam i Israel ses här starta på en ”safari över att infånga förrymd boskap. Stammens ”shejk ” 1:.: vit huvudboriad och ridande på en åsna. "januari; ' Ingen. har försökt” att. räkna "den 5 Sevére "svartingar, | ses ungefär. mitt i bilden med en "AEP-korrespondent skriver "från Bi inville, " att ” Atlant-' "Men; man ik Afrik nas antal: Hill 125. "miljoner, Det gäller "här — eter "Indiens och Pa-' > kistans ! :självständighetsförklaringar "— det största” folkslag som ännu. "Jever : i Omyndighet ., och; styres av européer. På dessa 125 miljoner ; negrers "vägnar. — så påstås det — "kom 30,000 negrer, däribland 1,000 delegerade, som änser sig ha' mans dat, till. historiens första. allneger. kongress i Abidjan vid Elfenbens "kusten i! franska ästafrika; 20, 000: negrer nländeé efter nys året dit: från elva olika "afrikansk er- deklarationen på . allvar tagits upp på den svarta kontinenten. 30,000: negrer" har varit samla-' "de Vtll historiens första all- rk vid ”Elfenb kusten" och hävdade hä; ”rasfränders "125" milj. Adel nom ; Saharas sa sandöken, : ällhör 4 i högre grad 'ä än man kanske tror 'Medelhavskulturen. och ' Euro- | på: Ekvatorialafrika” däremot dras " länder, de kom i flygplan;' per bil "per tåg "och vandrande i ånga "ka ”ravaner ' genom öknen från Sudan, Senegambien” och Kamerun.” Kon> Eressen i Abidjan” sammankallades av en ”Demokratisk "samli till. två olika håll. Västafrika "står under "USA-negrernas” direkta" in- flytande och får sina politiska och kulturella impulser för, den svarta befolkningens "del från de” 'ameri- som öfta åter- 6 för” Afrikas folk", iden deklara- "tion; söm eftér flera” "dagars" "råd. slag oc ner, ”keter "det: nytt," "svart ? "Afrika, "vilket "slutet :att "organisera sina "med: alla” till buds” stående" och "moderna, medel; Det svarta" "Afrika "debatter vid mitten "av? i Mi Kongobäckenet ' liksom "di franska vänder” från USA” eller : som ”upp- och engelska kolonierna i väster, oriénterar - sig - allt tydligare not Amörika, : "Ostafrika får sam gt sina por |Hitiska och. kulturelia impulsäör ge- nom arabernas", och Abessiniens je förmedling / från” Europa, "från! Fiksdegekrönika | S Helgeandsholmen den. 6: januari. "Med hänsyn till det stora 'äntalet nykomlingar i andra kammaren hade man i år väntat en strid mo- tionsflod. "Det 'har 'emellertid' blivit tvärtom. "Endast 522 motioner hade såsom förut omtalats' väckts i kam- rarna "vid den' ordinarie motions- tidens utgårg i söndags mot' 516 i fjol - och 740 "året efter fö »jnader som f. över att'en så Riksdagen Interpellationssvar : i . Beslutande folkomröstning Justitieministern besvarade : på onsdagen hr Näsgårds (bf) "fråga, när regeringen ' ämnar igånssätta den av fjolårets riksdag begärda ut- redningen om införande av beslu- tande folkomröstning 1 vår författs ning. He Zetterberg förk'arade, att re- geringen ännu icke tagit slutlig ställning till denna fråga.. I sam- band härmed erinrsde .han om den tunga belastning och de stora keost- n. fäller på den 'of- fentliga utredningsapparaten med en rad "särskilt brådskande lag- ; Guftningsfrågor,' som, måste ha före= träde. Hr Näsgård.. (5) var förvånad . Pass liten fråga skall ' behöva undanskjutas.', "Många nu - pågående utredningar skulle saklöst kunna slopas. Beslutande ”folkom- röstning skulle säkert verka stimus= - lerande på vårt: politiska "liv. Jag vill vädja till hr Zetterberg att re= geringen skall fortsätta övervägans dena i denna fråg: +. o Interpellationer | ”- ; Ungdomsanstalterna, | Möt "bakgrunden av” den "upp= märksamhet som på senaste tiden riktats : "på ' ungdovmsanstalterna , — . Massrymningarna , från Skenäs, . oroligheterna i Gävle, h fumultet,, i Ystad "och upploppet" i Uppsala: — interpellerade på onsdagen, fru Västberg (s) justitieministern, ; Hon satt utb tet är centralpunkten i d organisationen och a yst en; äv verkligt sakk ord. : sinspek= , val; Måhända har det av alla par- tier deklarerade - tion av 'yrkesutbildningen vid des= sa . Hon framhöll som en set inverkat på återhållsamheten, Flertalet motioner går regel ut på ökade utgifter. Nr jninst. Spå -högerhåll har. man il ningen under: över! naturlig lösning att ställa utbild=. kesöverstyrelsen; t kravet på högern att motionera om ökade för- svarsanslag" på. inemöt 100. "miljoner kronor. "Det är möjligt att ökning behövs. Men samtidigt härmed. mo- tionerar partiet. om sänkta skatter, Man frågar 'sig givetvis hur dessa yrkanden gå ihop, Det måste skä- ra” sig: kning Detta har emellertid " icke" hindrat] . en interpellation frågade | ken -Öberg (s), om "handelsminis- tern tänker. vidta någon åtgärd för ', att. garantera: konsumenterna en verkningen ' av: denna” vara upphör i februari; skulle det vålla jakt. ” och sn yrkas emellertid även från” andra håll; Folkpartiet vill sänka i stora sv y för båda des= bondeförbundet har det: .motione= rats" om - skättelindringar i. olika förmer. B BL: a yrkas i en bondeför- skatten fr. o, m, 1950 och även från oc och arbeta är Cellstof nödvä : i Papperssituationen. erns mening orsakerna till ;upp= ; att skall." slopas. K "hal sitt eget lilla sh änk av” esvärliga . och. vilka, möjliga vilja ha bort de förra året in- förda” extra skatterna på 'sprit, to- bak och biografbiljetter m. fl. nö- jes- och njutningsmedel och i heter pr till buds för. att avhjälpa olägenheterna, - x frågade hr" Koll« berg (fp), i: en interpellation : på "i del. let "höja skatten på ) med” en hälv' miljard, Härigenom skulle 'förmögenheterna snabbt för- svinna och alla bli lika fattiga all- deles som herr VE redan för tj och de "Han passerade ett stannade han och vädrade, Honung! Det var det bästa han visste. Jaså, förråd” av- den ; delikata " varan: och dock :var det. endast :medio av juni! Han började söka efter sam- hället och fann det i "en stubbe, "så 'att den splittrades, och begynte "förnöjd slafsa i sig boets innehåll, honving, kakor, ägg -och allt... Bina generade inte Ursus:stort, Den täta pälsen skyddade :honoin, Värre :var "det "med myror,'de kröpo in mellan gingo till ettrigt. anfall, men. detta | små ögonen följde vaksämt hennes förehavanden: iSå gjorde han en lov: för" att: vinvestigera : "närmare, : men i lufsade :därpå vidare 'utan:.att ba : vågat sig alltför nära lappkvinnan. Människan" var: det ialla bäst. att. hålla: sig 'på avstånd ifrån MESA "Med den första snön gick han i ide "under. en 'rötvälta;" Den allra sista tiden hade han heller inte ätit. något för att nu ha tarmarna tom- ma. Och där låg han: sedån hela vin. tern utan att förtära: det minsta fö-' da. Det väldiga späcklagret: gav ho- nöm näring nog. Tja, .det hände väl. också "att. han? "håren - och nådde ”Woro' obehagliga, 7 Han fortsatte huden.; De ” Tu I Men den-vägen fick han inte: någon. dare . och kom ”sög på. famarna”.” näringssubstans. ' Han gjorde, det helt enkelt för alt underlätta skinn-' . har vä. "| "väldigt slag" fram till en fjällsjö, - Sannerligen stod där inte ett Det var: väl någon fiskarlapp som satt ut: det. Ögenerat började Ursus |- draga in det med ramarna och vitt- ja” det.: Efter.;:hand :som han fann fisk slängde: -han. upp .den på land "När hela nätet var inne lät han det ligga i i en trasslig, sönderriven mas- sa och-satte i:sig, fångsten, Därefter itog han vatten; och sam snabbt och skickligt” tvärs ö över sjön, et =E ett "skogsbryn kände han 'på nytt lukten ' av honung, men denna gång kom "den ' uppifrån ett stort träd, :Vigt klättrade "han "upp "och fann "boet, 'Men :här låg-det. djupt] inné i'stammen! Ursvis gav den ett t försöka: knäcka , ömsningen :å dessa; vilken försig gick just "under "denna tid. ' :;-blevo - brunaktiga: 1å - "Brumma sov minsari vintersömn :utarn "var tvärtom rumma ” hade sett till ått'tv åringärna Hade fått:egna 'vinterbo=|- städer och därpå själv gått i ide: med -ettåringarna, -Efter' nära :.sjul' månaders dräktighet" födde hon i mitten "på januari'här tre stycken råttstora, blåaktigt grågula "ungar, ' som förblevo:blinda fyra, fem vec aktiga. Snart nog ändrade de också . med. Vt Ismännen” och fi och Ir je Indien. Här är de'3 "danska "och ' orientaliska” inflytan- dena med de säregna och: ”europe- iskt ; | präglade ”"nationellt-statliga det. är" ännu mera sannolikt, att kongressens ”flanimande upprop in” "om en mycket snar” framtid iskall kännas till och "diskuteras och om- fattas: av” milj r , afrikanska | "Vialekter:;; Ö "Abidjan koinimer” "möjligen" att: till de mest svårtrafikbara vägarna i urskogen, till öknen” och de 'ur= "gamla byarnäå,". men ,ännu' lättare ['de” plantager, : kolonier, städer + 'och h unnar; där "miljoner? negrer ”sedani längre” "tid mer. 'eller mindre ländsle I d - stil och de vitas tänkesätt. Om den nya rörelsens politiska karaktär "kan ännu så ng genting med "bestämdhet "uttalas: —' man vet än= -nu i inte, om ”den” demokratiska : sämlingsrörelsén”- "skall bli "en sörts svart fascism och natiorialism; eller "om den" kanske” "så småningom "blir dirigerad « från :-) Moskva; Kanske lyckas'. den emellertid att utforma mera": demokratiska. och : väst : ländska'stridsformer' och mål; ningar, . "För en mera objektiv "bedömning av en 'panafrikansk' 'negérrörelse bör > dock -erihras "om "trädet, merv det var: för. stabilt; För ”argat "brummande - hasade han sig "baklänges ned och fortsatte färden. Där "låg en "myrstack Myror. voro ”öbehagliga 'men han tyckte om sys i:dem, Med ramen slet han upp sken: och -begynté mäta'i i sig dess! innevånare, ägg och' pubpor, : Men myrorna voro aggressiva, och snart voro de inre vid skinnet och beto, Ursus' vältrade sig "men -blev :än- "doék inte av med dem. Då tog han sitt parti och lufsade tillbaka till sjön, där:han badade : sig fri från "dem. Men han :gav inte upp utan återvände: och. fortsatte -att-inven-- tera stacken, Med samma påföljd, Han var emellertid envis. Två, tre -Bånger måste han ge sig i vattnet igen, men' sedan 'var också ' fnyri "samhället i det närmaste utrotat; Fjorton "dagar senaré' mötte han Brumma. "Hon -hade -både -ett--och tvåårsungar i sällskap, men när parningsleken : började fingo -de för min lilla stjärt, det. lekte med dem. oo snabbt, utan - lig alert; gav. ock: hungern "drev ' "honom r ur idet alldeles för "tidigt. Det var . inte mycket han kunde finna "av ' växtdelar, 'snäckor och larver, Sj arna lågo även ännu 'isbelagda, så : han kunde heller -inte 'fiska, &.:= ” - Halvgalen av hunger lade han sig] en dag i bakbåll och slog-en:ung-'- ren som strövat-litet för långt. bort från hjorden. Ett par snabpa språng, ett... väldigt; slag med ramen som : knäckte offrets rygg.och olyckan ' ar skedd. Hädanefter skulle, Ursus ålltid "när han ' blev "riktigt hungrig förbli slaktare. «; Han tog dét ännu sprattlanile bys” "nom och bytet, där andra varelser ä | skors lika" rättigheter, strä rkast.. I Sydafrika; där de vita "mot em "svart industri- befolkning av ibland ”hög” kultur- ell.” och: politisk ' standard! styvt håller : på . rasdiskrimminering, där större delen . av städernas negrer sedan" 'genératioher är "kristna och därmed "medvetna om alla" män är. en sär- AL toåend egen från begärt. Av brist på medel "och. ar- betskraft - har. underhåll och för. bättring .av landsbygdens trafikle- der på ett betänkligt sätt eftersatts under ,. senare . år.: Detts: gäller ej minst broarna, som 'inte byggts för så tunga. fordon som nutidens bus- sar och lastbilar. och sofh därför på sina. håll -hota att. sätta'sig eller rasa. -Även i fråga om skolbyggan- det ' anse . många : motionärer att k. mt varit för snål, I en bonde- förbundsmotion yrkas "4 övrigt helt enkelt. att "staten? skall överta förhåll. miessianism utbredd. Där! negrerna Kristus ofta som er harmit, d.' vis. som en'sorts neger "och inte som en vit . Mian, : där "citeras ofta vissa rader ur bibeln, där det é talas om”att furstarna från -Egyp- ten skall återkomma och ”morer- nas Jand skall utsträcka sina der. mot Eder”, 2Negrernas strid om den svarta kontinentens : enhet och politiska frihet kommer att bli en Tängre och svårare . "strid än andra färgade folks :strid för friheten var” t.ex. varande skild kommun ställer sig både c oskä ligt dyrt och: svårt att genomföra med hänsyn till restriktioner i frå- ga om -material och arbetskraft; > .Bondeförbundarna ha vidare även i år gjort en' attack möt. dyrorts- systemet. I: avvaktan” på att det slopas 'yrkas att lägsta ortsgruppen flyttas upp ett steg, Samma yrkan- för och ' de enskilda + hushållens. vids komman FA | HELSINGFORS: " Riksdagen: be= : slöt vid -plenum på "tisdagen 'upp« > häva rgcringens beslut ort. fortsatt har 'En rad mott aa slag : -till vägar, och broar än vad- sn kommunikationsminister "Nilsson dandra - sig, borgerliga - medan: de partierna få lita till" frivilliga ' bis" drag, Ett offentliggörande i'B0sse—" eller : bara hötet. härom ' skulle "givetvis" skrämma., bort åt skilliga bidragsgivare;" Och det.ä naturligtvis uträkningen, Både bo deförbundet "och" folkpartiet motio- nerar om utredning angående fö bättring av det” nuvarande". valsy« stemet i avsikt" att göra 'Kattellvä- sendet överflödigt; Däremot 'reflek- kvotsystemet, vilket redan. under=- känts. av "experterna, 'Blir"'det it- redning: kommer dock ' förmodligen även ;-detta "med .på"ett- hörn, Ett Par bondeförbundare vilja ha" änd- - rade grunder för arna ni gen "mellan valkretsarna fördel - för .: landsbygder: : Näsgård : yrkar 'att endast svenska undersåtar ska medräknas iden på folkmängdssiffran : 1 grändade mån datfördelningen. fellan Eretsarnä, Hertar Wahlund öch Eriesson' i Näs ' inom '. de göres k nerna, ” vilket skulle. medföra bo= terra medan . ” sociåldemokratis Ög stadstillägg även yg pessionärer, FM :-Producentbidraget ill det mind- motionärer "ur. olika partier, Från bondeförbundshåll - yrkas bl. a att re. jordbruket . bör förbättras; anse | de sänka valbarhetsåldern-A rer till 25 år; Ynglinga' rätt svårt att slingra sig in 'i"d äldre herrarnas a i” Asien;: samlingsrörelsen har föresatt sig att övervinna alla ”svå dana" de många folken med svart : hudfärg," som” "befolkat ' Afrika ” och som har så” "olika ktilturer 'och re: ligioner, till "enig "och" modern ett” syratom på jatt v nation, i 'Som man, Även skalan för bidraget be- höver korrigeras, : Som det nu "är missgynnas de 'driftigaste :småbru- karna, Vidare föreslås en; motion - orätta! för mjölk, allt £ för demokratiska | ar fö, v dy-| känna. rätt; ro Men "den. likt bidrag : höjes från 10 till 5 Till de mera pikanta- inslagen i hektar. Den nyligen företagra motionsfloden kan man hänföra en igheter: och em- » har: väckt irri om av bygdernay” säges : det. "Det förstår chlropraktorerna — av: låkarna be nämnda kotknackare, Man vill galisera de examinerade för ått-ute- stänga fuskare. Så är det i Amerika, ' Åtskilliga ” riksdagsmän" "skall ';ha blivit botade för ryggskott ' £erom ”est :alitså, -mjölkp: >) en parlamentarisk kommitté för och till kreaturslöshet.- pant ä Höstens.” livliga, ressdebått om redning . av går igen I'ex' arinan. samlingsmotion påyrkas ta mangaffäreni«. och '. i ett flertal I motioner, Först mötio= nerade folkpartiet om "kontroll över De det svarade « socialdemokraterna med att motionera om kontroll över heten 'att lösa dansbliljett. på restau- rarg för sådan gäst som ”ej är in= tresserad av dana och/vad därmed romerska ochi arabiska inflytelser, åtskilt” från det övriga” Aftika” ge-" ordspråle"” Bitt” på. det: torra genori fackföre- rä gom får vågaptins : partiernas | ink De har ju nare. kan. avs å rskr 2 större tillgång på cellstöff. Om till >, .. ; — Vilka är enligt handelsminis. ': onsdagen, vari - han: uttryckte de... : : , : tera de icke 'på det sköldska "väl ' "i. - fe :om vil mean as motion om Volrielsa: från "skyldigs = > ofelbart skulle trampat igenom; "I ett tätt 'grankratt åt han sig 'Pproppmätt samt sökte sig därpå ut till en fläck fastmark i-en annan: myr, där han lade sig att sova i ett videsnår.. s-=.. "> » Från och med nu var Ursus stor- dråpare,. 22 : Men trots allt "skulle denna hans. fallenhet" endast göra sig gällande under 'vårtidshungern. Sommaren och "hösten skulle: han fortfarande komma att hålla sig till den vanliga bär= och växtdi tet mellan och :ansträngning . bort med det: -över närmeste myr, där ingen kun-=: .de :följa "honom, De väldiga bak- 1: hålla sig på gvstånds. De vistades. bura både -ho= + Många av släktet blir dock aldrig" :slagbjörnar : Vilket bör bemärkas; Ursus var kanske närmast ett un- dantag från regeln, Tor: HA 7 ASASAAANAAAAA. FÖVSTETTVTUTVETEE VETVYVSYETEVUVESTYFSVIVISTEVEFFTVETTTVIVYTTI sad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.