PI SSE TE £ "Fredagen 11 februari 1949. i Dagens namn; YNGVE. na Solen går upp kl. T 55 och ned kl. 16,59. | | Morgondagens namn: >" EVELINA. | - Solen går upp kl. 7,53 och ned kl. 17,01. Dagens dikt: Gräset! skall tala" om för dig : var du en gång kan bli bofast, Stenen, den döda, vid din- fot, varför den varit, så trofast.” Dagen har kvar: sin: fina bård, . målad på blekblå kupa; - Rymd och häv' -— oföränderligt” djäpal "(BARBRO MÖRNE. ): v0; han hade. minsann - det var farligt att röra vid' Sv. folkets” "bekyramer. . : Plats har begärts — och erhål-. ” lits — i:en. kollegas insändarspalt 1 före följande . från. en herre -som' kallar sig. Fästmannen: / > ?Var på en ”danstil ställning: -" Blev "bjuden av min dam på ”da- mernas. sista”. . Strex. sedan dan: sen börjat, kommer en herre" upp på dansgolvet och säger” till da- ”: men jag dansade ried, att ”den kh r dansen skall vi darsa”. Ks Trots. min protest sköt han mig åt sidan. - (han har aldrig förut dansat med henne, helt ny bekant- skapj> Utan någe. som helst pro- . test från damens sida slängde hon' sig i armarna på honom utan. ett. ord lämnande mig ensam på dans- golvet. Har ej båda uppträtt ytterst dåligt emot Ymig? Vilken av-.dem kan anses ha felat mest? Jag har nu. slagit. upp med henne, ehurw vi förut warit mycket fästa vid varandra länge. Är det inte rätt”. 2. Ingen risk. Sista chansen”. är enligt Sig- - nalen "namnet ' på' sista tåget för dagen.” mellan Hä Långsele, >=:- a Ett > sällskap, "som 'steg på i Kramfors, fann att” ”Sista chan- seh” var fullsatt och tog plats i en 8 k, barnkupé, Konduktören påpekade pliktskyldigt: misstaget: .t— / Det r hänger. én skylt för dörren," där det står, att: ingen får åka, här över: 2 år, "> LE Ja, då så, kom det från en dam i. ställskapet; Vi tänkte bara åka: här -en kvart. - - - a Satt. inne i. 25 sekunder. Nyligen berättades om en italie- e äro som förr, "de" enskilda näringsidkarna, " mer "ham för. nare, som: frigivits” efter att ha suttit" i fängelse i 56 år. Något rekord är .detta inte, År 1926 döm- des i Barcelona en man till 483, års fängelse: han hade begått. 33 be- drägeri- öch svindelbrott och åkla= garen yrkade 14 år, 8 mån, 'och 1 dags. fängelse för vart och ett. + Rekordet 'åt andra hållet inne- has av en man i Chicago, År 1923 anklagades denne för att ha öpp- nat ett brev, som var. adresserat till hans fru; Anledningen' var att na hon ' misstänktes. bedraga honom; Domaren sade: + ' — Förenta staternas lag måste följas, och när ni snokar i andras brev får ni ta följderna, Jag dö- er därför till, 25 sekunders else. PD omaren tog härpå upp klockan och räknade högtidligt till 25. Se- mannen gå. dar fcE liknande hände i ”Totten- några år od spå en rtaj ats med stöj av sängkläder, Hon satt häktad eft par veckor innan målet kom upp och dämdes kvarstanna i sin cell til! kl 12. Klockan. var då 11,50, Efter tio minuler var hon ridå ov + ANNONSERA LAHOLMS TIÖNING bb ortens eget annons- och - nyhetsorgans Mötet öppnades "av ordf, Fastigheterna får infe större oljekvanfilet Av... vissa 'uttalankleni;”. från”, ” oljetmportörer här framgått, att” det nu skulle vara mycket god": tillgång: på eldningsolja. Man . frågar sig därför, om det finns utsikt till: några lättnader i de hårda inskränkningarna i -olje- leveranserna. till fastigheterna. - Dessu inskränkningar beslöts i " höstas, och verkningarna börjar j nu göra sig gällande, >< — Jag är den förste att beklaga, att allmänheten bibringats en fel- aktig uppfattning om .tillgångert, på eldningsoljor, ' förklarar . bränsle- kommissionens ordförande » Er ik Severin. Det ligger :tvärtom till på det :sättet, att ska vi. hålla: oss inom ramen för vårt imporipro= gram, och det är absolut nödvän- digt: med: hänsyn till-valutabristen, är det att befara att våra oljebolag något längre fram denna' bränsle- säsong inte har de kvahtiteter, son behövs för deras licensinnehav. En överflyttning måste ske av stora oljemängdr ' från vissa bolag :till andra för att vi skall klara upp. si- MBI i = anieN här vi inte genom den milda vintern kunnat:spara en hel del eldningsolja? ” — Det är klart att mildvädret i vinter har inverkat förmånligt och minskat oljebehovet, men när re- striktionerna för fastigheterna är så hårda som .nu,. blir följden endast "den, att den mindre 'tilldelningen räcker bättre. Endast i undantags- fall blir det nog något över på ran« sonen, — Vi har alltså inte att vänta några lättnader eller avsteg från de 1 som hk fastställde i augusti förra året? — Tyvärr inte i år. Hur det kan gestalta sig till nästa år är det för tidigt att yttra sig om, säger herr Severin. Jag vet att det. finns en ' del " fastighetsägare som i motsats till andra resonerar som så: vi bryr oss inte om att göra något för att minska vår: oljeförbrukning. När oljan är slut, så begär vi mer — och- vi får det också, Men så blir det inte: Alla måste nu finna 'sig i att hushålla med sin ranson. Har man inte gjort det, får man. ta kon- sekvenserna, d...v. s. gå över ' till fasta bränslen; Det blir då inte frå- ga om ved utan om fossilt bränslé, > Man bör söka elda ekonomiskt med den olja man har. Där brister det åtskilligt. Kommissionen sänder inom den tärmäste tiden direkt till varje innehavare. av licens för eld- ningsolja en handledning i hur man skall sköta eldningen. Broschyren bygger på de specialundersöknin- gar om oljeeldning som gjorts. av byggnadsstyrelsen.. - 7 : > Riksdagen > Interpellationer : Alderdomshemmen, I en "interpellation på "onsdagen frågade hr Sunne (fp), om social- ministern tänker föreslå årets riks- dag "bestämmelser om grunderna för statsbidrag till ombyggnad ; av ålderdomshem. ' Krispersonalen och rätts- säkerheter; Hr Svén Ohlin (fp), som pa vas- dagen interpellerade statsministern, frågade om regeringen uppmärk- sammat riskerna bl. a. för rättssä- kerheten - genom ' att krisorganens tjänstemän - sedan : de - slutat sin statstjänst kan, utnyttja. sin. kunr skap, om näringslivet till skada för 'Källskatten? | ” inter på orsdagen av hr Hansson i Ske- diga (bf) som efterlyste sådari änd- ring -av bestämmelserna, att käll- skatten verkligen blir vad den av- ses vara. Är det omöjligt för skat- teexperterna att ordna det så, att äldre skatter inte skall behöva slä- va efter till kommande år . Knäreds Tolkdanslag hade i Iloradac - söndags årsmöte. Börje -' Svensson, 'Putsered, som hälsade samtliga välkom Till "styrelse för år. 1949 valdes Börje Svensson, Putse red, :ordf., : Elsa : Cronqvist, Knäred, sekr. : Karl Nilsson, Körsveka, kassör, samt Ker- stin Cronqvist, Kåphult,; och Alf Nilsson; Svenshult.- Revi- sorer;' Tinar Svense dr KX hult, - och Carl-Eric” "Jönsson, Svenshult. : Ruth Persson, Hjörnered, och .Ragnar Axelsson, Husalt valdes till dansledate. ' ” Till distriktsombud utsågs... Elsa Cronqvist, Knäred,. och Carl- Erie Jönsson, . Svenshult, - Laget har under året haft ett antal: .uppvisningar, bl. a. vEerevTEtYYrev - LAHOLMS” TIDNING: er me os TN $ affärsbankernas. bildserie ”Erupper av statsutgifter wivecklats "Sedan" mitten" åv' 1930-talet” Har statens utgifter på den s, k, drifts- budgeten. nominellt - mer än fyr- dubblats och, reellt —- med hän. syn tagen till penninggvärdets för- sämring -— mer än fördubblats. Av den miljard med vilken utgifterna ökade ' under 30- talet kom ungefär en tredjedel , på socialutgifterna,, och till dylika ändamål gick också hälften 'av de två miljarder, med vilka statsutgifterna ökat under 40-talet. Under krigsåren var. som vi minns försvarsutgifterna myc- ket stora. De kan därmed sägas ha varit huvudorsaken till att:urider Svenska statens utgifter - Som ett & propos till statsveri kepropoditioner obar den senaste bilden "Svenskt liv och arbete” hur olika hkuvud- sedan mitten av 30-1 talet, sn de 'å&r 'som bilden-visar utgifterna kom att överstiga inkomsterna med så mycket som 6,7 miljarder kro= nor, Från slutet av 1935, fram till slutet av 1948 ökade. statsskulden från 2,4 till 11,6 miljarder. . " Alltsedan krigets slut har: drifts-' budgeten visat överskott. och för det kommande budgetåret . (1949— 1950) : räknar man med: att detta skall uppgå till drygt 700 miljo- her, Då man har för ivsikt att an- vända detta belopp till investerin- gar kommer statens lånebehov att bli avsevärt "mindre än det eljest skulle ha varit... .; På BIO Vallberga-Biograt : ger söndag ”Dit vindarna bär”, en mycket sevärd film. George Fant och Eva Ström i hävudrollerna.: Våxtorps Biograf. > presenterar 'söndag Metro- filmen ”Fiesta” med simmar stjärnan Esther: Williams” o. den stilige mexikanaren Ri” cardo Montalban i huvudrol- lerna: Det är en färgsprakan de, spännande: och rolig film från Mexiko, Naturligtvis är den' bräddfull av musik ' och den :ger de varma -nätternas |- dansfester och -de' solglödan- de" eftermiddagarnas : tjur- fäktningar. . Namnet. på fil- men härleder : sig: från ” ett gponskt ord, som betyder fest. : Sköttorps- Blograt - kommer: på söndag med "den svenska = storfilmen :”Lars Hård” till vilken Jan Fride- gårds kända "roman ligger som: grund.” I huvudrollerna spelar Adolf Jahr, Eva Dahl- beck, : Georg Fant m.'fl. Fil- men bör till de mera sevärda niom svensk produktion ” Se annons! : :Ränneslöv. Vägsammanträde - > Väghållarna . för: vägen Axeltorp-—Brohuset . i: Rän” neslövs socken har haft sam- inanträdg i Solbacken under ordförandeskap' . av ' John Jönsson,. Edenberga. : Styrel- sen beviljades " ansvarsfrihet. Samtliga förutvarande styrel seledamöter hade avsagt sig och "till ry styrelse” valdes 'Sven-:' Nilsson; : Edenberga gård, Idoff Pettersson, 'oxh Sander Svensson, Edenberga Revisorer blevd Georg Nils son, Lunnagården och " Hil- ding Andersson; Edenberga. Till : snöplogsfogdar : utsågs Viktor Johansson, och Gun- nar, Bengtsson, ' Edenberga, Ungdomslogen Våsol, : Edenberga, . i har- samling: i Ördenshuset, Kd. saa i morgon > kväll Skummeslöv Skurmeslövs SLKF-avd hade i vx tisdags anordnat extra" möte” för av, studiear- betet". intresserade... medlem2 mar. . Fröken ! Lilly. Nilsson, Varberg), . höll: ett med : stort intresse åhört. föredrag > studiearbetet :och dess infly- tande på:samhället. Föredra- get" belönades med "livliga applåder 'och :” ordf. tackade fröken "Nilsson för 'de goda råd hon. - givit avdelningen om studiearbetet. .. Mötesdel- lagarna , beslöt Bilda en stu- diecirkel. - : Till värdinnor för: nästa öte som blir andra tisdagen på B. F:s valmöten i i de olika byarna co ve i mars, fruarna Augusta Nils | gränsändringarna, 'som aldrig sträc- | ningen nedanför. Emden, 'varigenom Nya ändringar” på - Europas karta” föreslår på Tysklands” bekostnad, Ett utskott sor representerar des= så. stater och därtill - Storbritannien och USA har arbetat” ned gräns- frågorna och redan; i princip "enats om; vissa mindre gränsjusteringar; - Ett av syftena:är att underlätta tullkontrollen "vid Tyskländs väst- gränser, ””somi a” bland den livli ” et i värl "lerna i hans liv var. människa : och böcker. Det är vanskligt på-. - Människoir | rISSA TÄNKARE - är fram= . hållit, : att verklig människol : kuäskap vinnes "endast genom . ett örhsesidigt förhållande; Föremåle skall: fritt meddela sig med sub-. jektet,. Den enå människan måste" + handling uppenbara sig för den andra för att kunskap skall inträ. da," Sådan ömsesidighet 'framträde klart ifråga omen av våra fliti- gaste personhistoriska författare, Harald. Wieselgren. De två; stå :att hans märniskointresse var” större "än ;hans. bokintresse, ty för en bibliotekarie.” är. säkerligen - båda av sådan: vikt att de i hög grad fängslar.» :.= " Harald. Wissolgrens- yttre öden - är jinte märkliga, men vi måste' : kärna dem : liksom grunddragen i hans karaktär för att förstå ho- ' ., vv nom ” som 'personhistoriker. — I Västerstads.. herdetjäll: föddes den 2 nov, 1835 ett gossebarn som fick namnen Harald Ossian, Där, näs- tan mitt i Malmöhus län, var den nyföddes fader, Peter Wieselgren, kyrkoherde, och under de' närmast följande ! åren ' allmänt känd-för sin "energiska . och modiga kamp mot sociala. missförhållanden ' och särskilt brännvinsmissbruket, Cin : I första undervisning -. fick Harald av fadern och dennes adjunkt! men även i'sockenskolan. Han hade ett gott påbrå för. stus dier: och :tidigt flög han ”ur: boet och tog vid 17'års ålder student examen i Lund, Han fortsatte studierna. och - efter att 1854 ha avlagt kansliexamen - blev Harald Wiesel; ev 02 vid Kungliga -'- biblioteket. Tjänstgö-|,; ringen "där . var ganska fri," och han 'vistades "i böckernas och de gamla” handskrifternas ' + central ”inte för att bli'rik utan salig”, som ; Klemming " sade,: vilket ' för Wieselgren. betydde ökat ivetande. Efter ett par års arbete. med av= handlingen ”Hemliga : krigskonseli fen på Haga 1788” promoverades han till. fil.” doktor i Lund 1856. efter personhistoriskt... intresserad | nt GUSGAF- "LANDIN röra sig bland människor och detta icke blott: i sina biografier utan även i det levande livet, i det säll- skapliga "umgänget, men alltid bland .dem' som kunna verka” och glädjag”, ." en Det : faller" 'sig ' därför naturligt att" Wieselgren. var en av. initia= tivtagarna ; när 4 sällskapet" "Idun bildades 1862. Detta ' åsyftade" att ”åvägabringa” I Vidsträcktare personlig beröring nella ide i | Stockholm” bosatta - män, vilka åt vetenskap, "vitterhet och; Konst.” på en i. » förk »R; i utan anspråk; men:'de motsvara; ” resse äl Wicsaleren är det för- ännisk TES- set. I Ny: Illustrerad Tidnirig "har han skrivit mer: än -500--blografier och smärre porträttexter:, Av des- så utgav han i urval i bokform ” ”Ur vår samtid”. (1880),. "Bilder och - minnen” nio år senare. och :. . Som avslutning på denna serie per- ' " sonteckningar utkom 1900 ”I gamla dagar och våra”. Bilder och min- « nen: är. värdefulla skildringar av riksdagsmän i riksdagsmiljö, 1 för- ordet till ”Ur. vår. samtid”. skriver I na ”sefter förf. förmåga, hans avsikt att, ” : inom den korta ramen; av. perso= ' : nen och hans verk giva en så sann teckning som ».med . tillgängligt material stått i hans' makt”, För svenska konstakademin: har han , tecknat litterära porträtt av J.. F: Höckert och. J; A. Malmström. Hans fylligaste biografi är den om -- Aftonbladets ' skapare « L, « J. Hierta, -' Den” ärr vetenskapligt tyngst av:alla:-hans : arbeten och ' säger :vad " Wieselgren skulle kun- nat åstadkomma" på detta” område ' om han alltid fått tid samla .sig för personhistoriskt arbete, Många :av. hans kortare minnesteckningar bär spår. ;av + publicistbrådska, « men . framställningen'- -är "alltid grundad ' på noggranna studier. och visar att: Wi trots' sitt. gZ är klippt och skuren.. till litterär ” porträttör, Den: blografiska' förmen' | utmärker så. gott som 'hela hans' finns. det inte 'rum för någon sy=, iskt skildrand, skilda" banor "ägna "vy het och ”. intresse”;- För" iesdlere tillfredsställde ' - sällskapet. + Idun hans. åstundan efter tillfälle till ”personlig Beröring”. Som sällska- pets ' : ständige - sekreterare - och ”verkställande » vilja” " fick han i denna intelligensaristokratiska mil- jö stora möjligheter att utveckla sina egenskaper som”kvick;' gnist- rande och sakrik talare, ' Här njöt han av ett givande och mottagan- de. ömsesidigt förhållande. ' And. Zorn har målat Wieselgren i denna miljö på den bekanta tavlan. ”En utbrast — Wieselgren '' skämtsåmt och sorglöst till en kamrat: ””Hör du bror; var skall vi nu lyfta våra ”kvartaler?”.” Men "det "låg allvari liga framtidstankat i skämtet, ty Wiesel h den. De sex makterna väntas sam- tycka till; flertalet av de föreslagna ker sig: till: ett större" "djup än en kilometer eller berör ' mer än” tu- sentalet '. människer. '” Holländarna har därtill framfört krav. på en del mera omfattande :gränsförskjutnin- gar, men de tros inte ha fått något stöd från: särskilt. brittiskt och a- merikanskt ' håll, '. där man. reser invändningar mot förslagens ' om- fattning "och i uppenbart handels-- ekonomiska motivering. ;. En kom= mande, fredskonf ns får fälla av= görandet.” ig Förutom : mindre ” justeringar: på 53 olika håll vill Holland ha större "gränsomläggningar.. i. tre fall," En ny . draghing "av". gränsen. före- faller ";. välgrundad. i: ; åtskilliga mindre ;- sammanhang." Ibland går gränslinjen 7 utmed huvudgatan "i en liten by: = och smugglarna be- , höver: bara nattetid krypa upp på taket "på : ett hus i Tyskland 'och kasta över. sitt gods in i Holland, då mestadels representerat av någon -bakgård." Vid. Dixperle är det än märkligare; själva järnvägen utgör gränsen, varför tågen rullar: fram med :hjulsidorna :i olika länder. :- ; Det:viktigaste av. de-större hol- ländska kraven -— som. alltså- inte möts med: någon. större, entusiasm bland de andra. konfererande län- derna'— gäller den s: hk, ”Benthei- merbukten, en inbuktning 'in i Hol- land strax forr om den tyska stas den Bentheim, Områdets värde lig- ger i att det. visat sig rymma olje- källor på 'omkring 2 miljoner ton och bidrar. med två tredjedelar , av w var” .D godmodiga, ” glada lynnet; Ppråglar hela hang liv och författeri: ”. i ' Efter i ett år. i Paris, där hart Egnade sig åt forskning och :skrift= ställeri, for han till 'Stockholm och blev ' bibliotekarie hos prins Au- gust, Men den furstliga boksams lingen . var "ett alltför trångt -fält för 'Wieselgrens . verksamhetslust, Då tillfälle erbjöds. att återknyta förbindelsen 'med Kungliga biblio- teket använde' han sig därav och förordnades 1858 samt utnämndes fre år: senare” till andre och kort därefter: till förste amanuens. In- nan han äntligen 1877. blev biblio tekarie hade han hunnit med en betydande arbetsprestation. He Weiselgren: har ”karakte- riserats som rörlig och ;mång- | : intresserad, Han var utrustad med ett . utomordentligt 'gott - minne, snabb uppfattning och en - livlig, » kritisk. kombinationsförmåga, Han var så lärd att en professor" en gång utbrast: ”Om jag kunde. be- gripa när och hur han hunnit med att förvärva allt sitt vetande!” En kollega till honom;: Vilhelm! Gödel, har med sympati tecknat sin väns karaktärsbild, ”Det centrala i hans karaktär > är humor.” Han” set på världen, på tingen och människor- na omkring sig med en öppen glad blick, Han älskar livet och fröjdar sig'av att leva med, Han är själv den gladaste bland de glada, Intet är i och för sig så högt eller all- varligt tungt att han icke kan gripa i det på sitt lekande sätt 'och i Ord, som spela, få fram det all- ä som finns "där, den tyska h olja (motsvarande ! tre-procent av; det: tyska. oljebehovet)... ia "Dessutom begär Holland en land= remsa 'på tyska sidan av Emsmyn- 'det skulle få effektiv kontroll över: hamninloppet. Slutligen vill hol= ländarna också 'ha.ön Borkum, den västligaste av- de: ostfrisiska öarna framför 'Ems” mynning i Nordsjön. «: Det lilla Luxemburg begär också det en; större” gränsjustering. Vid floden Our” vill det. ha ett område på 500 kvadratkilometer, motsva- rande nära en femtedel av storfur- stendömets eget territorium, Områ- det behövs » för « - ett vattenkrafts- Annonsera, i 4 : son, Klara. Johansson, suppl. Ingrid Nilsson och Stassa - Tnledningsvis . skål i Idun”, Inför detta konstverk erinrar man sig Gödels ord: ”Ögo- neri mysa och leka.som alltid och man har: svårt att redan vid hans blotta åsyn. låta bli att Ie. Han. är t lika rättfram" och' naturlig i upp- trädande: som i tal”. Med sina ge- digna kunskaper befruktade han kulturlivet. i vilket "han levde med internt. 'eggande och: kritiserande. Men inte bara i Idun.:I en skild- ring om hans verksarnhet sägs det, att man. mötte honom i. morgon- tidningen under rubriken ”Man- nen: för. dagen”. På f: m. träffade man” honom: i biblioteket ' och .på kvällen i ' någon av stadens litte- rära, konstnärliga om vetenskap- liga. kretsar, Dä 'han en av de tonz och. Iveiväkrde oh t psykologi och” följdriktigt-. motiverad — karaktärs- djup och varm när :han skärskådar / sitt objekt, " och man kan aldrig tvivla på att det finns levande in= tresse för människor hos .den som, för pennan. Man vill gärnä 'stryka' under Gödels ord: ”Wieselgren har. en ' märklig blick för grovt och fint” i: sina. medmänniskors väsen, Han HU är orädd 'när: det” gäller 'att' föra fram sanningen, men hans med= - födda människokärlek, tom ser att. världen är mera, god än ond,: bju= : der honom alltid att utgå från per- sonens' goda" sidor' och att teckna .- honom med förståelse av de ställ - livet rangerar människan”, Exem- . pel ”ur' Harald: Wieselgrens' pro=' duktion på detta sympatiska sin låg är inte svårt i En kinesisk + nkare ”Sörj ej över att du icke" är känd av människorna; sörj över' att du " icke känner dem”, Harald "Wiesel+ gren, hade inte” anledning ” anlägga : sorg varken. 1 ena eller" andra fallet. Han; var-.vida« känd och ' värderad därför att han själv: ha= -' de intresse fört . människor.; Det är nog för oss som intresserade med... lemmar : i vad C.J. L. slmavist.>. kallade människoförkundet.: ;"; land, De kl Den sanna jazzen har efter kriget börjat ' återerövra na, som Hitler sti » är: "å kretsar” där man gärna ställer. - Jazzklubbar” byggs- upp över dra Västtyskland” av unga fantaster som :ivrigt går på jakt. efter inspel- |; ningar. av Duke Ellingtons orkes- ter, Mound City Blue .Blowers el- ler .. Chocolate »-Dandies,. för att ta några namn 'ur.:högen, FA Man kan ta Frankfurts ”hot- klubb” "som typisk för dessa' före- ningar 'som skjuter upp som svam« par: ' i de: västtyska ruinstäderna, Bortåt trehundra entusiaster kom- mer samman i en uppsriyggad halv- förstörd. våning 4 ett av.de bom- bade : husen, När: skivan sätts på väv "eller" den . varma ' medkänsl. som sänker sig en; » högtidlig tystnad FA us ädje över murbr iga fönsterbå- bir det förtjänar, " Han vill” se ' glädje gar ;' och förvridna takbjälkar, de överallt och han förstår den svå- ra konsten att ta den. med sig i arbetet, mitt i dagens släp och slit, : där eljest de. flesta vandra krokryggiga och surmulna,. Wieselgren ' har. även ' härskar- vilja och utpräglade sym- och. an- tipatier. . Han. särar ' därför "sina medmänniskor . och "väljer . bland dem, och den principen följer han även där han har att bestä låga lyssnarfåtöljerna och väggar- na med afrikanska masker sida vid sida med porträtt av jazzens gudar och något mindre storheter," :.. En del av de mest gripna: har infört ett slags germaniserad pjatt- sig de amerikanska fränderna. Trots klädransortering :> har de på något 2 lyckats skaffa sig. byxor som i höjd och inte I förhållande till hans -:överväldi- gande förtjänster är hans fel små och han. har ett otal. beundrande vänner, unga och gamla. De kän- som Amerikas mest. hängivna ”jazz- na och erkänna alla vad han är|fans” klär sig doin arv och + betyder i sitt, vetande i sin livsglädje och sitt trofasta kamrat- kanske inte är riktigt säkra på om ; "cd löverdirektören i valtningsråd - heter Köhler, Smidt vhs attleller Duffy, så behöver man i alla Åk verklig människokunskap vin-l fall inte oroa sig för att de inte på nes . endast genom ett. ömsesidig- ögonblicket kan stå till tjänst med hetsförhållande. Ifråga om, Harald "namnet på tenorsaxen på en skita fa 2 skap”. antydde” heller saknar de typiska uppslagen. Den .otroligt långa. och säckiga ka- vajen är . likaledes av samma :typ . Låt vara att de unga" kännarna för- ” Armstrong”, som: profeten för en hy musikalisk: uttrycksförnå, kostym för: att ytterligare: närma l. . populära "och /' eftersökta - negertrumpetaren, -' Loui "upp eller | pianisten på en tjugo år mal Jean Goldkette-inspelning, ” , t Det är" verkliga högtidsstunder: i hotklubben: när.-tyskar -eller ame- rikanska soldater. ur de olika jazz- banden - i Frankfurt ' droppar in fram på natten för en ”jamsession”, Vid dessa små sammankömster kan man finna en trombonist ur den forna afrikakåren låta sina tonér blandas med det impröviseråde väl- ljud en negersoldat lockar fram ur tenorsaxofonen, alltmedan. en baits flykting : hamrar. fram, en "rytmisk : bakgrund. på. sin gitarr. Klubben har på sitt sätt.redan fått otficiell sanktion: en gång i veckan får den för att via jazzklassikernas inspel- ningar ” sprida insikt "om 'fazzens sanna väsen till eventuellt mer osakkunniga skikt. bland I tysta fol- ket, - Första. rdionan: | 14" mars-14:' april STOCKHOLM (TT) .Generalorder . om -repetitions ningar i år har nu utfärdats. » Den första. omgången vätnplikti- : ga inkallas 14 mars—l14 april, and- ra utbildningstekniska skäl kan ej hu ges något. generellt besked i vilken omgång. den ene eller andre skall . ; delta, 20 april-—21 majs Av Irckallelseorder..: kommer. i. Hansson. " . Mötet ' avslutades med ett samkväm och livlig diskussion. Till sist" sjöngs ”Härlig är kvällen”... 2s..27 FESEVYTYIVUTESEESVETETTEYN FÖRNYA PRENUMERATIONEN TV LT FETFTVEVETTYTTTYYSYVESTYN FYTSTIVTEFEITTN NE produktion; I: hans- smärre. saker” rv utveckling.:: Men « .hans;. blick «är: : - ningar; och: förhållanden. i vilka : 40 minuter på sig i frankfurtradion ” - FÖEVTSUVTVVETETTIFSEEVEVVEVVVEVYVEYTEIVIVYYYTYVYTL FYYTTIFV SAMANAARAAMAAADA AA ARSNAMADANSAA DNA a FOT ye
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.