Vd - Nytt ve ond ra 4 LAHOLMS TIDNING - , och flytt Dageris namn; re . Solen går upp kl. Kö pg och . ned skl: 16,56. ” ; Morgondagens namn: F YNGVES See Solen går upp Kl. 7, 55 och ned kl. 16,59. bn Dagens dikt: Va Vad du ej klart kan säga vet : >. du ej; . I med tanken ' ordet föds på H .. -mannens läppar: det dunkelt sågda är” fet; "dunkelt tänkta. = soc (EB. TEGNER) "GEETA GARBOS ÄLSKARE Filmfotografen Leonard. Clair- .mont, tvättäkta stockholmare :o. : född Asplund; åstadkom för någ- |”. ra år sedan jättesensation i Höl- Iywood. som Greta Garbos 3 re.', i Det var när Garbö med , sin. s Hatten, berättar Clairmont själv om den märkliga ”skandalen” för Aret Runts jorden runt-resande medarbetare Karl Erik Hillgren. Mellan kameraarbetet :skrév. jag lite, till svenska tidningar och ha- de” "fått .en intervju med Garbö, som 'då inte varit 1 Sverige på fyra, år men nu. gav ett. högtid- » ligt löfte att fara hem på” första semester; ev Ta GRETA GARBO LOVAR: så te den. svenska tidningen som rubrik på den stort uvpslagna artikeln, ” som så småningom "nådde Holly t gick. den till pressdepartementet; = och ä te. ; otrolig, uppmärksamhe höll på bos älskare”, "och det. blev. en så dan; chock att de inte br ydde, sig att skydda. ryktet, för rna | som över; hela världen; dyrkades som -ouppnägli och .oantastlig, . Jag" blev, Yippkallad, berättar Clatrmont, vidare. för Aret. Runt, och. "hann fé jen grundlig utskäll- ning, innan jag fick tillfälle, klara språkmisstaget och - ”där- med rentvå mig och —' Greta Garbo. fom fel en sk ” PLAN FöR DIN FRAMTID : "heter en broschyr som flygvap- "net atit trycka till tjänst för de ynglingar, som reflekterar på att bli flygare. Broschyren vänder : sig. till ynglingar med folkskola och realexamen, och bl. a. visar den, att den, . som är begåvad och energisk . kan, bli officer efter fem år, om han har realexamen, och efter sju år, 0 han. endast har. folkskoleutbildning.. . Och så innehåller "den. lättlästa och trev- liga broschyren en. massa - andra ' Upplysningar som var och en bör veta, som funderar på att bli fly- gare. Broschyren; som sändes gratis, kan rekvireras från Flyg- flottiljen, adress. Halmstad, oa «ljus? FLYTTANDE BIN, Mi. Woodrow ... Mille; nungskung. Han befaller över en armé på 11/2 miljard bin, som producerar 500,000 kg honung pr år. Mr, Millers bikupor äro mo- toriserade. I jan. börjar de i Ka- lifornien — med -. orangeblomman, Sedan rör de sig mot. norr, föl- jande fruktträdgårdarna i deras blomning. Efter 30,000 km. är de tillbaka vid ut: gångspunkten : börja på nytt. : 120 ka. honung om året. När det brinner vt i knutarna är det för sent lära sig handla. Din luft- sisa. stumfilmy Gröna | en sträcka av och färdiga, att Tack vare detta system producerar. varje bikupa ”"PEN TROSFRAGAM. ”. PehrLinus- "Nilsson." , Svar Ja, min äre Linus, nu gav Du mig duktigt på pälsen! Men nu vill jag ; med. Guds hjälp försöka skriva. något, som går igenom pälsen och ända in i hjärtat. Jag förstår av Dina ord att Du ännu ej gått in genom den trånga por- ten och - därför ej fbeträtt den smala väg, som till himla bär. Du får förlåta, om vi som. äro omvända och, Gudafödda har, bli- vit så klarsynta, så vi kan:se och förstå. om människorna är Guds barn eller 'ej. Men sådana hava vi "blivit gerom den nya fö- delsen. , Vi har blivit delaktiga av Guds Ande som. utrannsakar all- ting, ja, och även av Guds djup- het. Det är denna Gudahjälp och frälsning som jag med. mina in- lägg i tidningen ville hjälpa mi- na medåterlösta till. Du minns kanske att Frälsaren , har sagt att ”Den som icke församlas med mig förskingras för mig”, och det förstår vi, ott den; som för- skingras för Kristus,' den . för- samlas med djävulen, och för så- dant bevare 085, o himmelska Fa- der?" Du talar så mycket om "att ”Allt: det I viljen att människor- na skola göra med Eder, .det gö- ren .I ock dem”, . Men jag kan tala om för Dig, att, det är en- dast de omvända och Gudafödda, som' kan det. De har blivit del- aktiga av Guds Ande, natur och sinne samt som "grenar inympade i vinträdet Kristus och på grund därav både vill och kan bära god frukt, nos oe : ; Wiktor Sohansson. ör 4 ISEN TRPSFRÅGA”, ? Debatten i ämnet ar att vara lång. Jag vill "därför bedja om tålamod att. jag ytterligare tar till orda, I tisdagens nr har sign. E, Hj-—by dokumenterat sin tro på den russelianska villfarel- sen, En mera fräck lögn och ba- rock bibeltolkning får man söka efter. Jan kan tänka mig av- grundens glädjevrål, om det lyc- kas att få människorna att tro dessa lögnläror. Var och en som Vill göra sig besväret att se "efter i sin bibel, skall finna hur ofta den eviga, elden är omtalad :hos profeterna, , i . evangelierna, : apo- stoliska breven och i uppenbarel- seboken, Att. genom lösryckta bi- belcitat och. förvrängningar kon- struera dylika b ror kan icke ha något. annat upphov än från ho- nom. som, varit lögnare från be- gynnelsen, och som LÅ de. yttersta resurser att. pedraga och förvilla människorna, Utrymmet. tillåter inte: att. .bemöta all dessa: galen: skaper. som; ”Jehovas.: vittnen” förkunnar, Jag. vill, endast citera vad. en av. deras: lärare säger - en av. deras skrifter Den som endast . läser bibeln. kommer att hamna, 1. mörker, men. om, man endast läser dessa skrifter kom- mer ”man att få ljuset; "Vilket Ken rr John Berg Ne rn ”Frikyrkovä sändare" Brevlåda. : yr icke ..! : | | Stv. Kamratafton DT . i. anordnas av 'Abla SLU- avdelning i Lågagården på lördag kväll. - Bland a pat blir det teater samt musi Siegertz kapell. "Red, . Knäreds SLU-nvd. - > a ren ar möte i bygdegården på ördag kväll, varvid bl. a, före- Å kommer” föredrag 'av lands- - | tingsman Alvar . Andersson, ev : Skolpojke hade: 20 kr. på sig som fickpengar. Skolbar- nen har i allmänhet för inyc- ket, fickpengar, ' framhåller folkskolinspektör. , - Harald Holmquist i Kristianstad:hos skolöverstyrelsen. De lär sig därigenom icke att rätt upp- skatta penningars värde. Som '.exempel. nämner :in” spektören att en :pojke blev bestulen på sin plånbok. Den innehöll 7O kr. Tjuven togs och; plånboken överlämnades till”. rätte. ägaren. Pojken fann det emellertid icke alls Den säkraste linjen) € : Riksdagen drog i i går upp en ge- neraldebatt om den utrikespolitis- ka situationen efter de strandade internordiska . förhandlingarna , om | försvarssamverkan. Debatten följde de” linjer, som. det. svenska folket sedan mer. än ett århundrade till- baka funnit bäriga för vår utrikes=- kurs. Vi vill upprätthålla neutrali- tet, Ännu har inte något ådagalagts, som. bestrider det riktiga i denna uppfattning, "Vä . hade - vi "under finsk-ryska vinterkriget många ak. tivistiska skrikhalsar — Uinte minst inom humanistiska kretsar — som påyrkade' en snar .intervention till förmån. för vårt. broderfolk. En så- dan "tanke stod visserligen fullt. i överensstämmelse : med de 5. ok hjärtats bud men stod i direkt strid med. ett omdömesgillt politiskt, tän- kande, Finland var mest betjänt av att vi höll 'oss utanför. Även under den stora kraftmätningen på val. platserna i Europa och under Nor« dens . ockupationsperiod saknades inte röster, som ' ivrade för ett svenskt ingripande. Detta vittnade inte blott om en brottslig övervär- dering av våra resurser, utan ock- så om ett beklämmande dåligt om- döme,. Vi hade: inte kunnat följa någon annan linje än vi gjörde, om vi inte velat sätta Vårt oberoende på spel, Alla de smädliga tillvitel- ser om ”vår föga heroiska” utri- kespolitik, som: kom den svenska utrikesledningen till del, var såles des oförtjänta. Turkiet var i unge- fär. samma belägenhet. Trots det våldsamma korsdraget nere på Bal kan lekte det inte turkarna i hågen att träda in i kriget. Även de ville upprätthålla sin neutralitet." ” Nu har en situation seglat upp, som brå. nära påminner om den förra krigsuvertyren, Knappast har krigets åskor. förtonat och de proc lisa” : säkerh nerna för ”evig fred”. upprättats, innan världen åter är uppdelad i dessa vanskliga block; som ofelbart brukat, leda till krig. Förra gången hette de ”axeln” och ”de allierade? nu kreeras huvudrollerna av ”öst” och väst”, Fa Var har de nordiska länderna « sin ideologiska ' hemortsrätt? Givetvis. bland västdemokratierna. I den sto- ra . dragkamp, . som nu pågår och som mänskligt att döma har stora utsikter att sluta med” en väpnad uppgörelse, . representerar :, västde- mokratierna. en palissad för anlop- 7 pet mot vår kultur och vårt obe=" roende, Skandinavien kan inte gär= na ha undgått aft ganska tidigt dra!" ga dessa slutsatser. Under de :se- naste veckorna har också förhand-', lingar förts mellan Sverige, Norge och Danmark om » upprätthållande av 'kan.. Uppf garna om hur detta skall ske gick som bekant inte att samordna. Man står med . andra. : ord. på samma io- ar LG Sveriges an bestän mmer vår i "den na varmed stats- och : knöt sig: till red na för :$ riksd Iandinaviska fö så : resultat. oeh'för det avtalsutkast : nades: under ' mötet i Oslo. Försvarsk som: från Svensk sida överläm- ökningar motståndskraft i icke" ringa mån, hade visat att ett samfällt uppträdande skulle öka de tre ländernas Fördelarna. .skulle bl. a. bli möj- ; ligheterna-att | strategiskt utnyttja det skandinaviska områdets Större vidare -och planläggning ing av kri heter” att hindra tillförseln utifrån att avspärras. En. direkt samverkan mellan Jän- dernas militära styrkor skulle ock- så kunna inledas, t. ex. i Öresunds- området, ' Kattegatt : och Skagerack samt i vissa svensk-norska; gräns- områden. I ett gemensamt försvar skulle flygstridskrafterna genom sin rörlighet 'få viktiga "uppgifter. -- ." Enligt: "samvérkan' i huvudsak kunna £e- nomförag äv även inom ramen för ett s) utan solidariietsförsilietean I så fall > skblle den. dock. ints kunna årivas lika lingt som inom ett för- svarsförbund och inte heller i krig kunna utlösas' lika snabbt och bli lika effektiv. Även om alltså Skan- dinaviens försvarsmöj ligheter i viss utsträckn kulle ökas genom ge- mensamma förberedelser för 'sams- verkan, :skuile" dock inte behovet falia bort av viss krigsmaterielim- port för uppbyggnad av försvaret i fredstid liksom inte heller av väp- nad hjälp ifall länderna skulle an- gripas. Kommittén: forin det! rimligt att ett avtal om försvarsförbund inne- höll " bestämmelser om 'att. Dan- marks: "och Norges försvar skulle byggas utv. i första hand för att förbvundsledamöterna i: skulle--bli>i stånd att lösa sina strategiska upp- gilter.» Därvid förutsatte: .kommit- tén att de tre ommitténs. "åsikt "skulle |: iel m, m, samt ökade möjlig- i - synpunkt ” visserligen 'eit avsteg från neutraliteten, ett” belydan- "de sådant. Men med det pro- « gram för försvarsförbundet som man på svensk sida hela tiden : hävdat : skulle . detta förbund .såsom. helhet : betraktat : betyda att den utåt alliansfria zonen utsträcktes till att omfatta alla nbud står fasta om net - SE r. hällnin; gav stalsministern - en uppriktig honnör för hans allvarliga försök att' vinna en. lösning, strök under att den för Sverige naturliga utri- keslinjen nu är den alliansfria: Men Sverige får inte isolera sig, vi kan inte overksamma finna oss i att vå: indelsevägar västerut sj ras. Vår utrikespolitik måste därför i väsentlig. grad 'bli beroende av händelseutvecklingen i "världen, främst i Norden, Förvandlas Fin-' land till ett framskjutet Tyskt bas- område måste Sverige dra sina slut- satser. , Utrikesutskottets . ordförande hr Sandler kallade , försvarskom- mitténs dokument :- märkligt "samt den svenska regeringens ' positiva ställringstagande och ;' de svenska partierhas anslutning ännu märk- ligare. Av försvarsutredningen får man det intrycket att förutsätt- tre länderna, Därmed skulle sana för - en a one & + i den ka po- > e än man kanske trott, '.: Mu Ae ” N : Men viktigare ä hur . saken litiken bevaras, "a FN bedöms på annat håll, i Moskva och Förhandl : dande in-|i W. Det kan I : Utrikesminister Östen Undé ; Håll var man överens. om, att nebär för Sveriges del, att vi står kvar på den ståndpunkt vi hittills har intagit, Att Sverige kunnat be- hålla freden i 135:år har. utan tvi- vel en stark psykologisk verkan på den svenska. allmänhetens ' inställ. ning till säkerhetsproblemet, Vårt folk kan i varje fall inte lätt över- tygas om att dess trygghet nu skul. le kräva att vi kastar bort neutra- liteten- som. en förfelad. politik.,..: svenska : regeringen ":måst komma till”den 'slutsatsen att de svenska och norska ståndpunkterna för när- varande inte kan förenas, Vi anser oss ha' på svensk sida sträckt oss att: godta automatiskt förpliktande skandinaviskt försvarsavtal. Något avbräck i det skandinaviska sam- arbetet 'på' andra fält kommer för- ka skulle stå i rimligt förhållande till varandra och "till ländernas ekono- "Vidare "förutsatte i Sveriges försvar skulla upprätthållas åtminstone vid sin nuvarande styrka; + Enligt" utkastet till avtal 'skullé ett angrepp mot ettåera landet be- traktas som; riktat mot samtliga och omedelbart utlöses den militära för- pliktelsen 'om hjälp. Planer för ge mensamt försvar skulle utarbetas omedelbart; sedan "avtalet. trätt i kraft.': Enligt avtalet skulle parter- na "förklara ': sig eftersträva. att:i händelse av-krig hålla sig vtanför, såframt de inte dras in däri genom väpnat anfall mot någon av dem eller FN:s... säkerhetsråd beslutar punkt, som när sp ålet för för=. sta gången togs upp till debatt. För-=: handlingarna strandade som. vi vet: på Norges önskan att utsträcka vår ra engagemang västerut, Norské ut- rikesministern, Lange har” ju inför stortinget förklarat, att Norge ser i hjälpen väster; ifrån: den starkaste garantin för sitt oberoende. -Vi vet hur: Sovjet reagerade inför .norr- männens manövrer: Först en”not, 5 upplåta baser till frä makt;' huruvida Norge har för avsikt" att I anktioner. . Ett. för |P svarsråd "skulle inrättas: och nära samarbete äga rumr Ingen av parterna skulle under avtalets giltighetstid få sluta militärt förbund med. tredje makt, sälla för' en tioårs- "innehöll regeringens isyn: på. ; neutraliteten; Planen” på: ett och sedan .slag. i slag ett. formligt' erbjudande om en. nonagäöressions= pakt-Ordet har en bister klang, om vi erinrar oss hur många nonag- gressonspakter som kränktes under det senaste" kriget." Det gick så' långt, att de mindre staterna upp? fattede inviten att avsluta, en pakt söm ett direkt hot mot deras exi= stens, Det ryska erbjudandet: måste kännas fullt ut.lika -olustigt.. Man kan dock; inte frigöra: sig från den känslan, att den norska diplomatin arbetat en aning burdust och kan- ske väl :ohöljt tillkännagivit' sina avsikter; RR Norges. inställning är men lika välmotiverad är givetvis också . Sveriges, Redan; en nordisk försvarsallians ;hade . kunnat enga- gera oss, i oanade svårigheter, när vi vet alt de ryska och amerikan- "Anställd. vid - varuhus stal. för 3,000 kr. En omfattande stöldaffär i varuruset Grand Bazar i Göteborg har avslöj-, ats genom, en husrannsakan hos. en .vid firman anställd 28-årig. man. Han har--sedan i mars förra 'året vid 86 oli-| ka tillfällen: stulit, varor av olika slag för sammanlagt omkring 3,000 kronor... Det mesta av : tjuvgodset. hade han kvar, men han har inte dragit sig för att presentera sin 21-åriga fästmö i Möln- dal. sex borddukar som han anmärkninsvärt, att han bar, påstod sig ha köpt . — ' på ter, som ligger inom Nordens in- tressesfär. Att inte Sverige kan lå- ta sig inlemmas i storpolitiska för- svarssystem ' är" uppenbart. : Det skulle betyda att vi direkt utläm- nar oss och vårt territorium åt ag- gression, ' om "ovädret skullé bryta löst. Om vi däremot "står neutrala |" finns det åtminstone även denna gång en ringa. men, dock/chans att =) då inom :: utrikespolitiken | ' - utgång säkerligen I : Första kammaren Efter statsministern uppträdde i örsta : kammaren : folkpartiledaren hr Elon Andersson; som sade sig utan svårighet kunna bi- i den svenska regeringens lin ' Hur det skall bli i framtiden kon man nu inte säga, därför att sikten. ännu är. för oklar och inget av det nordiska länderna ännu valt sin väg. Även om det nordiska för- svarsförbundet - fortfarande måste skrinläggas, bör man dock inte helt förgäta det andra. alternativ, som försvarskommittén ställde upp: För- svarsmedverkan i fred utan ett för- Med. djupt beklagande har den | långt när vi förklarat oss beredda |: stater . måste dras'in 1 kraftföltet mellan -'storblockens : maktcentra. Den - viktigaste uppgiften för en jämviktspolitik är Västeuropas eko-|' nomiska ', återhämtning med därav följande egen militär: styrka, - Om man inte vinner framgång "för det] vilken jordmån erbjudes inte då Jå fö) underminering och infiltration! ,. På det bestämdaste ville bon-= deförbundaren . hr i von. He-' land avråda från att försöka nå fram till en hk äss i vara bestämt av ödet att alla små> |. . det gällde att komma fram till ..euighet i sak, och inte bara i " fråga . om formuleringar, som" "alla parter. kunde godta. a ! avgörande för oss? "Ohlin underströk att vår : strävan bör vara att så långt som” möjligt, förverkliga "det. man ”nyss- : hoppades åstadkomma ; för .. hela Skandinavien, 'och han 'ville”varn; för: varje tanke på det. slag av neu= i : frågan om ett skandinaviskt fö > svarsförbund. - Ur svensk syn=' - vinkel måste villkoret alltjämt våra . neutralitet och Ekvärdig försvarsmakt, . och: det går inte . att emot det svenska folkets be- .-.stämda neutralitetskrav välja en "annan väg. N : Bondeförbundet står enigt bakom regeringens 'neutralitetslinje. . " Vi hoppas att frågan om ett försvars- förbund småningom skall kunna tas Upp på nytt, men önskar att så inte sker förrän läget ur. Fustningssyn- punkt är helt ändrat, hot mot Sverige? frågade kommu- nisten' Öh m an,- Detta är kärnfrå- gan. ' Om ett sådant: hot inte före- ligger, varför då alla dessa konfe- renser? - Under k småle- "Anser regeringen att Sovjet ä är ett som "inte tar hänsyn till den avgörande betydel sen i fred 'och krig av att vår poli« : tik. kän vinna förståelse hos Väs= krig och samtidigt skapa föritsätt- ningar för'att vi kan-få hjälp ut- ifrån ”i- händelse" av "ett : angrépp, . Sovjets politik i Finland måste till> Trätas stor betydelse. Det bör fram- positioner, som från svensk horisont de. Detta är en av förutsättningar- R för. den svenska >. poilken, hit: ti en ; konsekvent fredsp: faran för krig ligger på annat håll. pliktande lv när vi behöver hjälp? :- iHri Nerman. formulerade" Ire axiom: Vi kan inte tänka oss att stå på annan sida än den demokra- tiska västra — om det absolut gäl- ler. Ryssland är den: enda tänkba- ra .- angriparen. : Sverige: kan "inte klara sig utan hjälp västerifrån, — Men det underliga, det paradoxala är,. att man inte vill i förväg för- handla om eventuell, hjälp, inte på minsta sätt förbereda den, av hän- syn till att den enda beräknade an- griparen skulle tycka illa vara; =: Jag är, viss om, att Tyssarna . fruktar : kriget - och ärligt vill "slippa det, men vi: skall aldrig "tro att Stalin är imponerad av” "den ”. svenska , ” neutralitetens , .. vackra blå ögon, nej, bara om vår £redsyilja har. makt balg m möta. det" nérvkrig som kommer även mob 1055, "fasthet är det enda j Jag "trot att det av neu klara oss helskinnade yndan, N under ål d Ni kan visserligen genmälas, att dor i makterna tar, föga. hänsyn till. de smås neutralitet, Detta. är riktigt; men Zenord att deklarera vår neu- tralitet, har 'vi inte :bundit.oss- på förhand, ' Mod de häftiga fluktua- tioner, som, nu utmärker. skeendet, vore det, vanvett, .om; man tror att vår utrikesattityd kan präglas efter en på förhand uppgjord formel. En neutralitetsdeklaration «- förhindrar I oss inte heller att.om så skulle varar nödvändigt ta emot hjälp av främ- mande makt. Härvid . torde Ryss- lands politik. i "Finland i mycket bestämma vår hållning. me « Den" konstruktiva ”utrikespoliti- tt säga, att Norge inom blir. en vinst ved ep SVE hänvisas til vår garhla stånd punkt: - Regelrätt neutralitetspolitik; förklarar - hr. Åkerberg. Det verkliga motståndet mot en skandi- såg den innebära ett' äventyrligt engagemang och som menade att si iåte ” bör binda oss ens "vid våra nordiska "grannar. Men våra in- tressen här i Skandinavien. är så in- timt 'sammanknippade, att vi inte kan åtskiljas: Bondeförk chef "hr Gränebo' unärade om inte" frågan : om ett skandinaviskt försvarsförbund kom väl hastigt på: Inom bondeförbundet är många be- tänksamma mot ett försvarsförbund på grund av alt ett sådant" kan ge till förveckli "Vår "t förstaka ken är inte högljudd och 1 utan försagd och ”föga ärorik”, men om den omsluter en.uppriktig vilja att; bevara freden,.. representerar den en säker väg. Neutraliteten har hållit -vårt. land utom kriget i ett och ett halvt sekel.. Denna neutra- litet- har gått svenska folket så i blodet, att: det inte: utan mycket tvingande skäl skulle: avvika från] den ' vägen.. Gårdagens utrikesdes ståndpunkt är den som utrikesmi- nistern tolkade för- ett år sedan och som i'dag ätergivits av stats- ministern: En överväldigande majoritet "hos det svenska folket önskar icke någon anslutning fill ett stormaktsblock vare sig genom ett uttryckligt alliansfördrag "eller genom ett tyst samför- "stånd om geraensamt uppträ- dande vid konflikt, + Varför odla. en paradox | navisk pakt kom från dem som an- I ;. trygg. . Statsministern i hade - ordet för , ett kängre ” inlägg. ” : Varför - har ende förklarade hr Öhrhan att Sov- jet är den enda stormakten som för olitik och att Högermannen N ordtnson und- rade om inte resultatet'av de skan- dinaviska förhandlingarna hade bli- vit bättre om frågan inte hade for- cerats, Vi har slagit in på den en- ” väg som nhånga : anser militära, syften". och konsekvenser - var bl. a. ämnet för hr Seran- ders inlägg. Norge är "berett. att öppna sitt land för anläggning av . - baser, en ödesdiger och för "Sverige sva riskabel hållning, ansåg. hr Senan» ; der. Detta finner sig svenska reg ; ringen i, tyvärr. Andre vice talman'S k og län di förhandlingarna och att det ej i god ” tid : sonderats » västerut, Trots" det negativa slutet på det hela trodde. ' inte hr d att hågra broar plötsligt blivit motståndare till försvarspakten, vilken hr Hag- erg "i Luleå 1939 kallade ett väsentligt led i strävandena att” trygga ' freden: i - Norden, Här "måste något ha inträffat som . : drabbat kommunisterna i deras” - "En allians innebär inte säkerhet för det egna landet och medför ris- ker för det land som ger 'garantien. En" miljen ' amerikanska ' soldater i vår närhet skulle visserligen inne- bära en ökad krigsmakt, men sam- tidigt öka risken för den som skic- kar ut trupperna. + Det svenska budet om ett skan- dinaviskt försvarsförbund står fast. Låt.. oss hjälpas åt att förvandla Skandinavien till ett så starkt fäste, att det blir en bas för en icke ari= gripare, : Efter” misslyckandena Köpenhamn" och + Oslo har frågan kommit i ett sämre läge, och jag tror inte på en lösning.. EDA RR TAL SEEN "Andra kammaren Samordning" bättre isolerat försvar.. Efter utrilesministerns förklaring tog hr-Hedlund i Rådom till or- da. Han påpekade "bl, a. att efter en upprustning i Norge och Danmark ”jatt. Tanken bakom detta förbund var: ]- blivit rivna. Skulle förutsättningar " till sist föreligga kan frågan rövas Ånyo. ölen in sr > Vårt lands inställning "Hill USA är fullkomligt” klar, framhöll br” Ed< ' ström, Men att vi i en strid inellan” öst. och väst inte önskar ställa oss till förfogande som något slags stöta trupp, det torde ingen var beredd att klandra oss-för:- regeringen säger, att de tre nordi- närmare, sade hr Hagbergi i Lu-, leå; Det betyder väl att man i'själ och hjärta inte ogillar. Norges håll- ning... Kommer inte amerikanerna , kräva: upplåtelse . också av svensk mark? - sade hr Rubbestad Hr Halié én” (2) närmade sig ilstora strategiska" "problemen i det framtida ” globala kriget och: drog bl. a. den slutsatsen att .Skandina= vien inte i' första .hand. blir, 'krigsk < skådeplats.” "4 -. Norges: hållning e förstå, sade hr Yngve Larsson (fp). ' När ” upphörde " egeritligen Norge att höra till de: allierade na- tionerna?. Hur skall nu svensk'ut- rikespolitik ”orienteras 'om Norge går västerut. Ett är visst: Det blir väsentliga ändringar i denna poliz tiks förutsättningar. > Hr Stå hl (9) och ett” par andra måste ett' försvar anses innebära större möj- ligheter än ett för varje stat isole- rat försvar. Men nackdelar ay-ett sådant. samgående kan finnas. si skilt .i början av ett försvarsför- bunds existens. Beträffande allians- friheten ' kom”, meningarna hos 'de olika ländernas representanter ' att gå isär i så hög grad, att förbun' det inte kunde komma till stånd: Det var omöjligt för oss att. på denna ” punkt följa ' norrmännen längre än till frågan om vapenle= veranserna. Förbundet måste i rea- liteten och inte bara formellt vara förenligt med kravet på alliansfri- het. Att ingå ett förbund som vis- . serligen till formen men inte «till innebörden kunde betrak= tas som fristående skulle sä- " kerligen ha inneburit risk för sen, till kammarens välvilja, . Den öppnar en väg för pss ut ur'en ho- fande isolering. « När > förhandlingarna pågick var det ängslan i bygderna, meddelade hr Rubbestad (bf) och det var ängslan för att ett försvarsförbund skulle komma till stånd, "Det är nog bäst att. stå på den gamla grunden, neutralitet är visserligen bara -en chans att slippa kriget, men det är i alla fall en chans. Co +? Utrikgsministern bad "att få go ett litet råd åt den kommu- nistiska gruppen: Låt hr Hagberg ' i Luleå vara talesman i utrikesfrå- gor i stället för hr Senander. Då hr Hagberg var. rädd för allianser som krigsskapande glömde han bort - att tala om östeuropeiska allianser och "fördrag. Om det finns fredsi ;j främjande allianser — kanske en asndingaa "samverkan. skan Må Sovjets po äl å i Finland Nn terns: demokratier. Vår- strävan bör vara” att hålla ' vårt land ' utanför hållas "att Sovjet'i denna del:av S Europa hittills avstått från en så= '. dan politik och sådana militära 'dis= skulle framstå som, särskilt 'oroan= "' ”— Jag 'finner det oroande när "7 rska länderna nu kommit varandra ne | Gamla grunden bi st”, | - beklagade'. tidsnöden vid. försvars." = uy dasförening lär Dig. i på sig så stora belopp I Grand Bazar! I batt gav besked: öm den saken." Högerledaren br Domö, som! förvecklingar, Och från alla | räknas di : ” Å | : Ne | ” s . : . | | w AX . & NFENIUFFFSTFOPEEIFUIIPFPFITIUPTIVA Aha, Ån. a MA AAA DA AA ärta A NESTESSENSYSEENEN AAARAAAr - DR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.