NH - peb AP SAG tot ebpsokttar EP RERSE SAN ARP Å RN SP NSP ARARARP NAR ANANAS IRAS SI ISA >> högst > Här uppe vid Hindbärabyg: "tal skogskörare : medförande stora "delar av transportom- i Lördagen : 5 "februari: 1949. YrvvYr Goda . Hindbärabygget Det göres mycket. för sko- gen och skogsvården i våra dagar och inte minst.i kron- skogarna. Som det omtalats i tidigare artiklar i Laholms Tidning har domänverket anordnat speciella" kurser. i tarbetareskydd både på Vall åsen i Våxtorp och.i Oxhults kronopark iv Hishult : med gott deltagande.-I går fort- satte kursen med:en- speciell köraredag, förlagd till hög- sta punkten, på: Hallandsås. get, just gränstrakten mellan Våxtorp och Hasslövs. sock- nar och med. bara ett sten- kast till skånegränsen, hade på morgonen samlats :ett 20- olika: betingelser." hästår och slädar,. av. olika konstruktion, Det är ' magra trakter : här uppe;med mos- sar omväxlande med skogar, men vackert är det:dock här Tyvärr gjorde: dimma ' sikten försämrad. Annars hade det : varit roligt att ge sig upp på Högalteknall, - Hallandsåsens högsta topp, 226 meter över havets yta. Den :ligger. bara en. liten bit i norr från Hind- bevakningstraktet ” med "bärabygget. = or. SEE Far Vid " Findbärabygget” har |, 2, Oef av. det blivit stor tillslutning til | "Unnelse. köraredagen. efter. hand -öch det var en.intresserad "skara, som . jägmästaren - i . Har lands revir, Hans” Hellichius, kunde '' hälsa "" välkomrnen. Men innen 'vi har hunnit så långt, har jägmästaren givit "Oss en hel del lärdomar öm skogskörning. , och. vi.. över- låter ordet till honom, . : > Trots tilltagande meka: nisering inom” skogsbruket tränsporter utgör, hästen” på lens: . jägaren-instruktören -- Inför--: vissa rådet alltjämt den huvudsak liga : dragkraften, " berättar hr. Hellichius:” På 'facksprå- ket benämner tran virkets' i- hopsläpning = -inora' ”avverk- ningstrakten'. för " ”lunning, medan '. körningen” från av- verkningen kallas. för utkör: ning. För södra” Sveriges del med ' relativt :tättbilvägnät kan man säga att denna lun- ning '- tillika: blir: utkörning, alltså: 'virkestranspört”i min- dre enheter på obetydligt ut- byggda : ”' ' ”lunningsvägar” fram till. bilväg.” = Prannet — Försök pågår att utfö- ra: lunnig under motoriserad form, - men ' för rärvarande sker 'lunningen "uteslutande med "hästen som dragkraft; Det 'är därfär av'stor bety” delse för köraren att äga en för. " skogskörslor”” lämplig häst samt att väl vårda den- samma. "Hästen är körarens streras - liggningsyta detaljrikedom övriga redskap... : :uppe: på" Hallandsås lärdomar i körning. och hovbeslag' av hästar vid arbetskamrat och bör även [handbok ”Redskap för lun” behandlas som en sådan, -- — För att uppnå ett gott resultat i den: här beskrivna körningsformen fordras icke endast en bra häst utan även praktiska och' ändamålsenli- ga .körredskap.- Med hänsyn till olika terräng- och snöför hållande och till olika virkes sortiment, som uttagas från våra skogar, är det emeller- tid förenat. med stora svårig- heter ”att' konstruera : körred- skap, som fylla kraven under : "Domänverket, som £ys- selsätter ” åtskilliga tusental av skogens duktiga män, prö Var innevaranade vinter i sö- dra '. Sverige. en ny form av upplysningsverksamhet . : för sina. skogskörare. En bilbu- ren . undervisningspatrull far omkring på olika revir och ett rikhaltigt” demonstrationsma- terial;: som demonstreras un- der: sakkunnig ledning. ., Till demonstrationsplatserna har revirets .-jägmästare . samlat traktens ';-körare, som "under en dag från morgon till kväll under” livlig :diskussionsform ue Märklig me ag - "Som ett - kulturhistoriskt me- -| moarverk av hög" rang måste man beteckna" den bekante jord- bruksaposteln och lantbrukslära- ren Nils Larssons nu föreliggande memoarbok ”Mitt livskall”, två deltar, -författarens: förlag, "Aske- ning och barmarkskörning”, e E som .'i ord och framförallt i|röd, resp. 4:— och 7:-— kronor, bild beskriver de. olika red-|om” tillsammans över 800 'sidor. skapen... sv on Den första delen har som under- — En god körare vill all-| titel ”Hur jag fann det” och den tid --hålla "sin häst i bästa |andra .”Hur jag sökt. fylla det”. form. ' För att något hjälpa « "Mitt. livskal” är en sällsynt hästägarna" tillrätta i. denna lovande Bok från början. än stut ä ä : och: den ”omspänner en tidsperioi Pkörardagen? år raktisk av 70 år eller från 1877, då den hästomvårdnad, = varvid - en | riksbekante direktören. för Dala hovslagarfurir. från artilleri- lantbruksskola föddes i Fågeltof- et . svarar: för instruktionen. |ta socken i Skåne, och till dess Under den korta tid som :'står | han. bejublad och hyllad av: hela till buds, måste : denna in- landets jordbruksfolk, (firade sin struktion . givetvis .. bli. kort- 70-årsdag 1947 och tillerkändes fattad. Med de förkunskaper Nlis ”. quorum, - femte storleken, som hästägarna i allmänhet ]som: utgjorde - erkännande från besitta "brukar ': emellertid | högsta ort för den banbrytando, dessa repetitioner.av aktuel-|enastående och starkt personliga la - omvårdnadsdetaljer vara insats som Nils Larsson utfört till "stort gagn för köraren. för jordbrukets och Jantbrulksun- Givetvis "ägnas hövbeslåget fvisningens Yo "1 detta i Ä är fi land fl: Los : : rn populärt hållen broschyr « Nils Larsson ; berättar intres- att... tillgå, : ”Handbok' för sant” och fängslande om sitt liv skogskörare . — Hovbeslags: | och sin gärning och det är sällan lära”. I evo. ssov «on > fman i sin hahd får ett så ena- a — Syftemålet: med dessa stående met och at per i i Få 3 sonhistorisi memoarverk, so instruktionsdagar är att läm. åot här föreliggande, Det är ett -Nils- Larsson i Dala. öraren råd och an- a N ns viminger för "det betydelser | tidsdokument av högt värde för fulla transportarbetets under | «> itu lut ovr oh i bara undrar över att denne stor- man inte fått sin monografi teck- nad av sina efterkommande” tin tjänst för det nu levande' släktet! Bokens' andra del är ännu fyl-' ligare och avhandlar tiden från 1901 och till nu. Den behandlar färgrikt och "levande skolans för- sta kampår och dess växlingsrika öden: liksom. den betydelse den ! haft --genon? att'fostra, utbilda och "vägleda närmare 2.000 elever från landets alla delar under 40 års tid, Många av Nils Larssons elever” ha. blivit "föregångare "på jordbrukets 'område i; skilda. de” lar av landet; de ha blivit” fram- stående kommunalmän, "riksdags- män och-”män i staten” och de kunna säkert envar på den plats där de.i livet blivit ställda vittna om samt vitsorda . den grundläg- gande lärdom och livskost som de fått av den varmhjärtade, mång- kunnige och högt begåvade Da- la-direktören, Hen berättar vwi- dare om sin kamp mot fördomar och missförstånd under sina skol- år och den sorg det beredde ho- nom : när staten icke gav futtiga 16.000 kronor till. en skolbygg- nad, "som "skulle möjliggjort Da- la-skolans' fortvaro, Den ensidig- het och trångsyn som här bely- ses är. beklämmande och hedrar icke de makthavande på 30-talet. Men ::: berättelsen :. härom är in- tressant som tidsskildring. . Men det berättas också om framgån- SS SN NS SS " Förr i tiden när människorna voro. vänligare mot varandra än nu, fick den 'som "skriver detta ett visst utrymme för fundering-' ar under denna rubrik i tidning- en. "Det utrymmet begagnades samvetslöst till att fylla spalter- na med likt och olikt av sånt som hände och inte hände. Eftersom det som: skrevs då som nu-:kom från huvudstadens horisont, hade det ofta ganska litet med sunt förnuft att göra. Detta sagt för att den .förståndige läsaren inte ao RN : . Da Hå en mera lysande .anled« ning än att han inte hade Ppors« lin nog att bjuda hela den, sven- ska . riksdagsmannadelegationen på middag. En händelse som be-: sannar . det, gamla politiska ut- trycket även när det gäller diplo« matin, "att en karriär. som det tar tio år att bygga upp kan rå- seras på tio minuter, -« en Det må nu vara hur som helst med ministerns tallrikar, händel« Sen "ger anledning till en. stilla: unåran. Här ha vi en av spetsar-; skall vänta sig att' denna: spalt mötsvarar läsbosväret.Den kloke läsaren bör omedelbart:och i ett: sammanhang hoppa över till nå- got förståndigare,::; - . För: att börja med något som har" en 'viss kontakt med "lands-' bygden" kan jag nämna, att' jag Var uppe i riksdagen och såg på gubbarna. . ett tag häromdagen. Sen - dagarna, före jul har hal- landsbänken : genomgått en .viss förändring. "Man, kanske 'rent av experternas” för- -, Undervisningspatrul- > chef är en :ung special- utbildad kronojägare.. Krono visar lättande,.' och är det domän- verkets förhoppning. att kö- rardagarra skall vå syftat gagn, slutar jä, Yen os ROTA a .>Under tiden. har det blivit laskolan' erkärnes som - en” läro- gar och'arbetslust, om ljusa ti- der. och en alltmer 'stegrad förs ståelse: för. jordbruksundervisnin- gens betydelse och hurusom 'Da- skulle kunna tala om”förfiigring, ty den nye sossen som ”efterträtt Lindkvist 'är mera yngre” än sin företrädare, än 'vad den folkpa: tist som efterträtt 6 nstalt' av högt värde, Detta. har är äldre än sin. upp ett 10-tal. olika lunnings- redskap. : Sedan ' alla redska- pen kortfattat presenterats inför stundom tysta "och ber tänksamma -" åhörare; ” vidtar provkörning. med varje: red: skap för sig:' Om- åhörarna- körarna tidigare varit tysta så lossnar :nu tungans' band. nymodigheter finns "emellertid betänksam- heten kvar och utgör en vär- defull "grund : för en synner- ligen. givande : diskussion :om redskapets” praktiska duglig- het. ov : : ".— De redskap som demon- äro -av -tre' ol'ka 3rundtyper: ' kälkar," kärror >Ch-- dragsaxar samt diverse nellanformer 'av. dessa. In hiankälke kan ha alla möjli- 34 utseenden, vars värde och innebörd: det 'är förbehållet 3z03sköraren att begrina och Appskatta: :. Förståsigpåaren ' Sollar härvid "med en lång vad: facktermer, såsom" spår- vidd, medbredd, : rekning, svärigbanke, taggbanke, an- och - - nosform. Med ungefär sarama fackliga presenteras "C— För att något klara ut av dessa fackbegrepp. har do- . tillföras fösfor och kalk i ; tillräckliga mängder, Dag: ” foderbonmjöl ökar där. =" för kreaturens foderlust; Å den: + > » Mjöl garanteras innehålla lägst 1 ”tenskapliga undersökningar . visa J kod och fövur FULLVÄRDIG. FOSFÖR, TI. LLCSTA KOSTNAD: > mänverket givit ut en enkel "I dast fyra ransoneringar. kvar .tdet gäller export och import "Kor, svin och höns utnytt- jar : fodret bättre om' de liv "och. rörelse: vid Findbä- rarbygget och en stor lastbil med folk och. en hel del mo- derna.” « ”lunningsredskap”; framförallt kälkar, har förts hit upp på de smala skogsvä- garna. : Kälkarna låstades” av och : förspända "med hästar kördes 'de in i skogarna, där de " prövades ' praktiskt och blev : föremål för. sakkunnig beundran och. även: kritik. In genting.. är: nämligen. så bra att.det inte.kan bli bättre... «Men tidén tillåter. oss: inte att följa mde in i skogen -vil- ket säkerligen skulle varit -in tressant, utan vi tog avsked äv ' vår .älskvärde- ciceron, som till sist omtalade att det- ta. blir" den enda ”körarda- gen” i Halland i år. Han ber Oss Också rätta till en uppgift i förra referatet från arbets- skyddskursen i' Jonstorp för att förhindra en missuppfatt- ning. " Det "var nämligen 'så, att . domänverket : inte bjöd arbetarna . på. middag: efter kursens: slut utan, endast på kaffe - med - dopp i samband med filmförevisningen. Och detta' beriktigande gör vi gi- vetvis gärna, RNA NILS LARSSON; envar och ' det återspeglar en tids-" "och kulturutveckling, ' en- kannerligen'” på jordbrukets om- råde, som torde 'vara i sin art enastående, Även en person som icke. har särskild frändskap med svenskt ”. lantbruk 'och dess. ut- veckling har mycket att lära av detta bokverk, så händelsemättat och 'så : rikt på skiftande sam- hällshyttiga ” uppgifter som : det är. - De båda böckerna avhandla nämlgen "icke . allenast en ut- vecklings-' och. skiftesrik kultur- period . på jordbrukets område utan : rymma också osedvanligt mycket" av. personhistoriskt, so- cialt; litterärt. och kulturellt in- tresse, berättat av en universellt begåvad ” författare med" omfat- tande kunskaper och med en .be- läsenhet långt över vanliga mätt. Man' ' kan gott säga; att'Nils Larssons . memoarböcker utgöra en” brett lagd folklivs-- och kul- törskildring, som lämpar sig som läsebok, men ;som. utan: tvekan hör hemma i våra folk- och skol- bibliotek, Så rik är den nämligen på "allmänbildande ' material, Den rymmer ” mycken : ” livsvisdom, mycket vetande på snart sagt alla livets områden och det är desslikeés' en ställvis psykologisk studie med bredd och djup... , - Bokens första del:avhandlar. i korthet gångna tiders bondeliv och ger en ingående skildring av Eldningsoljan är vårt allvar- | ligaste. bränsleproblem.” Inom det' egentliga kost- hållet : finns : det just nu en- Men därav får man akta sig för 'att dra för långt gående slutsatser ifråga om möjlig- heterna att handla fritt. "När tvingas man. som bekant att röra sig inom de mycket snä va gränser, som betingas av regleringar. och licenser. för praktiskt taget alla förnöden heter; ”En' kategori av dessa, som spelar er avgörande roll för det borgerliga hushållet Se oM tär , bränslet. liga givor ängpreparerat Bttdsvigs "ångpreparerade Foderben- | lertid det största kruxet f. I "83 <& fosforsyra PxO6, 0a 43 90 kak — ”"CaO'samt joå och järn. Senasle ve-- ce pt : gare på dessa bränslen beror "får dras med olje-' och ben- | SOLSTICKAN I DAG 3 detta änka, H Åren da författarens barndoms- och ung- domsäår ända fram till 'dess han startade” Skånska 'Lantbrukssko- lan, 'Dala pr Askeröd, vilken-han med ' sällsynt -energl och stora personliga uppoffringar" uppehöll i 40 år, 'Titelrubriker sådana som Släkt..: och gamla” tider, barn- domsår, fädernegården, skoltiden i Ystad; brytningsår, i Rösiösko- lan," åter i hemmet och skolans grundande, säger åtskilligt om det rika material, som här be- handlats,' Med" spänt intresse lä- ser man bl. a. författarens utom- ordentliga karaktäristik av jord- brukets 'apostel, ”eldsjälen Rösiö, vars ”käraste elev” han var. Det Er ingenting mindre än en lev- nadsteckning av denne, det sven- ska - jordbrukets - störste hero, som / Nils Larsson här ger en minnes-' och hyllningsgärd, Man Eldningsoljan är med den viktigaste,” men även kol och koks, antracit och briketter'. eller : fossila bränslen överhuvudtaget. -: 1" Eldningsoljan utgör emel- på . bränslefronten; och där: näst. kommer bensinen, och "när tillgången skall bli rikli- , uteslutande på den vanskliga valutasituationen. Därför är det troligt att vi läge ännu sinbrist här i landet.” n t H s NH i ger sommarvistelse. I > åt fattiga barn I värmt ;' och "glatt" 'den grånade kämpen, som nu åtnjuter en vis- serligen ; knapp, . men. ändock tacknämlig" statspension för sitt livsverk, Her rd ” Nilg. Larssons memoarverk bär i:allt vittnesbörd. om vilken rikt ; facetterad ; personlighet han är, såväl i tal'som skrift; och att den.» berömmelse ”' han vunnit är n. egen -stil," och han" blir ofta yrisk, Grundtonen i hans memo; arer bottnar i sann idealitet och har en'starkt etisk innebörd. In. fet mänskligt synes vara denne man "5 främmande. | Därför” läser man Med lika stor beundran hans vetenskapligt populärt hållna ut- redning i naturvetenskap, geolo- gi, botanik," biologi, kemi, fysik och : jordarternas” struktur, som man: följer". hans ' fascinerande skildring | om” svenskt lantbruk öch lanthushållning ” och hans träffsäkra analyser, och stundom satiriska utfykter i svensk litte- ratur. och svenskt kulturliv. Ty Nils " Larsson. är 'storsvensi. till hela sitt kynne och kan ”tala till bönder på bönders språk och till lärda män: på latin”, Han är ett maternatiskt geni, som obehind- rat” löser” flersiffriga. räknepro- blem i huvudet, Det är inte att undra på att denne men blivit vördad och avgudad av sina tu- sentals' elever, ' som hän ofta på ett faderligt sätt följt långt ef- ter skolkursen på Dala, . I bokverketå' andra del berät- tar Nils "Larsson mycket av ak- tuellt intresse för envar; Här ta- las 'om jordbrukets kraftkällor, om . jordbruksfester och jord- brukskurser landet runt, . om människor,' vilka” han. mött och knutit kontakt med, om politiskt mellanslag i Malmöhus landsting och om en Visit i försvarsriksda- gen 1914, om skolans senare ske- de 1911—1941, om hans rika om- fattande författarskap i spait och bok, om mängden av före- drag vid snart sagt alla möjliga tillfällen och över vitt skilda äm- nen, Det talas vidare om : intres- santa färder och människor, om strider, om . högtider och hyllnin- gar, om besvikelser och förhopp- ningar, om. livets myståg om mödor och glädjeämnen och myc- ket annat, som "mött den verk- samme 'mannen i ett ovanligt händelsemättat liv. Mora "Mitt livskal” är en intressant bok, som man gärna sträckläser; och den lämnar 'ingen 'oberörd. Den förbryllar icke minst genom författarens rika ingenium; I andra ' delens förord ger också Nils Larsson myckelorden "till mycket av sin gärning och han säger, att han varit genomträngd av vissheten om jordbrukets ö- i p AKARFAPAPR PADI IRAK MAD AL SARARDPAL PRIPP ARUR TARA ARIAL verhöghet :- inom , näringarnas [g AL no » Folkpartiet är ju f. som 'i "hög grad igivig. folkvalda kammare sikte. ; Enligt . de tiet, ej: mindre än 35: nya ”ri 5 dagsmän i”IL" kammaren," därav 34" alldeles nya” i riksdagsarbetet. Réter allt tal' om” hur folkpartiet varit ungdomens parti. tog vi och ”y gjorde en". liten. :undersökning om de "nykomna” ungdomärnas "alder ihycket. annat; inte, tålde: att. sy! Voro '13, mellan 50 egh:60 är och 4'över 70. är.” Alltiär relativt; ä- ven” den” folkpartistiska ”ungdorå- ligheten. A andrä-sidan bör detta leda till en lättnadens/ (eller grä- melsens) ' slutsats, dessa mogna rnän torde väl knappast ställa til revolutioner i riksdågsarbetet; el- ler ännu mindre i:landets"styrel- SÖ es ÖRA " Bland ,. folkpartisterna "märker man,” genast den: karaktäristiske von" Friesen 1 Göteborg, mannen som' blev vida känd:i fjol därför att han inte kom med. på ambas- sadören' Hägglöfs stora. middag för” svenska riksdagsmän i Eng- land, Nåja, von. Friesens: beröm- melse ”. förbleknar, : ju, om man jämför den med, den. berömmelse ambassadören :Hägglöf vann på kuppen, Det torde inte vara för mycket sagt att Hägglöf uppnått att bli mera omtalad än någon annan svensk ambassadör eller minister i främmande land blivit, åtminstone under de senaste 100 åren. Ryktbarheten kunde dock krets och om det högt utveckla- de, jordbrukets misslon:.som mänsklighetens räddare ur mate- riell nöd, liksom en i anda och sanning ' fördjupad, ; kristendom måste . bli, världens frälsare ur andlig nöd.....Jag bär som en ledstjärna inom mig, skriver han, övertygelsen om att man - skall vara trogen i sitt kall o, däri sö- ke ge det bästa man kan. ... Och Jag känner en inrnerlig glädje in- för envar anammelse härav i li- vets 'gärning....: Då. blir. varje livskall stort, även det skenbart enklaste och lägsta! Den,.som arbetar troget i sitt kall,-blir därigenom även en sann och hel människa. gån Och , han , slutar med Björnstjerne Björnsons san- ningsdjupa Ord: en Ya Det största, som Gud kan giva, är Icke att kalas berömd: och SEE 12 > a en men människa rätt att bliva. . RAMIIRPAPPFTIKE. Jules Ingelow. : ass 2 å AA - MESA näs 1'sömmarna.' Visst:hade' man: 6 nyvalda som "voro under '40 år; men 'av de 35: voro hälften eller 17-över 50 år ganls.: Av. dessa na i den'svenska diplomatiska : kåren + ”till'att på ett mästerligt sätt be... härska alla sällskapslivets:fines scr, skolats till att-finna.på tro. i värdiga: och eleganta. ursäkter 1. alla Nvets skiften, Kan då en så. dan : man. .i en av. vardagslivets'' enkla episoder ej finna en bättre . ursäkt, må det inte förtänkags att menige man känner oro. fora, ; Just.nu har man roligt åt mi- .nister .Hägglöf. igen fast av en Annan orsak; När man vid vecko- skiftet förhandlade: i Oslo skulle ju: våra stormaktsambassadörer : före; oslomötet ' ute på stationen 2rtet I och tog sin sovvagn i besittning; : riksdagens pläcerade" :”nattskjorta,. handskar! . FN | ock sandra. för en'ambassadörs värdighet: nödvändiga attribut i: kupén. ”Sen,: medan ; han ' gick att köpa ; dningar, 'passade' tåget på: att gå i-ordinarie tid — föraren : Ne inte-kom medi frilval än si +; Nu gjorde detta ju 'strängt ta-' Jget.. detsamma, förhandlingarna ' hade väl'knappast: fått en'annan- utgång ändå Men hade Hägglöf:- äl varit > den. ”sjusärdeles diplomat ' sord "vi behövde" t.f ex; i London,' hade” han ;kanske' kunnat; räkna ut. att. det, fanns ändra möjligh tér att. komma till Oslo, Med ett stnäre' itåg ifrån Stockholm på: kvällen' kunde han -varit' 1. Char: och'.. med" bil därifrån .hade han kunsat nå. Oslo: före förhandling-=- arnas' början:sDå&""hade: han .fyllt t sin uppgift -och sluppit! det råd. utrikesministern. gav på morgo- de sig: ”Stanna i Stockholm och läs tidningarna,” ": fe Det blev alltså” ; försvarsförbund -"' och '' detta ' har fist nu utlöst en politisk effekt i Stockholm. Dagens Nyheter har HN enmält ett mycket bestämt miss" nöje med professor Ohlin, tidnin-" gens: - egen partiledare, för det: han som andra "svenska politiker häller på neutralitetslinjen. Fort-' sättningen avvaktas '-inte' utan” intresse som det heter, "Det signa-=' leras ju utrikesdebatt och då få vi se om: männen kring Dagens" Nyheter jämväl i riksdagen kom- ma att plädera för en linje som skiljer sig från partiledarens, Ti-> derna äro onekligen bistra men intressanta" tycker ' refer Ny postlinje i Knäred. .;, ;.. »' Till .. generalpoststyrelsens - prövning - har ' postdirektio-. nen överlämnat en framställ '. ning från korrespondenter: i Bästhult. Björkhult, Vippen- torpet m. fl. orter inom Knä reds +: postutdelningsområde om omreglering av cyklande lantbrevbäringslinjen 'Knä-.: red—Linghult—Knäred ”' : att > framgå över dessa orter. i” : För sin del föreslår direk-' tionen att -löspostutdelning - skall:anordnas med tre vec": korturer på en linje Knäred: — Bästhult — Björkhult — - Vippentorpet —;:: Timmersr- . hult — Taxhult —-' Hults-- mölla—lTultabygget. ' H som hela sitt liv:skolats'. ;- med, Hägglöf som skulle ta tår cn get i: Stockholm: var. på kvällen : visste. kanske'inte" att Hägglöf. ' lottenberg. kl. "7.40: på morgonen,!- nen efter när han pr tel, anmäl. tet . nordiskt som, man roas av i vida kretsar” . = rn ne nt «or mr AM Im äsrå ra evisvön mr : er Urs sp ser kKd pons ra Sr kP AA DP IP PID PE RI FÄN GI NINAS ARI ENN NSI NA , - AARARP - LL . — oe on J RN AL SIE Aa ata MÅ ?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.