Fredagen 4 februari d0407 [ an LAHOLMS. TIDNING Det t japan E JAPANSKA. VÄLEN den 23 "januari 1949 blev en påtaglig framgång för det konservativa, s.k, liberal-demokratiska | partiet, som gick fram från omkring 200 man- dat till drygt 260, vilket betyder att det kontrollerar Zott och väl - hälften av. andra kammaren, vil- . ken har 466 platser. Partiet är for- mellt .. sett knappast - årsgammalt tv ska valet sekt. eftersom Jäpan är ocku- perat, Enligt de order som ameri- kanska "regeringen utfärdade till acArthur'i slutet av augusti 1945, skulle landet "komma "att ockupe- ras av allierade trupper under .be- fäl åv en amerikån. Alla ansträng- ningar skulle 'göras att föra en-po- litik .'om : vilken alla de' allierade kunde vara ense, men om oenighet de ”skulle. den ' amerikanska och” bildades "genom en slägning förra våren mellan det li” berala partiet och högerflygeln av det demokratiska: partiet; Eftersom hela . den" politiska makten ligger < . hos :andra' kammaren är det up- penbart, att man har att vänta be- tydligt: mera stabila parlamenta- riska förhållanden — de' ständiga . regeringskriserna i Japan har inte bara berott på ' korruptionsskanda= ler: utan har. haft-sin främsta or- sak däri att ingen av de tre' stora politiker genomföras”. . MacArthur har nu: också deklarerat, att åter- uppbygnaden kommer i första hand och hårdare tag kan väntas i Ja< pan,: något vecklingen i Kina; Japan har nu kanskestödjepunkt, och det är tro- ligt, att man får bevittna ett snabbt iordningställande av Japans indu- stri Med hänsyn till att de japan- ska fabril i rätt stor utsträck i andra k va- rit tillräckligt starka för att bilda ett fast regeringsunderlag. Det de- ning icke" förstördes' under kriget och: att den amerikanska krigsska-' tåndspolitiken " varit. mild, kan mokratiska partiets - vä lygel, det kooperativa partiet samt höger- flygeln av ' det socialdemokratiska nu den amerikanska hjälpen i: hu- vudsak ta form av råvarukrediter; När den ji ka industrin kom- partiet ' innehade regeri under. störte delen av 1948 men satt . parlamentariskt : sett mycket trångt och kunde redan av'denna "anledning inte föra den. hårda: och i bestämda politik, soni är-nödvän- dig i ett trängt läge.' Under själva riksdagsperioden . inträffade också den: splittring - av. det demokratiska "partiet, som var väntad redan från det ögonblick, då en av "dess le- dare, - Ashida, acccepterade "att gå "med i en koalition "under ledning " av. socialisten Katayama, ' Att det även rådde skarpa meningsmotsätt- ningar mellan' socialdemokrater av mit på fötter kan också! den inre situationen stabilisera sig, Förenta staternas världsstrategi skulle allt- så direkt komma Japan Ain godo. Ht Under Trumans " värdighet; alt ': > resa fill Kreml NEW YORK (TT — Reuter). : "i New York skilda "riktningar > blev "också '”med tider alltmer uppenbart. I början . av > riksdagsperioden ; hade partiet 148' mandat; vid slutet häde'anta- let 'smultit ihop till 111:och i den . nya "kammaren sitter. endast 'om- kring 50 socialdemokrater. +: .:i< Det kommunistiska "partiet har . marscherat fram på :ett' för poli- tiska ' observatörer." i" Japan helt . oväntat sätt och 'gick upp från 3,5 " procent av avgivna röster till om- ' kring 10, varigenom det besatte c:a . 35 platser ock endast 'hårfint gick miste om ytterligare" 30-talet: man- dat. vr Det; dåliga livsmedelsförsör ningsläget och det allmänna nöd- läget / tillika ' med ”mellanpartiernas tämligen "misslyckade försök att : bringa ordning i den inre situatio- |: "ner är naturligtvis den främsta or- saken till den röstökning som koni- - hit kommunisterna till del. Men med tanke på den stora impopula-1]' ritet':som kommunisterna” ådragit |” sig genom att föreslå kejsarens ab- | - dikation' och 'med hänsyn till ja- Pånérnas. lust att" behaga ockupa- tlonsmakten” — något ' som ' har sin grund" : ger. allmänt uttryck för sitt gillan> de av Achesons inställning till de som ter: sig" särskilt I . nödvändigt:- med : hänsyn. till: ut=]' blivit. betydelsefullare som” ameri- i INGRID. BERGMAN | filmar i ttalien |” HOLLYWOOD (TT — Reuter) 'Filmproducenten - Sam Gold- wyn:säger sig tro att minst Va av'de filmer, som "amerikanska bolag : skall ' spela. in' inom: den närmaste framtiden, kommer att produceras 'utorslands? wood: behöver nya idéer, säger han; '"Tillsanimans " med Ingrid Bergman ". reser. Goldwyn nästa månad: till :Etalien fö att spela Im 4 ” STOCKHOLM - ; Kulmen -i nyctableringsintresset inom detaljhandeln nåddes förklar-[? ligt nog: åren 1945—1946-- d.v.s. 'omedelbart efter kriget, Utvecklin- gen efter. 1946 har ”emellerfid' varit markerat nedåtriktad. Enl, nyetab- leringskontrollens siffror var anta- let" nyetableringsärenden ””år'. 1946 irom speceri och "livsmedel 695 mot 250 i fjol, inom textil. och kortva- ror resp, 410 och t251 samt inom färg och kemikalier. 131 och 49, > Den länge nonchalerade inflatio- nen har:i viss utsträckning" äntli- gen börjat motverkas genom olika åtsti 1; li åtgärder; framhåller en talesman för grossistförbundet i en kommentar till nyetableringssiffrorna,: '- Dettå kan komma att betyda att den på sista tiden framträdande stagnatio- nen i hand i vissa Holly= |): N|GLIMTAR FRAN ALNARP: e : - ”Mittå vin ern, men så dan” » vinter, -är. det hö Säsong för >. undervisningen > i. Alnarp, av landets” "största internätsko=" ".Jor. 7; Så" här års är det: mest” teoretisk” Undervisning,” men en del kurser: håller dock. på" med .- Praktik, . Hovbeslagare, | maskin. : sköfare "och. mejeristuderande : arbetar : exempelvis för fullt i "Sina respektive. fack, i sen, 47 'på låntbruksskolan; . 10 på ladugårdsförmannakursen, a högre" mejerikursen,' 45 på : meje- riskolan, 14 . på högre - trädgårds=- 30 på "trädgårdsskolan;' 21 ursen, 7 på "hovbeslagskursen "och 40 på en kortare maskinskötarekurs.. :- Den högre 'mejerikursen är nu den ' första irent ' teoretisk och den andra "med! praktik, Ordföranden i Mejeriskolans elevkår: Kaj Persson från Ystad: berättar, ' att utsikterna för kvalificerade mejeriste er inte ter sig så värst ljusa för närvarande, Utvecklingen ' har gått dithän att allt flera mejerier slås saminan och följden blir en hårdnarde konkur- rens inom? yrket." Man kan. med ett par:siffror. belysa utvecklingen. År 1933 fanns i Sverige 1,672 me- jerier, men i dag är-antalet inte ens hälften, noga räknat" 741, Och denna centralisering har ännu inte branscher ;' ytterligare accentueras. En omsättningsnedgång måste nu- mera : betyda en ytterligare för- sämrad lönsamhet — vid hårt steg- den fortgår 'som bäst. Hovslagare är däremot efterfrå- gade, kurserna' på Alnarp, som be- räknas "täcka "den södra delen: av ryska förslagen om överlä mellan. Stalin och Truman, I New York Times heter det: Det är själv- klärt att ingen amerikansk presi- dent kan kosta på sig en' ny. pil-- grimsfärd till Sovjets inflytelsesfär fitan att framstå som en -botfärdig supplikant och utan att på förhand äventyra den nytta han kan söka göra, | Krav skulle” ha si stryps. genom bulvaner " Sovjetregeringen v. var r beredd satsa stora pengar? för Se SS: > samband med Eravtjenko=-: . Processen har : rykten börjat . cirkulera om att Sovjetunionen, när det blev bekant, att Krav. tjenko - förberedde en bok om pen Pa på? "Kommunisterna, så är det en riktig förmodan, ' att kommunister- "has framgångar :har: speciell. arni- . ledning: kommunisternas 'malt "ins . Om- sfackföreningsrörelsen' och den senaste dens politik; gentemöt | Japan + "det” var” något..som. introduceradés av:; amerikanerna, ' som också' såg till" -att ;, fackföreningsrätteri "och strejkrätten garanterades i grund- lagen. För närvarande torde drygt > hälften, av. . Japans 13" miljoner ar- 'betare "vara organiserade. "Liksom i-Förenta "staterna har det' emel- lertid. skett en- uppdelning -på två - landsorganisationer, varav den era blivit. : åtskilligt mer vänsterbeto- förhållandena i Eyssland, vidtog - anstalter för att söka stoppa bo- > ken "i så många länder som . möjligt. -: , Redan 'innan boken kom uj i USA hade sovjetegenter i ett stort i" sina sedan ” skulle ”strypas”.” Enligt de cirkulerande ryktena skulle Sovjet-- regeringen ha varit beredd att satsa mycket stora pengar på detta pro- jekt. träffar, kan mån vänta sig sensatio- ner slag i slag. Särskilt intressant kommer ””duellen”: mellan Krav- tjenko och :hans f;'d. fru att bli. Här väntar sig de franska Pfinsma- karha” på processer mycket.” Den änh "4 nad. bolikhet mot de ikanska £ hållandena ' har "kommunisterna - lyckats : tillskansa ' sig "ledningen i den éna av dem genom större fack- lig. aktivitet; trots att de varit och alltjämt” torde" vara i-minoritet,' i Strejkerna'. har : särskilt satt in mot: inyckelpositioner; -som till: ex- empel- statsjärnvägarna.: De - stats- »' ånställda "arbetarna ' har 'också haft det el kt. beky franska all har i alla tider visat : starka sympatier för sköna kvinnor. inför rätta och det är med |” tor ”spänning:" man” motser ' fru): Kravtjenkos framträdande." Skall |: f hon lyckas 'vända på sympatieriia, |: som : hittills legat mera på 'Krav-]|' tjenkos : sida n å bang motstån- if Den franska polisen är också 4 in- ställd på i av annat slag, Te än; sina privatanställda' kolleger "på "grund av att staten har fört en återhållsammare- lönepolitik.” Detta beror dels på ätt. löneförhi ningar” för de 2,5 miljonerna statsanställda skulle ökat" rotationen på sedel- pressarna med ty' åtföljande: ökat inflationstryck; dels på ”att' staten icke haft' samma möjligheter” som Privatindustrin "att genom 'svarta., börsförsäljningar' ta igen det fö lorade.' Visserligen har '600,000 var ror prisréglerats; men prisreglerin- kens stränghet har icke mMotsvarats av ett så strängt genomförande att " detta varit effektivt, För att slå ner dessa nyckel-stiejkar antog därför Det kan mycket, väl händä,'att rys- ka" agenter eller 'franska' kommu- nister verkliga”. de hotelser, som Krav- tjenko" "varit utsatt för: - Polisen är emellertid på sin vakt och fullt bez redd även på ett regelrätt mordfö bök. . c ”Repövningarna” börjar. 15. mars | Btatsrådet Vougt har ' vid en här lämnat besked d förra året — på inrådan av general MacAr- thur — eh lag som bl, a, förbjöd strejker för statsanställda, Det an- £es. nu, att just denna lag på ett avgörande sätt hjälpt. kommunis- derna vid det sista valet.. ; Den inre japanska politiken bes tyder. dock fortfarande icke så om tidpunk Fo de rep övningar, som skall hållas i år. En första kontingent .kan” bereda sig att” rycka in till: en tjänstgöring, som börjar den 15'mars och sedan fortsätter till påsk, : Därefter Tyc- ker en/andra kontingent in och fullgör en månads repetitionsöv- ningar, 4 7 oc a Kor antal länder sätt sig i förbindelse |' med mindre nogräknade bokförlag | och sökt förmå dem att köpa" ut : hemland," Meningen var, att boken |" : Vad den pågående "processen ke-1' i sista hand” försöker. för. | |tellet”- 1 reguljär; trafik, landet, Småland; Halland; Blekinge rade: fasta kostnader och p marginaler. : Redan lörsamhetsut- redning för specerihandeln som blev klar för omkring ett år sedan mås- te hå avskräckt; varje kalkylkun- nig nyetableringsaspirant — iden mån > han: haft reda på dess re- sultat. IN Hovrätten fastställde -Jundbymördarens dom" GÖTEBORG (TT): Hovrätten i Göteborg fastställde på "torsdagen Göteborgs / "rådhus- rätts i utslag, ' varigenom” svetsaren Arne Persson från Lundby dömdes till 12 års straffarbete för dråp och våldtäkt. En: av hovrättens leda- möter. ville i enlighet med åklaga” rens yrkande bestämma straffet: till livstids åtraffarbete, och" Skåne; brukar normalt. 'omfat- ta” 14 till 16 "elever," mén : fin. är det som 'sagt-endast 7: elever i kur- sen, som pågår fyra månader med SS som med sina 266 elever är- en : | . AV de” 266" eleverna "fördelar sig ' $8 på den 'elt-åriga driftsledarkur=- - 14 på. den "enda fleråriga. undervisningen kyl på Alnarp, mejeriskolan omfattar > CT två kurser. vardera: på ett halvår, , "Landets. hehov av hovbeslaga- re. uppgår till 2,000, som ägnar sig helt åt denna sysselsättning : dagen igenom och för att hålla denna ka- der uppe: erfordras det minst 80 tiva bidrag om året, I fjor exami- nerades 16 nya: från Alnarp,” som dock har att svara för "ungefär en tredjedel 'av "landets behov; En" nå- gorlunda :- god. ; rekrytering ' skulle behöva räkna med 'ett trettiotal pr år. För rärvarande ' finns : det” 660 ve: kstäder i "Skåne, där man skor hästar, . men årets kurs har "inte en enda skåning och i fjor var an- tålet 10, te men OR and "Hovbeslagskolan på” Alnarp har". traditioer,” den "1 april '1863 började. ' den första kursen under officiell - kontroll; Den ' startades förresten ” av gamle Olcf P:son Bendz, "vars hovbeslagslära: fortfa- rande utgör en grundpelare i un- Bergelin, Värmland, blivand.e hortonom, visar en av/ de rikt | blommande syrenerna i växthusen, man "under. de år, både militär, och civil personal att utbilda, ”. — När "man inte arbötar'i i 'smed- inte ger full. sysselsättning, tar man emot beställningar. utifrån inom en femmilaräjong, :;. Det "är huvudsak- ligen stuterierna som anlitar Aln- arp -men också” enskilda Jantb kar idhoterna inom - de "skilda sysselsättningsomi råden, som är representerade inom elevkåren på ' Alnarp; Det" är -allt- så vitt skilda problem man person- ligen. har att syssla med; men ett har . alla "gemensamt, och "det är jatt göra det så trivsamt som möj- ligt: för sig under (den Hd,” man vistas här, ot; i 785 undervisningstimmar, huvud- sakligen ägnade åt 'hovbeslag och smide men också” åt svetsning, ma- skinreparationer och bokföring. - rr Framför allt understryker vi vården, säger. instruktionssmed F. Ljunggren, .. som” + endast har gott att säga om sitra elever” "och yrket, Hårt och. ansträngande är :hovbe- slagarens rbete," det "är ett jobb för karlar menar "han; mej behöver" aldrig | ä sysselsättning. man att hästen håller” på. att svirna, "men som ” det ser” kommer hovbeslagars I hovbeslagssmedjan hittar man a folk som valt ett. Det är Ingemar Petersom Ronne by, och Ei : s "berga, Jön Föpinge li na långt-innan dess, "ke "för karlas », - not Norra Sol+- ik Jö LONDON. (mm Reuter) ' till ””Flygande hotellet” — är ett ; trafiken eller bara'en vingförsedd "Flygvapnet är det största sem, ni Vtkasten" gjordes, redan 1944 men det har blivit åtskilliga förseningar i programmet "och 'går proven bra lär” dét nog ändå . dröja till 1953 innan” man får se "Flygande hor Brabazon : I, som. uppkallats efter]: en tidigare” flygminister och" fHyg- expért, skall ta :100 passagerare i komfortabel nonstopflygning. Lon- don-—New York på sju timmar och 11,009 meters. höjd 'och ända ' upp till ' 200. passagerare '- på ' kortare sträckor: Planet är 54 . meter långt och 15 nieter' högt och pmäter hela 70 . meter : : mellan vingspetsarna. "Tolv mans besättning krävs för att sköta. det i luften, Med Flygande hotellet - höjs ' flygkulturen på ett högre . plan, från sittplatsernas till sovrummens, barernas.och biogra- fens lilla värld för sig upp i luf- ten, Men man är litet orolig för om det hela skall gå ihop ekono- AJ Flygprov inom 'de närmaste: månaderra' skall "ge svar ivrigt” debatterade frågan om 130-lonnaren Brabazon I — sem döpts; + större än rågon maskin som nu går i i trafik, lyckokast' för den framtida flyg-" fätteleksakZ för ;12,000,000 : pund, ågonsin byg: ts i El gland ; och x miskt — flygkostnaderna beräknas till 400 and i timmen, / Å andra sidan ' kan de ”'erfarenheter : "man Vinner varar "värda en del, Om det blir. en: Brabazon' IH vet ingenjö- |? rerna redah nu ett. sä att. spara in tre ton'i-vikt, iw 5 - Det. skinande vita ' planet står ännu ute i sin specialbyggda han- gar vid det lilla flygfältet i Filton, En liten skandal hotade. att.segla upp krig: uppförandet - av :startba- nan som äntligen står. färdig, över tre km lång. För att få plats med den var man tvungen : jämna en liten by.med marken och göra ut- grävningar på miljontals ton. Mi » ga. tror att Lord Brabazon, som stått fadder för. Flygande hotellet, har: alldeles rätt när. han säger: ”Det blev ett litet fel i planlägg- ningen — någon glömde: bort att maskinen - skulle flyga - en vacker dag, -Det kostade allmänheten fem miljoner pund”, "aoeset aa vikten och betydelsen av. Amghäst- |: -I per av stater » I men; Staterra i Östeuropa är knu kunna bygga upp landets försvar "nistern Lange; då han på torsdag "”görelse" för ;dade åter att Norge hör. hemma ' även om ingen inbj gonblicket den, ”att våra länder vart och ett för sig' måste försöka Iösa sitt säkerhetsproblem, yttrade norske utrikesmi-. .de'- skandinaviska förhandlingarna i. Oslo, Han; häv- ' dan att :disk gett är: gen i stortinget lämnade en redo- blard västdemokratierna:; ch att "Att i , Hfiska med : anser sig " Norge tydligen föranlett att - ännu anlänt, tl kutera de .säkerhelspo=.. na, "Minister Lange började med att FN. inte är, någon avgörande" sä- i 1 dör - ha, Slutligen måste vi åtevuppbyg- härav har större och mindre grup- sökt trygga sin sä- kerhet också på arnat sätt, främst genom avtal på regional grund; i På båda sidor 'om' klyftan mel lan öst och väst har det försiggått en ' konsolidering. på” "så sätt att grupper av stater som bygger på ideologisk, ekonomisk' cen i stor minska takter i 'åter- ochjutbygg- naden” ay' landets produktionsliv. Genom vår geografiska belägenhet, genom vårt näringslivs ockkultur- livs struktur och orientering, ge- nom. 'samhällsidealen hör vi hem- ma” bland västdemokratierha. Det mest närliggande har varit;att. un- dersöka ' -' problemen =, tillsam utsträckning ' kulturell har ” sökt : intimare ' -avtalsmässigt samarbete ” "kring säkerhetsproble- na till Sovjet genom ett. omfatta de nät av ED Sovjet, har mi täravtal med Tjeck jakien; Ju- med Darmark och Sverige, Materialleveranserna” av. avgö- rum,' Här rådde enig- goslavien, Polen, Rumänien, ' -Ung- ern.: och Bulgarien. Flertalet av "stater är därtill - inbördes knutna till varandra genom bila terala pakter, i : Bland ”demokratierna (i ' Vä ropa :' blev -solidaritetstanken.: - gprsligad i. större omfattning först då: den 17. "mars 1948, Då "förband. "sig Belgien, « Frankrike, » Luxemburg, FÖ ME het om att våra tre folk kommer att : försvara sin frihet; 'sin oav- hängighet. och ; sitt folbstyre: med alla. medel. "Vi" var också alla -be- redda att påta oss betydande eko- nomiska uppoffringar. för att byg- ga upp värt försvar, Från sveosk sida bekräftades att Sverige kun- de: överväga att irgå i ett : allians- fritt skandinaviskt försvarsförbund med Danmark och Norge om dessa länder förpliktade sig till. en 'be- ra » och” Stort n alt solidariskt stå samman: i hän- delse av' angrepp.. De : förpliktade sig också till samarbete på de eko- tydande. utbyggnad av sitt försvar. ast kan ske genom materieltill- sörsel utitrår, på överkomliga. eko- » | nomiska, ” kulturella - och : sociala - På Brysselmakternås initiativ. har: USA "och Canada tagit upp arbetet på att skapa en regio- hal: ordning för hela atlantområdet; Detta arbets” tycks Fu leda. HN en”. atlantpakt , framtid; : . | mer : omfattande : regionala säker- iska ' villkor,' var vi alla eniga om ”att "frågan "borde" bli" föremål för "undersökningar: i "den formen. »!Från norsk. sida kunde Vi tänka oss att ge avkall på möjligheten av eh pakirhässig anknytning till det 1 , som är under utform- lo Vårt e vå fågor, som: principiellt är” oli- ka. men: som kan : visa - sig vara blösligt knutna till varandra. Der militärt starkt rog.för:alt ensam avskräcka . en stormakt ' från. an- grepp eller för ' att slå Hilibaka ett stormaktsarig repp: iv Blir vt angripna behöver vt : hjälp: ett föra försvarsstriden.' | Det. blir ' därför en fråga, om ;' Norge på förhand genom avtal "med . andry' stater skall tillför-, säkra sig militärt bistånd för” V att kunna ha rimlig utsikt att ”, bevara freden i vår del av värl» i den och -— om detta hopp skul=> le” grusas '— ' tillförsäkra oss ” jälp i den "strid vi då måste iföras "Den andra frågan gäller? För att F i i måste vi ha militär materiel uti- från,' Här finns det stora svårig- heter att övervinra, främst därför att det i de länder till vilka vi kan vända oss råder knapphet på första är att Norge aldrig kan bil: ning. Detta skulle ha värif en vär sentlig eftergift från vår sida för att nå fram till. skandinavisk enhet. Vi fann” "083 emellertid icke. nn kunna gå med på att vi inte skulle dryfta de säkerhetspoli- tiska realiteterna med de väst= ' > liga. stormakterna. Om vi ge- > mensamt skulle göra en hän=. " vändelse måste den enligt vår ' mening omfatta inte bara man terialfrågan, . utan också , den > ; grundläggande » frågan i om vår "säkerhet i fred och krig." : "Den svenska synpunkten v var"att ett alliansfritt' skandinaviskt för- svarsförbund + - varje - hänseende måste ' stå fritt: i förhållande till makter utanför: förbundet och att "I det icke fick bygga på någon soli- |. daritet utöver medlemsstaternas eg- na områden, Den danska inställnin- geh sammanföll i det väsentliga med den svenska i vad de gällde av de probl som dervisningen, Högkonjuniktur hade li då man hade]; jan på" Alnarp, som sedan ' hästari- |. tälet i jordbriket - decimerats ock 1. utan tillstånd. och Som upptäcktes" | Vidare hära vi valutasvårigheter- : ga: försvaret utan att för) mycket]. "-Eftersom denna /'. utbyggnad :en- £ "vad resultatet av rä blir kommer Mindszenty "att till höra historien liksom: 'Thornas Bec-« ket, sir Thomas Moore: "och ärkes ' biskop 'Stanislaus som offraådé Kristus, :sade 'dr Innitzer, Han be: påstående att han hade skrivit till Mindszenty om den heliga stefans- kronan; som förvaras av de ameri- kanska. . ockupationstrupperna ii stället '- för - att återlämnås Ungern, Enligt 'ett meddelande "från Bus teraren . vid + USA :s > beskickning Stephen Koczaj ha ivit ålagd att zaj har beskyllts J delaktighet 1 Mindszentyaffär : Ev No Tåtrnga Yr STOCKHÖLM (TT) re Polistapporter "om : lygolyckan- : Öje, Dalarna; . irförra: veckan, mot" säkerh ä melserna kostade två . människor: He" vet, beräknas inte: bli” klar fö - om några ” dagar och 4 ' slutet. äv månaden. torde: hela -affären der på att det blir. kännbara straft för: de" inblandade, och" ansvarsyr«, kandet - för "vållande till annan död. anses "icke vara : uteslutet." ke — I samband "med utredni har: Tuftfartsstyrelsen" "tagip' fy certifikat" i förvar.” Därav: fär tre anställda . vid Elving-flyg i: Upp sala, medan det fjärde fallet: gälle de en privatflygare, med: rundfl i band -' med Öj bara "för ”att han" uppehöll | sig. härheten, omtalar luftfartsinspektör ”. för ” Hdningen.” Detta åyder: på” att tämli ien- ofta sclpresidenten Matthias Rako: Kär valts till ledare för ”folkfro oavhängighet” ”, som skall sträva för. : att omvandla: det : ungerska folkets '- tänkesätt. i; arbetarklassens och de .: fria folkens P ånternatione got” annan "utformning: & . på de: omstridda. frågorn: 5 Vi: Å pades - att. denra nya” : utformning skulle vara” lättare att godta från svensk sida;:Vi ladé fram vårt för- - tera att, det icke var. möjligt "att uppnå enighet, Den övenska stånd. : punkten 'var: i Oslo liksom -i Kö penhamn ' att. ett evertuellt.skan- dinaviskt försvarsförbund : i än ee Efter det resultat våra skan « dinaviska. diskussioser. här ha gett är ställningen för. ögon: " blicket den, att våra länder vart och ett för sig måste försök lös: sa sitt säkerhetsproblem p dåt - sätt som det finner riktigt. F vårt vidkommande : ligger '8d=- : ken så till att vt ännu icke har fått någon inbjudan at vara med i diskussionerna om en ata ., lantpakt. Regeringen-har ansett att vi, innan vi tar ståndpunkt inbjudan, måste göra "närmare en gemensam . undersökning från skandinavisk" sida : skulle omfatta. - ett bättre "material än vi nu har dersökni 'och skaffa fram militär materiel, : På danskt håll lade, man emellertid i för att kunna avgörd frågan LAHOLMS: TIDNING krk Sods Sr ksdofrkeh ndsb bal e jg «ENDA. TIDNING SOM: UTGIVES. 1 LAHOL ättegången än..s stred ' den ungerska" gula :bokens' dapest-' skall andre legationssekre- I lämna Ungern i inom två” dygn, Kace- lämnas till åtal, Många : tecken tys ' som” också . ; Erland Ljung: på ”Luftfartsstyrelsen' ” till om vi: önskar få sen sådan vi i Mm slag, men måste "dessvärre 'konista= — > fs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.