sw : . ; Vördagel : 12" Tebruaris T94ls,s on : IAHOLMS- TIDNING - a od l : - å "NN NS VAGNSHJULET-—- | FINNIN-=" | ev Det finns på ett ställe i Arizonas |dens atmosfär. med en ungefärlig | fall Det: finns ”Ihgen möjlignet för DER?! oo | ökenirakter en väldig krafer, så stor | hastighet av 4—5. mil i: sekunden |ljudet att färdas så snabbt att ett et | Ga Nl eller 30 till'50 gånger hastigare än |mänskligt ' öra skulle” kunna ' höra att ét fotbollsstadi a ev ; rät son gång i en Ör folnkd k ett fotbollsstadion; som kunde en kula; som avlossas från ett kraf- | dånet av en 'méteor. förrän flera |. Någon gång i en grå forntid fann rymma hela Chicagos: befolkning. tigt gevär. Jorden själv rör st . a ; TOrra : RN jälv rör sig med | minuter'efter det man upptäckt den; | ett okänt i på: å AN Dess diameter är ungefär 1,300 me-|en hastighet av något över 3 mil per | Därför får man”anta, att en meteor | bära börd genispå at ef nusdjur | ter och djupet: ungefär 200: meter. |sekund. Eftersom en meteorolit kan | här en stark, Sradiosändarförmåga» |finnare funderade ut hur man skulle | rt 4 genom vissa elektriskt -ledande jor- diska ämnen, och att den därför kan annonséra, sin "ankomst endast ett par sekunder” sedan den dykt in i almosfären, css on "Framtida forskning: kring. detta fenomen ken kanske vidga vår kun- Det senare är dock endast ungefär |traffa jordens atmosfär från vilken hälften av det ursprungliga. '- -"".:|viskel som helst: varierar dess has- Kratern som är belägen vid Bar-jtighet mellan 7 och "1,4 mil per rington nära Winslow-i Arizona, är | sekund. ' SS Fre ena särret». efter den största 'himlaprö-|-' Vi jordvarelser befinner oss där- . jektil,. som; någonsing bombarderat |för i'det skenbart obehagliga läget jordens yta sedan vår. planets .till- | att ungefär 24,000,000 explosiva: ku- blivelse. Förmodligen föll "denna lor och bomber med den mest fruk- projektil för mellan 20,000 till 50,000 | tansvärda sprängverkan avfyras mot år sedan och utvecklade därvid en |oss varje dag. Ändå har veterligen oerhörd sprängverkan,. '- +. [inte någon - människa "ännu blivit Om alla bomber, som fällts under | dödad av en meteorolit.” Varför? Jo, . detta' krig, slogs ihop till én enda |helt enkelt därför att:trots det väl- kolossal lufttorped, skulle inte” dess diga "antalet betyder .det' inte mer förfärdiga kanoter : av trästockar, bark och : hudar.” Samtliga : dessa uppfinningar betecknade stora fram- Steg, : 5 El es a one a : Andra kapitlet i; kommunikatio- ' nerhas historia börjar med uppfin- : ev hingen" av "hjulet. Själva idén -fö- . skap om dé stratosfäriska elektriska | refaller så. enkel -att: man tycker . förhållandena samt" om.” elektriska | att. vem" som helst skulle kunnat och andra fenomen i lufttomma rum, | komma på den, Men i själva verket ; Alldeles säkert komma vi att lära | existerar det i den däg som är flera / oss en hel massa 'om”att' framställa | primitiva folk,'sort inte känner till nya rostfria: legeringar av: meteor- | användningen av. hjulet, : folk" som - stenarna, vilka - envist vägra att|ännu” lever” på. stenåldersstadiet, : LEN Mm rm nana - de ne 3 2 — GG - sprängverkan' kunna på långt när|än ungefär en meteorolit. på "varje | rosta; mer om de "mineralförekoms- | Hjulet "betecknade en ,; avgörande - mäta "sig med den gigantiska bombs, | yta av 33 kvmils utsträckning i tim- | ter; som ligger förborgade i jordens] vändning; Man bö ade konstruara - + som'åstadkommit denna krater. 'Ex-|men. Dessutom är luften:som vi an- | innandömen; mer om problemen om | vagnar och bygga vägar — men hå-.. ' plosionen kan mycket väl ha hörts | das, : som, redan nämnts, det allra |luftens motstånd och elasticitet" på | dadera var ända fram till romarti- .- NN sor över hela jordklotet! Jämförd' med | effektivaste! pansar.” "7 ..: ”Istora höjder; mer om den 'kosmiska I den skäligen: dåliga. Till sjöss "hade : +. a : ex : I "universums . förintelséförmåga ' ter | > Alla kroppar, som rör sig i 'vår|strålningen och alldeles 'säkert bå- |transportväsendet inte heller under En uwijik bild av ett förbutoriskt bjul:— den enhla uppfmning varpå all världens framåt - : : - NH amåt. A — i alla bemärkelser' — vilar. denna + långa . tid kunnat uppvisaskridande : 3 Oc några: större framsteg. De fartyg, som. användes «av. "fenicierna, ' gre- tydligt myckét mer om atmosfären, som omger oss "öch om 'dess infly- sig den mänskliga tämligen amatör- |atmsofär med en hastighet av. flera Detta hjul har hittats i i mässig och harmlös. Månen är ett [kilometer i sekunden blir tack vare pl Fn anses kunna dateras till äldre folkvandringstid. vidsträckta Mississippidalen ”uhder mobil, Följande år fick Henry Ford - att man inte förmår uppfatta dem. Möjligen komma stratosfärflygarna, vilka är de enda som kommer på tillräckligt: avstånd" från jorden, för att få en överblick 2v dess yta, att bli'de: första som upptäcker.dem; - Det är inte mer än 25 år sedan meteorolitkratern'i. Arizona blev av . vetenskapen allmänt erkänd som en sådan, (Meteor kallas. det atmosfå- riska lj usfenumenet, medan : metéo- roliten är den fasta kropp, som för- orsakar det.) Numera har den astro-] nomiska forskningen ' också fasisla-| git, alt.i stället föratt-vara relativt! ovanliga, träffar 'imeteoroliter: av ungefär en fumsnaågels storlek jör- dens atmosfär till ett anial av uäige- fär en miljon i timmen, :De inne: hålla ibland tillräckligt med "explo- siv energi för att deras. flammande ändalykt kan iakttagas uppe: i stra- tosfären på upp till 25 svenska mils "höjde Cr re Man skall emellertid inte Aro, att dessa små atmosfäriska Projektiler far omkring hur som helst. Varenda en följer en bestämd bana. Det egen. |; domliga skådespel som kallas stjärn- fall, återkommer ' varje .år på vissa bestämda tider och utgör ett bevis för att meteoroliterna, beskriver he- stämda banor, vilka korsar jordens med regelbundna mellätrurm: ” "” som på stjärnorna: ehuru dess glö- dande” hetta, betonar - Man har. påträffat diamanter: i meteorstenar, men endast rmikrosko- piskt'. små, 'svarta' diamanter, : vilka kallas karbonader och som är vär- delösa ur praktisk synpunkt;. guld och platina förekommer: också. Ett amerikanskt gruvboleg förbrukade många tusen dollars. på alt försöka återfinna "Arizonameteoroliten. - Det var bolagets avsikt att ur densamma utvinaa hundratals eller. i lyckli- yttre "utvecklar; en enorm 1 gaste fall fusentals tur nickeljärn, -. "Än så länge har emellertid ingen meteorolit visat sig ha mer än rent vetenskapligt värde. Ingu på jorden: okända ämnen har påträlfats i mé- teoroliter: men däremot en del hit- tills okända. metaller och metallege- ringar. Vid de första praktiska expe- rimenten som gjordes med nickel- Jjärnlegeringar hade «nan den allra största nytta av de'snelyser 'man gjort av sådana legeringar påträf- fade i meteorstenar, Lo . Meteorolitforskningén är en ny och fascinerande velenskap. - Till flera "vetenskapsmän som sysslar därmed, har, massor av, människor Tapporterat att de hört knastrande eller fräsande ljud från föremål på Platsen, där de befunnit sig samti- Meteoroliterna, rör:sig” inom jor- Fre a FYSTTUETIFIVERVITSUvITTSA An digt som de observerat ett stjärn- rusat rätt" på jordklotet:och rubbat det uf dess ursprungliga, bana." - De, lindrigt sagt, dystra" möjlig: heterna av, att en meteorolit stor”nog att ödelägga en kontinent och döda miljoner ' människor , plötsligt kan. träffa jordklotet är gudskelov små, men" imte alldeles : uteslutna. : Bara en' framrusande meteorsten. av un- gefär en'automobils eller. eft'loko- störlek 'är en ”av naturens njagande fenomen, =". : sta ishistorisk fid kända meteorolitfallet är det &om inträffade 1 Sibirien år 1908. Kratrarna,: som nu är fyllda av :vatten; har aldrig blivit fullständigt utforskade, men det. är möjligt ått meteorolitprojek- tilen' bestod 'av en enda klump på ungefär 40,000 ton. i förhållande till Arizona-meteoroliten endast en liten »buby». Icke' förty mejades skogen ner som gräs och utplånades allt levande på många mils omkrets. En bonde, vid namn Semenow -som på ryskt vis låg.och sov ovanpå. ug- nen i sin:stuga över: åtta mil, från nedslaget, såg plötsligt ett flamman- de ljussken som åtföljdes av kolsvart mörker samt kände en våg I hetta, så intensiv att han trodde kläderna tare. "n: skulle fatta eld. Han vaknade på gol- | bygga ångbåtar, däribland: en som vet efter ha legat medvetslös i flera | fick namnet »New Orleans», Sedan konkvrrera' med ; landsvägarna :, i Förenta Staterna och den stora hu- byggdes aldrig färdig. : ' Under samma tid hade även ka: nalbyggandet tagit fart: Eriekana- len, ;som "förbinder de stora :ameri- kanska insjöarna rned Hudsonfloden, var inte' Förenta. Staternas första kanal, ehuru det är den längsta. Då och 1840. Med byggandet av järnvä- gar förlorade emellertid kanalerna sin huvudbetydeise , som Förenta Staternas - viktigaste :kommunika- tionsleder. "= - es . Det - första verkligt användbara ångfartyget i Förenta Staterna var Robert Fultons »Clermont». Denna 150 fot långa ångare gjorde sin första resa på Hudsonfloden . från New York till Albany med en fart av ungefär 5 engelska mil i timmen år 1807, >Clermont»> blev ända från sin, första resa en guldgruva för sin uppfinnare. Fulton fortsatte att vudvägen mellan östern och västern --' den år 1825 var färdig, visade det sig att.man genom kanalen kunde. er ” - frakta varor lika fort och billigt som Modernt amerikanskt lokomotiv med en oerhörd kapacitet, stor nog att draga'et landvägen. Många ytterligare kana-: . sen : / u ler byggdes därför mellan åren 1830. timmar, . Törs denna satts in i trafik år 1812, om- > .R. Fleming, |besörjde ångbåtar trafiken i den Adde Servevvrvvrve mellan olika linjer. Sedan dess har allt flera federala järnvägsbestäm- melser sett dagens ljus. - "Medan "Amerikas järnvägsfeber ännu "stod på sin höjdpunkt, fanns det ett par stycken uppfinnare, som experimenterade med motorer: på hjul. Några experimenterade med ångmaskiner, andra med motorer drivria 'med alkohol, kolsyra eller elektricitet. oe ch -Till:att börja med hade de ång- drivna vagnarna en viss framgång, men fick snart lämna plats för ben- sindrivna imotorer. Den första ben- sindrivna vagnen i Förenta Staterna konstruerades av B. Selden så tidigt som 1875, men den visade sig vara ekunomiskt'opraktisk. År 1892 bygg- de bröderna Duryea en bättre auto- FYSOFTFINvFSvITv långt godståg. 0 2 2 ös något annat impulsen till Förenta Staternas enormt stegrade intresse för flyg. Flera passagerarlinjer bil- dades och planen flög efter bestäm- da: tidtabeller. - Långdistanstrafiken med clippers tog fart under 1920- talets senaste. och 1930-talets .för- sta år, «0 a el På de allra sista åren har flyg- transportväsendet nått en storartad utveckling. Numera är det möjligt att flyga med en fart av 500 km, i timmen eller t. o, m, mer på en höjd av 10.000 meter över stormcentra, ocezner, öknar och polerna. Jord- klotet har krympt ihop betydligt på de senaste . decennierna. Och 'allt- : sammans beroende på den lilla enkla uppfinning; som kallas hjulet. B ” > e ,” dbrkdkbrkakrdrhbkdtreka : - : ; kerna och romarna och som 'huvud- | 3 -årti smo fö : sakligen framdreys med åror. hade järnvägarna den. Men. der blev | sin första vagn färdig,' Den första. ” undergått mycket små förändringar ingen kon ä a är s mår Fordmodellen såg ut som 'en häst. + . + ända fram till tiden för. korstågen, linjerna, +: Sed VE ONE äts roska,, ehuru utan” skaklar' och På fjortonhundratalet.. hade :-man | 820-4 öt några: medel> BÖR OM an ars at emellertid kommit-underfund” med borgare galet beslöt a med PL k RE. Olds var den förste ameri- a hur man, skulle -framdriva. ett 'far- da ögon'såg trafik. bd SE del a | kan soma byggde automobiler i större. + sd dandet av segel möjliggjorde” Ohi i öra ned Bag. ere änd, smobi- - A da Carhas' Kolumhus rak vy rn more Fen Ohio, Till att börja ed | ler. Både Olds och Ford var av den. . | aridra "stora. resénärers " långfärder ha "sg ua SnG tra a era lin- uppfattningen att amerikanska fol. - ; joch 7. den" världsrevolutionerande åra ” v hästs AE nm RE Ket önskade. billiga automobiler, På... 24 upptäckten av. Amerika. : . : >. P er C op Ik ut og bpRnn a ett bar är hade Ford slagit Olds. till. . anok Omkring 1790 ansågs Förenta Sta. Hu er 1 CPen ons ruerade emeller- verkningssiffra. År 1908 började han .. : - terna endast äga en förstklassig väg, Hd a rn aemaskin på hjul, som tillverka sin berömda modell T, som er vanien.” På: den” tiden betydde.en ';vepa ö er USA. Det är lätt att inse |. Vi rade e amerikanska vägarna, > resa i diligens från Boston-till New: ; fö "järnvägarna k : bli av åldern på allvar. fö ufomobil- York en veckas omilt framskakande r äte: oh delse fö om a LV åldern» på allvar inträtt. i.-USA, 1 genom-en' mycket besvärlig terrän- St vstån a måste sammanbindas. slaseeoiten hällbara 3 ngar metall: > a 16-timmar: om: dygnet = sno sk 4 og avstån I måste sammanbindas. ehassier, .:stötdämpare , och många Ad i : Inte, förrän år 1806 beslöt 'der 4 "052 fandsvägar; var dyrbara att landra förbättringar gjorde körandet ta | amerikanska regeringen :”att' bygg: free Ha ina Pvmt NA ftersoi lå ar äk ur ik bi i b | a SA ns oe ale : Allteftersom den amerikans] - Nn ” västkusten Akele on ös ad strafikabla, därför att. de frös öm| trafiken ökade, blev" det klart, att = a och alltefto nd kt er intern, och "på sommaren torkade Förenta Staterna behövde flera och = - 2 ersom den ena sektione' > it;:"Det var. dessa orsaker som i|bättre vägar. De amerikanska väg- 7 . .örsta hand skapade : det "snabbt |byggarna ' kunde ännu inte : hålla ” - . växande amerikanska järnvägsnätet, | jämna steg med de amerikanska bil- ” . Över "hela den stora kontinenten |fabrikörerna, Fastän Förenta Sta- spanns nu ett nät av järnvä linjer. terna i dag har ungefär 550.000 eng. : a Samhällen belägna. vid järnvägdrna | mil moderna vägar, är de för det Sv MEN As Faa rd EA 2 växte och blomstrade... +: "> |mesta inte breda nog "och, saknar i 1 SN sa > Perspektiv över den väldiga meteoiolitgropen i Arizona. ARE : ER VÄgarnas sammanlagda i ut hög grad säkerhetsafiördningar, M : 7 I avskräckande ' exempel" på "vad ett, friktionen: mot ” densamma ' främst i tande på" vegetabiliskt sträckning steg från 30.000 engelska | - Endast några få"år” efter sedan : ; | kosmiskt bombardemang kan åstad glödande ' och förgasas sedan mer |Hliskt liv. getabisk! q ov mil till 53.000 år 1870. En stör el bröderna Wright hade gjort sin be- i MI | komma. Samma " meteordlitstorm;, | ellef mindre fullständigt; >. ' Genom "att 'placera' en liten men 'Jav: denna ökning orsakades av”att |römda flygning år 1903, hade flyg- d : som förvandlat "månens yta till ett | "Av de meteoroliter;.som man på- | kraftig magnet i ett stuprör har man 3 Union Pacifie- och Central Pacifio-| maskiner blivit vanliga i Förenta «. lapptäcke: av bombkratrar har även | träffat, utgöres ungefär 10 till 15.94 | konstaterat. att den drar åt sig nic- FÖPy Barna är 1869. sammanbahds Staterna och Europa. Under förra I d vår jord utsatts för. Men jorden har | av massiva metallklumpar,'. så' gott | keldamrn. ” Detta” är "uppenbarligen | vid Promontory Point i Utah. Under världskriget gjordes många: förbätt- i I till skillnad från månen ett tjockt | som uteslutande bestående ;av nic- ständigt till" finnandes i: atmosfären. dessa = gjordes betydande förbätt ringar .på fly gets område” Ar 1918 . motståndskraftigt pansar. av 'atmo- keljärn. I de allra flesta stenmeteo- | Det kan inte härstamma: från något ringar på de amerikanska. Jörnvä startad e det amerikanska postverket å sfär; och. ärren" efter :detta 'urtids- roliter finns det dessutom metall. annat än nickeljärnmeteoroliter, som garna. De ursprungliga träbanorna sm första fly gpostförbinde 1se och a bombardemang som inträffade nå-|korn. Endast mellan 10 och 15.76 |sprängts” sönder till fina partiklar | ersattes med järn- och senare med Inågra andra flyglinjer började med : Aa I gon gång i tidernas. 'begytmielse' har | består uteslutande av sten, "+ :' Joch svävar. omkring i'högre-luftla- stålräls.. => FREE 40 |Passagerartrafik, Större och större food dessutom. till första delen: plånats |" Det har av några: vetenskapsmän I ger. - .24at csn , sås bisarra : : kongrasit Teclee den vigslar Rena maskiner 1 byggdes, Charles, Lind- rs | ut genom att lösa jordlager sköljts framkastats svett nå 3 H ”Brinte uteslut tt met - SR or S NN . Ikon en reglera järnvägstaxorna bergs värl erömda antflygning Na bort eller täckts med . vegetation. stått genom an börd ale OR klerna kan ha spelat en utomordent- url, fer föra. smerikanska för att förhindra illojal konkurrens lår 1927 blev förmodligen "mer. än ee | " Stora meteoroliter kan naturligtvis |sarnma eller inbäddade i meteoroli- ligt stor roll: för det:rnänskliga livet, MER le RT TR E i också ha fallit i världshaven. . |ter »landat> på jordyicn. I det se-|En' del vetenskapsmän. hävdar den | efter den andra öppnades ror trafik '' " Det är troligt att det existerar be-| nare fallet "åtminstone måste spo- låsikten,: att den -vinkel."jordaxeln | fylldes vägen av diligenser, ridande z : tydligt. större meteorolitkratrar än rerna ha haft en enorm motstånds- | bildar mot-ekliptikan'-och söm för- | Postbud och nybyggare, som färda- .:- t Rs I > den vid. Barringer, vilka är så ut |kraft — inte som" man' skulle för-!orsakar de växlande årstiderna, kän | des: väster ut. År ' 1852. var, vägen. så | plånade och igenfyllda att de aldrig|moda 'mot hetta — utan 'mot köld. !bero' på att-en'jättemeteorolit;. eller | färdig. i: Marylend; Pennsylvanien, , : 7 blivit upptäckta; Några kan helt en- Paradoxalt nog härskar i. det inre|kanske snarare «en; vilsekommen Ohio och Indiana nästan ända fram NO kelt vara 'så väldiga till' omfånget |av en metdorsten: samma dödskyla | planetoid på många .trillioner :tön,| till St.. Louis. Ungefär vid denna ” : tid hade emellertid järnvägar börjat or I I [I I 1 I | " i revert vFrAl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.